Standardtest: Sammanställning av synpunkter från revisorer

Standardtest: Sammanställning av synpunkter från revisorer För att försäkra oss om att standarden fungerar i praktiken bad vi tre revisorer med stor erfarenhet av skogscertifiering gå igenom alla er. Vi frågade speciellt om tydlighet i kraven avseende genomförbarhet och att kraven går att kontrollera vid revision. Vi har inte hunnit arbeta in dessa synpunkter i konsultationsversionen, utan det kommer att göras efter konsultationen. Därför ville vi dela deras kommentarer med er. Kanske kan det hjälpa er i konsultationen att finna stöd för era synpunkter eller undvika dubbelarbete i era svar. Detta dokument innehåller de synpunkter som skickades in samt det som framkom vid mötet den 28 maj 2018. Revisorerna som medverkade i standardtestet var Kjell-Owe Ahlskog (SGS), Karina Kitnæs (Orbicon/Soil Association), och Anders Nenzén (DNV GL). Allmänt - Alla er är lika viktiga ur en revideringssynpunkt de ska vara lika uppfyllbara och ska finnas ingen skillnad i tolerans (ifall krav uppfylls eller inte). - Det är viktigt att se över hänvisningar till externa dokument eftersom dessa kan ändras mycket över tid. - ar och begrepp som används behöver ses över så att användningen av dessa är konsekvent i hela standarden. - Det finns en viss obalans mellan principer och antalet er/krav per princip. - Flera krav har blivit mer detaljerade, vilket kan underlätta för revisorer i vissa fall och försvåra i andra. I övrigt gör detaljeringsnivån det svårare att efterleva standarden. Syftet med detaljerna har varit att tydliggöra krav som har varit svårtolkade, och att säkerställa krav där det finns brist för tillit. 1,1 1,2 1.2.1 OK (3) 1.2.2 Ej OK (3) - Förtydliga att det är fastighetsägaren som är skyldig att kunna presentera utdrag ur Lantmäteriets fastighetsregister. - Det kommer finnas fall där man har köpt en fastighet med dåligt markerad rågång. Då är detta en avvikelse. Att korrigera detta kan krävas att Lantmäteriet åker ut vilket kostar minst 30' kr. - Första delen av texten är ok, andra delen ("och är utmärkta i terrängen") bör strykas - Bör hellre ange att fastighetsgränserna ska vara klara i samband med åtgärder. Onödigt att kräva att fastighetsgränserna ska vara utmärkta i terrängen om ingen ska åtgärd ska utföras. - Utmärkta i terrängen blir dyrt med avvikelser och kräver mycket arbete från revisorer. Utifrån ett riskperspektiv är detta onödigt. Det är mer viktigt att man vet var gränsen för olika åtgärder går. 1/38

1,3 1.3.1 OK (1) - Det är inte tydligt vilken typ av verifikat som krävs. - Bilaga 1 finns inte (lista över Lagar och föreskrifter?) (2) 1.3.2 - Ordet "föjls" anger inte tydligt vilken typ av verifikat som krävs. Ändra till "följs och måste redovisas vid årlig revision". - Här är man beroende av certifikatsinnehavaren/ gruppmedlemmens goda vilja att uppvisa dessa avtal och överenskommelser. - Som revisor blir man beroende av att markägaren visar upp avtal och överenskommelser för att verifiera kravet. Då kan man som revisor få avvikelser om det visar sig att det fanns fler avtal. Förslag under mötet: att man ändrar följs till redovisas. Detta låter bättre eftersom man då är bunden till att visa upp alla avtal och överenskommelser. 1.3.3 Ej OK (2) - Ordet "underrättas" är passivt och det är inte klart vem som måste underrätta svenska FSC. - Det måste vara certifikatinnehavaren som ska underrätta svenska FSC - Föreslår att byta ut "avsevärd" till "omfattande" 1,4 1.4.1 - Exempel på relevant myndighet bör kanske ges - Nuvarande skrivning kräver att all form av olaglig verksamhet anmäls. (2) - Certifikatsägaren måste själv få avgöra vilka olagliga verksamheter som anmäls. - Kravet är egentligen hårdare än vad man försöker åstadkomma. Exempelvis kan en certifikatsinnehavare, som gör en polisanmälan när de anser att olaglig verksamhet är tillräckligt allvarlig, få en avvikelse om en revisor anser att de bör ha gjort en anmälan för mindre allvarliga fall, t.ex. att någon kör över deras terräng. Två förslag gavs vid mötet: att stryka 1.4.1, eller att 1.4.2 görs till en riktlinje. 1.4.2 OK (3) - "vid behov" kan tolkas olika av olika CBn - Samverkan sker vid behov fungerar i praktiken men svår att kontrollera. Hur man utvärderar saker som sker vid behov diskuterades. Förslag vid mötet: byt vid behov till utifrån skala, intensitet och risk. Syftet med n är att få markägaren att tänka till. 1,5 2/38

1.5.1 OK (2) - Ordet "föjls" anger inte tydligt vilken typ verifikat som krävs. Ändra till "följs och måste redovisas vid årlig revision". - Bilaga finns inte (lista över Lagar och föreskrifter som gäller transport?) 1.5.2 OK (2) - Ordet "föjls" anger inte tydligt vilken typ verifikat som krävs. Ändra till "följs och måste redovisas vid årlig revision". - Bilaga finns inte (lista över Lagar och föreskrifter som gäller handel?) 1,6 1.6.1 OK (3) - Kriteriet anger att certifikatsinnehavaren ska identifiera, förhindra och lösa tvister. Men n bidrar bara till att "lösa tvister". Att identifiera och förhindra omfattas inte av n. - Här är man beroende av certifikatsinnehavaren/ gruppmedlemmens goda vilja att verkligen lyfta fram olösta tvister. Dessa kan vara svåra att få fram på annat sätt. 1.6.2 - Lite krångligt skriven, först skriver man om brukande och sedan om rättigheten. Så förutsätter att det handlar om brukanderätten. Kanske kan skrivas rätt ut istället? - Med nuvarande skrivning kan n leda till att intressenter driver orelevanta rättsprocesser mot certifikatsinnehavaren enbart för att fördröja en skoglig åtgärd som man inte gillar. - Kriteriet anger att certifikatsinnehavaren ska identifiera, förhindra och lösa tvister. Men n bidrar bara till att "lösa tvister". Att identifiera och förhindra omfattas inte av n. - En definition av rättslig tvist har lagts till i ordlistan (enligt tidigare beslut) för att tydliggöra när kravet gäller. T.ex. är en polisanmälan i sig inte en rättslig tvist det måste finnas en koppling till lagen. En fråga är ifall markägaren kan genomföra åtgärder under tiden som anmälan hanteras. 1,7 1.7.1 OK (3) 1.7.2 OK (2) - Det är inte tydligt vilken typ av verifikat som krävs. - Hur ska man revidera att denna har följts? (2) Stakeholder consultation är väl det enda sättet men når man verkligen rätt med den? - Svårt att se hur man som revisor ska kunna påvisa att korruption finns om inte någon myndighet eller annan aktör har uppmärksammat detta innan. 3/38

