Mediernas bild av gruvfrågan i Kallak obalanserad Januari 2015 Daniel Löfstedt
Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 4 4.1 Protesterna mot gruvan sid 6 4.2 Gruvnäringen som ett problem sid 6 4.3 Gruvnäringens ekonomiska förutsättningar sid 9 4.4 Gruvnäringens betydelse för arbetsmarknad och ekonomi sid 10 5. Skillnader mellan de olika medierna sid 11
1. Inledning I Kallak i Jokkmokks kommun ligger en av Europas största outvunna järnmalmsfyndigheter. Sommaren 2013 blev platsen nyhetsstoff i hela Sverige. Anledningen var kraftfulla protester mot att gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines, ägt av brittiska Beowulf Mining, skulle provbryta för att avgöra en gruvas potential i Kallak. Dramatiskt händelseförlopp med aktivister klättrandes i träd och på grävmaskiner och poliser som var tvungna att släpa bort aktivister var givna ingredienser för att medierna skulle kunna berätta om en spännande nyhet. Gruvnäringen spelar en viktig roll för Sveriges ekonomi. TMI har valt att studera en etablering, Kallak, där protesten var själva nyhetskroken, men där man kan ställa sig frågan hur medierna speglade sakfrågan? Hur trängde argumenten igenom när en så stark händelsenyhet som protesterna skulle skildras? Var det en balanserad bild som gavs? TMI har gått igenom vad Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, P4 Norrbotten och Sveriges Radio Ekot har rapporterat om gruvfrågan i Kallak under 2013 och 2014, för att avgöra hur de har valt att beskriva frågan. Frågan om det blir en gruva i Kallak eller inte är inte avgjord. Jokkmokk Iron Mines har hos Bergsstaten ansökt om att starta en gruva. 2. Metod Sökningen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har genomförts i respektive pappersupplaga genom tjänsten Mediearkivet. Sökningen på P4 Norrbotten och SR Ekot har gjorts i det nyhetsmaterial som företaget har publicerat på webbplatsen www.sverigesradio.se. Nyheterna som publiceras här är inte detsamma som i radiosändningarna, utan här undersöks alltså nyheter som gjorts tillgängliga på respektive SR-redaktions webbplats, det handlar om alltifrån korta notiser till längre nyhetsinslag. Live-chattar, artiklar producerade på annat språk eller puffar för andra program är exempel på sådant som är exkluderat i den här genomgången. Det handlar om företagens nyhetsrapportering. Huvudsökordet är Kallak, kompletterande sökningar på Jokkmokk OCH gruva har också gjorts. Underlaget i genomgången är sammanlagt 79 artiklar. Artikelunderlaget är från januari 2013 till och med september 2014. Det går att urskilja fyra huvudkategorier i mediernas sätt att bevaka frågan. För att kunna se mönster i bevakningen är artiklarna kategoriserade utifrån dessa. Protesterna mot gruvan Artiklar som beskriver händelseförloppet kring protesterna mot gruvan samt det efterrättsliga spelet, utan att beskriva vad konflikten i sak handlar om. Gruvnäringen som ett problem för miljön, lokalbefolkningen eller det lokala näringslivet Artiklar om miljövärden som hotas, risk för miljöproblem, om att människor som bor i trakten påverkas och att samernas renskötsel drabbas.
