Samhällsråd T Länssamordnarens årsrapport 9 Alkohol och droger
Innehållsföreteckning LÄNSSAMORDNARENS ÅRSRAPPORT 9...3 Styrning... 3 Organisation... 3 Kommunerna... 4 VERKSAMHETER INOM LÄNSSAMORDNINGEN 8...5 Reguljärt arbete... 5 Samhällsråd T... 5 Kommunbesök... 5 Nätverk... 5 Sverige mot narkotika... 6 Föräldrastöd... 6 Särskilda samverkansprojekt... 7 Örebro län för en drogfri trafik... 7 Små kommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador... 9 Ansvarsfull alkoholservering... 11 Myndighetsgemensamt arbete mot illegal alkohol, MAIA... 13 ALKOHOL- OCH DROGUTVECKLINGEN, NÅGRA LÄNSINDIKATORER...15... 15 Alkohol... 15 Narkotika... 18... Uppgifter från polisen... Drogvanor bland unga... 1 Undersökningar bland vuxna... 7 Avslutning... 8 Litteratur och källor... 9
Länssamordnarens årsrapport 9 Styrning Länssamordningen av ANDT-arbetet sker i enlighet med hur uppdraget redovisas i länsstyrelsens regleringsbrev, nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner, regeringens mål för tobaksarbetet, länsstrategin för det alkohol- och drogförebyggande arbetet 8-11 och målen i En god och jämlik hälsa i Örebro län 8-11. Organisation Samhällsråd T samordnar länets ANDT-förebyggande arbete inom de ramar som anges av styrdokumenten. Länssamordnaren är föredragande i ANDT-frågorna. Polismyndigheten är föredragande i de brottsförebyggande frågorna. Samhällsråd T förankrar arbetet i respektive organisation, ger mandat för och bidrar i vissa fall med resurser för genomförandet av särskilda insatser. Gruppen sammanträder två gånger per termin. Den politiska referensgruppen rymmer representation från varje kommun, representanter för den ideella sektorn samt politiker/representanter från länsnivån. Syftet med gruppens arbete är att inhämta synpunkter på arbetets inriktning från de politiska församlingarna och de ideella organisationerna, göra länets ANDT- och brottsförebyggande arbetet väl känt i länets alla kommuner och organisationer samt ge inspiration från särskilt inbjudna gäster. Gruppen träffas en halvdag två gånger om året. Arbetsgruppen förbereder Samhällsråd T:s och referensgruppens möten, medverkar i förankringsarbetet i respektive organisation och är länssamordnarens stöd och medarbetare i förekommande fall. Arbetsgruppen träffas minst två gånger per termin. Schematiskt ser organisationen ut så här: Samhällsråd T Landshövding (ordf) Regiondirektör Landstingsdirektör Länspolismästare Arbetsgrupp Länssamordnare, länsstyrelsen Enhetschef, social välfärd, Regionförbundet Enhetschef, Samhällsmedicinska enheten, landstinget Biträdande operativ chef, Polismyndigheten Referensgrupp Länsstyrelsen Regionförbundet Landstinget Polisen Kommunerna Ideella organisationer 3
Kommunerna Örebro län har tolv kommuner och 78 88 invånare vid 9 års slut. Nära hälften av länsinvånarna bor i Örebro kommun. Kommun nummer två i ordningen, Karlskoga, har nästan 3 invånare medan den minsta, Ljusnarsberg har drygt 5. Det är givet att med så stora skillnader i befolkningsunderlag måste också de ekonomiska möjligheterna och de valda strategierna för det alkohol- och drogförebyggande arbetet skilja sig åt. Inom länet sker samverkan mellan kommunerna i folkhälsoarbetet. I norra länsdelen finns en alkohol- och drogsamordnare i folkhälsoteamet i Nora, som servar alla fyra kommuner i norr. Dessutom har Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner utsett kontaktpersoner för frågan. Karlskoga och Degerfors har gemensam nämnd för folkhälsoarbetet. Nästan alla kommuner har budget för arbetet, men den utgörs i många fall endast av det bidrag man får för Småkommunssatsningen. Se vidare i tabellen nedan. Organisationen av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i kommunerna 9 Kommun Invånare Samordnare/kontaktperson Styrgrupp Budget Örebro 134 6 Ja, tillsvidareanställd, 75% för ANDTförebyggande frågor Örebro förebyggande råd Ja Karlskoga 9 74 Ja, folkhälsoutvecklare, 1% Folkhälsonämnden för Karlskoga/Degerfors Ja Lindesberg 3 84 Del av gemensam samordnare norra länsdelen, tillsvidareanställd 1% Länsdelsgemensam tjänstemannagrupp LindeBRÅ Kumla 14 Ja, projektanställd 1% KSAU Ja Hallsberg 15 35 - - - Askersund 11 37 Ja, tillsvidareanställd 1% Politiker och Ja chefstjänstemän Ja Nora 1 343 Del av gemensam samordnare norra länsdelen, Länsdelsgemensam tjänstemannagrupp Välfärdsråd Degerfors 9 79 Ja, tillsvidareanställd, deltid Folkhälsonämnden för Karlskoga/Degerfors Ja Hällefors 7 333 Del av gemensam samordnare norra länsdelen, särskild kontaktperson Länsdelsgemensam tjänstemannagrupp, samt BRÅ Ja Lekeberg 713 Kontaktperson KSAU Ja Laxå 5 786 Samordnare BRÅ Ja Ljusnarsberg 5 55 Del av gemensam samordnare norra länsdelen, särskild kontaktperson Länsdelsgemensam tjänstemannagrupp, samt rådet för social välfärd Ja Alkoholtillsynen, som också är en viktig del av det alkoholförebyggande arbetet sker i samverkan mellan några kommuner. Södra länsdelen har gemensam alkoholhandläggare, liksom kommunerna i norr. Karlskoga delar alkoholhandläggare med Kristinehamn i Värmland. 4