1,8 1.8.1 OK (3) 1.8.2 - Indikatorn gäller endast grupper, ej enskilda certifikat. Detta bör anges. - Onödig upprepning. Detta krav finns redan i 30-005. (3) 1.8.3 OK (3) - Det är inte tydligt vilken typ av verifikat som krävs. Måste det finnas ett skriftligt avtal som i 1.8.2 eller ett dokumenterat offentligt ställningstagande som I 1.8.1? 1.8.4 - Detta är ett mycket strikt krav. - Detta krav står i konflikt med FSC-POL-20-002 - Indikatorn går utöver vad som krävs på kriterienivå. - Kravet betyder att en markägare måste certifiera alla sina marker/fastigheter. I dagens krav står att man ska sköta all sin mark som certifierad. Kopplingen med internationella FSC:s Policy for Association diskuterades. Gruppen noterade att krav i internationella policyn gäller över den svenska standarden. Eventuellt behöver kontakt ske med internationella FSC för att se hur kravet gäller gentemot Policy for Association. Rikt 1.8.4 Vägl 1.8.4 2,1 - Generellt sett måste alla er i princip 2 skrivas om så det är tydligt vad certifikatsinnehavaren måste göra. De flesta erna har skrivits med arbetstagaren eller arbetsgivaren som den aktiva. Ordet certifikatsinnehavare användas därmed inte som i princip 1. Därför blir det otydligt vilka verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. - Krav som gäller för certifikatsinnehavare respektive entreprenör/den som utför arbetet/osv. diskuterades. Det finns definitioner i ordlistan för att förtydliga vem som omfattas av olika krav. - Kraven är väldigt långtgående för certifikatsinnehavaren t.ex. om det visar sig att en av 200 anställda inte uppfyller kraven, blir det en avvikelse? I övrigt ansåg man att det ligger på revisorn att göra en bedömning. Förslag vid mötet: lägg till en vägledning till 2.1 för att tydliggöra vad certifikatsinnehavarens roll är. Detta skulle också kunna ligga under P8 (uppföljning). 4/38

- I n används ordet "den som utför arbetet", men det anges inte vad som krävs av certifikatsinnehavaren. 2.1.1 OK (2) 2.1.2 OK (2) 2.1.3 OK (1) 2.1.4 OK (1) - "Den som utför arbetet" innebär även anlitade entreprenörer. Det enda sättet att verkligen säkerställa att även de fullföljer n är att se löneutbetalningar för deras anställda. Ett avtal med entreprenören blir dock troligen det sätt som denna kommer att uppfyllas och revideras. - I n används ordet "den som utför arbetet som anställd", men det anges inte vad som krävs av certifikatsinnehavaren. - Det är inte klart huruvida detta också gäller för anställda hos entreprenörer och för enskilda företag. - I n används ordet "den som utför arbetet som anställd", men det anges inte vad som krävs av certifikatsinnehavaren. - Det är inte klart huruvida detta också gäller för anställda hos entreprenörer och för enskilda företag. - Byt ut "möjligt" till "rimligt" - I n används ordet "arbetsgivare", men det anges inte vad som krävs av certifikatsinnehavaren om "arbetsgivaren" är entreprenören. - Det är inte klart huruvida detta också gäller för anställda hos entreprenörer och för enskilda företag. - Tänk på att det kan vara en gruppmedlem med en anställd som kan beröras av denna. Kanske bara har delar av arbetstiden i skogen. - Det ansågs att 2.1.4 uppfylls av andra krav/avtal. Kravet har dock tagits med eftersom man har märkt att det inte fungerar i praktiken. 2.1.5 - I n används ordet "den som utför arbetet" och "arbetsgivare/uppdragsgivare", men det anges inte vad som krävs av certifikatsinnehavaren om arbetsgivaren/uppdragsgivaren är entreprenören. - Flytta "Affärsavtalets innehåll överenskommes mellan parterna och följer gällande praxis i branschen (exempelvis Allmänna Bestämmelser SkogsEntreprenad, ABSE)" till Vägledning - Det är inte klart huruvida detta också gäller för anställda hos entreprenörer och för enskilda företag. 5/38

2.1.6 OK (1) 2,2 - Se kommentar 2.1 - I n används ordet "den som utför arbetet", men det anges inte vad som krävs av certifikatsinnehavaren. 2.2.1 - Kravet på att jämställdhet vid "representation i möten" är dels orimligt och väldigt svårt att kontrollera - I n används ordet "arbetsgivare", men det anges inte vad som krävs av certifikatsinnehavaren om "arbetsgivaren" är entreprenören. - Svårt att revidera om jämställdhet har främjats vid anställningstillfällen. Man får gå igenom ansökningar men hur ska man kunna värdera huruvida jämställdhet har främjats? Endast vid intervjutillfället som man vet om det faktiskt är korrekt bedömt eller ej. - Oklart vad som menas med "representation i möten och beslutsforum" - Förslag vid mötet: ändra representation vid möten till representation i beslutsforum. - Det är svårt att följa upp om uppdragstagare uppfyller kravet. - Arbetet med jämställdhet bör vara systematiskt. 2.2.2 - Kravet på jämställdhet vid "representation i möten" är dels orimligt och väldigt svårt att kontrollera - Här blir det svårt att revidera om diskriminering har skett vid anställningstillfällen. Man får gå igenom ansökningar men hur ska man kunna värdera huruvida diskriminering har skett? Endast vid intervjutillfället som man vet om det faktiskt är korrekt bedömt eller ej. 2.2.3 OK (2) 2.2.4 OK (1) - Det är oklart vilken typ verifikat som krävs för "Missförhållanden som uppstår utreds, åtgärdas och följs upp ". - Mindre organisationer kan ha en eller två anställda. Borde vara en miniminivå av anställda för kravet på rutin etc. Blir inte relevant eller trovärdigt då det är för liten organisation, man kan utreda sig själv i värsta fall. 6/38

Vägl 2.2.4 OK (1) - I vägledningen används ordet "företaget", oklart vem det är - Mindre organisationer kan ha en eller två anställda. Borde vara en miniminivå av anställda för kravet på rutin etc. Blir inte relevant eller trovärdigt då det är för liten organisation, man kan utreda sig själv i värsta fall. - I vägledningen anges det tydligt att det måste finnas en personalpolicy, men det står inget som det i n. 2.2.5 OK (2) 2,3 - Se kommentar 2.1 2.3.1 - Systematisk arbetsmiljöarbete ska genomföras gemensamt av anställda samt arbetsgivare. Detta bör förtydligas då det är en viktig del av SAM. - Ifall kravet gäller för mindre organisationer diskuterades. Viss dokumentation måste alltid finnas, men den kan vara olika omfattande beroende på antal anställda. - Anställda bör också vara med i framtagandet av riskbedömning och handlingsplan. Vägl 2.3.1 OK (2) - I vägledningen används "arbetsgivare" och "facklig organisation", hur revideras det? - Inte inom markägarens kontroll, men det är också bara en vägledning. 2.3.2 - Ordet "arbetsställe" används och det skrivs "där fler än ett företag bedriver verksamhet". Det är oklart vilken typ av verifikat som krävs. Det är oklart när och vem som måste genomföra samråd för arbetsmiljöfrågor. - För lång text utan punkt. 2.3.3 OK (2) - I n används ordet "arbetsgivaren", men det anges inte vad som krävs av certifikatsinnehavaren om arbetsgivaren är en entreprenör med anställda. - Det är fortsatt oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. Kan detta lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? 7/38

