Kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen bli säkrare på att ta de tuffa samtalen
Göran Törnqvist och Madelene Goldmann
Torbjörn Lindmark
Charlotta Granath
Undervisning i demokrati att våga tänka tillsammans kring svåra frågor Lärarfortbildningar 17/5-2019
Skolans demokratiuppdrag Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Olika delar i demokratiuppdraget (Bild: Skolverket) Undervisning i demokrati handlar både om att undervisa om demokrati och att visa vad det är i praktiken.
Skolinspektionens rapport När skolans kärnuppdrag berörs talas det om ordinarie lektioner med undervisning i enskilda ämnen. Arbeten som rör demokrati och värdegrund skiljs från den dagliga klassrumsundervisningen och hör hemma på temadagar, i projekt, studiebesök, via elevrådsarbeten. (Skolinspektionen 2012:9)
Frågor till skolan 1. Beskriv det värdegrundsarbete som har bedrivits på skolan under det senaste läsåret. 2. Beskriv det arbete som har bedrivits på skolan under det senaste läsåret för att främja elevernas medborgarkompetens. 3. Beskriv hur man på skolan definierar begreppet värdegrund. 4. Beskriv hur man på skolan definierar det demokratiska uppdraget. (Skolinspektionen 2012:9)
Frågor till lärare 1. Beskriv vilka demokratiska kompetenser du anser vara viktigast att ge eleverna. 2. Beskriv vad värdegrund betyder för dig. 3. Beskriv hur du ser på elevinflytande i relation till skoldemokrati. 4. Hur kopplar du demokratiuppdraget till ditt ämne och din egen undervisning? (Skolinspektionen 2012:9)
Lärare Hur kopplar du demokratiuppdraget till ditt ämne och din egen undervisning? Skolledare Beskriv hur man på skolan definierar det demokratiska uppdraget.
Utveckla demokratisk kompetens Att kunna påverka sina livsvillkor och aktivt delta i samhällslivet utifrån grundläggande demokratiska värderingar kräver demokratisk kompetens i betydelsen kunskap om demokratin och de mänskliga rättigheterna och förmåga att med andra kommunicera kring gemensamma frågor och problem. Demokratisk kompetens utvecklas i möten med andra, genom samtal och relationer. (Skolverket 2013, sid. 66)
Prövande så kallade deliberativa samtal, som lyfts fram i utbildningsvetenskaplig forskning såväl som i skolpolitiska dokument, blir fruktbara i skolornas demokratiarbete. De kan användas som ett sätt att i klassrummen integrera det demokratiska uppdraget i undervisningen, i form av tillåtande och prövande samtal, där även obekväma åsikter kommer upp till ytan och kan bemötas. Skolan kan och får dock aldrig vara värdeneutral. (Skolinspektionen 2012:9)
Deliberativa samtal som metod Deliberativa samtal; - samtal där skilda synsätt ställs mot varandra - olika argument får utrymme - samtal som alltid präglas av tolerans och respekt - att lära sig lyssna på den andres argument - samtal som har ett tydligt inslag av överenskommelser och kompromisser - samtal där auktoriteter och traditionella uppfattningar får ifrågasättas - samtal utan lärarledning, argumentativa samtal för att lösa och belysa olika problem utifrån skilda synvinklar. (Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet ger följande beskrivning i en skolkontext. Englund 2004:62, Skolinspektionen 2012:9)
(Förskolans och skolans värdegrund, sid. 81)
Huvudmän, rektorer och lärare har ansvar som pedagogiska ledare att möjliggöra och leda deliberativa samtal i skola och undervisning. (Skolinspektionen 2012:9)
Vi måste göra något!
Del 1 Broar och murar (Vägen ut ur hatet De är inte som oss ) Vilka olika grupper finns det i samhället? Vilka grupper tillhör ni? Finns det murar, alltså något som separerar grupperna i samhället eller broar, det vill säga grupper som samverkar och har förståelse för varandra?
