NUMMER 3/SEPTEMBER 213 SKOG & EKONOMI NYHETER FRÅN DANSKE BANK BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 SÅGADE TRÄVAROR Nu vänder trävarumarknaden Storbritannien ett stort utropstecken i Europa Japan positivt, Kina kommer 5 MASSAMARKNADEN Höjda långfiberpriser - på kort sikt 6 TIMMER OCH MASSAVED Låg kontraktering i hela landet Lugn prisutveckling i höst Nu vänder trävarumarknaden. Botten är nådd - gryningen kommer från väster. Det mesta talar för att botten på trävarumarknaden passerats och konsumtionen sakta men säkert ökar. Sågproduktionen har gått ned i hela Europa (Finland undantaget) och lagren av sågade trävaror är nu rekordlåga. Positiva marknadssignaler duggar allt tätare. I USA, världens största trävarumarknad, pekar de flesta kurvor åt rätt håll med kraftigt höjda huspriser och en successivt ökande byggtakt. Storbritannien, Sveriges viktigaste trävarumarknad, går i USAs ledband och där har byggandet ökat med cirka 25 % det senaste året. Även Japan och Tyskland visar styrka och sågverken höjer nu försiktigt trävarupriserna. Frågan är då om industrin klarar av att tygla produktionen och inte, än en gång, såga sönder marknaden. Förutsättningarna är stora då timmerpriserna är så höga i hela Europa, att de flesta inte får tag i mer virke med rimlig lönsamhet. Efter att ha intervjuat ett stort antal sågverkschefer visar det sig att de flesta tror på en bättre framtid. Men konsumtionsökningen är bräcklig och både kronkursen och Egypten/Mellanöstern-problematiken kan omkullkasta situationen. Läs mer på sidan 2. 6 TIPS TILL SKOGSÄGARNA Var försiktigt aktiv Fortsätt gallra dina klenaste bestånd 7 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Anders Ek, marknadsdirektör SCA Timber: Jag ser ändå positivt på trävarumarknaden framåt. Den enskilt viktigaste utmaningen för landets sågverksdirektörer är nu att inte höja råvarupriserna. 7 FASTIGHETSMARKNADEN Lägsta skogsmarkspriserna på 7 år i Norrland Axel af Petersens, segmentschef skog på LRF Konsult: Skog kommer att förbli en trygg investering men kanske är klipppens tid förbi. 9 RÄNTA & VALUTA Joe Sixpack och Plain Jane driver svensk konjunktur
2 Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration BANKEN ANALYSERAR TRÄVARUMARKNADEN Rekordlåga lager och ökat köpintresse driver marknaden men inget klassiskt prisrally Det börjar ljusna på marknaden för trävaror med ökat köpintresse från flera marknader samtidigt som lagren av sågade trävaror är rekordlåga i hela Europa. Vår bedömning är att den värsta perioden passerat på trävarumarknaden och att vi nu är inne i en konjunkturvändning. Nuvarande situation ger sågverken möjlighet att driva igenom försiktiga prishöjningar under hösten, för att efter årsskiftet förhoppningsvis höja takten. Vi vill därmed understryka att inget tyder på att köparna är så nervösa att ett klassiskt prisrally står inför dörren. Det intressanta i denna situation är att produktionen generellt har gått ned i hela Europa, (Finland undantaget) och lagren av sågade trävaror är rekordlåga. Enligt uppgifter från näringen låg de svenska trävarulagren på ca 1,1 milj. m3. Det skulle innebära en minskning på hela 27 % från juli förra året och lagerminskningen uppges vara mest dramatisk i Sydsverige. Lagersituationen verkar ansträngd i hela Europa, vilket naturligtvis är ett oerhört viktigt styrktecken för sågverken i denna marknadssituation. Kvar finns den eviga oron för att produktionen nu ökar så fort man får igenom prishöjningar, vilket skulle spoliera en fortsatt prisuppgång. Det som kraftigt talar emot en ökad produktion är bristen på råvara och de höga timmerpriserna i hela Europa. Sågverken borde inte ha råd att höja priserna på timmer. Men vi är ödmjuka. Relationen mellan utbud och efterfrågan balanserar fortfarande på en rakbladsvass knivsudd där relativt små förändringar i bägge vågskålarna skulle kunna stjälpa det positiva momentum som marknaden är inne i. Ryckig trävarumarknad under året. 