2.3.4 OK (2) - Det är fortsatt oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. Kan detta lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? - Vad är relevant skyddsutrustning? Förslag vid mötet: Slå samman 2.3.3 och 2.3.4, eftersom dessa hänger ihop. 2.3.5 OK (2) - Det är fortsatt oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. Kan detta lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? - Stämmer kravet överens med GDPR? - Varför gäller kravet endast för certifikatsinnehavare med egen anställd personal? - Sista stycket i 2.3.5 behövs inte då det redan gäller. 2.3.6 2.3.7 OK (2) 2.3.8 OK (2) 2.3.9 OK (2) 2.3.10 - Onnödig upprepring, överlappar med 2.3.1 & 2.3.5 (2) - Det är fortsatt oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. Kan detta lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? - Det är fortsatt oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. Kan detta lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? - Det är fortsatt oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. Kan detta lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? - Det är fortsatt oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. Kan detta lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? - Det är fortsatt oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. Kan detta lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? - i alla led blir väldigt skarpt och kan omfatta allt möjligt. Stryk skrivningen. 8/38

Rikt 2.3.10 - Väldigt lång riktlinje med många krav, kräver många typer av verifikat av certifikatsinnehavaren. - Vad händer om personalen är överens om att de ej vill ha koja? - Undantagen beaktar inte att det ibland är orimligt stor risk för inbrott inom vissa områden. Likaså borde det finnas möjlighet till undantag ifall arbetstagarna är informerade om rätten till koja men skriftligen avsäger sig detta krav. - Undantag ges för "skogsvårdsarbete som utförs som bisyssla av rennäringsföretag, där företagaren ensam utför arbetet." Varför inte alla som har det som bisyssla och är ensamarbetare? De är inte många men de finns. Bör gälla samma för alla. (2) - I praktiken är detta krav som ställs på entreprenören. Oklart om detta kan lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? - Kravet riskerar konflikt med 4.3.1 i och med att små lokala entreprenörer samt nystartade entreprenörer missgynnas ifall de måste investera i personalvagnar för väldigt små verksamheter innan de ens kommit igång med verksamheten - Punkt 9: ifall kravet skulle gälla andra verksamma än renskötare som utför skogsvårdsarbete som bisyssla. Kravet finns med främst för att skydda urfolk. - Man bör föra in möjligheten att inte ha allt som krävs, t.ex. om de anställda är överens om det. Eller om man är egenföretagare som är ute ensam så bör man ha valet att själv bestämma t.ex. ifall man har med sig en koja. 2.3.11 - Kravet OK under förutsättning att det räcker att intervjua personalen för att verifiera kravet. Kan inte krävas att vi besöker deras boende. - Vägledningen säger att det normalt är den som tillhandahåller som är ansvarig, men detta bör stå i texten. Vägl 2.3.11 OK (1) - Kravet OK under förutsättning att det räcker att intervjua personalen för att verifiera kravet. Kan inte krävas att vi besöker deras boende. 2,4 - Se kommentar 2.1 2.4.1 OK (2) Rikt 2.4.1 OK (2) 2.4.2 OK (1) Rikt 2.4.2 OK (2) - Den som utför arbetet eller anställda? Och ska man samla in faktiska lönespecar för att säkra att detta efterlevs? - Vem bär ansvaret? Enbart gällande de som faktiskt har anställda eller ska certifikatsinnehavaren kontrollera detta? - skriftliga eller framgå av anställningsavtal kan tolkas som en frikoppling. Skulle istället kunna vara ska dokumenteras. 9/38

2.4.3 OK (1) - Vem bär ansvaret? Enbart gällande de som faktiskt har anställda eller ska certifikatsinnehavaren kontrollera detta? - Det är oklart vad som krävs som verifikat från certifikatsinnehavaren - Andra meningen är tydlig, men att arbetare ska vara förtrogna är knepig. En logisk formulering behövs för vad certifikatsinnehavare ska göra. 2.4.4 OK (2) 2,5 - Se kommentar 2.1 2.5.1 - Indikatorn i kombination med Riktlinjerna är otydliga. Det är inte klart vilka kompetenskrav som gäller. - Här används ordet "Alla berörda". Det är oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren. - Indikatorn tillsammans med Riktlinjerna är onödigt detaljerade (2) - I praktiken är detta ett krav som ställs på entreprenören. Det är oklart om detta kan lösas med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges? 10/38

Rikt 2.5.1 - Den som avgör vilken markberedningsmetod som ska användas, en planerare på ett bolag alternativt en virkesköpare behöver gå en förnyelsekurs i markberedning vart femte år oavsett tidigare skoglig utbildning? - Vad menas med motsvarande? Detta är fortfarande oklart inom PEFC trots att skrivningen funnits flera år. Finns en stor risk att låsa fast sig vid specifik utbildning. Finns idag ingen kvalitetssäkring samt ett underskott av SYN kurser. - Punkt C är överflödig. Överlappar med 2.2.4. - "Skogsbruksplanläggare lämplig kompetens motsvarande skoglig högskoleutbildning i skogsindelning och enligt de krav planproducenten fastställer. Förnyelsekurs och kalibreringsövningar för skogsbruksplanläggare ska genomföras minst vart 5:e år enligt planproducentens dokumenterade rutiner." Hur ska man revidera detta? Krav som planproducenten fastställer är med andra ord helt okända och odefinierade. Standardens krav ska gälla, inte planproducentens krav. - "Genomförda och planerade utbildningar ska dokumenteras." Helt plötsligt kommer en utbildningsliggare in som krav dessutom. Borde i så fall skrivas i separat. - "Den som utför arbetet"... En gruppmedlem över 1000ha kan ha sålt en avverkning till en extern part (ej certifikatsinnehavaren) med inskrivet kontrakt om skogsvård. Avverkningen utförs om 2 år, mb om 3 år och plantering om 4 år. Hur ska gruppmedlemmen kunna säkra upp att den som utför arbetet om 4 år har naturbruksgymnasium samt SYN eller motsvarande? - Väldigt lång riktlinje. - Det bör framgå mer tydligt i riktlinjen att det som utför arbetet ska ha relevant kompetens, dvs att alla utbildningar som beskrivs inte krävs av alla. - Man bör inte snäva in kraven på utbildningar; det behöver vara mer tydligt att andra, motsvarande kurser också kan gälla. - Det är för många detaljer i riktlinjen som gör att kraven går över det relevanta. Förslagsvis kan man göra riktlinjen till en vägledning, eller förtydliga vad som gäller i en vägledning. 2.5.2 OK (2) 2,6 2.6.1 OK (2) - Det är oklart om n också gäller entreprenörer med anställda. Och i så fall om certifikatsinnehavaren kan lösa detta med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges. - Vem är ansvarig; arbetsgivare, uppdragsgivare, uppdragstagare? Förtydliga erna. - Det är oklart om n också gäller entreprenörer med anställda. Och i så fall om certifikatsinnehavaren kan lösa detta med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges. 11/38