Skilda synsätt ställs mot varandra Olika argument får utrymme Samtal som präglas av tolerans och respekt Lyssna på den andres argument Samtal med överenskommelser och kompromisser Auktoriteter och traditionella uppfattningar får ifrågasättas. Samtal utan lärarledning, argumentativa samtal för att lösa och belysa olika problem utifrån skilda synvinklar
Del 2 Vad krävs för att öka toleransen mellan grupperna? Hur kan ni arbeta för att riva murarna och bygga fler broar? Vilka förutsättningar krävs för att detta ska vara möjligt? Skriv upp förslag på hur vi kan göra för att stärka samarbetet i samhället och ge förslag på vad vår skola kan göra. Förbered en 2-3 minuter lång presentation där ni sammanfattar era resonemang och visar er bild.
När nya möten leder till prao och sommarjobb...
Först berättade vår lärare för oss om vikingar och om Birka. Men vi visste inte vad Birka var. Efteråt läste vi om hur vikingarna såg ut och att de bodde i Birka. Efter ungefär en vecka sa vår lärare att vi skulle åka till Birka. Då blev vi jätteglada. (Rohollah och Grace, elever FBK)
Egen reflektion - deliberativa samtal Ge exempel på när deliberativa samtal förekommer i din verksamhet. Hur kan arbetet kring svåra frågor skapas/utvecklas ytterligare i din undervisning/verksamhet?
Egen reflektion Ge exempel på när deliberativa samtal förekommer i din verksamhet. Hur kan arbetet kring svåra frågor skapas/utvecklas ytterligare i din undervisning/verksamhet? Hur kan det deliberativa samtalet utvecklas och/eller bidra till utveckling i din verksamhet? Vilka är vinsterna med detta? - skilda synsätt ställs mot varandra. - olika argument får utrymme. - samtalet ska präglas av tolerans och respekt. - lyssna på den andres argument. - samtalet ska ha ett tydligt inslag av överenskommelser och kompromisser. - uppfattningar får ifrågasättas. - belys frågor utifrån skilda synvinklar.
Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet. (10 kap. 2 skollagen)
Skolans uppgift är bland annat att uppfostra och utveckla demokratiska medborgare. Skolvalet kommer in som en väldigt konkret handling som kan förtydliga vad som menas med det. Skolan är vår enda gemensamma institution för att fostra demokrater. Erik Amnå, professor i Statskunskap (Film om Skolval, MUCF)
Intyg för väl utfört arbete Du har visat ett stort engagemang och ansvarstagande i skolans genomförande av Skolval 2018/2019. Du har tagit del av samt genomfört demokratiska processer. På ett föredömligt sätt har du förberett, instruerat och mottagit röster från skolans samtliga elever. I processen har du tagit ansvar för rättssäkerhet och visat stor förståelse för det demokratiska samhällets strukturer. Arbetet har inneburit genomförande av skolval, samt för- och efterarbete, inklusive rösträkning samt presentation av valresultat.
Prata politik! Metodmaterial från MUCF I materialet finns exempel på; - metoder - tips - diskussionsfrågor för klassrummet före, under och efter att politiska partier bjudits in till skolan. Materialet är ett stöd för lärare som vill bjuda in politiska partier till sina skolor.
Sju timmar om värdegrund (Skolverket) Materialet vill bidra till ökad samsyn om hur kunskaper och värden hänger ihop. Undervisa om kontroversiella frågor (Europarådet) - Med syfte att ge lärare stöd i att göra klassrummet till en trygg plats där elever kan fritt och utan oro kan diskutera frågor som rör dem. - Ger läraren stöd i att utveckla olika strategier för att skapa en öppen och respektfull dialog. Hantera kontroversiella frågor, för skolledare (Europarådet)
När eleverna får diskutera med personer som har andra åsikter än de själva förbereder de sig för att delta aktivt i samhället. (Europarådet)
Vad kan/bör/ska skolan göra för att nå hållbarhet?
1. Diskutera Nulägesanalys. Var är vi idag och hur önskar vi att det ska se ut? All personal är med. (post it lappar, diskutera) 2. Definiera målbilden (lyckas vi med skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag?) 3. Hur gör vi? Vem, vad, när? Fatta beslut för genomförande. 4. Hur blev det? Håll arbetet levande. Kvalitetsarbetet får kontinuerligt stöd via utbildningsdagar och arbeten under verksamhetsåret.