Verksamheter inom länssamordningen 8 Reguljärt arbete Samhällsråd T Under 9 har styrgruppen/samhällsråd T träffats fem gånger. Den 5 oktober beslutades om programförklaringen, den nya organisationen och att namnet från och med nu skulle vara Samhällsråd T. Samhällsråd T programförklaring Vi samverkar för en tryggare vardag och ett attraktivt Örebro län. Syfte Samhällsråd T:s syfte är att stötta det lokala och regionala arbetet inom ANDT- och brottsförebyggande området och stimulera till ökad samverkan för att öka tryggheten i samhället. Referensgruppen Referensgruppen har två möten per år. Det första någonsin hölls den 4 april 9. Landshövdingen inledde och chefen för socialdepartementets ANDT-sekretariat berättade om det nationella och internationella arbetet för att minska alkoholens skadeverkningar och förekomsten av narkotika. Hon betonade särskilt vikten av samverkan. Det andra mötet hölls i oktober och handlade enligt gruppens önskemål om frivilligorganisationernas insatser i länet. Forskare från Örebro universitet redogjorde för forskning om det mervärde organisationerna tillför samhället. Kommunbesök Varje år besöker länssamordnaren kommunerna. Det kan ske på olika sätt att göra besök i de styrgrupper som styr det alkohol- och drogförebyggande arbetet, att träffa ansvariga politiker och chefstjänstemän, komma till kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunfullmäktige, lokala BRÅ eller bara träffa kommunens samordnare för handledning eller enskild överläggning. 9 gjordes särskilt planerade besök för att samtidigt träffa samordnare, ansvarig politiker och/eller chef i Ljusnarsberg, Lekeberg, Kumla, Askersund, Degerfors, Laxå och Lindesberg. Nätverk Kommunerna Diagram 1 De kommunala samordnarna och kontaktpersonerna för det alkohol- Nytta av det man tagit del av på konferensen? och drogförebyggande arbetet samlas 4 ungefär varannan månad för erfarenhetsutbyte och fördjupning i 35 särskilda teman. För andra året i rad 3 har vi också haft möjlighet att erbjuda en tvådagars fördjupning 5 Ja tillsammans med kommunala Mellan ja och nej samordnare i Dalarnas, Gävleborgs, 15 Uppsalas, Västmanlands, Södermanlands och Värmlands län. 1 Det innebär att samordnare från ca 8 5 kommuner ges tillfälle att utbyta erfarenheter. I år var vi i Tällberg och Ja Mellan ja och nej tema denna gång var CAN:s verksamhet samt retorik som redskap i det förebyggande arbetet. 5
Deltagarna gavs också tillfälle att ge ANDT-sekretariatet synpunkter på lokalt förebyggande arbete kommunala behov och framgångsfaktorer. Arrangemanget var en samverkan mellan länen, Statens folkhälsoinstitut och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Se också diagram 1. Åtgärdskedjan I norra länsdelen samlas kommunerna, Statens institutionsstyrelse, Polisen, landstingets Beroendecentrum och primärvård, Frivården, Regionförbundet och Länsstyrelsen i en nätverksgrupp kallad Åtgärdskedjan. Gruppen har fungerat nu i tio år och syftet är att främja samverkan inom de olika verksamhetsområden som finns representerade i gruppen. Gruppen träffas fyra gånger per år. Sverige mot narkotika Länssamordnarna i Sverige gjorde en gemensam utställning på mässan Sverige mot narkotika som var den sista i sitt slag. Då mässan anordnades i Örebro blev Länsstyrelsen i Örebro ansvarig för samordningen. Montern besöktes flitigt och vi kunde dela ut material från det förebyggande arbetet och länssamordningen i hela landet. Föräldrastöd Folkhälsominister Maria Larsson bjöd våren 9 initiativ till en konferens för att sprida Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd En vinst för alla, en strategi som en utgångspunkt för att utveckla lokala strategier för ett utökat universellt föräldrastöd. På konferensen presenterades möjligheter för kommunerna att söka medel för ett utvecklat föräldrastödsarbete. Drygt deltog i arrangemanget på Hjalmar Bergmanteatern i Örebro. I länet bildades snabbt en grupp för vidare arbete med en ansökan. Örebro universitet deltog. Tyvärr var inte kommunerna i länet någon av de åtta som fick ta del av de miljoner som delades ut denna gång. Arbetet fortsätter dock. Det pågår ett omfattande arbete med utveckling av både generella insatser och riktat stöd till föräldrar i många kommuner i länet. 6