213 började mycket positivt för sågverken. Priserna på trävaror i USA skenade och kanadensiska trävaror, som tidigare gått till Kina, sökte sig nu till USA istället. Detta gjorde i sin tur att kinesiska köpare vände blickarna mot Europa. Antagligen såg vi det efterlängtade exportlyftet av europeiska trävaror till Kina. Volymen svenska trävaror till Kina gick från en månadsnivå på ca 1 m3 till 35 m3 inom loppet av några månader, se figur 1. Vi var många som trodde att det stora genombrottet på Kina hade kommit. Men tyvärr var prishöjningarna i USA spekulationsdrivna och när trävarupriserna i mars nästan nådde 4 USD/mbf så gick luften ur marknaden och på tre månader sjönk priset till under 3 USD/mbf och alla möjligheter till lönsam export från Sverige raderades. Samtidigt stendog den kinesiska marknaden under andra kvartalet. Åsikterna går isär om detta berodde på kinesernas klassiskt lynniga köpbeteende, en återhämtning av kanadensisk import eller att själva efterfrågan faktiskt dämpades beroende på avkylningen i den kinesiska ekonomin. Vår bedömning är nu att både prisrekylen i USA och exportdämpningen av europeiska trävaror till Kina, var tillfälliga och vi ser positivt på dessa marknader. Figur 1. Månadsimport till Kina av barrträvaror från Sverige och Finland, utjämnade siffror 1 m3 5 Sverige Finland 4 3 2 1 25-1 26-1 27-1 28-1 29-1 21-1 211-1 212-1 213-1 214-1 Källa: Woodstat Fortsatt uppgång i USA Vi tror på en fortsatt uppgång i amerikansk ekonomi med såväl ökad omsättning på bostäder som ökat byggande. Totalt anmälda housing starts var nere och bottnade runt 5 6 enheter 29, se figur 2. Nu börjar dessa tal närma sig 1 miljon enheter igen. Figur 2. Housing starts USA, antal enheter totalt och enfamiljshus, säsongsjusterat 1 enheter 25 2 15 1 5 1 enheter Totalt Singel hushåll 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Källa: Woodstat
3 Kurvan är ryckig men vår åsikt är att trenden är stabil. De för trävarukonsumtionen så viktiga enfamiljsvillorna har inte haft en lika häftig uppgång och nivån ligger nu på ca 6 villor i årstakt. Även här känner vi oss säkra på att detta bara är en början. Amerikanska hushåll har börjat konsumera igen, mycket tack vare förbättringen i relationen bostadspris/skuldsättning (läs Ränta & Valuta sid 9). Omsättningen på den amerikanska bostadsmarknaden har ökat dramatiskt och konfidensindikatorn för amerikansk byggindustri har nått de högsta indexnivåerna sedan 25, se figur 3. Figur 3. Konfidensindikator för amerikanska byggindustrin 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: Bloomberg, Danske Markets Även priserna på nybyggda hus har ökat dramatiskt det senaste året och ligger nu på rekordnivåer, i paritet med toppåret 27, se figur 4. Allt detta sammantaget gör att vi förutspår en stabil och långsiktig ökning av amerikanskt bostadsbyggande och därmed en successiv men kraftigt ökad förbrukning av trävaror framöver. Detta är en oerhört viktigt faktor för att ge en stabil och positiv utveckling av världsmarknaden för trävaror de närmaste åren. Figur 4. Snittpris, USD, nybyggda hem I USA. $35, $3, $25, $2, $15, $1, Källa: Bloomberg, Danske Markets 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Storskalig svensk trävaruexport till USA dröjer Innebär det gynnsamma läget i USA att svenska sågverk nu skall satsa på export över Atlanten? Tyvärr tror vi att en storskalig export till USA ligger ett antal år framåt. Den amerikanska trävarumarknaden är gigantisk och under konjunkturtoppen 26 konsumerade USA ca 12,5 miljoner kubikmeter, i månaden! Av dessa kom 8 miljoner från egen produktion, drygt 4 miljoner från Kanada och knappt en halv miljon från Europa, varav tyska sågar stod för nästan hälften. Trots den kraftiga konsumtionsökning det senaste året ligger idag förbrukningen på ca 8 milj. m3/månad, varav import står för ca 2,5 milj. m3, nästan uteslutande från Kanada, se figur 5 nedan. Den rännil som kommer från Europa i dag är inte större