Få en gemensam syn på skolans demokratiuppdrag a.) Utgå från Skolinspektionens frågeställningar till skolor och lärare och besvara dessa enskilt. Diskutera sedan era svar vid ämnes-, arbetslags-, planerings- och ledningsmöten. b.) Undersök och sätt ord på vad som görs här och nu. Reflektera över om demokratiarbetet ses och verkar som ett samlat och gemensamt uppdrag, eller om uppdraget pågår i skilda delar.
Arbete med värdeord Ansvar Demokrati Vänlighet Tolerans Acceptans Inkludering Hänsyn Omtänksamhet Respekt Jämlikhet
Övning från Skolverket Hitta konkreta exempel på situationer där ni arbetar med skolans värdegrund. Leta i undervisningen och utanför. Var finns, syns och prövas de värden som utgör skolans värdegrund? Använd de tre perspektiven om, genom och för när ni samlar in era exempel. Förslag: Gör uppgiften tillsammans med elever. Rita upp ringarna med perspektiven om, genom och för på tavlan. Tillsammans placerar ni ut konkreta exempel i ringarna.
Workshop för personalen 1. Att få en gemensam syn på skolans demokratiuppdrag 2. Dilemman 3. Politik i skolan 4. Pedagogiska övningar; Livets lotteri, Broar och murar 5. Symboler 6. Skolledning
Koll på främlingsfientlighet och intolerans Självskattningsverktyg Skolverket Påståendena i verktyget är indelade i tre områden: 1-6: Teori och regelverk 7-11: Läget på vår skola 12-15: I undervisningen
Språkets betydelse Ju mer utvecklade elevernas språkkunskaper är, desto lättare är det för dem att hitta information från olika källor, använda informationen som underlag för reflektion och presentera dem lugnt och vältaligt i diskussion med andra. Ju mindre utvecklade språkkunskaperna är, desto större är risken att de känner sig överväldigade av frågan och trasslar in sig i en uppsjö av åsikter. Det kan leda till att de tar till ett aggressivt språk när de känner att de förlorat diskussionen. (Europarådet)
Från vardagssnack till skolspråk, UR Skola Att arbeta språkutvecklande - Att sakna ord - Att se mönster och strukturer - Att stötta elevens lärande - Att låta alla lyckas Lässtrategi - exempel från Att sakna ord - läs en text/artikel - Bearbeta texten och läs högt, stanna upp, ta ut kärnmeningar och nyckelord. - Sitt i grupper och diskutera. - Skriv en sammanfattning utifrån nyckelord i texten. - Koppla detta till förhållanden idag.
Händelse/ Fenomen Orsaker för: Individ Grupp Samhälle Om ja, varför? Perspektiv inom SO-ämnena Miljömässiga Sociala Ekonomiska Religiösa Rättsliga Politiska Konsekvenser för: Individ Grupp Samhälle Hända igen? Om nej, varför?
Historiebruk
Analysera och förstå hur och i vilket syfte historia används Vetenskapligt historiebruk - Kommersiellt historiebruk - Existentiellt historiebruk - Moraliskt historiebruk - Förhåller sig till den vetenskapliga bilden av historien. Vad och varför något händer, noga med källkritik. Historia används i ekonomiskt syfte för att tjäna pengar. Lyfter fram det gemensamma. Historia för att stärka identitet eller etnicitet. Återupprättar och ifrågasätter historia. Historia som lyfter fram ex. övergrepp och orättvisor.
