Rådet till skydd för Stockholms Protokoll från delegationsmöte Sida 1 (11) 6-2016 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms delegationssammanträde för delegerade i plan-- samt kulturvårdsärenden och bygglovsärenden, naturvårdsärenden Närvarande: Anders Bodin (ordf), Birgitta Bremer, John Chrispinsson (fr. o.m 3), Fredrik vonn Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Winston Håkanson, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson (t.o.m. 5),, Magnus Olausson, Margareta Olofsson, Inga Varg (fr.o.m. 3), Iréne Vestman, Hanna Zetterlund,, Henrik Nerlund, sekreterare, Monicaa Hector, handläggare, Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Vid sammanträdet närvarade även: Martin Styring samt Per-Olof Svensson, stadsbyggnadskontoret.. Tidpunkt: 2016.08.22, kl 13.30-16.30 Lokal: Samuel Owen, Hantverkargatan 3DD 1. Dagordning Upptogs punkten Sekreteraren informerar på föredragningslistan. 2. Sköndal 1:1, Thorsten Lewenstams väg/sköndalsvägen,, förslag tilll detaljplan (SR-03.02-0205-2016) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Sköndal 1:1, Thorsten Lewenstams väg/sköndalsvägen, förslag till detaljplan. Martin Styring, stadsbyggnadskontoret, redogjordee för ärendet.
Sida 2 (11) (forts 2) Under sammanträdet diskuteradee rådet Stiftelsen Stora Sköndals försäljning av marken och dess fortsatta närvaro i området. Stiftelsens stora markägande och dess höga förståelse för de naturvärden somm finns i området har varit en av förutsättningarna för verksamheten. Byggandet och förvaltandet i egen regi har alltsåå avsiktligt givit det stora området en parkliknade karaktärr med höga naturhistoriska och rekreativaa värden. Försäljningenn av markenn ger stiftelsen ett kapital förr tillväxt men splittrar också o det sammanhållna områdets förvaltande. Rådet såg stiftelsens fortsatta närvaro i området som viktig, inte minst att a stiftelsen n väljer att lägga sitt kontor i lokaler på det torg som planeras i planområdett är positivt. Mycket lokaler i bottenvåningen ger goda möjligheter till ett rikare stadsliv och motverkar en monofunktionell miljö på platsen. Med hänvisning till förutsättningf garna på platsen, det sammanhållna markägandet och en byggherre med förståelse för platsens höga värden i stort, ansåg rådet därför att en plann med högre ambitionsnivå för exploateringenn i vissa avgörandee punkter kan krävas. Stiftelsen säljer ett stort område söder om Sköndals centrum där den s.k. Magnoliatomten somm avses i föreliggande plan är en liten del. Stadbyggnadskontoret har ett påbörjat ett programarbete för Sköndal som detaljplanenn nu föregår, motiverat av att förtätningen i området inte ses som komplicerad. Rådet anser att dett är en allvarlig brist attt planen kommer före programmet i denna del. Under sammanträdet diskuterade rådet behovet av en sammanhängande planering för Sköndal där förbättrade kopplingar till omkringliggande stadsdelarr studeras samtidigt somm de stora markägarna, Stiftelsen och Stena fastigheters, exploateringsbehov undersöks. Det finns stora vinster i ett sammantaget grepp över området som dels kan skapa bättre förutsättningarr för stadsdelskärnans handel, för tillgång på skolor och förskolor, för förstärkt kollektivtrafik, spridningsvägar och rekreationsvärden och dels lösa problem p med de barriäreffekter som Nynäsvägen och Örbyleden skapar. Sköndal innehåller bebyggelse från olika tidsepoker och med varierad skala och karaktär. För rådet är dett viktigt att de beslut som fattas runt Magnoliatomten inte föregår viktiga strategibeslut för stadsdelens tillväxt utan att de analyserats i ett vidare sammanhang. För planområdet väljs en tät
