Frågor och svar om Byggmaterialindustrierna Allmänt: Vad är byggmaterialindustrierna? Byggmaterialindustrierna består av 3300 företag i femtontalet olika branscher som levererar allt från betong, trä och gipsskivor till färg, tvättställ och kök. Byggmaterial står för ungefär en fjärdedel av produktionskostnaden för ett flerbostadshus. Vad betyder byggmaterialindustrierna för svensk ekonomi? Byggmaterialindustrierna omsätter cirka 110 miljarder kronor och sysselsätter drygt 60.000 personer. Branschens företag är viktiga arbetsgivare på orter som Arboga, Bromölla, Billesholm, Gnosjö, Grythyttan, Högsby, Röfors, Sala och Skövde. Hur mycket byggmaterial används i Sverige och hur mycket av det importeras respektive tillverkas i Sverige? Tillförseln till den svenska markanden uppgår till knappt 80 miljarder kronor, varav cirka 30 procent importeras. Det är samma andel som för andra sektorer av ekonomin. Av den svenska produktionen exporteras 40 procent till andra marknader, vilket tyder på stor konkurrenskraft. Varför finns det så få exempel på svenska exportframgångar inom byggmaterialindustrierna? Det är inte sant. Byggmaterialindustrierna lägger stora resurser på att utveckla nya och bättre material, till exempel bättre betongblandningar och effektivare isoleringar. Många innovationer har varit framgångsrika både i Sverige och utomlands, till exempel de monteringsfärdiga trähus och ventilationsprodukter. Hur stor andel av de svenska byggmaterialföretagen är utlandsägda? Många av framförallt de stora företagen i branschen har utländska ägare. Många uppköp skedde inte minst under krisåren i början av 1990-talet. Utlandsägandet är en del av en pågående strukturomvandling i branschen som gynnas av nya EU-standarder på området. Vilken del av byggmaterialindustrin är störst? Industriföretagen som arbetar med trä i olika former är den till omfånget största delen. Trä är ett viktigt byggmateriel som används både som sågat virke och som förädlade trävaror, allt från golv till kök. Andra exempel på betydande produktgrupper är färg och lim, elartiklar, VVS-produkter samt betong, betongvaror och gipsprodukter.
Vilka är de största byggmaterialföretagen i Sverige? På träsidan finns till exempel företag som golvtillverkarna Kährs och Tarkett, samt dörrtillverkaren Swedoor. På VVS-sidan märks NIBEs värmeprodukter och Ifö som tillverkar sanitetsgods. När det gäller ventilations märks Fläkt Woods och Lindab. Hur stor andel av kostnaden för ett nytt hus är material? Byggmaterialets andel av den totala produktionskostnaden varierar mellan 20 och 35 procent beroende på standard och utförande. Vid nyproduktion av ett normalt flerbostadshus räknar man med att ungefär en fjärdedel av produktionskostnaden utgörs av material. Om konkurrens: Fungerar konkurrensen när det gäller byggmaterial i Sverige? Ja, konkurrensen mellan tillverkare av byggmaterial är ofta tuff. Det faktum att marknaden kollapsade i början av 1990-talet innebar tuffare konkurrens. Dessutom råder konkurrens mellan olika materialslag, till exempel mellan trä och betong. Det finns givetvis olika tekniker som konkurrerar. En fasad kan till exempel kläs med tegel, puts, plåt och trä. Varför finns det så få konkurrenter inom respektive materialslag? En anledning kan givetvis vara att den svenska marknaden är ganska liten. Men trots det finns det för flertalet produktgrupper flera olika tillverkare. Få tillverkare behöver inte innebära sämre konkurrens, tvärtom. Se till exempel på isoleringsmaterial, där tre företag slåss om marknaden och där priserna stod stilla under stora delar av 1990-talet. Är oligopolsituationer och karteller vanliga inom byggmaterialindustrierna? Karteller är ett oskick som skadar både marknaden och de seriösa aktörerna. Vi tar avstånd från osunda affärsmetoder. Det bör emellertid påpekar att det inte är vanligt med karteller inom Byggmaterialindustrierna. Har EU-medlemskapet inneburit ökad konkurrens när det gäller byggmaterial i Sverige? Ja, EU-medlemskapet påskyndar dels den begynnande strukturomvandlingen av vår marknad, dels sker ett arbete med att definierad standarder för olika produkter. Det är ett arbete som kommer att stärka konkurrensen i hela EU. Hur står sig svenska byggmaterialtillverkare i konkurrensen med företag från andra länder? Det finns många svenska byggmaterialföretag som säljer 40 procent av produktionen på export till andra länder. Samtidigt är importandelen av byggmaterial lika hög som i andra sektorer av ekonomin. Byggmaterialindustrierna är konkurrenskraftiga!