Ideologiskt historiebruk - Politiskt-pedagogiskt historiebruk - Icke-bruk av historia - Historia används för att bekräfta och främja den egna åsikten, eller för att kritiseraandra. Jämförelse mellan historiska skeenden och nutid för att förmedla ett budskap samt få lyssnaren/läsaren att förstå ett sammanhang. Undviker att tala om den historia som finns, ignorerar historien. (Kategorisering av Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander 2004, Historien är nu, Studentlitteratur)
Politiskt-pedagogiskt Kommersiellt Vetenskapligt Ideologiskt FÖRINTELSEN Existentiellt Moraliskt Icke bruk
Sambandsord från Wikstens & Kindenbergs bok Språkutvecklande SO-undervisning TID (ordningsföljd) Förtydligande Relationer Därefter Därpå Efter Efterföljande Först Före Alltså Det vill säga/dvs Detta innebär att Ett exempel på detta Exempelvis I huvudsak Jämfört med I relation till I jämförelse med I förhållande till Relativt Jämförelse Likhet Jämförelse Kontrast Sammanfattning Det påminner om Ett liknande exempel Exakt som I enlighet med I likhet med Precis som Däremot I kontrast till I motsats till Till skillnad från Trots detta Tvärtemot Avslutningsvis För att avrunda För att sammanfatta Innan vi sätter punkt Sammanfattningsvis Till sist/till slut Konsekvens Tillägg Orsak Alltså Detta leder till Detta medför att Därav Därför En effekt av detta Dessutom Därtill Därutöver Förutom att Förutom detta Ytterligare Det beror på att Därför att Därmed Eftersom I och med På grund av
Metoder för att hantera komplicerade frågor 1. Distans - Parvis arbete omvandla personliga uttalanden till samhällsuttalanden. 2. Kompensation - Läraren presenterar ny information, nytt material, idéer eller nya argument. 3. Empati - Eleverna får pröva att se en fråga ur någon annans perspektiv. 4. Utforska - Eleverna får arbeta problembaserat, de undersöker och diskuterar.
För särskilt komplicerade frågor Undvika rollen som expert. Ämnesövergripande undervisning där flera lärare arbetar med olika aspekter av en fråga. Samarbete mellan lärare, elever och vårdnadshavare. För att ge eleverna en bredare bild av frågan och sprida ansvaret till flera. Skolan kan bjuda in externa talare eller organisationer som har erfarenhet av vissa frågor som talar med eleverna direkt. Stradling (1984) Claire & Holden (2007) Europarådet
Samarbete med Fredens hus, Svenska Kommittén Mot Antisemitism, Emerichfonden och Forum för levande historia
För undervisningen - Deliberativa samtal - Litteratur - Skapa utställningar - Samarbeta med lokala aktörer och vårdnadshavare. - Möten med föreningar och organisationer samt överlevande. - Ämnesövergripande teman/projekt/undervisning - Studiebesök - Bildanalys - Analysscheman, historiemedvetande då, nu, sen. - Språkutvecklande arbete - Rollspel, Det levande valet, FN-rollspel
International Civic and Citizenship Education Study ICCS Internationell studie om demokrati- och samhällsfrågor, för elever i årskurs 8. Syftet är att undersöka hur väl ungdomar i olika länder förbereds för att delta som medborgare i både det lokala, nationella och globala samhället.
Sverige har ett av världens största glapp mellan hög- och lågpresterande elever. Resultatet överensstämmer med socioekonomiska hemförhållanden. Vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en märkbar inverkan för: elevernas demokratiska värderingar förtroende för institutioner och politiker kunskap om politik och samhälle deltagande i skoldemokratiska arrangemang förväntade samhällsengagemang och valdeltagande.
De allra flesta arbetsgivare kräver i dag avslutad gymnasieutbildning av de jobbsökande, samtidigt som antalet ungdomar som inte avslutar gymnasieskolan pendlar kring 25% av en årskull. Denna riskgrupp har högre arbetslöshet och etablerar sig senare i arbetslivet. Ungdomars val är fortfarande i hög grad styrt av social bakgrund, könstillhörighet och etnicitet. Ungdomarnas kunskaper om yrkeslivet är dessutom starkt begränsade. Fil. Dr. Universitetslektor Anders Lovén
Regeringsutredning på remiss Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle Obligatorisk prao från 1 juli 2018 Ett led i att skapa mer jämlika förutsättningar inför karriär- och yrkesval.
VAD skolans demokratiuppdrag innebär. NÄR och HUR det kan genomföras. Undervisningsexempel, projekt och olika övningar. Ansvarsnivåer; tips och exempel på hur skolans demokratiarbete byggs upp på olika nivåer och blir hållbart.