Gruvnäringens ekonomiska förutsättningar Artiklar som på olika sätt beskriver företagsklimatet för gruvföretag, till exempel minerallagstiftningen, möjligheten att få tillstånd och artiklar som beskriver resultaten för gruvbolaget. Gruvnäringens betydelse för arbetsmarknad och ekonomi lokalt och nationellt Artiklar som handlar om tillväxtperspektivet, hur många arbetstillfällen gruvan ger och hur skatteintäkterna påverkas för kommun och stat. 3. Sammanfattning och analys Att gruvfrågan i Kallak har fått sådant medialt genomslag beror sannolikt i huvudsak på de protester mot gruvplanerna som genomfördes sommaren 2013. Den tydliga konflikten och den fysiska konfrontationen spelade mediedramaturgin rakt i händerna, vilket så klart de som genomför den här formen av protester vet. Den här gången har de som har genomfört protesten inte bara lyckats få upp frågan på dagordningen, beskrivningen av frågan har också tydlig tyngdpunkt på deras argument, det visar TMI:s mediegenomgång. Av 79 artiklar är det endast 10 artiklar som tar upp gruvans positiva påverkan för arbetsmarknaden jämfört med 31 artiklar som tar fram problemen. Endast i en artikel lyfts gruvornas betydelse för den nationella ekonomin fram på ett tydligt vis. Det större positiva sammanhanget av gruvan i Kallak går mer eller mindre förlorat i mediernas bevakning. Viktigt att konstatera är att när gruvornas positiva aspekter för tillväxten behandlas görs det i alla artiklar, utom en, också en beskrivning om dess negativa följder. I de 31 artiklar som ovan nämns tar samtliga endast upp problemen med en gruva, utan att de positiva berörs eller har en så undanträngd position att artikeln är obalanserad. Artiklarna blir onyanserade. Mediernas beskrivning av Kallak ger inte mycket utrymme åt att förklara gruvföretagets möjligheter att utvinna järnmalm. På vilket sätt protesterna drabbar företaget nämns i form av ökade kostnader, men kostnader för prospektering, hur mycket kapital som krävs för att öppna en gruva och vilka ekonomiska risker det innebär är aspekter som inte framträder. Självklart är de negativa konsekvenserna med gruvdrift viktiga att belysa och centrala för frågan, det ingår i det journalistiska uppdraget att berätta om detta. Men det finns alltså flera aspekter av frågan som inte får den plats man kan tycka att de borde ha för att ge nyhetspubliken en så bred och nyanserad bild som möjligt av frågan. Betydelsen av gruvan för såväl den lokala som den nationella ekonomin ges ingen framträdande plats, det är en brist. Att en gruvetablering skulle medföra problem blir tydligt i mediebevakningen, men att en utebliven gruva också medför problem får vi inte ta del av. Vad kommer att hända med Jokkmokk om det inte etableras en gruva i kommunen? Hur viktig är egentligen en gruvetablering för kommunen? Vilka alternativ har Jokkmokk Iron till Kallak när de vill investera? Att utländska företag kommer hit och gör profit på de svenska naturresurserna ifrån Sverige berättar medierna om, men att samma företag investerar pengar så att Sverige får tillväxt är inte lika intressant att berätta. Det är här viktigt att notera att den här rapporten endast handlar om hur Kallak-frågan beskrivits, det här saknade perspektivet kan komma fram i andra sammahang och bidra till att nyansera den generella bilden av gruvfrågan.
Om man ser till vilka röster som kommer till tals i mediernas rapportering är det en tydlig slagsida åt att det är samer eller andra som aktivt protesterar mot gruvan som citeras. Vad det beror på kan ha flera olika förklaringar, i två P4 Norrbotten-artiklar återger man att gruvföretaget inte vill kommentera gruvprotesterna och det kan vara en förklaring till att deras röst försvinner. Men det verkar också innebära att deras perspektiv gör det, vilket inte kan ses som journalistiskt försvarbart. Gruvföretagets perspektiv går att inhämta på andra sätt än genom direkta citat i en intervju. Att gruvbolaget fått kritik för att inte ha kommunicerat projektet så väl med allmänheten kan också ha betydelse för förutsättningarna att journalistiskt spegla frågan väl. Vid flera tillfällen används demonstranter i P4 Norrbotten för att beskriva händelseförloppet på plats när redaktionen själv inte är där, antingen när protester genomförs i skogen eller när demonstrationer arrangeras i Stockholm. Att använda personer som är så involverade i en konflikt för att beskriva en protest är riskfyllt ur ett journalistiskt perspektiv hur vet man att uppgifterna stämmer? Naturligtvis kan personer på plats intervjuas men då bör man balansera med flera röster.