Sida 3 (11) (forts 2) bebyggelse i form av halvslutna stadskvarter i relativt höga höjder. Planformen är ett tidstypiskt vägval som stämmer väl med de gängse ideal för planering som råder nu och höjderna kan motiveras av den höjdskala som i övrigt går att hitta i närområdet. Rådet anser att stiftelsen som planbeställare har mandat och möjlighet att spara mer m av de kvaliteter som är befintliga,, inte bara panncentrale en, utan också en mycket större mängd av de uppväxta träd som finnss i området. Rådet har inget att erinra mot enn bebyggelsee på platsen, dess grad av stadsmässighet eller uttryck för gestaltning. Rådet anser att idén för bebyggelsestrukturen är riktig, att skalan är relevant och att variationer i fasader och de knäckar som görs i gaturummet är intressanta. Däremot anser rådet att hanteringen av markområdet börr bli annan, uppfyllnader för garage under jord och byggnaders placeringg kan studeras långt mer precist än vad som skett i dagsläget. Störst invändning hade rådet mot förslagetss kvarter D i läget mot det befintliga kvarteret Kollekten. Det föreslagna kvarteretss gest med en högre torndel markerar en plats som i läge och innehåll inte motsvarar ett landmärke. Istället förrycker tornet den fina skala som resten av nyexploateringen visar och konkurrerarr med skivhusen på Sköndalsvägens västra sida. Torndelen bör utgå men m även läget måste ifrågasättas. I förslaget är byggnadskropparna okänsligt inplacerade där de befintliga husen bildar enn mjuk sväng in i det som nu är områdets öppna parkrum och h tillägget bör därför justeras i läge så att de befintligaa husen kann behålla ett visst omland och ett läge motsvarande e dess planform. Beslöt rådet, med hänvisning tilll ovanstående, att tillstyrka förslag tilll detaljplan med erinran om att den bör avvakta programarbetets resultat, justeras i detaljer för att sparaa mer av uppväxta träd och omstudera kvarter D. Anmälde ledamöterna F von Feilitzen och B Bremer reservation och I Josefsson särskilt yttrandee enligt bilagor. Erinrades att ledamot I Varg intee deltagit i ärendet pga. jäv. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för beslut vid nästkommann ande ordinarie sammanträde.
Sida 4 (11) 3. Kattrumpstullen 10,, Norra Djurgården, nybyggnad av universitetsområde, kontor, undervisningu gslokaler, pentryn och café. Campus Albano, Huss 3, bygglov (SR-03.02-0234-2016) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Kattrumpstullen 10, Norra Djurgården, nybyggnad av universitetsområde, kontor,, undervisningslokaler pentryn och café. Per-Olof för ärendet. Svensson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde Bygglovsansökan avser hus 3, nybyggnad i universitetsområde Campus Albano. Den segmentformade byggnaden placeras norr om Roslagsvägen (bliv Hannes Alfvéns väg) och Albanova. Skönhetsrådet var tidigare mycket kritiskt till planförslaget som rådett uppfattade hade ett sökt, geometriskt formatt planmönster som saknade förutsättningar att binda samman Kräftriken, Teknikhöjden och Campus Albano. Planförslaget har sedan dess antagits och vunnit laga kraft och föreliggande ärende är det första bygglovet inom planområdet. Rådet erfor att den föreslagna byggnaden inte i alla delar är planenlig,, vilket innebär att stadsbyggnadskontoret måste fatta beslut om de föreslagna förändringarna kann godtas. För Skönhetsrådets del är frågan om förändringarna är godtagbara ur ett estetiskt och stadsbildsmässigt perspektiv viktigare. Enligt rådet kan omarbetningar som s gör byggnadens kvaliteter likvärdigaa eller bättre i förhållande till bestämmelserna i den antagna planen accepteras. Skönhetsrådet ansåg att bygglovsansökan måste kompletteras i flera delarr innan det är möjligt att fatta beslut i frågan. Ett tydligare material där det är möjligt att jämföra föreliggande förslag med den gestaltning somm ursprungligen föreslogs behövs som underlag för beslut. Vidare ville rådet se en redovisning av färgsättningen avv byggnaderna i campusområdet som hus 3 är en del av. Ett dokument som s redovisar gestaltningsidéer, kulörer och byggnadsmaterial m.m. är enligt rådets uppfattningg således nödvändigt för att säkerställaa att campus varken blir för spretigt eller för ensartat när universitetsområdet är färdigbyggt.