än ca 5 m3 i månaden men det positiva är att Sverige nu seglat upp som den klart största europeiska leverantören med ca 25 m3/mån. Att svenska sågar har en marknadsandel på 1-2 % av trävaruimporten till USA symboliserar både potentialen men också utmaningen med att sälja på den amerikanska marknaden när det går 6,5 SEK per USD (ca 7,5 under 26). SCA Timber som i snart femton år har levererat trävaror till den amerikanska byggvaruhuskedjan Home Depot är det tydligaste exemplet att även svenska leverantörer kan lyckas i USA. SCA framhåller hög kvalitet och en uthållig strategi som nyckeln till framgång. På lång sikt finns det stora exportmöjligheter till USA när råvarusituationen i Kanada hårdnar och kvalitetskraven hos amerikanska köpare skärps. Men i närtid och med nuvarande växelkurser tror vi att man, i första hand, kommer att skruva upp produktionen hos de inhemska sågverken parallellt med att importen från Kanada ökar. Det viktigaste med ökat amerikanskt byggande är de positiva indirekta effekterna på europeisk ekonomi, samt att en minskad kanadensisk export till Kina ökar europeiska sågverks möjligheter där. Figur 5: Amerikansk trävarukonsumtion, total trävaruimport samt import från Kanada, OBS: U.S. Månadstal. Lumber consumption and imports 1. m3 1 m3 14 12 1 8 6 4 2 Amerikansk U.S. lumber trävarukonsumtion consumption Total trävaruimport lumber imports Imports från from Kanada Canada Anmärkning: Den knappt synbara skillnaden mellan röd och grön kurva är importen från Europa. 25-1 26-1 27-1 28-1 29-1 21-1 211-1 212-1 213-1 214-1 Källa: Source:WOODSTAT Woodstat
4 Japan positivt, Kina kommer Direkt efter tsunamikatastrofen förutspådde flera sågverk en strålande marknad i Japan. Tsunamieffekten dröjde men i dag går det japanska byggandet på absolut högtryck. Man närmar sig de högsta nivåerna på fem år, med uppemot miljonen årliga byggstarter varav dryga hälften är i träkonstruktioner. Byggandet är subventionerat av staten och priserna på trävaror har stärkts även i svenska kronor. Sågverk med stark position i Japan har därför kunnat göra goda affärer. Just nu har marknaden mattats av men sågverken tror att svackan är tillfällig och beror på att japanska köpare tillfälligt har förköpt sig. Som vi nämnt tidigare var den kinesiska marknaden glödhet under första kvartalet för att sedan fullkomligt stanna av. Svenska säljare indikerar nu att det börjat röra på sig igen. Allt talar för att kinesisk trävarumarknad kommer att vara högintressant de närmaste åren. Storbritannien ett stort utropstecken i Europa Efterfrågan i både Sverige och svenska sågverks hemmamarknad Europa fortsätter att vara svag. I Sverige räddade ROT-avdraget konsumtionen av trä- och byggvaror när husbyggandet legat på historiskt låga nivåer. Nu är frågan om inte svenska folket rotat klart till stor del. För att den svenska konsumtionen skall komma igång krävs nu ett kraftigt ökat byggande. När det gäller Europa så är situationen tudelad. På den svaga sidan finns hela Sydeuropa samt viktiga trävaruländer som Holland, Norge och Danmark. Här ser sågverken ganska få stora ljuspunkter. På den positiva sidan hittar vi urstarka Tyskland som egentligen aldrig minskat konsumtionen samt det stora och ack så viktiga utropstecknet Storbritannien. Storbritannien har verkligen vaknat till under våren. Även om skuldproblematiken kvarstår så pekar de allra flesta kurvor uppåt på samma sätt som USA. Det är naturligtvis ingen tillfällighet då ekonomin i Storbritannien är mycket starkt beroende av USA-konjunkturen. Brittisk industriproduktion ökar, arbetslösheten sjunker och huspriserna stiger kraftig. Allt detta visar sig i engelska housing starts som ökat med ca 25 % från knappt 1 till ca 125 årsenheter, se figur 6. Detta har gjort en tydlig effekt på trävarupriserna och i dag betalas sannolikt de högsta pund-priserna någonsin i Storbritannien. Figur 6. Housing starts i England (månadssiffror) 1 enheter 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Källa: Woodstat Är det en äkta konjunkturvändning vi ser i Västvärlden så börjar den i alla fall på klassiskt manér. Först USA, sen Storbritannien och därefter övriga Europa och Sverige. Vi tror och hoppas att tredje steget infrias inom kort. Nordafrika det stora orosmolnet Samtliga sågverkschefer vi talat med ger en reservation i sina framtidsbedömningar. Reservationen stavas Egypten, Syrien och därmed övriga Nordafrika och Mellanöstern. Enligt samstämmiga uppgifter rullar, otroligt nog, affärer och virkestransporter vidare i det oroliga Egypten, om än på betydligt lägre nivå än de senare årens toppnoteringar, se figur 7. Den senaste tiden är det framförallt svenska och ryska leverantörer som tappar marknadsandelar medan finska sågverk med sin svagare EUR tar marknadsandelar. Svenska sågverk har ändå lyckats ganska väl med att placera dessa furuvolymer på andra marknader. Men om det blir ett regelrätt krig i Egypten eller Syrien, kan detta mycket väl förändra hela trävarumarknaden. Så viktig har denna region blivit. Figur 7. Trävaruimport till Egypten från de dominerande leverantörerna (månadssiffror) 1 enheter 4 35 3 25 2 15 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Källa: Woodstat
5 MASSAMARKNADEN Oskar Lindström. Skogsindustrianalytiker. Danske Markets Sverige. www.danskeequities.com Höjda långfiberpriser på kort sikt Efter sommarstiltjen är massapriserna återigen på väg upp, i alla fall för långfibrig massa. Mot slutet av året ser vi dock flera prisbegränsande faktorer. Under de sista två veckorna i augusti annonserades prishöjningar på $2 till $88 per ton för nordisk långfibrig sulfatmassa från och med 1 september. Överlag beskrivs marknaden som stark med goda leveranser under sommaren och bra efterfrågan från Kina. I juli var lagren av långfibrig sulfatmassa 28 dagar, vilket är i den lägre änden av intervallet 28-3 dagar som anses utgöra en balanserad marknad. Huvudorsaken till de annonserade prishöjningarna är signalerna på ökad efterfrågan när nu ekonomierna i både USA och Europa ser ut att gå in i en återhämtning. Samtidigt minskar kapaciteten inom långfibersegmentet på kort sikt då Södra stänger massabruket i Tofte (årskapacitet på 4 ton), och Ilim Pulps nya massalinje i Bratsk (5 ton netto) har kvalitetsproblem. Vi räknar därför med att prishöjningarna går igenom och priset på långfibermassa når ett genomsnitt på $88 per ton under kvartal fyra. Figur 9. Global kapacitetsförändring, pappers massa 213-15 Milj. ton 4. 35. 3.1 Långfiber 3. 25. 25. 2. 15. 1. 5.8 5..5. -5. Kapacitet 212 Ny kapacitet '13-15 Källa: Fibria, Danske Bank Markets Kortfiber 24.7 34.7 -.8-1.2 Nedläggningar Kapacitet 216 '13-15 På sikt ser vi dock ett antal faktorer som bör hålla igen prisutvecklingen. Utbudet på långfibermassa ökar med fortsatta nedläggningarna av integrerade pappersmaskiner i Europa. Ryssarna lär få ordning Bratsk-linjens kvalitet vilket ökar konkurrensen i Kina. I juli ansökte dessutom Södra om miljötillstånd för att få öka produktionen i Värö med 275 årston. Situationen på kortfibersidan kan också dämpa prisutvecklingen för långfiber. Här har priserna minskat med nästan $3 under sommaren. Producentlagren av kortfibermassa, (46 dagar i juli), ligger långt över balanspunkten på 39 dagar och flera stora nya kortfiberbruk står på tur att starta. Totalt beräknas kapaciteten inom kortfibersegmentet öka med ett netto på 4,6 milj. ton 213-15, motsvarande 15 % av den installerade kapaciteten. Även i Kina och Ostasien finns det tecken på att efterfrågetillväxten inom grafiska papper avtar. Efterfrågan på grafiska papper i Kina ökade endast 2,4 % förra året, jämfört med ett genomsnitt på 7,2 % de föregående fem åren. I dessa regioner hoppar många över tidningen och går direkt till smartphones. Figur 8. Lager av lång- och kortfibermassa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) EUR & USD 1,1 1, 9 8 7 6 5 4 Pris NBSK (USD) Pris NBSK (EUR) Lager globalt Lager antal dagar 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Källa: PPPC, FOEX, Bloomberg, Danske Bank Markets 55 5 45 4 35 3 25 2 15