Rikt 2.6.1, 2.6.2 & 2.6.3 OK (2) 2.6.2 OK (1) 2.6.3 OK (2) 2.6.4 OK (2) Vägl 2.6.4 OK (2) 2.6.5 OK (1) - Detta täcks av 2.3.5 - Det är oklart om n också gäller entreprenörer med anställda. Och i så fall om certifikatsinnehavaren kan lösa detta med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges. - Det är oklart om n också gäller entreprenörer med anställda. Och i så fall om certifikatsinnehavaren kan lösa detta med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges. - Det är oklart om n också gäller entreprenörer med anställda. Och i så fall om certifikatsinnehavaren kan lösa detta med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges. - "Den som utför arbetet omfattas av.." tillsammans med riktlinjerna "Det är certifikatsinnehavarens ansvar att den som utför arbetet omfattas minst av...". Så om det visar sig att en anställd hos en anlitad entreprenör inte har detta så är det en avvikelse mot certifikatsinnehavaren? Hur ska denna kunna försäkra sig om detta utan full insyn hos anlitad entreprenör? Och återigen, får man det? - Det är oklart om n också gäller entreprenörer med anställda. Och i så fall om certifikatsinnehavaren kan lösa detta med ett skriftligt avtal med entreprenören, där kraven anges. Rikt 2.6.5 - Flytta "Huvudregeln är att arbetsgivaravgifter betalas till det svenska socialförsäkringssystemet på ersättning för det arbete som utförs inom landet och att den som utför arbetet är registrerad hos Svenska Försäkringskassan. Vid undantag från huvudregeln ska adekvat dokumentation finnas som visar vilka beslut svenska myndigheter har fattat samt vilka förmåner och ersättningar den som utför arbetet omfattas av istället" till vägledning - Hur långt går detta ansvar? Ska man kolla alla drygt 200 anställda hos XXX AB samt alla 65 hos YYY AB? Eller räcker det med att man skriver det i ett avtal? 12/38

Vägl 2.6.5 OK (1) 3,1 3.1.1 OK (3) 3.1.2 OK (3) Rikt 3.1.2 OK (3) 3,2 3.2.1 OK (3) 3.2.2 OK (3) - Hur långt går detta ansvar? Ska man kolla alla drygt 200 anställda hos XXX AB samt alla 65 hos YYY AB? Eller räcker det med att man skriver det i ett avtal? Rikt 3.2.2 - Indikatorn blandar in text som borde vara Vägledning. T.ex. "Samplaneringprocessen utgår från principen om på förhand givet, fritt och upplyst samtycke (FPIC) och inom ramen för den söker parterna gemensamt lösningar för att skogsbruksåtgärderna ska kunna genomföras. Utgångspunkten är att markerna ska kunna brukas av båda parter. Respekt och förståelse för varandras rättigheter ska prägla arbetet kring samplaneringsprocessen". Hela texten under "Genomförande" och "Underlag och förberedelse" borde flyttas till Vägledning - "Samebyn kan välja att inte ge sitt samtycke till en föreslagen åtgärd". Det är oklart i riktlinjen vad certifikatsinnehavaren da måste göra. - 4c) Begäran görs till Svenska FSC. Men det saknas i hela riktlinjen instruktion om när certifikatsinnehavaren måste meddela CB:n, som annars normalt krävs av certifikatinnehavaren inom FSC systemet. - Följande text borde flyttas till 3.2.4: "Samplaneringsprocessen omfattar: slutavverkning selektiva avverkningar i fjällnära skog markberedningsmetod val av trädslag gödsling anläggande av vägar" - Texten ser mer ut som en färdigskriven rutin än en standardtext. - Samplaneringsprocessen omfattar hänger inte ihop med 3.2.4: det är liknande saker som står på två olika ställen. - Det är svårt att bedöma ifall renskötsel omöjliggörs i praktiken. Enligt skrivningen har Svenska FSC ansvaret att göra bedömningen om ifall processen har följts. Man bör diskutera vilken roll Svenska FSC respektive CB:n ska ha i detta. T.ex. bör det stå när i processen revisorn ska informeras. Vägl 3.2.2 OK (2) 13/38

3.2.3 Ej OK (1) 3.2.4 OK (3) - Kravet på att utfallet ska kommuniceras "vid ordinarie samplaneringsmöte" är onödigt strikt och fyller ingen funktion. Räcker att ange att utfallet ska kommuniceras skriftligt. 3.2.5 OK (3) - Vad ska informationen som inhämtas användas till? Egentligen kopplar det till erna om markomvandling. Problemet är att det är otydligt vad man ska göra; eventuellt kan denna hänvisa till de relevanta erna. 3,3 3.3.1 Rikt 3.3.1 OK (3) 3.3.2 OK (3) 3,4 OK (1) 3,5 3.5.1 OK (3) 3.5.2 OK (3) Vägl 3.5.2 OK (3) 3.5.3 OK (3) 3,6 OK (1) 4,1 4.1.1 OK (3) 4.1.2 OK (3) 4,2 4.2.1 OK (3) 4.2.2 OK (3) Vägl 4.2.2 OK (3) 4,3 Vägl 4.3 OK (3) 4.3.1 Vägl 4.3.1 OK (3) 4.3.2 - Indikatorn bör skrivas om så det är tydligt att det är certifikatinnehavaren som erbjuder. - Kanske även utbildning ska nämnas? - Se kommentarer till 2.3.10 - Se kommentarer till 2.3.10 14/38

Rikt 4.3.2 4.3.3 Rikt 4.3.3 OK (2) 4.3.4 OK (3) Vägl 4.3.4 OK (3) 4.3.5 Vägl 4.3.5 Ej OK (2) Ej OK (2) - Se kommentarer till 2.3.10 - Indikatorn är överflödig. - Överlappar med 4.3.1 (2) - Indikatorn är dåligt formulerad. - "Rimliga försök görs" är inte precist och det kan uppstå olika tolkningar i en revisionssituation. - Denna kan misstolkas trots att en förklaring ges i riktlinjen. 4.3.6 4,4 4.4.1 - Det är oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren: Hur ska "åtgärder" tolkas i detta sammanhang och när har certifikatinnehavaren gjort tillräckligt? - "Åtgärder sker i proportion til det lokala markinnehavet" är inte tydligt och det kan uppstå olika tolkningar i en revisionssituation. 4.4.2 OK (3) Vägl 4.4.1 & 4.4.2 4,5 4.5.1 OK (3) Vägl 4.5.1 OK (3) 4.5.2 OK (3) Rikt 4.5.2 - "Åtgärder sker i proportion til det lokala markinnehavet" är inte tydligt och det kan uppstå olika tolkningar i en revisionssituation. - " arbetar systematiskt med att bidra..." är inte tydligt och det kan uppstå olika tolkningar i en revisionssituation. När har certifikatsinnehavaren arbetat tillräckligt systematiskt? - Riktlinjen är överflödig 15/38