Sida 5 (11) (forts 3) I underlaget framgår att byggnaden ska ha sedumtak samtidigt som ritningarna redovisar solpaneler över i princip hela takets yta vilket fick rådet att tveka över om sedumm kommer att fungera som takmaterial. Takets gestaltningg behöver också vidarebearbetas vad gäller utformningen avv teknikrum och installationer taklandskapet kommer att bli väl synligt från Albanova a varför gestaltningen är synnerligen viktig. Beslöt Skönhetsrådett att avstyrka bifall till ansökan om bygglov med hänvisning till att beslutsundeb erlaget behöver kompletteras enligt ovan. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för beslut vid nästkommann ande ordinarie sammanträde. 4. Kattrumpstullen 8, Norra Djurgården, nybyggnad av universitetsområde, kontor, undervisningu gslokaler och café. Campus Albano, Hus 1, bygglov (SR-03.02-0235-2016) Bordladess ärendet. 5. Kattrumpstullen 7, Norra Djurgården, nybyggnad av universitetsområde, kontor, undervisningu gslokaler pentryn och café. Campus Albano, Huss 1, bygglov (SR-03.02-0236-2016) Bordladess ärendet. 6. RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (SR-03.02-0250-2016) Upptogs ärende hänskjutet från ordinarie o sammanträde 2016.08.15 ( 15) angående RUFS 2050.
Sida 6 (11) (forts 6) Föreliggande regionplan, RUFS 2050, är enn vidarebearbetning och utveckling av RUFS 2010 med m inriktningen att regionen ska fortsätta att utvecklas mot enn tätare struktur som utgår från det centrala Stockholm och de omkringliggande åtta utpekade regionkärnorna. Den nya regionplanen delar också in regionen r i tre nivåer, där Stockholm, Solna och Sundbyberg utgör en central del, Järfälla, Sollentuna, Täby, Danderyd, Lidingö, Nacka, Tyresö och Huddinge enn inre del och övriga kommuner en yttre del. Regionplanen kan sägas utgöra Stockholmsområdets samlade vilja inför framtidens utveckling. Trots att den inte är juridiskt j bindande kan planen få stor betydelse i de kommandee ställningstaganden i planerings- och finansieringsfrågor som kommer att göras av såväl kommuner, landstinget ochh på den statliga nivån. I planen formuleras fyra övergripande mål för utvecklingen tillsammans med sex utmaningar för regionen. Målen och utmaningarna utgår ifrån att bemästra befolkningsökningen i regionen med att samtidigt bygga tätare strukturer och värna natur och hälsa. Regionen ska utgöras av enn liten storstad som är både resurseffektiv och internationellt ledande i tillväxt och kunskaper. RUFS 2050 presenterar två strukturbilder för hur den fysiska f strukturenn i regionen kan tänkas att utvecklas under de kommande 35 åren, A och B. Strukturbild A redovisar en utvecklingg av befolknings- och bebyggelseub utveckling i enlighet med RUFS 2010 och bygger på antagandet attt regionens åtta yttre stadskärnor utvecklas u likvärdigt. Strukturbild B bygger på hur denn faktiska utvecklingenn av befolkningstillväxten de senaste åren har sett ut med en stark koncentration till regionens centrala delar. De båda strukturbilderna har en stor del av a bebyggelseutvecklingen lokaliserad i kollektivtrafiklägen, med en ambition att bygga centralt och tätt. Planeringen av transportsystemet baseras fram till 2030 på de beslut som redan r fattats, därefter skiljer s sig A och B från varandra. I bildd A förutsätts ett högre bilanvändande än i B eftersom regionen blirr mer utspridd. Detta leder till att det finns förslag på såväl väg- som kollektivtrafikinvesteringar. Bromma flygplats förutsätts finnas kvar. I bild B är regionen tätare och därmed mindre beroende av biltransporter. Alla investeringar i infrastruktur efter 20300 förutsätts att göras i kollektivtrafk fiken med fler tunnelbanor och spårvägar. Bromma flygplats har lagtss ned