4 Resultat De artiklar som är underlag för den här mediegenomgången fördelar sig i följande kategorier: 4.1 Protesterna mot gruvan (neutrala om följderna av 29 själva gruvan) 4.2 Gruvnäringen som ett problem för miljön, 31 lokalbefolkningen eller det lokala näringslivet (negativa aspekter av gruvan) 4.3 Gruvnäringens förutsättningar att driva verksamheten 9 och gruvföretagens ekonomiska utveckling. (framför allt negativa till gruvbolags fördelaktiga förutsättningar, men även mer balanserade beskrivningar) 4.4 Gruvnäringens betydelse för arbetsmarknad och 10 ekonomi lokalt och nationellt. (både positiva och negativa aspekter av gruvan) SUMMA 79 4.1 Protesterna mot gruvan Själva protesten mot provbrytningen speglas omfattande i mediernas rapportering. Av 79 artiklar skildrar en dryg tredjedel den här aspekten 29 artiklar. Kriteriet för de här artiklarna är att de bara beskriver vad som händer på platsen, utan att återge vad protesten handlar om. Det handlar också om artiklar och inslag där personer utanför protesten kommenterar själva protesten utan att värdera sakfrågan, till exempel landshövdingen i Norrbottens län, Sven-Erik Österberg. Svenska Dagbladet under rubriken Aktivister tvingades bort är ett typexempel för denna kategori: Konfrontationerna mellan polis och motståndare till gruvplanerna i Kallak utanför Jokkmokk, fortsatte i går. Ett 30-tal aktivister som hade blockerat vägen inför provsprängningarna tvingades bort med hjälp av en polishund. (SvD 2013-08-24) Och här ett typexempel på formulering när efterspelet ska beskrivas: I somras hindrades arbetet av aktivister som bland annat blockerade vägen till provbrytningsområdet. Nyligen dömdes två av aktivisterna till dagsböter av Gällivare tingsrätt. (SR Norrbotten 2014-01-02) 4.2 Gruvnäringen som ett problem för miljön, lokalbefolkningen eller det lokala näringslivet Den största andelen av artiklarna tar upp gruvan som ett problem antingen ur ett miljöperspektiv eller att samernas möjligheter att bedriva renskötsel försämras. 31 artiklar ger det här perspektivet, det behöver då inte nödvändigtvis vara i form av att det är huvudvinkel för nyheten, utan det kan också vara så att protesterna beskrivs och det är då problemperspektivet som nämns i någon kortare formulering eller på annat sätt. Uppfattningen av en sådan nyhet blir att det är problem med att en
gruva kommer att etableras i Kallak. De 31 artiklarna kan delas in i tre kategorier: miljöproblemet, begränsningar för samerna samt både miljöproblem och begränsningar för samerna 4.2.1 Miljöproblemet I den första kategorin är det miljöaspekten som lyfts fram, i den andra samernas förhållanden och i den tredje kategorin både miljön och samerna. Miljöaspekten lyfts fram i 8 av de 31 artiklarna. Här ett exempel när protesten beskrivs så medföljer en beskrivning av kritiken mot gruvplanerna. P4 Norrbotten rapporterar: Aktivisterna ville genom sin blockad protestera mot det kortsiktiga i gruvbrytningen. - Vi är oroade helt enkelt och protesterar mot den pågående gruvboomen och nyttjandet av de ändliga resurserna, säger Malin Norrby. (P4 Norrbotten 2013-07-01) Även farorna med den närliggande vattenkraftsdammen och vilka riskerna med sprängningar för den är en fråga som återkommer. I P4 Norrbotten belyser man problemet. När det sprängs i den tilltänkta gruvan kan det påverka dammarna i Luleälven som i värsta fall kan innebära ett dammhaveri. Det säger dammsäkerhetsexperten, May- Britt Öhman (P4 Norrbotten 2013-02-16) 4.2.2 Begränsningar för samerna Den andra kategorin av artiklar som tar fasta på gruvan som ett problem handlar om samernas situation och möjligheter till att driva renskötsel, 13 artiklar har detta perspektiv. Samernas möjligheter att bedriva renverksamhet kommer att påverkas av en gruvetablering i Kallak. Vandringsvägar och betesmarker för renarna begränsas. Det finns flera exempel där samernas perspektiv på frågan lyfts fram med kritik mot gruvprojektet, utan att den motsatta synen på gruvnäringen ges plats. Här ett exempel i P4 Norrbotten under rubriken Landshövdingen mitt i gruvkonflikten: Landshövdingen träffade under förmiddagen representanter för berörda samebyar. Bland andra Niklas Spiik från Jåkkåkaska sameby. - Vi försöker ju framföra att vi klarar inte fler exploateringar i området. Vi har vattenkraft, vi har skogsbruk, vi har fria friluftsliv, vi har jakten och mycket annat som vi måste samarbeta med. Det går inte längre. (P4 Norrbotten 2013-09-10) En annan artikel från P4 Norrbotten är Gruvplanerna skadar rennäringen redan nu: Jan Erik Läntta berättar att hans sameby Jåkkågaska sameby har sina åretruntmarker i samma område där Jokkmokk Iron Mines vill starta gruva. Och renskötsel och gruvnäring går i det här sammanhanget inte att kombinera, menar han. (P4 Norrbotten 2013-08-29)
Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har under den undersökta perioden två långa reportage om gruvnäringen. Svenska Dagbladets reportage handlar om rennäringen i Tärnaby, men Kallak beskrivs för att berätta hur samernas intressen hanteras när det kommer till gruvfrågan, så här skriver tidningen: Men det stannar inte där: en av Sveriges internationellt mest bevakade frågor sommaren 2013 fanns i Kallak, strax utanför Jokkmokk i Norrbotten där ett engelskt gruvbolag skulle provbryta i Kallakgruvan. Kritiker menar att gruvan både hotar miljö och rennäring. Och enligt regeringens hemsida rundade gruvbolaget samebyn i området trots lagkrav på samråd. (SvD 2014-09-30) I Dagens Nyheters reportage Samiska konstnärer tar strid mot ny gruva kommer flera samer till tals och får ge sitt perspektiv på Kallak och gruvplanerna och kopplar samman detta med samernas rättigheter i ett större perspektiv. Det andra perspektivet med jobb för övriga delen av lokalsamhället nämns, men det är samernas perspektiv som leder reportaget framåt. Liknande reportage som belyser Kallaks betydelse för det lokalsamhället har Dagens Nyheter inte gjort. - Man talar om ursprungsrättigheter och ser inte att det också är mänskliga rättigheter. Ingen skulle storma in på din eller min bakgård och börja bryta en gruva och hänvisa till att det gav arbeten. Vid de tillfällen då man erkänner samernas rätt ses det som en god handling mot ett utsatt folk när samerna i själva verket bara har lagen på sin sida. (DN 2014-06-23) 4.2.3 Både miljöproblem och begränsningar för samerna Protesterna i Kallak handlar alltså dels om en kritik mot att miljövärden går förlorade, dels att samernas möjligheter försämras. 