Om prissättningen: Är byggmaterial dyrt i Sverige? Det är svårt att svara på den frågan, eftersom det beror på var du köper det. Priserna kan variera mer mellan olika distributörer i Sverige än mellan olika EU-länder. Svenskt byggmaterial är inte dyrare än i genomsnitt i EU och producentpriserna har inte ökat i särskilt snabb takt jämfört med många andra varor. Tvärtom har prisutvecklingen från fabrik varit lägre än både faktorprisindex och konsumentprisindex. Hur fungerar prissättningen på byggmaterial? Försäljning sker dels till grossister och distributörer, dels direkt till större byggentreprenörer som handlar upp till särskilda projekt. För att hantera logistik och garantiåtaganden behövs ett utbyggt nät av distributörer. Varför varierar priserna så mycket beroende på vem som beställer? Priset blir givetvis lägre om man beställer 100 enheter än bara en. Genom upphandlingar kan priserna pressas, vilket givetvis också sker. På samma sätt som bilindustrin tvingar fram tuffa avtal med underleverantörerna så kan stora entreprenörer förhandla sig till förmånliga priser. Är det rimligt att ha så stora rabatter som används på vissa områden? Det är upp till varje enskilt företag att se över prisstrukturen. En sak är säker: Konkurrensen innebär att det inte går att ta ut några överpriser. Det är marknadspris som gäller, men den som köper stora volymer kan givetvis också få bättre pris. Blir det inte billigare om man minskar antalet mellanhänder? Det kan det kanske bli, men för att ersätta dem måste det företag som handlar upp vara berett på att ta på sig större ansvar för allt från distribution till service och reservdelar. Mellanhänderna fyller ju en funktion och behövs på marknaden. Det är viktigt att göra rättvisa jämförelser. Om kvalitet och miljö: Beror problemen med sjuka hus på dåligt byggmaterial? Problemen med sjuka hus beror inte så ofta på dåliga material som på kvalitetsproblem vid produktionen. Det har skett en kontinuerlig utveckling av olika material till det bättre. Ett exempel är betong, där utvecklingen av nya tillsatser gjort mycket för hållbarheten. Är inte kvaliteten i materialen mycket sämre i dag jämfört med förr? Kvaliteten är god och i regel väljs bra och hållbara materialslag. Både byggandet och materialindustrin har utvecklats mycket, även om det kan finnas saker som kan bli ännu
bättre. Miljöhänsyn och energisparande är två kvalitetsaspekter som man inte hade i tankarna förr men som är mycket viktiga i dag. Om utveckling: Byggmaterialindustrierna är väl en mogen industri. Sker det någon utveckling alls? Det sker omfattande utveckling av såväl befintliga som nya materialslag. Bland de innovationer som svenska företag står bakom märks till exempel en ökad prefabricering där hela byggelement färdigställs och levereras, samt förändring av behandlingstekniker och olika egenskaper hos materialen som gör dem mer effektiva. Finns det exempel på svenska innovationer när det gäller byggmaterial? Ja, ett bra exempel är de snålspolande toaletterna, en miljöinnovation som har svenskt ursprung. Andra exempel på svenska innovationer inom byggmaterial är: Snabbtorkande betong, glidformsgjutning, energieffektiva fönster, modulproduktion samt plastisolfärg. Hur bidrar byggmaterialindustrierna till utvecklingen av svenskt byggande? För att effektivisera byggandet måste prefabriceringen öka. I dag byggs dessutom i huvudsak prototyper istället borde grundkonstruktioner utvecklas som används med variation i många olika hustyper. Se på bilindustrin en Volvo, en Mazda och en Ford kan ha samma plattform men ändå vara olika bilar. Här kan Byggmaterialindustrierna bidra med mycket. Var bedrivs materialforskningen? Det finns flera materialforskningsinstitut som samfinansieras av industrierna och av staten, till exempel BIC, Träforskningsinstitutet med flera. Om kampanjen: Varför finns det behov av en särskild kampanj om byggmaterial? Byggmaterialindustrierna har fått klä skott för många av de problem som kännetecknar byggandet i allmänhet och bostadsproduktion i synnerhet. Det handlar alltför ofta om direkt grundlösa påståenden om byggmaterial. Kunskapen om vad vi gör är nästan obefintlig. Det råder stor irritation inom branschen över det här och det finns stark vilja att göra något åt det. Vad är målet med kampanjen? Vårt mål att nå ut till olika nyckelmålgrupper, till exempel beslutsfattare inom politik, och berätta om vad Byggmaterialindustrierna står för, vad vi gör. Vi måste själva vara synliga och därmed bidra till att det sätts en rättvisande bild av oss det kan ingen annan göra.
Vilka målgrupper skall nås? Det handlar bland annat om politiker, andra beslutsfattare inom till exempel byggsektorn samt om media och ytterst givetvis allmänheten. Vad kommer att ske inom ramen för kampanjen? Vi kommer att arbeta med informationsinsatser, seminarier och debatter för att nå ut. Dessutom har vi en ny hemsida med information om Byggmaterialindustrierna. Den når du på www.byggmaterialindustrierna.se Hur mycket pengar satsar byggmaterialindustrierna? Cirka en miljon kronor per år, vilket är mycket lite pengar i sammanhanget. Vi kommer att göra mycket på egen hand och med hjälp av resurser våra medlemmar redan har. Om politiken: Hur påverkar politiken byggmaterialindustrierna? Historiskt har politiken haft stort inflytande över byggsektorn. Det faktum att byggandet och därmed vår marknad halverade i början av 1990-talet berodde delvis på en politisk kursändring. Men även små beslut om skatter, miljöregler och andra lagar påverkar. Hur kan spelreglerna förbättras så att byggmaterialindustrierna får bättre villkor? Viktigast av allt är att få stabila spelregler samt att ledande politiker och myndigheter avstår från att knipa billiga poänger genom att skjuta över skulden för självförvållade problem på andra aktörer.