Studier om lärlingsutbildningen i Sverige: En översikt. Nedan presenteras resultatet av två dagas arbete som innefattar efterforskningar kring tillika en sammanställning av studier som kan sägas utgöra en central del av kunskapsläget rörande den svenska lärlingsutbildningen. Redovisningen består av en referenslista organiserad utifrån olika publikationstyper. Ett påpekande som omedelbart bör göras är att innebörden av kunskapsläget rörande den svenska lärlingsutbildningen inte är helt tydlig. Lärlingsutbildningen ingår som ett spår i gymnasieskolans yrkesprogram och många resultat från studier av yrkesprogrammen mer allmänt är säkerligen intressanta och relevanta även gällande kunskapsbildningen för specifikt lärlingsutbildningen. 1 Detsamma kan sägas för många studier som har ett bredare fokus på hela gymnasieskolan, men som inte fokuserar lärlingsutbildningen specifikt. Dock, med en sådan bredare definition av kunskapsläget kring lärlingsutbildningen i Sverige skulle antalet studier som utgör kunskapsläget bli för stort för att kunna överblicka under endast ett par dagars sökande, dessutom skulle en hel del skärpa gå förlorad. Hur många studier man finner i en sökning likt denna beror alltså på vilka relevanskriterier man tillämpar. Jag har försökt tillämpa en relativt sträng princip, dvs. har valt att exkludera studier som jag inte bedömt har någon tydlig relevans för den svenska lärlingsutbildningen. Samtidigt bör det påpekas att jag inte haft tiden att granska alla studier för att kunna göra en mer noggrann bedömning. Det är den svenska lärlingsutbildningen som är i fokus 2 och vidare den mer samtida utvecklingen som påbörjades i och med den senaste gymnasiereformen (Gy11). Studierna fokuserar i princip endast ungdomsutbildningen, men då jag funnit studier om lärlingsutbildning/ arbetsplatsförlagd utbildning för vuxna som jag bedömt innehåller relevant kunskap har jag i vissa fall inkluderat även dessa. När det gäller publicerade studier av den svenska lärlingsutbildningen som kan betraktas som rent vetenskapliga, dvs. peer-reviewade 3, är dessa relativt få. Vetenskapliga publikationer om den svenska lärlingsutbildningen skrivna på svenska är mycket få. Fler studier av detta slag finns publicerade av typen rapporter, bokkapitel, etc. 4 Listan nedan innefattar således många studier som inte klart kan definieras som rent vetenskapliga till sin karaktär. Detta framgår tydligt i referenslistan, som jag har valt att kategorisera i form av olika publikationstyper. Att texter publicerats som rapporter behöver dock inte betyda att de håller en lägre vetenskaplig kvalitet än peer-reviewade publikationer. Till exempel framhåller IFAU att förfarandet när det gäller granskning av deras rapporter kan liknas vid de som i övrigt gäller i vetenskapssamhället. Dock, de måste ändå betraktas ha mindre vetenskaplig tyngd. Utöver att studierna representerar olika typer av publikationer med varierande vetenskaplig tyng representerar de också en stor variation i vilka ämnen de behandlar. 5 1 Detta gäller inte minst studier som på något sätt berör frågan om gymnasieskolans stratifierade karaktär (t.ex. elevernas sociala bakgrund). Här finns det många studier, men som alltså exkluderats från referenslistan. 2 Studier som inte rör den svenska lärlingsutbildningen med som behandlar fenomen som bör vara relevanta ändå har i undantagsfall inkluderats i referenslistan. 3 Peer-review innebär att en studie har utsatts för granskning av oberoende experter inom området. Detta är alltid fallet i etablerade tidskrifter. En liknande process kan förekomma vid publikation av rapporter, böcker, etc. men detta är inte synligt eller givet på samma sätt som för en publikation i en vetenskaplig tidskrift eller vid publikation av en avhandling. 4 Några referenser representerar antologier, dvs. böcker med en redaktör i vilka flera olika forskare presenterar olika studier. Vilka källor dessa gäller framkommer genom att det står red i dessa. 5 där allt från etnisk diskriminering, lärlingarnas sociala och studiesociala bakgrund och historiska översikter till komparativa studier mellan exempelvis de nordiska länderna eller data rörande genomströmning och övergång mellan skola och sysselsättning samt organisatoriska problem som brist på arbetsplatser, arbetsplatsernas innehåll vs de innehållsliga krav som skolans styrdokument kräver, problem i samarbetet och relationen mellan skola och arbetsplats ingår. 1