Särskilda samverkansprojekt Örebro län för en drogfri trafik Örebro län för en drogfri trafik har sedan 1 april 6 verkat för snabba vårderbjudande vid ratt- och drograttfylleri. Sedan maj 8 innefattas även de som misstänks för ringa narkotikabrott i verksamheten. Örebro län för en drogfri trafik är ett samarbete mellan Vägverket, Länsstyrelsen, Landstinget, Regionförbundet, kommunerna i länet, Polisen och Kriminalvården, som också finns i en referensgrupp för arbetet. I den operativa driften av verksamheten ingår Polisen, speciellt utsedda och tränade socialarbetare i varje kommun, Landstingets Beroendecentrum och frivården. Det löpande finansieras inom ordinarie budget, men en hel del stöd har under åren lämnats av Mobilisering av narkotika, Vägverket och Länsstyrelsen. Örebro läns landsting har också under flera år tillfört extra medel till driften, från 9 ingår de extra medlen i ordinarie budget för Beroendecentrum. I Örebro finns ett besöksrum för polisen strax bredvid Beroendecentrums lokaler. Besöksrummet är inrett enligt de krav polisen har för skalskydd och annat. Där finns en evidenzer och annan utrustning som krävs för förhör. I Örebro bistår Beroendecentrum med de prov som behöver tas vid misstanke om ringa narkotikabrott och drograttfylleri. Överlämnandet till sjuksköterska för MI-samtal (Motiverande Intervju) kan ske direkt. I övriga länet pågår arbete för att få till stånd en liknande lösning. Än så länge faxas uppgifterna från övriga kommuner till Beroendecentrum. Syfte Örebro län för en drogfri trafik syftar till att: * förbättra trafiksäkerheten genom att minska antalet alkohol- och/eller drogpåverkade förare, * erbjuda de som misstänks för rattfylleri, drograttfylleri och ringa narkotikabrott snabba och effektiva vårderbjudanden så att antalet återfall minskas, * förebygga brott genom att via vårderbjudande öka missbrukares möjlighet att bryta med sitt kriminella beteende samt * utveckla bra och effektiva samarbetsformer mellan de medverkande myndigheterna/organisationerna. Målgrupp Alla som missbrukar narkotika och bor i Örebro län samt de som omhändertas misstänkta för rattfylleri eller drograttfylleri i länet. 9 Under året har polisen och landstinget avdelat en halv tjänst vardera för operativ samordning av sjukvårdens och polisens insatser. Ett stort antal poliser och sjuksköterskor har fått utbildning i konsekvensinsiktssamtal, överlämnande och bemötande. Första halvåret gjordes en före- och eftermätning av antalet misstänkta för någon av de tre brottsrubriceringarna för att se om utbildning/träning påverkade antalet som accepterade att träffa sjuksköterska för MI-samtal. Se diagram. 7
Diagram : Förändring i antal som accepterar MI-samtal före och efter utbildning av personal 9 8 77 7 antal 6 5 4 53 3 1 9 16 1 1 MI samtal Totalt Rattfylleri Drograttfylleri Ringa narkotikabrott 8 7 5 v före utbildning 5 v efter utbildning Som tydligt framgår av diagrammet ökar antalet MI-samtal kraftigt efter utbildning. Samtalet är en förutsättning för vidare vård- och stödinsatser som är själva syftet med Örebro län för en drogfri trafik, att förmå personerna att upphöra att köra bil under påverkan och/eller att söka vård för missbruksproblem. Efter den här första utbildningsinsatsen kunde en sjuksköterska och en polis avdelas på halvtid för att fortsätta metodutvecklingen. Utbildningarna har därefter fortsatt under året. Framförallt har polisaspiranter fått specialträning. Enkla uppföljningar har gjorts av antalet misstänkta som gått vidare till MI-samtal. Sammanlagt under 18 veckor (8-45) andra halvåret 9 såg det ut så här: * totalt 746 brott i hela länet, varav * 387 ringa narkotika * 3 drograttfylleri * 156 rattfylleri * Av dess provades 33 via Beroendecentrum och av dem tackade 3 (67 %) ja till MIsamtal Referensgruppen har haft fem möten under året samt två arbetsdagar på Loka Brunn som resulterade i en bättre operativ ledning och styrning av arbetet. Arbetet med att se över rutiner och hitta bästa formen för styrning har fortsatt löpande under året. Erfarenhetsspridning Örebro län för en drogfri trafik är mycket efterfrågat på konferenser och möten om trafiksäkerhet och spridning av SMADIT (Samarbete Mot Alkohol och Droger I Trafiken). Våra erfarenheter har presenterats bland annat i Piteå, Skellefteå, Västerås och Uppsala. Dessutom har Beroendecentrum med polisens besöksrum mottagit en rad studiebesök. I november kom t ex socialminister Göran Hägglund hit. I september presenterades Örebro län för en drogfri trafik på EU:s expertmöte om alkohol och hälsa. 8