6 TIMMER OCH MASSAVED Låga kontrakteringsnivåer i hela landet Det är fortfarande en stor oro bland landets virkesköpare som upplever en mycket trängd situation. På sin ena sida finns fiberköparna som är förvånansvärt iskalla och tydligen ämnar ligga kvar på dagens mycket låga prisnivå på massaved. På sin andra sida finns sågverken som skriker efter timmer men som inte har någon ekonomisk möjlighet att öka på de redan höga timmerpriserna. Mitt emot står skogsägaren med välfyllda skogskonton och 211 års vansinnespriser i färskt minne. Ingen avundsvärd uppgift. Samtliga vi talat med beskriver en nervös marknad med låga kontrakteringsnivåer. Samtidigt upplever vi att skogsägarna successivt börjat acceptera prisnivåerna på flera håll och att kontrakteringen ökar, om än för långsamt. Sydsverige Sydsverige har de högsta timmerpriserna och den största timmerbristen. Här är också timmermarknaden mest nervös. Vi upplever att de allra flesta sågverk nu på allvar bestämt att man inte kan höja timmerpriserna. Vi tror därför inte på några listprishöjningar. Samtidigt finns det en måttligt aktiv rotpostmarknad där priserna ofta drivs av aktörer som börjat köpa utanför sina traditionella hemmamarknader. Man vill helt enkelt inte förstöra prisbilden i sitt hemområde. Men om alla agerar på samma sätt har det ju ändå ingen betydelse, eller? Tack vare SÖDRA är Sydsverige prisledande på massaveden ihop med delar av det alltid så fiberheta nordligaste Sverige. I skrivande stund ligger priserna på 28 kr/m3fub för barrmassaveden och 32 kr/m3fub för björk. Vi tror att dessa förhållandevis goda priser ligger fast under hösten tack vare de prishöjningar som nu aviseras på pappersmassan. Mellansverige Även i Mellansverige är timmermarknaden nervös och liknar till stora delar Sydsveriges situation, även om snittprisnivån här är lägre. Här är vi ganska övertygade om att timmerprislistan kommer att ligga fast men att det kan bli vissa lokala premier. Massavedspriserna här är historiskt mycket låga med ett pris runt 23 kr/ m3fub. Kommer du in i områden med transportavdrag, som exempelvis delar av Värmland, så hamnar priset runt 2 kr/m3fub. Det ger nivåer där ytterst få förstagallringar ger netto. I förra nyhetsbrevet var vi ganska övertygade om att denna prissänkning skulle följas av en kontrakteringspremie under tidig höst. Nu är vi där och ingen premie syns. Uppenbarligen bedömer industrin att man klarar säsongen med gällande prisnivå. Det är möjligt att dom får rätt. Norra Sverige Här har vi lite olika signaler. Längst i norr verkar situationen vara relativt balanserad när det gäller timret men som vanligt är det stort sug efter massaved. Längre söderut är det gott om massaved men ont om timmer. Även här tror vi på en relativt lugn prisutveckling på virket i höst. Inga prisförändringar på massaved och inga listprishöjningar på timmer men sannolikt olika typer av lokala premier i marknaden. AVVERKNINGSTIPS TILL SKOGSÄGARNA Vi vidhåller vårt råd att du som skogsägare skall fortsätta att vara aktiv. Att sluta bruka skogen är sällan lönsamt på lång sikt. En kontinuerligt men rimligt konjunkturanpassad skötsel är ofta bäst för att du skall hinna med din skog. Var försiktigt aktiv i höst Fortsätt att röja, det är nästan alltid är lönsamt. Undvik grövre virkesrika gallringar där massavedsandelen är hög, framförallt i Mellansverige. Fortsätt att gallra dina klenaste bestånd även om massavedspriserna är låga. (Viss tveksamhet till detta råd i delar av Mellansverige för tillfället.) Glöm inte att tidig förstagallring är en investering för framtiden för grövre dimensioner och minskad risk för kommande stormskador. Vid slutavverkning väljer du bland dina något sämre slutavverkningsbestånd. Dina finaste bestånd kan du ofta spara till ett bättre konjunkturläge. Men blir du erbjuden ett bra pris på ditt toppbestånd så slå till! Utnyttja Sveriges högsta skogskontoränta Danske Bank har haft den högsta räntan på skogskonto i tio år. Det är kanske dags att se över din bankrelation. Säkerställ att din skog växer även efter avverkning Vi tror faktiskt att vi har haft Sveriges högsta skogskontoränta i över tio år nu. Varför nöja sig med lägre förräntning på ditt skogskapital. Skogskontoränta: 2,5 % (213 96) Det är lätt att flytta dina skogskontopengar till oss. Kontakta oss på telefonnummer 752-48 45 42 så hjälper vi dig.