För att kunna göra en kartläggning av kunskapsläget rörande den svenska lärlingsutbildningen skulle man behöva bekanta sig med detta material - och förmodligen söka efter och läsa ytterligare källor 6 - dvs. läsa in sig och börja göra kategoriseringar utifrån dominerande temata samt vilken kunskap som framkommit i relation till dessa. Det är relativt svårt att uppskatta hur mycket tid som detta arbete skulle ta i anspråk, men tre till fyra veckor är en hypotetisk uppskattning. Mvh Mattias Nylund 6 Exempelvis uppmärksammas i referenslistan nedan få framtida publikationer av relevans. Med två forskarskolor, en i yrkesdidaktik (VR 2010-5917) och en lic-forskarskola i yrkesämnenas didaktik (VR 2011-5301) är den svenska yrkesdidaktiska forskningen i utveckling. Flera av dessa avhandlingar och lic-avhandlingar har nyligen/ är nu på gång att publiceras. Få fokuserar specifikt lärlingsutbildning (ett undantag är Ingela Anderssons studier), men de innehåller med största sannolikhet ändå relevant kunskap för lärlingsutbildning. I detta sammanhang kan man också uppmärksamma det nordiska ministerrådets samarbete för att öka kunskapen om lärande i arbetsliv (Margaretha Allen, projektledare). Detta är förvisso, vad jag kan bedöma, inget vetenskapligt arbete, men väl ett systematiskt utbyte av erfarenheter och kunskaper som kan utgöra en viktig del i kunskapsläget rörande lärande i arbetslivet. Det finns redan material publicerat på skolverkets hemsida (http://www.skolverket.se/fran-skola-till-arbetsliv/apl/apl-utveckling/lpa), men slutrapport kommer först våren 2016. 2
Referenslista Peer-review publikationer (inklusive doktorsavhandlingar) Adman Per. (2015). Vem värnar om skolans demokratiuppdrag? Nordic Studies in Education, Vol. 35, 2-2015, pp.102 115. Akkerman F, S. & Bakker, A. (2011) Crossing boundaries between school and work during apprenticeships. Vocations and Learning. 2012 (5), 153-173 Andersson, Ingela. (kommande, avhandling). Gymnasial lärlingsutbildning: En pedagogisk praktik mellan skola och arbetsplats. Andersson, Ingela,. Wärvik, Gun-Britt. & Thång, Per-Olof. (2015). Formation of apprenticeships in the Swedish education system: Different stakeholder perspektives. International Journal for Research in Vocational Education and Training. 2(1), 1-23 Backman, O., Jakobsen, V., Lorentzen, T., Österbacka, E. & Dahl, E. (2015) Early School Leaving in Scandinavia: Extent and Labour Market Effects. Journal of European Social Policy, Vol. 25(3), pp. 253 269 Berglund, Ingrid (2009): Byggarbetsplatsen som skola eller skolan som byggarbetsplats? En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning. Stockholm: Doktorsavhandlingar från Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete 4. Berglund Ingrid & Henning Loeb Ingrid. (2013). Renaissance or a backward step? Disparities and tensions in two new Swedish pathways in VET. International Journal of Training Research, 11:2, pp. 135-149, Berner, B. (2010). Crossing boundaries and maintaining differences between school and industry: forms of boundary-work in Swedish vocational education. Journal of Education and Work, 23(1): 27-42. Broberg, Å. (2014). Utbildning på gränsen mellan skola och arbete. Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918-1971. Dissertation: University of Stockholm Carlsson, C-G. (2002). Ungdomars möte med yrkesutbildning. En jämförelse mellan ungdomar i kommunal och företagsförlagd utbildning. Akademisk avhandling. Lärarhögskolan i Stockholm (Studies in educational sciences 49): Stockholm: HLS Förlag. Helland, Håvard & Støren, Liv Anne. (2006). Vocational Education and the Allocation of Apprenticeships: Equal Chances for Applicants Regardless of Immigrant Background? European Sociological Review, Vol. 22, No. 3, pp. 339-351 Iannelli Cristina & Raffe David (2007). Vocational Upper-Secondary Education and the Transition from School. European Sociological Review, Vol. 23, No. 1, pp. 49-63 Jernström, E. (2000). Lärande under samma hatt. En lärandeteori genererad ur multimetodiska studier av mästare, gesäller och lärlingar. Akademisk avhandling. Luleå. Johansson, P. (2011) Arbetsplatsens lärmiljöer - En organisationspedagogisk studie av konstruerande av lärmiljö i vuxenutbildningsverksamhet. Akademisk avhandling. Stockholm: Stockholms universitet Kilbrink, Nina. (2013). Lära för framtiden: Transfer i teknisk yrkesutbildning. Karlstad University Studies. Studies in Science and Technology Education. Kilbrink, N.,& Bjurulf, V. (2013). Transfer of knowledge in technical vocational education: a narrative study in Swedish upper secondary school. International Journal of Technology and Design Education, 23(3), 519-535 Korpi, Tomas., de Graaf, Paul., Hendrickx, John & Layte Richard (2003). Vocational Training and Career Employment Precariousness in Great Britain, the Netherlands and Sweden. Acta Sociologica, Vol. 46, No. 1, pp. 17-30 Korpi, Tomas & Mertens, Antje. (2003). Training Systems and Labor Mobility: A Comparison between Germany and Sweden. The Scandinavian Journal of Economics, Vol. 3
105, No. 4, pp. 597-617 Lagström, Annika (2012): Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning. Göteborg: Doktorsavhandlingar Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 63. Lindberg Lisbeth & Grevholm Barbro (2013) Mathematics in VET programmes: The tensions associated with reforms in Sweden. International Journal of Training Research, 11:2, 150-165. Lindberg, V. (2003). Yrkesutbildning i omvandling. En studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer. Studies in educational sciences 64. Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm: HLS förlag Nilsson, A. (2010). Vocational education and training and engine for economic growth and a vehicle for social inclusion? Internationional Journal of Training and Development, 14(4), 251-272. Persson Thunqvist, D. & Axelsson, B. (2012). Now It ś Not School, It ś for Real!: Negotiated Participation in Media Vocational Training. Mind, Culture and Activity, 19: 29-50. Ryan, Paul. (1998) Is apprenticeship better? a review of the economic evidence. Journal of Vocational Education & Training. Vol. 50, No. 2, 289-329. Rapporter av vetenskaplig karaktär, böcker, bokkapitel, konferensbidrag Akoojee, Salim., Gonon, Philipp., Hauschildt, Ursel. & Hofmann Christine red. (2013). Apprenticeship in a Globalised World. Zurich: LIT Verlag. Arneback, E. & Nylund, M. (2015): Värdekonflikter i lärlingsutbildning. Paper presented at the NORDYRK-conference in Helsinki 10-12 June. Berglund, I. (2007). En ny yrkesutbildning - genom yrkesbaserat lärande? En studie i tre gymnasieskolor som samverkar med företag. Lärarhögskolan i Stockholm. Berglund, I.(2012). Att vara lärling i gymnasial lärlingsutbildning. I I. Henning Loeb.,& H. Korp (eds.), Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. Berglund, Ingrid & Lindberg Viveca (opublicerat material). Assessment of vocational knowing: experiences from the Swedish pilot project with Upper secondary apprenticeship 2008-2011. Berglund, Ingrid & Lindberg, Viveca (opublicerat material). Pedagogiskt och didaktiskt arbete i lärlingsförsöket. Stockholm. Hedlin Maria & Åberg Magnus (2013). Vara med i gänget? Yrkessocialisation och genus i två gymnasieprogram. IFAU, Rapport 2013:23. Hansson, Thomas, red. (2009). Didaktik för yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur. Henning Loeb, Ingrid & Korp, Helena red. (2012). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. Jernström, E. och Säljö, R. Red. (2004). Lärande i arbetsliv och vardag. Lettland: Brain Books. Karlsson Tobias, Lundh Nilsson Fay & Nilsson Anders. (konferenspaper). Firm-based vocational education and training as an arena for industrial relations: Sweden 1900 1975 Kuczera, M., Field, S., Hoffman, N. & Wolter, S. (2008). Learning for jobs OECD Reviews of Vocational Education and Training Sweden. OECD, april 2008 Lindahl, L. (2011). Improving the school to work transition for vocational students what can we learn from research? Swedish Institute for Social Research. Stockholms universitet. 4
Nilsson, Anders. (2013). Lärlingsutbildning ett alternativ i yrkesutbildningen 1940-1970. I Håkansson, Peter & Anders Nilsson (red.), Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1970, Lund: Nordic Academic Press. Olofsson, J & Panican, A. red. (2008). Ungdomars väg från skola till arbetsliv - Nordiska erfarenheter. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet. Olofsson Jonas, Panican Alexandru, Pettersson Lars & Righard Erica. (2009). Ungdomars övergång från skola till arbetsliv aktuella utmaningar och lokala erfarenheter. Meddelanden från Socialhögskolan 2009:1. Olofsson Jonas, Panican Alexandru & Pettersson Lars. (???). Lärlingsutbildning något för Sverige? En studie av tillkortakommanden. Rapport, Vinnova. Olofsson, J. & E. Wadensjö (2006), Lärlingsutbildning ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? Rapport till ESS 2006:4. Fritzes: Stockholm. Olofsson Jonas & Persson Thunqvist, Daniel. (2014). The Swedish Model of Vocational Education and Training: Establishment, Recent Changes and Future Challenges. Published by Nord-VET - The future of Vocational Education in the Nordic countries. Olofsson, Jonas (2008). Samspelet privata och offentliga aktörer exemplet lärlingsutbildning. Working-paper serien 2008:7, Socialhögskolan, Lunds universitet. Olofsson, Jonas (2015).Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege. Rapport 18 april, RATIO. Olofsson, Jonas & Panican, Alexandru (2015). Lärlingsutbildning i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik. Rapport? Olofsson Jonas & Panican Alexandru (2012). Lärlingsutbildningen aktuella erfarenheter och framtida möjligheter. Rapport nr 2 maj, RATIO. Olofsson, J., & Wadensjö, E. (2011). Lärlingsutbildning. Stockholm: SNS Förlag. Olofsson, J., & Wadensjö, E. (2014). Lärlingsutbildning en väg till arbetsmarknaden? SNS analys, nr 19. Martinson, Sara. (2010). Vad var det som gick snett? En analys av lärlingsplatser för ungdomar. IFAU, Rapport 2010:3. Panican, Alexandru red. (2014). Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Falun: Dialogos. Person Thunqvist, Daniel (2015). Bridging the gaps: Recent reforms and innovations in Swedish VET to handle the current challenges. Nord-VET - The future of VET in the Nordic Countries Persson Thunqvist, Daniel & Hallqvist Anders (???). Report B Sweden. The current state of the challenges for VET in Sweden. Nordic-VET: The Future of VET in the Nordic Countries Steedman, H. (2010), The state of apprenticeship in 2010. International Comparisons. Rapporter från Skolverket och skolinspektionen Berglund, I., Höjlund, G., Kristmansson, P. & Paul, E. (2014), Arbetsgivarnas användning av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning och deras erfarenheter av att ta emot gymnasiala lärlingselever. Skolverket: Stockholm. Myndigheten för skolutveckling (2004). Arbetsplats för lärande - Om samverkan mellan gymnasieskola och arbetsliv. Stockholm: Liber Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Kvalitetsgranskning Rapport 2011:2. Skolinspektionen (2013). Gymnasial lärlingsutbildning - En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning. Rapport 2013:02. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2013). Arbetsplatsförlagt lärande. Lärlingsutbildningen för vuxna. Rapport 5