11 artiklar tar upp båda de här aspekterna, men utan att ge gruvnäringens eller positiva Jokkmokksinvånares perspektiv. Svenska Dagbladet publicerar en kort TT-artikel: Efter att polis omhändertagit fleras aktivister var det vid lunchtid klart att börja provspränga om inte några suttit kvar uppe i träden runt omkring. Demonstranterna vänder sig mot en gruva skulle hindra samerna från att kunna nyttja sina marker. - Sedan ligger det här området väldigt nära Lule älv. Och minsta lilla som kommer att läcka ut ur de här lakdammarna kommer att förorena älven, säger Elizabeth Johansson, som bor nära den planerade gruvan, skriver TT. (SvD 2013-08-22) P4 Norrbotten berättar att kungen ska komma på besök, i webbartikeln formulerar man protestens kritik, men ger ingen annan bild: Enligt kritikerna som protesterar och demonstrerar mot prospekteringarna i Kallak skulle en gruva där få förödande konsekvenser för rennäringen och miljön. (P4 Norrbotten 2013-08-28) I en artikel i Dagens Nyheter med rubriken Nya protester när malmen fraktades iväg:
Ivar Kuoljok, 85 år och same, var en av dem som bars bort av polis för att placeras i en stol i diket. Han protesterar över att den planerade gruvan tar den mark i anspråk där samerna har sina renar, av bolag vars pengar slussas ut ur landet. - Renbetesmarker skänks i stort sett bort till utländska profitörer, säger Ivar Kuoljok, som oroas över de konsekvenser en framtida gruva har både på miljö och samekultur. (DN 2013-09-04) 4.3 Gruvnäringens ekonomiska förutsättningar Centralt för om en gruva öppnas eller inte är så klart den ekonomiska kalkylen och vad som påverkar den. Samernas möjligheter till att bedriva sin näringsverksamhet beskrivs ingående i flera artiklar, men gruvnäringens förutsättningar är medierna inte lika intresserade av att spegla. När man gör det, 9 artiklar och inslag handlar om detta, blir det oftast ur perspektivet att förutsättningarna är gynnsamma för gruvföretagen och att det inte borde vara självklart. Minerallagen är ett sådant exempel. När P4 Norrbotten ska skildra hur Kallakprotesterna har nått Stockholm och att protestanterna, då en i protesten får säga: - Det här undgår ingen. Vi ska få till en ändring i minerallagen, säger Niclas Spik. (P4 Norrbotten 2013-10-26) Dagens Nyheter är ett annat exempel på detta när tidningen i en artikel berättar om hur markägarna är maktlösa mot gruvbolagen, det är en generell beskrivning av gruvnäringen ur detta perspektiv där Kallak är ett exempel bland flera. Förvisso kommer gruvbranschens företrädare till tals i artikeln, men utgångspunkten är inte vilka problem och utmaningar som gruvföretagen brottas med rent lönsamhetsmässigt, utan det är ett ifrågasättande av gruvdriften som sådan. I Sverige har nämligen en markägare ingen rätt att avvisa provborrningar på sin mark. Skulle det sedan bli fråga om brytning har markägaren dessutom endast rätt till 1,5 promille av värdet på det som tas upp. 0,5 promille går till staten resterande 99,8 procent tar gruvbolagen. (DN 2014-08-01) I en annan DN-artikel lyfts faktumet att den svenska minerallagen kritiseras av FN fram, tidningen skriver: Flera konflikter i samband med att utländska bolag letar efter mineraler på svensk mark har satt ljus på hur den svenska minerallagen är konstruerad. Och gruvkritikerna har nu fått FN på sin sida. En ny konvention förhandlaas samtidigt fram som ska stärka samernas rättigheter. (DN 2013-09-11) Ett inslag som närmar sig gruvföretagens perspektiv på de ekonomiska förutsättningar på ett tydligt vis är SR Ekot under rubriken Gruvboomen har stannat av. Utgångspunkten i inslaget är att ansökningarna från gruvbolag att söka efter nya fyndigheter har sjunkit och Bergsstaten intervjuas om anledningar till varför det är så här. Lyssnaren får veta att det är svårt att få finansiering på grund av att mineralpriserna har sjunkit lite grann.