7 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på marknaden och råvarusituationen. Anders Ek Marknadsdirektör SCA Timber. www.sca.com Trävaror: Hos våra trävarusäljare stärks nu självförtroendet av ett lågt utbud och mycket låga lager. I Europa som helhet har trävaruproduktionen sjunkit under det senaste året. När då efterfrågan är på väg uppåt så möts kurvorna i något som är positivt för sågverken. Min bild är att köparna drivs av en faktiskt ökande konsumtion initierad av ett något positivare Europa. Samtidigt gör köpmönstret, där man vill teckna kontrakt innan prisuppgång, att marknaden känns något starkare än vad den faktiskt är. Jag ser ändå positivt på trävarumarknaden framåt. Den enskilt viktigaste utmaningen för landets sågverksdirektörer är nu att inte höja råvarupriserna. Det hade varit förödande om vi fick en Sydsvensk situation i hela landet där inga sågverk tjänar pengar. Timmer: Råvaruflödena är svaga men jag tror och hoppas på stabila priser. Olle Berg Marknadsdirektör på SETRA. www.setragroup.se Trävaror: Den situation vi har nu med riktigt låga färdigvarulager i augusti sker bara en eller två gånger var tionde år och då brukar priserna sticka iväg. Nu märker vi dock inte den ökade aktiviteten hos köparna, vilket är oroande och visar på vilken tung period vi varit inne i. Vi har ett underutbud i en marknad som känns alltmer positiv. Detta har gett prishöjningar under Q3 vilket kommer att fortsätta också under Q4, sen får vi se. Hösten är ju ingen lätt period att höja trävarupriserna, men jag tror varken Sverige eller våra konkurrentländer orkar höja produktionen markant med rådande skyhöga timmerpriser. Detta borde peka på en fortsatt positiv marknadssituation. Samtidigt som marknaderna i UK, Japan, Kina och USA känns starka så finns många osäkerhetsfaktorer framåt, inte minst Mellanöstern där ingen vet vart det tar vägen. Timmer: Sågverken kan inte höja timmerpriserna nu. Då slår vi sönder den positiva men bräckliga trend vi är inne i. Santhe Dahl Koncernchef och delägare i VIDA AB. www.vida.se Trävaror: Vi var mycket positiva i början av året då vi hade ett rejält drag från både Kina och USA. I mars slutade kineserna att köpa, samtidigt som kanadensarna skruvat upp produktionen kraftigt vilket gjorde att priserna dök i både USA och Kina. Sedan dess har vi sett väldigt pessimistiskt på 213 med en oro för sänkta trävarupriser ända fram till efter semestern. Även om många orosmoln kvarstår med Nordafrika, svag nordisk marknad samt trögt i stora delar av Europa så känner vi försiktigt positiva nu. Vi ser en ökad konsumtion där Storbritannien drar, USA & Kina kommer tillbaks samt Tyskland är urstarkt. Botten i trävarukonjukturen har sannolikt passerats men balansen är skör. Utmaningen nu är att hålla igen på timmerpriserna. Timmer: Priserna har gått upp något under sommaren och måste ligga kvar på denna nivå i höst. Massaved: Priserna kommer att ligga fast FASTIGHETSMARKNADEN Lägsta skogsmarkspriserna på 7 år i Norrland Precis som Skog & Ekonomi tidigare prognostiserat fortsätter prisfallet på skogsmark enligt LRF Konsults pinfärska statistik. Statistiken som vägt ihop LRF Konsults försäljningar under våren visar på att norra Sverige fortsätter att drabbas av allt större prisfall. Priserna där sjönk med hela 8 % mellan 212 till första halvåret 213. Vi får söka oss tillbaka hela 7 år för att hitta lägre snittprisnivåer än dagens på 258 kr/m3sk. I Mellansverige är senaste halvårets prisfall endast 2 % och där ligger vårens snittprisnivå på 44 kr/m3sk, vilket är den lägsta på fyra år. I södra Sverige är vårens