Vägl 4.5.2 - Att ställa krav på att all form av samverkan alltid ska dokumenteras är orimligt. Framförallt om man i traktdirektiv måste ange varje gång man t.ex. satt upp en info lapp om avverkningen i samband med traktplaneringen. Motsvarande krav finns inte i 4.5.3. - Vägledningen handlar mer om aktiv information från CH, fast n/riktlinjen handlar mer om att berörda intressenter ska signalera när de vill ha samverkan. Behöver förtydligas. - Vem som anses vara en berörd intressent är tydligt. 4.5.3 Rikt 4.5.3 OK (3) Vägl 4.5.3 OK (3) 4.5.4 OK (3) Rikt 4.5.4 OK (3) 4.5.5 4.5.6 4,6 4.6.1 OK (3) Rikt 4.6.1 OK (3) 4.6.2 OK (3) 4.6.3 OK (3) 4,7 4,8 5,1 5.1.1 OK (2) - Vad är skillnaden mellan 4.5.2 och 4.5.3? - Vem äger rätten att avgöra om det är ett område av särskild vikt och inte bara ett område som är viktigt? (2) - Indikatorn kan leda till orimliga krav på åtgärder. Borde istället stå "Betydande skador..." - Det är oklart vilken typ av verifikat som krävs av certifikatsinnehavaren, när ordet "beaktas" används. Indikatorn har på det sättet ingen nytta. - Kriteriet kräver att certifikatsinnehavaren ska kartlägga, producera och möjliggöra produktion, och att detta görs med syfte att stärka och diversifiera. Indikatorn kräver bara att certifikatsinnehavaren beaktar. Indikatorn anses inte vara tillräcklig för att kunna utvärdera kriteriet. - Syftet med skrivningen diskuterades. Egentligen är kriterium 5.1 väldigt generell och passar inte in i det svenska sammanhanget. Förslagsvis kan man göra en tydligare koppling till internationella FSC:s nya policy för ekosystemtjänster. Vägl 5.1.1 OK (2) 5.1.2 OK (3) 5,2 16/38

5.2.1 OK (3) 5.2.2 OK (3) 5,3 5,4 5,5 5.5.1 OK (3) 5.5.2 OK (2) 6,1 6.1.1 OK (2) - En markägare i ekonomiskt bekymmersamt läge kan kanske inte genomföra alla åtgärder. Är detta då en avvikelse? Vägl 6.1.1 & 6.3.1 OK (3) - Det saknas en definition av "övergripande naturvärden i landskapet" - vilka typer av naturvärden måste certifikatsinnehavaren identifiera? 6,2 6.2.1 OK (2) 17/38

Rikt 6.2.1 & 6.2.2 - "En utförlig metodbeskrivning ska finnas tillgänglig och visas vid förfrågan". Visas för vem? Certifieraren? I så fall är det ett onödigt krav som riskerar skapa förvirring - Otydligt vad som avses med uttrycket: "Ovanstående metod används även som ett underlag för utformningen av hänsynsåtgärder vid skogliga åtgärder tillsammans med annan övergripande information om natur-och miljövärden." - Kravet på att NVB ska kalibreras med Skogsstyrelsens experter står i konflikt med 6.4 som anger att nyckelbiotoper ska identifieras enligt SKS's definition och metodik från 1995. Detta kommer inte att fungera i praktiken eftersom SKS endast identifierar och klassar nyckelbiotoper enligt definitionerna i senaste handboken. - I riktlinjen blandas höga naturvärden (princip 9) ihop med miljövärden/naturvärden på bestandsnivå (princip 6). Och det ställs krav om att Skogsstyrelsen/andra experter regelbundet konsulteras tillsammans med krav om utbildning av de som utför naturvärdesbedömningar. Det betyder att det inte anses tillräckligt att certifikatsinnehavaren (eller den som utför bedömningen på uppdrag av dem) genomför och dokumenterar naturvärdesbedömningen. - Utbildningskrav finns definierade på annat ställe i standarden. Förvirrande och onödigt att upprepa kraven här. - Vid byggnation av skogsbilvägar för de bestånd som berörs av väggatan : vilka bestånd gäller detta? Vägl 6.2.1 OK (3) 18/38

6.2.2 - Det är oklart vem som måste utvärdera förmågan att identifiera nyckelbiotoper - vilka verifikat krävs? - 100%-ig överensstämmelse med SKS's resultat kommer aldrig att kunna uppnås. Därför måste n vara utformad så att certifikatsinnehavaren, ifall olikheter i bedömningsresultat uppstår, måste utvärdera systematiken i sin inventering/bedömning samt vid behov vidta korrigerande åtgärder. - Eventuellt hör n bättre hemma under 8.3.1. - inklusive förmågan att identifiera nyckelbiotoper : koppling till andra er om kalibrering av nyckelbiotopsidentifiering bör skrivas mer tydligt. Dock finns en liknande beskrivning redan i riktlinjer 6.2.1-6.2.2: de som utför naturvärdesbedömningar kalibreras - Frågan om nyckelbiotopsidentifiering dras ofta till sin spets. Avvikelser kan förekomma bara av att två olika parter identifierar gränser för nyckelbiotoper på olika sätt. Tolkningen från ASI (Accreditation Services International) har varit att om skogsägaren har gjort en traktplanering, och Skogsstyrelsen gör en annan bedömning än vad markägaren gör, så bör markägaren få en avvikelse. Detta blir ett problem t.ex. vid upprepade fall; dvs har man två områden som bedöms olika så blir det en stor avvikelse. Istället bör man förtydliga att utvärdering av processen ska ske. Förslag: Formulera n så att man ska göra ständiga förbättringar när olika bedömningar görs. en i dagens standard fungerar ganska bra. - Det är inte självklart att Skogsstyrelsen har möjlighet eller vill följa med som teknisk expert på naturvärdesbedömningar. I så fall måste revisorn göra bedömningen, vilket inte blir lika trovärdigt. I sådana fall ser revisorerna över hur bedömningen har gjorts snarare än att försöka göra en egen naturvärdesbedömning. Det viktiga är att man kan konsultera Skogsstyrelsen, inte att man ska vara rädd för kritik. - Det finns en risk för bristande kompetens när det gäller virkesköpare. 6,3 OK (1) - Markägare med väldigt utspridda marker eller små marker har svårt att leva upp till kraven i 6.3. Dock är syftet med kriteriet att man planerar utifrån förutsättningarna i landskapet, inte att man behöver göra en landskapsplanering. 19/38

6.3.1 OK (2) - Kriterium 6.3 kräver att certifikatsinnehavaren identifierar och genomför åtgärder som förhindrar negativa effekter. Men n 6.3.1 går på en övergripande bristanalys avseende livsmiljöer på landskapsnivå. Indikatorn skulle med fördel kunna omformuleras så certifikatsinnehavaren måste identifiera och genomföra åtgärder som en del av traktplaneringen (och därmed en fortsättning av kriterium 6.2) eller på bestandsnivå i förhållande till att planera åtgärder så negativa effekter förhindras. Vägl 6.3.1 OK (3) 6.3.2 OK (3) 6.3.3 OK (3) 6,4 6.4.1 - Hänvisningen "Skogsstyrelsens definition och metod (1995)" när det gäller identifieringen av Nyckelbiotoper är inte tillämpbar eftersom SKS idag använder helt andra definitioner och metoder (2014). - Riktlinjerna för 6.2.1 kräver att naturvärdesbedömningarna ska kalibreras med Skogsstyrelsens (nuvarande) definition och metodik. - Kravet blir ytterligt förvirrande p.g.a. att ordlistans beskrivning av Nyckelbiotop hänvisar till Skogsstyrelsens nya Handbok (2014). Rikt 6.4.1 - Se kommentarer till 6.2.2. - Ta bort referensen till 6.2.1 och istället hänvisa till en omskriven 6.2.2 som betonar systematiska utvärderingar ifall certifikatsinnehavaren och SKS kommer till olika bedömningsresultat - Här saknas kanske följande biotoper: små kärr, myrar, fuktiga zoner och vatten? 6.4.2 OK (3) Vägl 6.4.2 OK (3) 6.4.3 OK (3) Vägl 6.4.3 OK (3) 6.4.4 OK (3) Rikt 6.4.4 OK (3) Vägl 6.4.4 & 6.4.6 OK (3) 6.4.5 OK (3) 20/38