2013:01. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2010). Redovisning av uppdraget att redovisa omfattningen av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning och hur statsbidraget har använts. Dnr 2009:888 Skolverket (2012). Delredovisning av uppdrag om utveckling av kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning. Dnr U2010/2145,5767/GV, Skolverket (2012). Gymnasial lärlingsutbildning de tre första åren 2008 2011 Deltagande, elevernas erfarenheter och studieresultat.rapport 373 Skolverket. (2012). Redovisning av uppdrag om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning läsåret 2011/12. Skolverket. (2013). Redovisning av regeringsuppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna mm. Skolverket (2013). Utvecklingen av lärlingsutbildningen. Rapport 397 Skolverket. (2013). Elever per programtyp och program. Rapport 395. Skolverket (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387. Stockholm: Fritzes. Utredningsarbeten och propositioner Prop. 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Prop. 2010/11:104. Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning. Prop. 2013/14:80. Gymnasial lärlingsanställning. SOU 2011:72. Gymnasial lärlingsutbildning med fokus på kvalitet Hur stärker vi kvaliteten i den gymnasiala lärlingsutbildningen? Regeringskansliet. Stockholm: Fritzes. SOU 2009:85. Gymnasial lärlingsutbildning hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SOU 2010:19. Lärling en bro mellan skola och arbetsliv. Stockholm: Fritzes. SOU 2008:27. Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Fritzes. SOU 2010:75. Gymnasial lärlingsutbildning utbildning för jobb? Erfarenheter från två års försök med lärlingsutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Internationella studier ofta refererade i den svenska diskussionen Billett, S. (2006). Constituting the workplace curriculum. Journal of Curriculum Studies, 38(1), 31 48. Billet, S. (2009). Vocational learning: contributions of workplaces and educational institutions. In: R. Maclean & D. Wilson (eds.) International handbook of education for the changing world of work, pp. 1711-1723. Dordrecht, The Netherlands: Springer. Fuller, A. & L. Unwin (2009), Change and continuity in apprenticeship: the resilience of a model of learning i Journal of Education and Work, Vol 22(5). Fuller, A., & Unwin, L. (2011). Apprenticeship as an evolving model of learning. Journal of Vocational Education & Training, 63(3), 261-266. 7 Fuller, A. & L. Unwin (2011), Reconceptualising apprenticeship: exploring the relationship between work and learning i Journal of Vocational Education & Training, Vol 50(2). ETUC (2014), Towards a European quality framework for apprenticeships and quality learning. Best practices and trade union contributions. http://www.etuc.org/publications/towards-european-quality-framework- apprenticeships- 7 Denna källa är introduktionstexten till vad som utgör ett temanummer om lärlingsutbildning. Jag har inte hunnit läsa igenom studierna, men de representerar en rad teman som torde vara av intresse även för den svenska lärlingsutbildningen (utöver att representera analyser av lärlingsutbildning i flera olika länder, t.ex. Danmark, Tyskland, Canada och Ghana). 6
and-work-based-learning#.uylyxfl5oso. Apprenticeship and Traineeship Schemes in EU27: Key Success Factors (2013). A Guidebook for Policy Planners and Practitioners. European Commission: Luxembourg. Ryan, Paul. (1998) Is apprenticeship better? a review of the economic evidence. Journal of Vocational Education & Training. Vol. 50, No. 2, 289-329. Ryan, P. (2000). The institutional requirements of apprenticeship: Evidence from smaller EU countries. International Journal of Training and Development, 4(1), 42-65. doi: 10.1111/1468-2419.00095 Tanggaard, L. (2007). Learning at trade vocational school and learning at work: boundary crossing in apprentices every day life. Journal of Education and Work, 20 (5), 453-466. 7