Underlag för kompletterande samråd - passage norr om alsterbro Maj 2016 dnr 2016/691 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning för passage norr om Alsterbro, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Ekhyddan och station Nybro i Kalmar län.
Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag studerat ytterligare två alternativa sträckningsförslag för ledningsdragning norr om Alsterbro utöver de som tidigare framkommit i samrådsunderlag. De nya alternativen är lokaliserade nordöst om Alsterbro. I samrådsunderlaget beskrivs miljökonsekvenserna för de två alternativa sträckningsförslagen, liksom för den sträckning som presenterades som preliminär i det tidigare samrådsunderlaget, samrådsunderlag 2, daterat januari 2015. Samtliga alternativ kan översiktligt ses i karta i Figur 2. Projektorganisation Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 1 Organisationsnummer 202100-4284 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Markåtkomst och skadereglering Lars Palmqvist Kompletterande samrådsunderlag WSP Sverige AB 121 88 STOCKHOLM-GLOBEN Uppdragsledare Jonas Rune Biträdande uppdragsledare Emma Rådahl GIS Helge Hedenäs Layout Jenny Jonsson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av WSP Sverige AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD
Bakgrund I samrådsunderlag 2, daterat januari 2015, presenterades ett utredningsområde inom vilket Svenska kraftnät föreslog att anlägga den planerade ledningen. Norr om Alsterbro, vid fastigheten Torshult 3:3, viker utredningsområdet av från befintlig ledningsgata, se Figur 1. Under samrådet som utgick från samrådsunderlag 2 har fastighetsägare yttrat sig om att föreslagen delning från befintlig ledningsgata inte placerats på bästa plats då flera fastigheter får problem då de har mark i den spets som uppstår mellan ledningarna där delning sker. Denna bedömning görs eftersom spetsiga vinklar i skogsbestånd ger upphov till så kallade parcelleringseffekter, där träden blir mer utsatta för vind och torkskador, som kan leda till en lägre avkastning. Utöver det är ett smalt skogsbestånd svårare att bruka. Förslag har kommit in via yttranden på att delningen bör ske närmre Alsterbro på impedimentsmark. Med anledning av detta redovisar Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag två nya alternativ för ledningsdragning; alternativ 2 samt alternativ 3 a-f, utöver det alternativ (alternativ 1) som presenterades i samrådsunderlag 2. Det som skiljer alternativen åt är var de viker av från befintlig ledningsgata ut i ny ledningsgata (se Figur 2). Alternativ 2 liknar alternativ 1, men har flyttats något för att minska parcelleringseffekter och bättre överensstämma fastighetsgränserna i området, se vidare under kapitel Naturresurser nedan. Alternativ 3a-f är baserat på inkomna önskemål i yttranden till samrådsunderlag 2.
Figur 1: Utdrag ur karta från samrådsunderlag 2, januari 2015.
Figur 2: Översiktlig bild av alternativ för kompletterande samråd Alsterbro. Tre huvudalternativ har utretts för passage norr om Alsterbro; alternativ 1, 2 och 3 a-f. Det som skiljer alternativen är var de viker av från befintlig ledningsgata.