Rikt 6.4.5 Vägl 6.4.5 OK (3) 6.4.6 OK (3) 6,5 6.5.1 OK (3) Rikt 6.5.1 Vägl 6.5.1 OK (3) - Räcker det att de anges i t.ex. traktdirektiv? Behöver de inte beskrivas i beståndsregistret? - Här saknas kanske följande områden som kan medräknas: skog med rikligt med grövre död ved, hänglavsrika skogar och avsatta kantzoner/gröna korridorer? - Otydligt vad som avses med: "skyddszoner till naturvårdsavsättningar med höga naturvärden" - Hur mäts krontäckningen? 6.5.2 - Anger inte tydligt om hänsyn som tas vid avverkning kan räknas in i dessa områden - Kan man räkna med 6.8.5? Och i så fall vilka bränningar? Om man t.ex. sparar 40% av volymen och bränner för att sedan släppa det fritt? - Ska detta implementeras inom 12 mån? Bra om det finns ordentligt med tid för att verkligen identifiera dessa områden så att de bästa verkligen sparas. - Vad som får medräknas enligt 6.5.2b-e är inte särskilt tydligt. Rikt 6.5.2 OK (2) - Riktlinjen är rörig - innehåller för många detaljer. - Saknas tidsram för implementering för redan certifierade skogsägare - Målet med bestånden bör bara mer avgörande än andelen som sparas. Vägl 6.5.2 OK (2) 6.5.3 OK (3) Rikt 6.5.3 OK (3) Vägl 6.5.3 OK (3) - Detta är en vägledning, men ibland är texten normativ och därmed skriven som om det är en riktlinje, t.ex. ". Målklassningen. Ska baseras på en bristanalys ". 6.5.4 - Borde innehålla någon form av kostnadsklausul så att inte skogsägaren tvingas till orimligt dyra naturvårdande åtgärder. Rikt 6.5.4 OK (3) 21/38

Vägl 6.5.4 OK (3) 6.5.5 OK (3) Vägl 6.5.5 - Uppföljning beskrivs under P8. Flytta till 8.1.1 6,6 - Antalet er i kriterium 6.6 är för högt 6.6.1 OK (3) Rikt 6.6.1 OK (2) - Det finns fall med naturvärdesträd som lämnats som fröträd, dessa får alltså avverkas. I speciellt nordvästra Sverige kan finnas gamla fröträdställningar där träden är tydliga naturvärdesträd. - Kopplingen mellan kravet och fröträd som också är naturvärdesträd diskuterades. Grunden för naturvärdesträd är att dessa ska stå ut från det övriga beståndet. Fröträd står ut efter det gamla beståndet, så tanken med skrivningen är att inte alla dessa kan medräknas. Vägl 6.6.1 - "I områden med riklig förekomst av naturvärdesträd över en större yta bör det övervägas om hela eller delar av beståndet bör avgränsas som hänsynsyta inom ramen för den generella hänsynen 6.6.4 eller avsättas enligt 6.5.1". Varför inte även referens till 6.5.2? 6.6.2 OK (2) - Otydligt att detta är utöver 6.6.3. - Onödig detaljstyrning; kravefterlevnaden fungerar i dagens standard. Tillämpningen av kravet diskuterades: olika intressenter har olika verklighetsuppfattningar om hur kravet ska tillämpas. Rikt 6.6.2 - "Träd lämnade i hänsynsytor/kantzoner får räknas in på avverkningsytor mindre än 4 ha söder om Limes Norrlandicus eller avverkningsytor mindre än 10 ha norr om Limes Norrlandicus". Kontraproduktivt krav som riskerar leda till att träden lämnas som solitärer istället för i grupp. - Kravet är reviderbart, men leder inte till ökad naturvårdsnytta: det kommer att leda till att man sparar träd spritt ut över ytan istället för att lägga in dem i sparade hänsynsytor. 6.6.3 OK (3) 22/38

Rikt 6.6.3 - "På avverkningsytor större än 4 hektar söder om Limes Norrlandicus eller på avverkningsytor större än 10 hektar norr om Limes Norrlandicus, ska sträckan från varje punkt i avverkningsytan till närmaste hänsynsobjekt eller hyggeskant inte överskrida 70 m". Kravet blir orimligt svårt att kontrollera. - Hyggeskant är ett dåligt begrepp. Beaktar inte att hyggeskanten kan utgöras av kalyta. - Detaljkravet känns onödigt. Det förekommer sällan nuförtiden att enskilda avverkningstrakter bildar stora öppna ytor. Däremot kan intrycket av stora kalytor uppstå genom att nya hyggen tas upp kant i kant med tidigare hyggen. Det problemet beaktas inte överhuvudtaget i denna /Riktlinje. 6.6.4 OK (3) Rikt 6.6.4 OK (3) 6.6.5 OK (3) Rikt 6.6.5 OK (3) 6.6.6 OK (3) Rikt 6.6.6 - "De lämnade stammarna ska vara härskande eller medhärskande träd". Denna skrivning gör att man tvingas spara lövträd som kommer att växa förbi och riskerar skada flera av de kringväxande träden. Hellre. Ska ha förutsättningar att växa in i och bli en del av det framtida beståndet. Vägl 6.6.6 OK (3) 6.6.7 OK (3) Rikt 6.6.7 OK (3) 6.6.8 6.6.9 OK (3) Vägl 6.6.9 OK (3) 6.6.10 OK (3) Rikt 6.6.10 OK (3) 6.6.11 OK (3) - Onödigt att förklara syftet med n 23/38

Rikt 6.6.10 & 6.6.11 - "Större sammanhängande områden med död ved i bestånd som inte ska prioriteras för avsättning, får vid behov åtgärdas med förstärkt hänsyn genom flytt och uttag av död ved i sådan omfattning att Skogsvårdslagens föryngringskrav uppnås". Vad avses med detta? 6.6.12 OK (3) Rikt 6.6.12 OK (3) Vägl 6.6.12 OK (3) 6.6.13 6.6.14 OK (3) Rikt 6.6.14 OK (3) 6.6.15 OK (3) 6.6.16 OK (3) 6.6.17 OK (3) - Indikatorn kräver att minst tre högstubbar eller ringbarkade träd per hektar skapas från andragallring. Men det är oklart ifall tre nya måste göras vid varje gallring efter andra gallring. - Märkligt detaljkrav som passar bättre som Vägledning (eller Riktlinje) 6,7 - Antalet er under kriterium 6.7 är för högt 6.7.1 - Indikatorn beaktar inte kantzonernas sociala och estetiska värden. T.ex. renskötseln har inbland önskemål om att kantzonerna anpassas till deras behov och förutsättningar. Likaså kan kantzonerna många gånger bli mer funktionella om man tillåts hugga upp öppningar som gör kantzonen mer visuellt tilltalande. Rikt 6.7.1 OK (3) Vägl 6.7.1 OK (3) 6.7.2 OK (3) Rikt 6.7.2 OK (3) 6.7.3 OK (3) 6.7.4 OK (3) Vägl 6.7.4 OK (3) 6.7.5 OK (3) 6.7.6 OK (3) 24/38