Utvärdering och uppföljning Sedan starten i april 6 har en utvärderare följt utvecklingen. En fördjupad studie är under planering. Små kommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador Småkommunsarbetet är ett utvecklingsarbete som syftar till att förstärka det förebyggande arbetet på de små kommunernas villkor. Mindre kommuner har inte den stora kommunens resurser, vare sig vad gäller specialiserad personal eller medel för utvecklingsarbete. Landets största kommuner, som ingår i många olika nätverk och utvecklingsarbeten, har ofta miljoner till förfogande för att pröva olika modeller och för utvärdering. De små kommunernas erfarenheter är inte lika ofta föremål för utvärderingar eller rapportskrivningar. Inte heller känner de alltid igen sig i de erfarenheter som de stora kommunerna beskriver. Mediankommunen i Sverige har strax över 15 invånare, enligt SCB. Antalet kommuner som kan ha nytta av våra kommuners erfarenheter inom alkohol- och drogförebyggarområdet är således betydande. Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika initierade Små kommuners förebyggande arbete mot alkoholskador och narkotika. Erbjudandet riktade sig bara till kommuner i Värmlands och Örebro län. De ställde blanda annat följande krav för deltagande: Att man utvecklar strukturen för arbetet, dvs. utser en person som skall driva arbetet och en styrgrupp. Att kommunpolitiker deltar i utbildning om hur missbruk och skador kan förebyggas och vilka metoder som har visat sig vara effektiva. Att man kartlägger situationen dels när det gäller tillgång på alkohol och narkotika, dels vad gäller hur efterfrågan ser ut både bland unga och vuxna. Att man utarbetar en genomförandeplan som dels beskriver hur kommunens insatser för att begränsa tillgången på alkohol och narkotika skall förstärkas, dels hur kommunen avser att systematiskt arbeta med att utveckla olika former av föräldrastödsinsatser. Att man i de kommuner som inte har en kommunal samordnare utser en person som får ett tydligt mandat att driva detta utvecklingsarbete på uppdrag av kommunens styrgrupp. Erbjudandet riktade sig till de mindre kommunerna, dvs. samtliga utom Karlstad och Örebro. Under 9 deltog tio kommuner i Örebro län och tretton i Värmland. Styrgrupp En särskild styrgrupp finns för Småkommunsarbetet. Under 9 bestod den av de två länssamordnarna, en kommunrepresentant från vartdera länet, representant från Statens Folkhälsoinstituts avdelning för drogprevention samt en representant från polismyndigheterna i de två länen. Tre träffar hölls under året för att stämma av arbetet i de båda länen. Erfarenhetsutbyte/fortbildning Samordnarna i deltagande kommuner har träffats vid ett antal tillfällen under året. En tredagars samordnarträff genomfördes den 1-1 mars, då de fick utbildning i projekt/processledarskap. I september genomfördes en uppföljningsdag kring opinionsarbetet inom småkommunsatsningen. Ted Bergdahl, journalist, som tidigare arbetade med Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika och var med och startade mediesatsningen i Småkommunsarbetet ledde arbetet. 9
Kommunerna i västra Örebro och östra Värmland (Degerfors, Karlskoga, Hällefors, Storfors, Kristinehamn, Filipstad, Lindesberg, Nora, Ljusnarsberg) genomförde en tvådagarskonferens den 4-5 februari på temat narkotika och vidareförsäljning av alkohol till ungdomar. Första dagen handlade om narkotikaläget idag, redovisning av Örebro län för en drogfri trafik, representanter från Örebro ungdoms- och familjeteam berättade om hur de samarbetar med skola och socialtjänst för att bedriva ett offensivt arbete gällande oro och missbruk. Dag två diskuterades och redovisades exempel på hur man hanterar problemet med att oseriösa hyresvärdar och kriminella organisationer etablerar sig i våra kommuner. Ett antal träffar har genomförts under året för att följa upp konferensen. Under året har kommunerna fått besök av länssamordnaren. Syfte med besöken har varit att tala om styrgruppens vikt och funktion i arbetet, diskutera pågående arbete och planerad verksamhet. Andra syften med kommunbesök har varit att delta på den lokala arbetsgruppens möte, lokala evenemang eller handledning till samordnarna. Länssamordnarna i Värmland och Örebro har träffats vid sju tillfällen under året för att planera och följa upp genomförda aktiviteter samt gå igenom kommunernas genomförandeplaner. Loka-dagar Lokadagarna i oktober har kommit att bli centrala i satsningen. Det var här allt började 5 med att man upptäckte att det fanns mycket att vinna på att samverka med andra kommuner där man kunde känna igen varandras förutsättningar. Varje år sedan start har Lokadagarna genomförts under två dagar i början av oktober. 