6 Alternativa ledningssträckningar Alsterbro De nya alternativen är lokaliserade nordöst om Alsterbro. De längder som beskrivs för alternativen är uppmätta från första delningspunkten från befintlig ledningsgata till punkten där samtliga alternativ möts, öster om Lilla Skäresjö. Från det att de viker av befintlig ledning går samtliga alternativ i ny ledningsgata genom skogsmark. Alternativ 1 Alternativet viker av från befintlig ledningsgata åt sydost väster om Trulsgöl. Total sträckningslängd är ca 4 kilometer. Alternativ 2 Alternativet viker av befintlig ledningsgata åt sydost efter ytterligare 640 m jämfört med alternativ 1, för att minska parcelleringseffekter och bättre överensstämma med fastighetsgränserna i området. Alternativet ansluter till sträckningen för alternativ 1 öster om Öasjö. Total sträckningslängd är ca 4,1 kilometer. Alternativ 3 a-f Alternativen viker av befintlig ledningsgata åt sydost norr om Dalmossen där alternativ 3a viker av befintlig ledningsgata först och alternativ 3f sist. Skillnaden i övrigt mellan alternativen är att alternativ 3e kräver en extra vinkelstolpe jämfört med övriga. Tabell 1: sträckningslängder alternativ 3 Alternativ 3a 4,4 3b 4,3 3c 4,3 3d 4,3 3e 4,3 3f 4,2 Sträckningslängd (km) Total sträckningslängd för de olika alternativen är enligt tabell 1 nedan. Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Bedömningar för samtliga aspekter är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, dessa finns sammanställda i bilaga 1. Boendemiljö Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden i form av utsiktsförsämringar, för bedömningsgrunder se Bilaga 1. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Vilka närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. 100 meter är den gräns där magnetfältet understiger Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt för ledning i ny ledningsgata. För de bostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät köp av fastigheten/ del av fastigheten. Inga bostäder ligger inom 100 m från något av alternativen vilket innebär att värden i magnetfältspolicyn inte överträds. Ett fritidshus vid Kåralund ligger på ca 160 m avstånd från alternativ 1, 2 samt 3 a.
7 Samtliga alternativ bedöms därmed ha en obetydlig påverkan med avseende på boendemiljö. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse, för fullständiga bedömningsgrunder se Bilaga 1. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel blir synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, där den nya ledningen läggs invid en redan befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Samtliga alternativ går huvudsakligen i ny ledningsgata genom ett slutet skogsdominerat landskap vilket bedöms ha ett litet värde enligt bedömningsgrunderna (Bilaga 1). Preliminärt bedöms ledningen ha en liten konsekvens för landskapsbilden i området oberoende av vilket alternativ som väljs, då placeringen sker i ett sammanhängande skogslandskap. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Inga naturreservat eller riksintressen påverkas av något av alternativen norr om Alsterbro. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten från naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. För samtliga alternativ är värdet av naturmiljön norr om Alsterbro litet och påverkan/konsekvensen på naturmiljön är liten. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Inget av alternativen berör något riksintresse för kulturmiljö. Enstaka fornlämningar finns i området och värdet av kulturmiljön i området bedöms därmed enligt bedömningsgrunderna (Bilaga 1) att vara litet. Påverkan på kulturmiljön bedöms bli obetydlig för samtliga alternativ då fornlämningar kan undvikas genom noggrann stolpplacering, och konsekvenserna för kulturmiljön bedöms utifrån detta bli obetydliga för samtliga alternativ. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen
8 som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation och värdet av de berörda områdena bedöms vara litet. Upplevelsevärdet av de berörda områdena bedöms försämras något för samtliga alternativ och påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms bli liten. Konsekvenserna för samtliga alternativ bedöms utifrån detta bli obetydliga. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogs- eller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Vid bedömningarna av påverkan på naturresurshushållningen har ytan ianspråktagen mark beräknats utifrån att om ledningen går i ny ledningsgata behöver skogsgatans bredd vara ca 50 meter. Vid parallellförläggning med befintlig ledning utökas ledningsgatan med 40 m. Samtliga alternativ går helt i ny ledningsgata från den punkt där de viker av parallellförläggning med befintlig ledning. För markanspråk för respektive alternativ, se Tabell 2 nedan. Bedömningsgrundernas kriterier för klassificering av värdet på naturresurser, baseras när det gäller skogsmark utifrån bonitet, det vill säga skogsmarkens virkesproducerande förmåga. Samtliga alternativ bedöms enligt bedömningsgrunderna medföra stor påverkan, avverkning av skog, på måttliga värden, skogsmark med varierande bonitet. Det ger sammantaget måttliga konsekvenser, stor påverkan på ett måttligt värde för samtliga alternativ. Alternativen skiljer sig däremot åt på några punkter, även om det inte får genomslag enligt bedömningsgrunderna. I alternativ 1 anläggs planerad ledning i en spetsig vinkel mot nuvarande ledning, vilken skapar en smal kil. I kilen uppkommer så kallade parcelleringseffekter, som innebär att träden blir mer utsatta för vind och torkskador, som kan leda till en lägre avkastning. Utöver det är ett smalt skogsbestånd svårare att bruka. I alternativ 2 är parcelleringseffekterna något lägre och överensstämmer bättre med fastighetsgränserna i området. Alternativ 3 a-f har ytterligare mindre parcelleringseffekter och berör i högre utsträckning impediment, vilket minskar effekterna på skogsbruket.