6.7.7 - Föreslår att använda motsvarande formulering som i 6.7.5: "beaktat förutsättningar, behov och nytta 6.7.8 OK (3) Rikt 6.7.9 & 6.7.10 OK (3) 6.7.9 OK (3) 6.7.10 OK (3) 6.7.11 OK (3) Rikt 6.7.11 OK (3) 6.7.12 OK (3) 6.7.13 - Oklart om detta är ett separat krav eller om det kopplar till åtgärderna som beskrivs under 6.7.12 - "Bästa tillgängliga metod och teknik" är inte tydlig formulerat. Det är inte klart vilken metod och teknik som är tillåten. Det kan uppstå olika tolkningar i en revisionssituation, olika bedömning av olika revisorer. - Täcks in av 2.5.1, 6.7.6, 6.7.7, 6.7.12 - Förslag: lägg till Vid underhåll av diken för att koppla till åtgärder enligt 6.7.12. 6,8 - Antalet er under kriterium 6.8 är för högt 6.8.1 OK (3) Rikt 6.8.1 Vägl 6.8.1 OK (2) 6.8.2 OK (3) 6.8.3 OK (3) Rikt 6.8.3 OK (3) 6.8.4 OK (2) Rikt 6.8.4 OK (2) - "Den ekologiska landskapsplanen uppdateras regelbundet, dock minst vart femte år, utifrån uppföljning av måluppfyllelse". Revidering vart femte år känns som ett omotiverat krav som kräver orimligt mycket resurser i förhållande till nyttan. 6.8.5 - "Större markägare genomför alla rimliga åtgärder för att bränna en areal motsvarande minst 5 % av föryngringsarealen på torr och frisk mark under en femårsperiod". Onödigt och orimligt krav. Ta bort ordet "alla". 25/38

Rikt 6.8.5 - "Undantag medges för regioner där naturliga bränder varit av underordnad betydelse". Undantag från vad? Bränningskravet eller naturlig föryngring? - Punkt 2. "Innan beräkning av 5 % bränningsareal, kan bruttoarealen slutavverkningsareal på torr-frisk mark reduceras utifrån speciella hänsyn, såsom till exempel hänsyn till tätortsnära skogar, närhet till grannar och generellt förbud mot bränning av skogsmark. Anledning till reduceringen av bruttoarealer dokumenteras och bränningsarealen (5 %) beräknas på den fastställda nettoslutavverkningsarealen. " Detta kan tolkas på mycket olika sätt. När får man reducera? Oklara gränser som kan tolkas friskt. - "Skogsägaren ska ha en bränningsplan och sedan vidta alla rimliga åtgärder...". Onödigt och orimligt krav. Ta bort ordet "alla". Vägl 6.8.5 OK (3) 6.8.6 OK (3) Rikt 6.8.6 OK (2) 6.8.7 OK (2) Vägl 6.8.7 OK (3) 6,9 6.9.1 OK (3) Rikt 6.9.1 OK (3) Vägl 6.9.1 OK (3) 6.9.2 OK (3) - "Lövträdsanknyten biologisk mångfald" bör kunna räknas med under de avsatta 5% produktivt skogsmark. - Certifikatsinnehavaren ska skapa naturvärden men då detta lyckas så får de inte medräknas enligt 6.8.6. Då måste certifikatsinnehavaren börja om med ett nytt bestånd. - Risken med att man inte får räkna områdena i avsättningar är att man endast genomför minimalt med åtgärder. Dock kan man ha naturvärden i ett bestånd utan att det motiverar till avsättning. Tanken med skrivningen är att ska skapa förutsättningar för lövträd i södra Sverige eftersom det är en naturlig del av skogen. Länken mellan 6.5.2 och 6.8.7 bör förtydligas. 26/38

Rikt 6.9.2-1. f) Det här säkerställs väl via lagkrav? - 1. g) "... informationen redovisas under det lagstadgade samrådet och i ansökningshandlingarna till berörd myndighet". Märkligt krav. Endera förlitar man sig på lagstadgade processer eller så har FSC separata processer. Blir orimligt att blanda ihop dessa. - 1.h) Framkommer inget krav på att lokalsamhället ska gynnas, endast en sammanställning av eventuella positiva effekter. - 2.a) " Skogsbrukaren ska öppet redovisa: Vindområden, dvs. områden som kan bli aktuella för projektering. Projektering får inledas tidigast 3 månader efter att nya vindområden redovisas, samt Projekteringsområden, områden där projektering pågår, samt vem som är kontrakterad vindkraftsprojektör". Otydligt krav - 2.a) "Detta görs exempelvis på en hemsida. Publicering av hemsidan annonseras via lokalpress. Berörda samebyar informeras via etablerade kontakter. Upplysningar om att det finns ny eller väsentligt uppdaterad information om vindområden eller projekteringsområden på hemsidan erbjuds intressenter på ett sätt som passar dem, t.ex. e-post eller sms" => Vägledning - inte riktlinje. - 2.b) "Företrädare för berörda lokala intressenter kan exempelvis identifieras via riksorganisationen Hela Sverige Ska Levas regionala eller lokala nivå". => Vägledning - inte riktlinje - 2.d) "Upplysning om att det finns modeller för delägande och lokal återbäring i form av bygdepeng vid vindkraftsetablering görs ". Betyder detta att det är krav att delägande/bygdepeng ska erbjudas? - 2.f) "så behöver inte en tidig dialog genomföras utan skogsbrukare endast den lagstadgade tillståndsprocessen". Otydligt krav - Riktlinjerna är egentligen en blandning mellan riktlinjer och vägledning, samt mellan lagstadgat samråd och FSC-krav. Blir rörigt och för detaljstyrd. Kraven innebär också att revisorerna får styra åtgärder för stora vindkraftsprojekt, vilket inte känns rätt. Vägl 6.9.2.2d OK (2) 6.10 6.10.1 OK (3) Rikt 6.10.1 OK (3) 6.10.2 OK (3) Rikt 6.10.2 OK (3) 7,1 - Det saknas att erna i princip 7 relaterar till skala och intensitet inkl. olika typer av certifikatsinnehavare. 27/38

7.1.1 OK (3) 7.1.2 - Det framgår inte om alla punkter i tabellen ska revideras. Om så är fallet måste de delas upp i enskilda er som kan verifieras var för sig. - Gruppmedlemmar över 1000 ha, ska de ha ett ledningssystem? - Att ha ett ledningssystem är ett nytt krav i FSC sammanhang. - Många punkter att revidera, mycket tid kommer att gå till att revidera dessa punkter. Ger de ett mervärde för FSC? Alla med >1000 ha måste nu internrevideras, mot hela standarden? - Frågan är varför krav på ledningssystem har lagts till? Kravet var tänkt som en anpassning till skala, intensitet och risk, så att uppföljning speglar verksamhetens storlek och innebär ständiga förbättringar. - Flera punkter som ingår i ledningssystemet finns annanstans i standarden. Förslagsvis kan man hänvisa till vilka delar av standarden som täcks upp av ledningssystemet. - Kravet är väldigt hårt för gruppcertifieringsorganisationer. - Kopplingen mellan kravet på ledningssystem och motsvarande krav i ISO-certifiering diskuterades. Det skulle kunna räcka med att revisorer kollar ifall ledningssystemet stämmer överens med ISO-certifiering. Förslagsvis kan en hänvisning till ISO-certifiering eller motsvarande läggas till. 28/38