Sida 7 (11) (forts 6) och marken tillgängliggjorts för stadsutveckling. Påverkan i de båda strukturbilderna är stor på den d lokala grönstrukturen, men mindre i de gröna kilarna. Den D stora skillnaden mellan bild A ochh B är därför om planenn ska följa 2010 års inriktning eller den faktiska utvecklingen. Skillnaden innebär en mycket starkare koncentration av bostäder och arbetsplatser till regionens centrala och inre delar, medan dee yttre utvecklas mer måttligt. Stockholmsregionen står idag mitt m i ett mycket intensivt stadsbyggnadsskede, fullt jämförbart med omvälvningarna vid sekelskiftet 1900 eller under 1950- och 1960-talens stora stadsomvandlingar. Den viktiga skillnaden mot tidigare utvecklingssprång är att inriktningen nu är att bygga en ny stad i en redan befintlig. För rådet stod det klart att den kommande planeringen måste grunda sig i den faktiskaa utvecklingen, men att det är att göra g det för lätt för sig att kondensera detta till en strukturbild. Den faktiska och den önskvärdaa utvecklingen av Stockholms medd sin omgivande region ligger därför någonstans mellan m bilderna A och B. Den nya tätheten kan inte bara innebära en utökad bebyggelsemassa utan kräver också en aktivv plan för utvecklingg av nya stadsrum och parker, samtidigt som befintliga värden värnas. Under efterkrigstiden var visionen att bygga denn rymliga staden. På samma sätt som den dåvarande användningen motsatsparen rymlig och trång, är dagens stadsbyggnadsbegrepp tät och gles retoriska. När den rymliga r staden blirr tätare är det planeringen av, och omsorgen om, platsen mellan husen som kommer att utgöra kvitto på om staden blirr närmare eller bara trängre. Den befintliga utemiljön i ytterstaden består ofta av ett centralt torg, naturmark och stor plats för trafikanläggningar. Medd fler invånare krävs fler kvalitativaa rum: befintliga parkstråk behöver rustas och matarleder omvandlas till sammankopplande stadsmiljöer. I klarspråk innebär detta att investeringar i stadsmiljön av samma dignitet som i de nybyggda stadsdelarna i innerstadens krans måste riktas tilll de ytterstadsstadsdelar som genomgår stora förtätningar. Om den lokala grönstrukturen minskar måste denn kvarvarande göras mer kvalitativv och där det krävs, helt fredass mot ytterligare ingrepp. Rätt hanterat kan detta ge både fler f bostäderr och bättre parker och offentliga rum. Fel hanterat överexploateras små enklaver
Sida 8 (11) (forts 6) i bostadsbristens namn med stora mänskligaa och ekonomiska kostnader r som följd på både kortare och längre sikt. Rådet stödjer inriktningen att bejaka en godd stadstillväxt i såväl det centrala Stockholm somm i de regionala stadskärnorna. Utvecklingen av den centrala regionen, medd en ny täthet framförallt i innerstadens krans, bör ske utifrån de topografiska, natur- och kulturhistoriska förutsättningar som finns. Detta bör kombineras medd satsningarr på utvaldaa regionala stadskärnor, i Stockholms stads fall Skärholmen och Kista. Rådet underströk att stadstillväxt intee är synonymt med enbart bostäder, utan det är lika viktigt medd förutsättningar för nya arbetsplatser, offentlig service, utbyggnad av skola och förskola och kulturverksamheter. Redan befintliga centrum bör vidareutvecklas och mer kollektivtrafik k bör skapa nya centralt belägna platser i ytterstaden där olika spårsystem korsar varandra. Under planperioden bör inriktningen därför vara att satsa kraftigt på utbyggdd infrastruktur i form av spårbunden kollektivtrafik i regionens centrala och inre delar och därmed också minska stockholmarnas beroende av bilen som fortskaffningsmedel. Detta understödjer också ett större interregionalt resande, med vidare stadsutveckling som bygger på kollektivtrafik, i andra städer i Mälardalen som följd. RUFS 2050 förutser en tätare region än denn befintliga. Skönhetsrådet ville påminna omm de olika tidsperspektiven i planeringen: bostadskris idag fårr inte innebära stadsmiljökris år 2050. Både hälsa och fortsatt tillväxt förutsätter en god täthet som lyckas kombinera bostadsbyggande med utvecklad kollektivtrafik, bättre stadsmiljö och kvalitativ parkstruktur i regionens alla delar. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för beslut vid nästkommann ande ordinarie sammanträde. 7. Sekreteraren informerar Sekreteraren redogjorde för möte med Skansen gällande den planerade östersjöanläggningen. Under mötet framkomm att rådets önskemål avseende gestaltning i viss s mån hörsammas genom sedumtak, mötet mellan anläggningea en och Galejan blir