9 Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Ingen infrastruktur korsas av något av alternativen. Påverkan på och konsekvenser för infrastruktur och planförhållanden bedöms för samtliga alternativ därmed vara obefintlig respektive ingen. Tabell 2: Markanspråk för alternativen Alternativ Parallellförläggning befintlig ledningsgata (km) Förläggning i ny ledningsgata (km) Totalt markanspråk (ha) 1 0 4,0 20 2 0,6 3,5 20 3a 1,6 2,8 20,5 3b 1,6 2,7 20 3c 1,6 2,7 20 3d 1,6 2,7 20 3e 1,6 2,7 20 3f 1,6 2,6 19,5
10 Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Miljökonsekvenser I en jämförelse mellan de tre huvudalternativ som passerar norr om Alsterbro bedöms samtliga alternativ ha en likvärdig påverkan på boendemiljö, landskapsbild, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv. För naturresurser bedöms alternativ 3 a-f medföra något mindre konsekvenser till följd av parcellering än alternativ 1 och 2, eftersom vinkeln mellan nuvarande och planerad ledning inte är så spetsig. Samlad bedömning Utifrån den samlade miljöpåverkan bedömer Svenska kraftnät preliminärt att något av alternativ 3 är det alternativ som medför minst konsekvenser för människor och miljö. Vi tar dock inte ställning i detta för passagen norr om Alsterbro, utan önskar berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små-Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Alternativ Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Aspekt a b c d e f Boendemiljö Obetydlig påverkan på boendemiljöer Obetydlig påverkan på boendemiljöer Obetydlig påverkan på boendemiljöer Landskapsbild Liten konsekvens, måttlig Liten konsekvens, måttlig Liten konsekvens, måttlig Naturmiljö Liten konsekvens, måttlig Liten konsekvens, måttlig Liten konsekvens, måttlig Kulturmiljö Obetydlig konsekvens, liten Obetydlig konsekvens, liten Obetydlig konsekvens, liten Rekreation och friluftsliv Obetydlig konsekvens, liten Obetydlig konsekvens, liten Obetydlig konsekvens, liten Naturresurser Måttliga konsekvenser, stor påverkan på ett måttligt värde Måttliga konsekvenser, stor påverkan på ett måttligt värde Måttliga konsekvenser, stor påverkan på ett måttligt värde Infrastruktur Berör ingen infrastruktur Berör ingen infrastruktur Berör ingen infrastruktur
11 Tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, 2014-05-22 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/samradsunderlag-ekhyddan-nybro.pdf Samrådsredogörelse 1, 2015-01-05 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/150716-rattad-samradsredogorelse-for-ekhyddan-nybro.pdf Samrådsunderlag 2 2015-02-01 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/samradsunderlag-2-ekhyddan-nybro.pdf Samrådsredogörelse 2, 2015-12-04 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/samradsredogorelse-2/samradsredogorelse-2-ekhyddan---nybro.pdf Bilagor Bilaga 1. Bedömningsgrunder Bilaga 2. Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter, utdrag ur samrådsredogörelse 2, 2015-12-22 Bilaga 3. Karta
SvensKa Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010 475 80 00 Fax 010 475 89 50 www.svk.se