9 inbjöds politiker/ordförande i styrgrupp, samordnare/kontaktperson för alkohol- och drogfrågor en polis per kommun samt ansvarig för föräldrastödsinsatserna i kommunen i den utsträckning sådan fanns. Dag ett ägnades till största del åt narkotika. Polisrepresentanter från Värmland och Örebro redogjorde för narkotikaläget länsdelsvis, vilket skiljer sig något åt. Dag två gick i hälsoekonomins tecken. Nynäshamns kommun redogjorde för hur de arbetat med investeringar i folkhälsa och kunde visa hur det lönar sig. Nynäshamns kommun fortsatte sedan med ett seminarium för politikerna medan polisen diskuterade lyckade insatser mot illegal alkohol och hur man avbryter ungdomsfester där alkohol förekommer utan att bråk och brott hinner uppstå. Samordnarna fortbildade sig kring att hålla kreativa möten. Folkhälsoinstitutet och Socialdepartementet deltog som vanligt under dagarna och redovisade aktuellt därifrån. Småkommuners särskilda mediegrupp visade upp den satsning som rullat under året. Ur utvärderingen: - Jag hoppas jag ska kunna argumentera bättre nu. Jag har också fått stöd i mitt tänkande. - Det föder idéer och om man omvandlar detta till hemkommunens förhållanden kan det bli riktigt bra. - Jag har fått nya infallsvinklar, nya idéer samt inspiration att jobba vidare med dessa frågor. - Äntligen få en modell för att kunna räkna ut vinster av förebyggande arbete. Än större förståelse för det viktiga arbetet som sker inom projektet Småkommuners samverkan. 1
Opinionsarbete Medieinsatser har pågått sedan småkommunsatsningen startade i december 6. Under åren har samordnarna fått utbildning och fortbildningsdagar inom området och under 7 bildades en styrgrupp för medieinsatserna. Ett kampanjmaterial har arbetats fram tillsammans med en reklambyrå och gymnasieskolor. Det består av en logotyp, affischer, berättelser och en folder till föräldrar. Materialet finns i en mediebank som är tillgänglig för alla kommuner. En kommunikationsplan har gjorts utifrån det. Det första som genomfördes gemensamt var en stor affischkampanj i både Värmland och Örebro i samband med skolavslutningen 8. Under 9 tillkom extra medel från Statens folkhälsoinstitut utöver de 1 per kommun till budgeten för mediesatsningen, vilket gjorde det möjligt att ta fram en kort film som visades på SF-bio och TV4 Värmland. En lokal TV-kanal i Värmland gjorde också en informationsfilm om Småkommunsarbetet. Affischer har funnits periodvis på stortavlor. I informationen har allmänheten uppmanats tipsa polisen om illegal alkohol. Utvärdering Småkommunsatsningen har fortsatt utvärderats av Karlstads universitet. Utvärderaren har deltagit vid olika arrangemang och intervjuat samordnare, poliser, länssamordnare och styrgrupper vid flera tillfällen under året. Ansvarsfull alkoholservering Bakgrund Projektet Ansvarsfull alkoholservering drivs av länsstyrelsen i Örebro län. Samverkan sker med polisen och länets kommuner. Projektet syftar ytterst till att få ned det alkoholrelaterade våldet i krogmiljö. Det ska ske genom att man med hjälp av utbildning, dialog och tillsyn av restaurangerna ska minska och helst få bort servering av alkohol till underåriga och till dem som redan druckit för mycket. Örebro kommun utvecklar en liknande metod, Klarspråk med samma syfte som Ansvarsfull alkoholservering. Örebro kommun arbetar inom detta bland annat med dialogträffar tillsammans med polis och krögare samt utbildning direkt på restaurangen. Detta har spridit 11
sig till fler kommuner i länet som utrycker att dialogträffar är ett bra sätt att nå krögarna på. Länsstyrelsen har tagit fram en powerpointpresentation av alkohollagen i DVD-format som kan användas av de kommunala alkoholhandläggarna under utbildningarna på plats på krogen. Aktiviteter För att mäta om serveringen av alkohol till unga och berusade personer minskat i enlighet med projektets mål görs sedan 6 regelbundna mätningar på restaurangernas benägenhet att servera alkohol åt redan berusade och åt ungdomar utan att begära legitimation. Berusningsstudien görs av två skådespelare, där den ene spelar kraftigt berusad och den andre uppmärksammar omgivningen. Den som spelar berusad beställer en stor starköl. I ungdomsstudien uppträder två 18-åringar tillsammans och försöker beställa en stor starköl utan att uppvisa legitimation. Båda studierna genomfördes under sommaren år 6, 7 och år 9 gjordes en uppföljning. Resultat ungdomsstudien Örebro län: År Besökta krogar Andel i procent som blev serverade 6 7 9 % 7 36 (ej Örebro 33 % kommun) 7 46, Örebro 13 % kommun 9 68 1,5 % Den uppenbara skillnaden i serveringsbenägenhet av alkohol till ungdomar från 9 procent år 6 till 1,5 procent år 9 visar att krogpersonal väsentligt förbättrat sina rutiner vad gäller att kontrollera unga gästers ålder vid beställning av alkoholhaltiga drycker. Ingen undersökning i landet visar på liknande