8 snittnivå 529 kr/m3sk vilket ger ett prisfall på 4 % det senaste halvåret och den lägsta prisnivån på tre år. Det man skall komma ihåg i en nedåtgående pristrend för en tillgång som skogsmark, är att försäljningsstatistiken långt ifrån ger hela sanningen. Det statistiken inte visar är det stora antal skogsgårdar som inte blivit sålda eftersom säljaren inte accepterat prisnivån. Skogsmark är mycket sällan hårt belånad och få säljare är tvingade att sälja, därför underskattar alltid försäljningsstatistiken kraften i ett prisfall. Allt eftersom tiden går ökar acceptansen till en ny prisnivå av säljarna. Mot bakgrund av den dämpade virkesmarknaden och köparnas allt mer avvaktande inställningen är vår bedömning att marknaden fortsätter i sidled, möjligtvis något försiktigt nedåt. När det nu är en tydlig prisspridning mellan olika objekt finns det möjlighet för köparna att göra vettiga skogsaffärer om man kan tänka sig at söka fastighet i ett större område. Samtidigt ställer nuvarande marknad väldigt höga krav på köparens kompetens. Vi ser det som en självklarhet för både säljare och köpare att rådfråga någon opartisk person i rådande marknadsläge. Kontakta gärna någon av våra erfarna Skogs- & Lantbruksspecialister för en genomgång i god tid innan köp eller försäljningen. Vi garanterar att det är väl använd tid. www.danskebank.se Figur 1. Skogsmarkspriser januari - juli 213 Snittpris våren 213: Hela landet 382 kr/m3sk Prisutveckling nominellt från helåret 212: Hela landet - 4,3% Norra Jämtland och Västernorrland Norrbottens kust och Västerbottens kust Norrbottens inland och Västerbottens inland Mellersta Stockholm och Södermanland Uppsala, Västmanland och Örebro Värmland och n.v. delen av Västra Götaland Dalarna och Gävleborg Södra Blekinge, Halland och Skåne Jönköping, Kalmar och Kronoberg Större delen av Västra Götaland och hela Östergötland Gotland utgår p.g.a. för litet underlag Källa: LRF Konsult - 1,7 % - 4,3 % - 7,9 % 258 kr/m3sk 44 kr/m3sk 529 kr/m3sk Figur 11. Utveckling skogsmarkspriser 23-213 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Södra Mellersta Norra Sverige 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: LRF Konsult Axel af Petersens Segmentschef skog på LRF Konsult. www.lrfkonsult.se Prisfallet på skogsmark fortsätter och jag upplever att det är lågkonjunkturen och de lägre virkespriserna som trycker ned markpriserna. Detta syns inte minst i Norrland där man i större omfattning prissätter skogen efter avkastningen. Det är objekt med byggnader som drabbats hårdast medan rena skogsskiften håller prisnivåerna bättre. Bankerna är försiktigare och ställer högre krav vilket framförallt påverkar förstagångsköparna. Min upplevelse är ändå att våra mäklare är mer positiva nu än under 212 då många fastigheter låg osålda. Under våren har man lyckats sälja av en hel del av dessa svåra objekt. Min tro är att prisfallet kommer att plana ut successivt och vi går in i en mycket lugnare marknad med stabila markpriser. Skog kommer att förbli en trygg investering, men kanske är skogsklippens tid förbi. Per Wijkander Styrelseordförande på konsult- och mäklarfirman AREAL. www.areal.se Vi har haft väldigt många fastigheter under våren och glädjande nog har nästintill alla hittat en ny ägare. Samtidigt är nu marknaden betydligt försiktigare med färre spekulanter än tidigare. Prisutvecklingen varierar där vissa välskötta och fint arronderade objekt ligger kvar på rekordnivåer samtidigt som vi sett prisnedgångar på mer än 1 % för sämre fastigheter. Intressenter som behöver finansiera en del av köpet genom direkt avverkning har haft det svårare beroende på de lägre virkespriserna. Runt storstäderna ser vi en trend där avståndet blir allt mer avgörande för priset. Framåt tror jag att nuvarande prisnivå stabiliseras.