- Ingen törs väl säga något om framtiden men de flesta tror väl att det här är ett litet hack i kurvan och att vi kommer att ligga på en fortsatt hög nivå, säger bergmästaren Åsa Persson. (SR Ekot 2013-12-22) 4.4 Gruvnäringens betydelse för arbetsmarknad och ekonomi lokalt och nationellt. De som är positiva till att en gruva etableras i Kallak pekar framför allt på möjligheterna för det lokala näringslivet i form av nya arbetstillfällen direkt i gruvan, men också för kringverksamhet. Gruvan skulle på flera sätt kunna vara en viktig del för att rädda Jokkmokks kommun från avfolkning, lyder argumentationen. Det här är ett perspektiv som finns med i medierapporteringen 10 artiklar hanterar ämnet. SR Norrbotten tar vid en handfull tillfällen upp den här aspekten. Till exempel när Länsstyrelsen i oktober i år sade nej till att låta Jokkmokk Iron Mines få bearbetningskoncession, då rapporterade P4 Norrbotten om att beslutet delar Jokkmokk och skriver i sin webbnyhet: Men alla är inte lika glada. Nicklas Lundmark är positiv till en gruvetablering, främst på grund av de arbetstillfällen den skulle kunna skapa. Jokkmokk är på väg att tyna bort, menar han, och gruvan skulle kunna vända den utvecklingen. (SR Norrbotten 2014-10- 03) SR Ekot lyfter vid ett fåtal tillfällen upp det här perspektivet och rapporterar: Den planerade gruvan, som närmast väntar på ett utlåtande från länsstyrelsen i tillståndsprocessen, sägs kunna skapa 250 direkta arbetstillfällen och har splittrat Jokkmokkborna som sett minskade skatteintäkter. (SR Ekot 2013-11-22) När det här perspektivet lyfts fram är det i regel inte som en huvudvinkel på ett inslag eller en artikel, utan som en mindre framträdande del, förutom ett exempel. Det är nuvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S), då riksdagsledamot, som uttalar sig mycket positivt till gruvdrift till P4 Norrbotten. - Det behövs fler gruvor i Norrbotten. Jag hoppas verkligen att det blir en gruva i Jokkmokk, jag hoppas också på Älvsbyn och jag vet att det prospekteras i Överkalix. Får man de här på plats så skapar det sysselsättning, industriell utveckling och skapar tjänsteföretag. (P4 Norrbotten 2014-01-21) Inte i någon annan artikel kommer det lokala och nationella tillväxtperspektivet fram med samma tydlighet. Värt att notera är att i den ovanstående artikeln kommer inte något av gruvnäringens problemsidor fram. Av alla fyra kategorier är det i den här kategorin man kan hitta de mest balanserade artiklarna där den samlade bilden av artikeln är att flera aspekter av gruvan kommer fram och en möjlighet för läsarna att skapa sig en uppfattning om frågans bredd ges. Det här är artiklar som tydligt tar upp både problemen med gruvan och möjligheterna. Britter kan öppna fler svenska gruvor trots protester och Byborna runt Kallak splittrade om gruvan är två exempel i P4 Norrbotten. SR Ekot belyser i artikeln Sverige granskas av FN för rasdiskriminering men tar ändå med det lokala tillväxtperspektivet. DN har i artikeln Vår kamp har bara börjat valt att ta fram flera perspektiv på frågan, så här beskrivs effekterna för det lokala samhället:
På andra sidan står de lokala politiker och delar av befolkningen som ser gruvnäringen som en positiv kraft vilken skapar hundratals nya jobb och lockar människor till Jokkmokk som i dag endast har runt 5 000 invånare. - Det handlar inte bara om de 300 jobb kopplade direkt till gruvdriften, utan om ett uppsving i jobbsektorer som skapas runtomkring, säger Stefan Andersson (S), Kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk. (DN 2013-09-09) 5. Skillnader mellan de olika medierna SR Norrbotten har av naturliga skäl bevakat frågan mest av samtliga medier. Det är en lokal angelägenhet som berör dem som bor i Jokkmokk kommun. Drygt tre fjärdedelar av artiklarna i undersökningen är publicerade hos P4 Norrbotten. Härefter är det DN som har flest artiklar och SR Ekot och SvD därefter. Förutom att antalet artiklar skiljer mellan medierna kan man inte konstatera att det är något av medierna som särskiljer sig från de andra i form av att till exempel belysa frågan på ett helt annorlunda vis. Samtliga medier är mest intresserade av att skildra protesterna mot gruvan och hur en gruva i Kallak slår mot samernas möjligheter att driva rennäring. Gruvföretagets perspektiv på frågan och hur gruvnäringen är viktig för Jokkmokks och Sveriges tillväxt är klart underordnat.