positiva resultat. Resultat berusningsstudien Örebro län: År Besökta krogar Andel i procent som blev serverade 6 15 47 % 7 14 (ej Örebro 57 % kommun) 8 1, Örebro 13 % kommun 9 17 41 % Den 18 september anordnade Länsstyrelsen en konferensdag kring alkohollagen för politiker och tjänstemän i kommunerna. Fokus på konferensen var tillståndsgivning. I samband med denna trycktes en broschyr upp om ansvarsfull tillståndsgivning vilken riktade sig till politiker som beslutar om serveringstillstånd. Annat material som togs fram under året var en bordspratare med trivselregler som kan placeras på restaurangerna. På dessa fanns några av alkohollagens rättigheter och skyldigheter i punktform för att upplysa kroggäster och personal om vad som gäller. Polismyndigheten lämnar varje år in statistik över den krogrelaterade våldsbrottsligheten och under 9 ses en minskning i flertalet av länets kommuner och i resterande kommuner en 1
stabil kurva som åtminstone inte pekar på fler misshandelsfall runt krogmiljön, se uppgifter för hela länet längre fram i rapporten. Polisen tror att några faktorer för den positiva trenden är polisiär närvaro och satsning på förebyggande arbetet genom både krogkontroller, information och förverkande av alkohol hos unga. Utöver ovan nämnda aktiviteter har Länsstyrelsen, kommuner och polismyndigheten haft kontinuerliga träffar under året samt att ett fördjupat samarbete med Västmanlands och Värmlands län påbörjats. Myndighetsgemensamt arbete mot illegal alkohol, MAIA För ungdomar är det enkelt att idag få tag på alkohol via någon som fört in den från utlandet. I undersökningen Liv&Hälsa ung (mer om den längre fram) som Samhällsmedicinska enheten gör vartannat år, framgår att det är en betydande del av ungdomarna som köper öl, vin eller sprit den vägen. Se diagram 3 Diagram 3 Andel elever i 9:an och :an på gymnasiet som någon gång köpt alkohol från någon som fört in den från utlandet 4 35 36 3 8 procent 5 15 1 5 8 1 9:an gy 9:an gy flickor pojkar Det har också förekommit fall där blåljuspersonal och kommunalt anställda använt arbetsplatsen som förvaringslokal för alkohol inköpt i utlandet, dock inte i vårt län. Enligt Tullverket är den typiske smugglaren i medelåldern och: * Sjukpensionär, arbetslös, * yrkeskriminell, * tillhör smugglarfamilj, * yngre småstadsman, * närbutiksägare, * transportarbetare. Man kan således anta att flera myndigheter har intresse av att stävja den införsel av alkohol som tas in för att säljas vidare, alltså smuggling. I länet har vi sedan 8 på olika sätt försökt att gemensamt arbeta med frågan. Från 9 fick vi projektmedel av Statens folkhälsoinstitut vilket gjorde det möjligt att i augusti anställa en projektledare och att engagera Örebro universitet för att följa och utvärdera arbetet. 13
Det som hittills har hänt är: * Polismyndigheten, Örebro kommun, länsstyrelsen har informerat personalen om att det (naturligtvis) inte är tillåtet att hantera illegal alkohol på eller i anslutning till arbetsplatsen. * Nerikes brandkår har bett om och fått utbildning i frågan om illegal alkohol vilket lett till att brandkårens direktion tagit beslut om information vilka regler som gäller angående hantering av alkohol på arbetstid eller i brandkårens lokaler. * Polismyndigheten har skärpt rutinerna kring alkoholbrott. * Kronobergsmodellen ska tillämpas fullt ut i länet - den har i Kronobergs län inneburit att man upptäckt flera storlangare. * En modell för att stoppa fester för underåriga ungdomar där alkohol förekommer har arbetats fram av Örebropolisen. * Inledande samtal med Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Åklagarmyndigheten har hållits om beviskrav, rutiner mm. * En utvärderingsplan har utarbetats av Örebro universitet och blivit godkänd av etikprövningsnämnden. Arbetet fortsätter under 1. 14
Alkohol- och drogutvecklingen, några länsindikatorer Det finns flera viktiga indikatorer att följa inom alkohol- och drogområdet. Utvecklingen bland unga är central, men det är också av stor betydelse att följa t ex den totala alkoholkonsumtionen/försäljningen, det som går att få fram vad gäller narkotikaproblemets omfattning, alkohol- och drogrelaterad dödlighet samt brottsstatistik. En hel del av de uppgifter som behövs lokalt/regionalt måste tas fram via lokala undersökningar, andra kan hämtas via den offentliga statistiken. Nationellt Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera de nuvarande nationella handlingsplanerna mot alkoholskador och narkotika. Ur sammanfattningen 1 citeras följande: För alkohol ses i huvudsak en positiv utveckling under planperioden (6-1), med sjunkande totalkonsumtion, minskat berusningsdrickande och färre ungdomar