Rikt 7.1.2 Ej OK (2) - "För att ledningssystemet ska bli tydligt krävs ofta dokumentation gällande verksamhetens vision, policys, strategier, mål, organisationsschema, ansvarsfördelning rutiner, instruktioner, etc." => Vägledning - inte riktlinje. - En riktlinje måste följas av certifikatinnehavaren, vilket innebär att revisorn måste revidera certifikatinnehavaren mot detta krav vid de årliga revisionerna. En vägledning är indikerande för certifikatinnehavaren. Det bör övervägas att ändra riktlinjen till en vägledning. - "Rutin finns för årlig intern revision av ledningssystemets funktion". Bättre att ställa krav på internrevisionsprogram. - "Olika policys & mål är kommunicerade till kunder, anställda och entreprenörer och är tillgängliga för allmänheten". ISO standarderna kräver inte att företagens interna mål är kommunicerade externt. - Det saknas en bra koppling mellan att utöka ett ledningsssystem i princip 7 med mål och andra delar och så princip 8 med krav på uppföljning av mål och andra delar. Denna anslutning bör klargöras, så det är vettigt och skapar överblick för certifikatsinnehavaren att göra ett bra ledningsssystem med mål osv., som sedan följs upp under princip 8. - "...och rutin för överenskommelse om extern FSC-revision". Vad är syftet med detta krav? Detta krav finns inte i ISO standarderna - Riktlinjerna tolkas som att varenda punkt i tabellen ska revideras. Kravet på ledningssystem i sig är inget problem, utan problemet är att flera krav finns under en (kan leda till stora avvikelser). Avsikten med tabellen var dock att vägleda om vad som ska finnas i ledningssystemet. Förslagsvis kan Ledningssystemet ska minst omfatta -delen vara kvar som riktlinje, och Omfattning/rutin flyttas till vägledning. - Ersätt rutin för överenskommelse om extern FSC-revision med revisionsprogram. 7.1.3 - Upprepning från tabellen i 7.1.2 7,2 - Se kommentar 7.1 7.2.1 OK (3) Rikt 7.2.1 & 7.2.3 7.2.2 OK (3) 7.2.3 - Hela texten är utformad som Vägledning - inte riktlinje. - I princip en upprepning av 7.1.2. 7,3 - Se kommentar 7.1 29/38

7.3.1 7,4 7.4.1 7,5 7.5.1 Rikt 7.5.1 - Det saknas en vägledning så certifikatsinnehavaren och revisorn kan förstå sammanhangen mellan innehållet i 7.1.2 (ledningssystem), 7.2.1 (plan dokumentation, skogbruksplan) och 7.3.1 (mätbara mål...). - Saknas referens till 8.3.1 - Borde inte "Ändringar i lagar och krav samt certifieringsstandarder" och anges? - Kravet på tillgänglighet utan kostnad står i konflikt med 7.5. - "Mer detaljerad information avseende specifika ekologiska landskapsplaner kan erhållas på förfrågan". Byt ut till "ska tillhandahållas" - Otydligt om punkterna 2 b-f ska finnas tillgängliga i kartformat eller om det räcker med tabeller/register - 3. b-d beskrivs i 30-005 V1-1. Onödig upprepning 7.5.2 7,6 7.6.1 7.6.2 8,1 - Innehåller för många oklarheter. Frågan om vad som ska vara offentlig information är redan idag omdebatterad och denna skrivning gör inte frågan tydligare. - Vad innebär proaktiv? Ska man aktivt söka upp intressenter och föra en allmän dialog eller räcker det att man är öppen för detta om man tillfrågas? - Överlappar med 4.5 - Överlappar med 4.5 30/38

8.1.1 OK (3) - Samma som 7.1.2: Det saknas en vägledning som ger en bra koppling mellan att utöka ett ledningsssystem i princip 7 med mål och andra delar och så princip 8 med krav på uppföljning av mål och andra delar. Denna anslutning bör klargöras, så det är vettigt och skapar överblick för certifikatsinnehavaren att göra ett bra ledningsssystem med mål osv., som sedan följs upp under princip 8. 8,2 8.2.1 OK (3) - Det saknas att n relaterar till skala och intensitet inkl. olika typer av certifikatsinnehavare. - När det skrivs "i enlighet med kraven på intern revision i befintligt ledningssystem" saknas en tydlig hänvisning till relevant i princip 7, så kopplingen förstås. 8.2.2 OK (2) 8,3 8.3.1 OK (3) - Se kommentarer till 7.4.1 - Hur följer man upp sociala effekter? Avses lokalsamhällen, anställda samt anställda hos anlitade entreprenörer? - Förslag: Skriv en vägledning om vilka sociala effekter som ska följas upp. 8.3.2 OK (3) - Se kommentarer till 7.4.2 8.3.3 - Indikator 8.3.1, 8.3.2 och 8.3.3 är formulerade som steg 1, 2 och 3, men det är oklart om det bör läsas så. - Överlappar med 2.5 - Borde inte denna hamna under kompetens eller liknande? 8,4 8.4.1 OK (3) 8,5 8.5.1 OK (3) - Det saknas en under kriteriet 8.5 om FSC krav på fakturan och mätbesked/leveransdokument: Certifikatsinnehavarens FSC certifikatkod och produktets FSC claim (FSC 100%). 31/38

9,1 - Generell kommentar för hela P9: Indikatorerna är svåra för certifikatsinnehavaren att förstå. Många av kraven täcks redan in av andra er. Det borde framgå vilka krav som tillkommer under P9. - Syftet med Princip 9 diskuterades. Höga bevarandevärden (HCV) kopplar både till olika krav i standarden och till Controlled Wood. Dessutom har man i Sverige en omfattande lagstiftning och bra inventeringsunderlag för höga bevarandevärden. Det behöver dock vara tydligt vad mervärdet av principen är. Tanken är att certifikatsinnehavaren ska vara medveten om var HCV:n finns och utvärdera ifall de behöver göra mer för att bevara dessa. 9.1.1 - Se kommentar 9.1 - "e) Nationellt särskilt värdefulla vatten" bör defineras mera precist. - Gällande punkt E och H: Scopet är skogsmark och om nu vatten ska med så varför inte angränsande kulturmarker som är av nationellt intresse? Om vattnet är viktigt så är det tex Natura 2000 klassat och omgivande skogsmark har en skötselplan. Då faller det ändå in, men vatten som kanske saknar det, hur ska man som certifikatsinnehavare förhålla sig till detta? Och det finns även andra ägoslag man kan angränsa som kan vara av nationellt intresse, t.ex. hagmarker. Då borde dessa också falla in? Angående punkten H så är frågan på vilket sätt gällande lagstiftning inte är stark nog för skydd av dessa? Och hur ska de behandlas annorlunda genom att de blir klassade som HCV? Vilken annorlunda skötsel får man genom att klassa det som HCV6? - 9.1.1h: Kravet går utöver det som står i lagstiftningen. Detta kan vara ett problem för FSC eftersom skogsbruket inte fullt ut lever upp till lagkravet idag - t.ex. upptäcks fornlämningar när man kör över dem. Rikt 9.1.1 Vägl 9.1.1 9.1.2 - Se kommentar 9.1 - Se kommentar 9.1 - Se kommentar 9.1 9.1.3 - Se kommentar 9.1 - Man måste då för vissa lämningar kontakta LST vid varje tillfälle då man som certifikatsinnehavare finner nya lämningar för att försäkra sig om att de inte är av nationellt intresse? 9,2 9.2.1 - Se kommentar 9.1 32/38