Undervisning i demokrati att våga tänka tillsammans kring svåra frågor Del 2 Lärarfortbildningar 17/5-2019
Diskutera vad lägger ni in för betydelse i dessa ord? Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Alla människors lika värde Jämställdhet Solidaritet mellan människor Värden som skrivs fram i skollagen som grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter
(Bild: Rädda Barnen)
Livets lotteri Är rätten till frihet och lika värde kopplat till vilket land man är född i? Vilka faktorer talar för eller emot detta? Exempel från artikel 1, Rätten till frihet. (Naturkunskap, samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk)
Orättvis fotboll Alla lag ska ha olika förutsättningar, exempelvis: - Lagen har olika antal spelare på plan under matchens gång. - Ett lag får ett stort mål, ett lag ett litet mål. - Endast ett lag får ha målvakt. - Samtliga spelare i ett lag får endast springa baklänges. - Minst två spelare i ett lag måste hålla armkrok när de spelar. Lagen möter varandra i matcher om 5-10 minuter. Efter varje match får lagen diskutera de olika förutsättningar lagen hade. Exempel från artikel 25, Rätten till tillräcklig levnadsstandard. (Idrott och hälsa, naturkunskap, samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk)
- Uppstod några konflikter och/eller något som var orättvist? - Finns det samband mellan resursfördelning och konflikter? Varför/varför inte? - Vilka anledningar finns det till att det uppstår konflikter och hur agerar människan i konfliktsituationer? - Hur kan det komma sig att människor och länder har så pass olika förutsättningar?
Land A Gränspassagen Välmående, fred och demokrati, folket har rösträtt, sjukvården är välfungerande och det är gott om arbetstillfällen. Land B Fattigt, diktatur, arbetslöshet och brist på bostäder. Den som kritiserar statsmakten riskerar att utsättas för tortyr, förföljelse och fängelse. Många drömmer om bättre levnadsförhållanden och önskar att de kunde ifrågasätta statsmakten utan att råka illa ut. Exempel från artikel 14, Rätten till asyl i andra länder. (Samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk)
Diskutera Utgå från de förutsättningar som råder i ert land, land A och B, och lyft frågan om gränspassagen. Får vem som helst passera gränsen mellan länderna? Får endast vissa personer som har speciella skäl passera gränsen? Vilka skäl kan detta vara? Vilka orsaker och skäl finns det för att ha en öppen eller stängd gräns?
Perspektivbyte Rollerna har bytts. Diskutera de nya förhållandena i ert land. Besvarar ni frågorna annorlunda? Vilka nya argument får ni?
Diskutera Om utgångspunkten är de mänskliga rättigheterna, vilka blir svaren på frågeställningarna? I undervisningen med elever Redovisa Varje grupp redogör muntligt, en grupp i taget, för sina argument och om deras argument ändrades efter att förhållandena i landet ändrades.
Vet du i vilket land dina kläder produceras? Tänker du på priset när du köper dina kläder? Är tillgängligheten/närheten till affären viktig? Vad får dig att handla ett nytt klädesplagg? Funderar du på om det har förekommit barnarbete vid tillverkning av dina kläder? Funderar du på vilka arbetsförhållanden som råder vid tillverkning av dina kläder? Vad skulle få dig att välja bort att handla i en viss klädesbutik eller köpa ett visst klädesplagg? Exempel från artikel 24, Rätten till vila och fritid (Naturkunskap, samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk)
Undersök Var kommer dina kläder ifrån?
Vad vet ni om de vanligast förekommande länderna? Var ligger länderna? Hur ser levnadsförhållandena ut? Varför väljer företag att tillverka kläder i just dessa länder? Vilka positiva och negativa effekter får det för länder där företag väljer att lägga sin tillverkning?
Vad kan/bör/ska skolan göra för att nå hållbarhet? Hur kan ni få värdegrundsarbetet och kunskapsuppdraget att integreras, så att de inte uppfattas som två skilda spår? Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet? Var ska ni börja? Vilka konkreta mål och kriterier ska arbetet ha?
Tack!
David O. Kronlid
Jonathan Leman