som dricker. Alkoholkonsumtionen minskar trots att tillgängligheten till alkohol har fortsatt att öka under 6-9 (sjunkande realpriser, fler serveringstillstånd, fortsatt obegränsad privatinförsel, Internetförsäljning) och ökad exponering för alkoholreklam. Detta talar för att de samlade preventiva insatserna inklusive opinionsinsatserna under planperioden haft effekt. Skadorna ligger fortfarande på en hög nivå, men trenden har mot slutet av planperioden förskjutits i en mer positiv riktning. Även om situationen således fortfarande är allvarlig visar resultaten att utvecklingen kan påverkas. Det övergripande målet för narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle. Detta mål har inte nåtts. Målet har jämfört med målet för alkoholpolitiken en mer visionär prägel. Det förtjänar att understrykas att den restriktiva narkotikapolitik som förts sedan lång tid i Sverige radikalt har reducerat narkotikabruket och skadorna. Narkotikaproblemet är därför ur folkhälsosynpunkt av en helt annan storleksordning än alkoholproblemet. Likväl är den övergripande bedömningen att utvecklingen under perioden fram till och med 9 gått i fel riktning, med ökande skador i form av sjuklighet, dödlighet och brott. Alkohol Diagram 4 visar på den förändring som skett av alkoholvanorna i Sverige. Från att nästan uteslutande ha druckit sprit under efterkrigstiden har svensken numera alltmer gått över till vin och öl. Den visar också tydligt den puckel i alkoholkonsumtionskurvan som utgjordes av mellanölet. Vad man också kan se är att den alkohol som säljs via Systembolaget och restauranger är idag av nästan lika stor omfattning som under mellanölstiden. Men precis som utvärderingen av de nationella handlingsplanerna pekar på så har en utplaning av konsumtionsökningen skett. 1 Endast en sammanfattning av rapporten finns publicerad: http://www.fhi.se/documents/aktuellt/nyheter/unhp_11_slutgiltig_version_sammanfattning.pdf 15
Diagram 4 Alkoholförsäljningen 1946-8. Liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. liter 9 8 7 6 5 4 3 1 Folköl Mellanöl Starköl Vin Sprit 1946 1949 195 1955 1958 1961 1964 1967 197 1973 1976 1979 198 1985 1988 1991 1994 1997 3 6 Diagram 5 visar också den mängd illegal alkohol som konsumeras enligt de mätningar som gjorts genom åren. Diagram 5 Alkoholkonsumtionen 1976-8, registrerad och oregistrerad* försäljning. Liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. 1 1 8 liter 6 4 oregisterad registrerad 1976 1978 198 198 1984 1986 1988 199 199 1994 1996 1998 4 6 8 * t ex legalt införskaffad i utlandet, hemtillverkad eller illegalt anskaffad t ex smugglad, hembränd De senaste länsvisa försäljningssiffrorna, som omfattar både Systembolag och servering, är från 8. Om länet följer resten av landet vad gäller oregistrerad konsumtion bör ca ett par liter läggas till utöver den registrerade för att få ett sant värde. 16
Diagram 6 Alkoholförsäljning i Örebro län -8. Liter 1% alkohol per invånare 15 år och äldre. 7 6 5 4 3,7,8 4,5 4,6 1,1,6,7,8 4,1 4,3 4,5 4,7 4,9 Restauranger Systembolaget 1 3 4 5 6 7 8 OBS att uppgifter från restauranger från 6 saknas Mängden konsumerad alkohol i en befolkning avgör storleken på de alkoholrelaterade problemen, enligt den så kallade totalkonsumtionsmodellen som svensk alkoholpolitik bygger på. Fram till slutet av 7-talet fanns också en överensstämmelse mellan konsumtion och dödlighet. Så hög som den alkoholrelaterade dödligheten var under mellanölstiden har den inte varit vare sig tidigare eller senare i modern tid. Under 8-talet och framåt har faktiskt alkoholrelaterad dödlighet minskat, eller åtminstone inte ökat, trots att alkoholkonsumtionen ökat kraftigt sedan slutet av 9-talet. Enligt Socialstyrelsen skulle detta bland annat kunna bero på en förskjutning av konsumtionen från sprit till vin och öl. Diagram 7 visar på dödligheten i både riket och länet. Under den senaste tioårsperioden har dödligheten ökat för män i Örebro län. Diagram 7 Alkoholrelaterad dödlighet i Örebro län och riket, 1997-7, per 1 invånare 4 3,5 3,5 1,5 Örebro län män Örebro län kvinnor Riket män Riket kvinnor 1,5 1998 1999 1 3 4 5 6 7 17