Sida 9 (11) (forts 7) däremot onödigt hårt och därför behövs fullskaleprov på plats. Informerade sekreteraren om beslut avseende kv. Murmästaren, Ämbetshuset, där Länsstyrelsens f.d. byggnad får ny funktion som gymnasiesk kola. 8. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2016.08.22 Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Henrikk Nerlund Sekreterare
Sida 10 (11) Bilaga 1 till protokoll 6-2016 2. Sköndal 1:1, Thorsten Lewenstams väg/sköndalsvägen,, förslag tilll detaljplan (SR-03.02-0205-2016) Anmälde ledamöterna F von Feilitzen och B Bremer reservation enligt följande: Detaljplaneförslaget innebär enn så gott somm total omgestaltning av områdets topografi och parkmiljö. Ändringenn av vägen och omfattande urschaktningar för byggnader, underbyggda garage och andra hårdgjorda ytor innebär att all befintlig naturmark utplånas, förutom den endast cirka 800 kvadratmeter stora ytan framför det tidigare ångpannehuset. Denna består tilll större delen av en grusyta, och föreslås förvandlas till områdets enda park. Ett mycket stort antal värdefulla träd avverkas, framförallt vackra ekar, ståtliga tallar och imponerandee oxlar. Det enda som sparas är två ekar och två tallar, alla fyra skulle omges av hårdgjorda ytor. Den västraa korsformade förskolebyggnadenn borde bevaras, liksom den mot väster utskjutande delen av v Skogsbynss väl gestaltadee gästhem ( Magnoliahuset ), där huvudfasaden föreslås fåå en diskutabel tillbyggnad. Om man i stället behåller Thorsten Lewenstams väg i nuvarandee läge och sparar stor del d av naturmarken, med alla värdefullaa träd, kan man ändå passa in fleraa nya hus (i högst fem våningar), framförallt längs vägens norra sida. Stiftelsens tre friliggande bostadshus från 1989 i det angränsande kvarteret Kollekten kan tjäna somm förebild, även arkitektoniskt. Planförslaget är en oroväckande riktningsgivare inför den planerade fortsatta omgestaltningen av Stiftelsen Stora Sköndals kulturhistoriskt och naturvårdsmässigt mycket värdefullaa område. En ny detaljplan med lägre exploatering och genomtänkt anpassning till den d befintliga miljön bör tas fram i linje med stiftelsens hittillsvarandee respektfulla sätt att komplettera området med nyaa byggnader.
Sida 11 (11) Bilaga 2 till protokoll 6-2016 Anmälde ledamot I Josefsson särskilt yttrande enligt följande: Sköndal är en mycket varierad stadsdel, präglad av fyra väsentligaa karaktärer; institutionsområdet kring Stora Sköndal i öster. Trädgårdsstadens självbyggda småhus i väster med start 1947. ( Mellan Nynäsvägen n och Perstorpsvägen.) Området mellan Perstorpsvägen och Sköndalsvägen samt marken ner mot Drevikens strand exploaterades under 1950- talet, medd lamell-och småhus. Mark öster omm Sköndalsvägen har sålts av Diakonisälskapet i omgångar det första med start 1963 medd hyreshus och nytt Centrum. På senare år och pågående har Stiftelsen Stora Sköndal sålt ett stort område i östra Sköndal gränsande till Flatenområdet.. (Svenska Diakonisälskapet upplöstes 19811 och Stiftelsen Stora Sköndal bildades.) Stiftelsen stora Sköndal har i media och tilll Stockholm stad framfört önskemål om ytterligare omvandling av sitt område med upp till 6000 nya bostäder. Kontakten med närområdet de boende i Sköndal har så gott somm helt uteblivit från stiftelsen till sin grannar. En nära fördubbling av boendet i en stadsdel kräver en övergripande plan för att tillgodose service med förskola, skola, kollektivtrafik, parker m.m. Genom att hela området nu byggs i omgångar utan övergripande plan riskerar enn väl fungerande stadsdel att få ogenomtänkta och splittrade allmänna verksamhete er. Stiftelsenn stora Sköndals ryckighet och dåliga handläggningg måste nu styras upp av Stockholms stad och Landsting.