9 Danske Bank i Sverige är en fullservicebank som består av ett nätverk med lokala banker. Vi är en del av Danske Bank-koncernen, en av Nordens största finanskoncerner med verksamhet i flera länder. Våra kunder är ambitiösa företag och privatpersoner, med höga krav på sin bank i form av hög kompetens, snabba besked och ett personligt engagemang utöver det vanliga. I Sverige har vi cirka 1 4 medarbetare, ett 5-tal bankkontor och fyra finanscenter. RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränteoch valutasituationen. http://danskeanalyse.danskebank.dk Joe Sixpack och Plain Jane driver svensk konjunktur Sedan november förra året har vi på Danske Bank hållit en relativt optimistisk attityd till den närtida ekonomiska utvecklingen i såväl Sverige som omvärlden. En uppfattning som i huvudsak besannats, även om Riksbanken, någon gång vält våra finansiella prognoser över ända. Den främsta anledningen till vår optimism har byggt på att den amerikanska husmarknaden under de senaste 12 månaderna har gått från klarhet till klarhet, med både högre priser och ökande nybyggnation som följd. Men de positiva effekterna av en förbättrad bostadsmarknad stannar inte vid det. Många amerikanska hushåll som sett husvärdena understiga belåningen upplever nu istället att den relationen närmar sig balans. När det var som värst uppgav nära var fjärde hushåll negative home equity. Men enligt senaste statistiken har nästan 1½ miljon hushåll återfått balans vilket skulle innebära att endast vart sjätte hushåll har direkta amorteringsbehov. Den utvecklingen har frigjort ett enormt konsumtionsutrymme. Detta syns också i amerikansk BNPstatistik där konsumtionen växt betydligt snabbare än inkomsterna. Det finns därför all anledning till fortsatt optimism kring världsekonomins verkliga draglok, Joe Sixpack och Plain Jane. Deras inverkan på bl a Otto Normalverbraucher och Madame Michu börjar redan bli tydlig, vilket torde göra Medel-Svensson dubbelt lycklig då dessa tillsammans står för den absoluta merparten av svensk exportmarknad. Räntorna har stigit snabbt de senaste månaderna. Även om riktningen kan motiveras av ovanstående tror vi däremot att nuvarande räntenivå gränsar till det omotiverade. En för hög räntenivå riskerar att driva konjunkturen svagare igen. Valutamarknaderna har dock inte reagerat i samma omfattning på de positiva konjunktursignalerna och diskussionerna om högre räntor, vilket vi anser är en anledning till att kronan bör gå starkare igen efter några månaders sidledes utveckling. På 12 månaders sikt tror vi att en USD kostar ungefär som nu, det vill säga 6,56 kronor. Mot EUR förväntar vi oss en större förstärkning, närmare 8,2 och även mot GBP förväntas en markerad förstärkning ned till 9,76. Figur 12. Ränta % 3 mån SSVX 5 år SSOB 5. 4.5 4. 3.5 3. 2.5 2. 1.5 1..5. 28 29 21 211 212 213 Figur 13. Valuta % 13. 12. 11. 1. 9. 8. 7. 6. 5. 212 1 1 212 7 1 213 1 1 213 7 1 Källa: Danske Bank GBP/SEK EUR/SEK Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 752-48 12 61 USD/SEK Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se