Diagram 8 Antal fall av alkoholförgiftade män och kvinnor - 9. Örebro län antal 3 5 15 1 5 168 146 11 9 9 1 71 4 51 5 45 59 74 67 19 165 149 65 93 13 1 3 4 5 6 7 8 9 kvinnor män Diagram 8 visar antalet inläggningar på grund av alkoholförgiftning. Det är en ökande tendens sedan år. Männen är i majoritet till skillnad från de yngre pojkarna som visas längre fram i texten. Narkotika I Sverige är all hantering av narkotika förbjudet om det inte är för medicinskt bruk. Narkotika är sådana preparat som dels omfattas av FN:s narkotikakonventioner och dels upptas i Läkemedelsverkets förteckning över narkotika. I Örebro län har inga undersökningar gjorts om den vuxna befolkningens narkotikavanor. Däremot finns uppgifter om ungdomars erfarenhet som redovisas längre fram i rapporten. Det som här redovisas är narkotikarelaterad sjuklighet och dödlighet. I förhållande till alkohol är det relativt få personer som missbrukar narkotika. För att få hanterbara och jämförbara siffror är det därför lämpligt att slå samman flera år och räkna antal per invånare. De nästföljande diagrammen (9, 1) visar att Örebro län ligger förhållandevis högt vad gäller den narkotikarelaterade sjukligheten, eller rättare sagt andel vårdade med narkotikarelaterad diagnos, men lägre vad gäller dödlighet. 18
Diagram 9 Vårdade för narkotikarelaerade orsaker. Antal per 1 invånare i 5 årsmedeltal. 16 14 1 1 8 6 4 Riket Män Riket Kvinnor Örebro län Män Örebro län Kvinnor 1998-1999-3-4 1-5 -6 3-7 Diagram 1 Narkotikarelaterad dödlighet. Antal per 1 invånare i 5 års medeltaltal,8,7,6,5,4,3, Riket Män Riket Kvinnor Örebro län Män Örebro län Kvinnor,1 1998-1999-3-4 1-5 -6 Nytt för i år är att vi kan presentera uppgifter om antalet inläggningar på länets sjukhus på grund av så kallade överdoser eller förgiftningar av narkotiska preparat. Det vi hittar här är förgiftningar av opiater, cannabis, sedativa och hypnotika, hallucinogener och en blandning av droger. Vi hittar inga fall med kokain. Intressant att notera är att antal fall av cannabis endast varit enstaka under åren men att det 9 kom in nio sådana fall. Totalt ser utvecklingen ut enligt diagram 11. 19
Diagram 11 Antal inläggningar pga förgiftningar av narkotika. Örebro 5-9, kvinnor och män över 18 år. 1 1 antal 8 6 4 59 44 5 39 35 45 51 7 33 15 5 6 7 8 9 kvinnor män Uppgifter från polisen Polisens statistik visar upptäckta och/eller anmälda brott, inte den faktiska brottsligheten. T ex är inte antalet upptäckta drograttfyllerifall det rätta måttet på hur många som kör bil påverkade av droger. I Sverige totalt anmäldes 13 drograttfyllor per 1 invånare mot 17 i Örebro län 9, nästan 1 fler i länet alltså. Slutsatsen lutar mer åt att Örebropolisen är bättre än genomsnittet på att upptäcka drograttfyllor än att en högre andel av länsborna skulle köra omkring drograttfulla. Däremot är Örebropolisen inte lika bra på att upptäcka rattfyllerister. Där ligger genomsnittet i landet på 19 per 1 invånare, medan det i Örebro upptäcks 169. Enligt Brottsförebyggande rådet (Tove Sporre) gjordes 8 ca 1 5 rattfyllerikörningar om dagen i Sverige. Samma källa uppger också att rattfylleribrotten ökade med 69 procent under -talet. Den så kallade Kronobergsmodellen har visat sig effektiv vad gäller förebyggande insatser mot ungdomsfylleri och misshandel. I Örebro län har polisen sporadiskt satsats på modellen under de senare åren. Från och med 1 ska den tillämpas fullt ut och det är först då vi kan se effekter av den här. Nedanstående tabell visar utvecklingen för några alkohol- och narkotikarelaterade brottstyper i länet. Alkohol- och narkotikarelaterad statistik för Örebro län (antal anmälda brott) 6 7 8 9 Misshandel utomhus, man och kvinna, 15 år och äldre 188 113 19 184 Narkotikastrafflagen, överlåtelse 135 15 65 354 Narkotikastrafflagen, innehav + bruk 553 63 73 68 Drograttfylleri 618 67 61 64 Rattfylleri 5 474 59 467 Alkohollagen (ej direktförverkande av alkohol) 45 39 319 91
Polisens egna kommentarer: Misshandel utomhus: Nivån ligger relativt konstant. Att antalet inte ökat är positivt mot bakgrund av att antalet anmälda misshandel utomhus under många år har ökat nationell, främst till följd av att toleransen mot våld minskat i samhället vilket medför att anmälningsbenägenheten sannolikt ökar. Polismyndigheten har successivt ökat insatserna på området, vilket sannolikt bidragit till den relativt positiva utvecklingen. Överlåtelse av narkotika: Antalet anmälda narkotikabrott av alla slag beror helt på polisens arbetsinsats på området Polismyndigheten har ökat insatserna de senaste åren. Det exceptionellt höga antalet brott år 8 beror på att ett enskilt ärende omfattade över 3 brott. Innehav och bruk av narkotika: Nivån ligger konstant på en hög nivå, bland de allra högsta i landet per capita, beroende på att Örebropolisen satsat särskilt på utbildning/kompetensutveckling inom området. Drograttfylleri: Samma förhållande som vid förra rubriken. Rattfylleri: Ett utvecklingsarbete har påbörjats i syfte att väsentligt öka antalet uppdagade rattfylleribrott. Polisen är bra på att utföra rutinmässiga alkoholutandningsprov. I detta sammanhang är Örebropolisen en av de bästa myndigheterna i landet. Alkoholbrott: Utvecklingen är negativ. Förhoppningsvis leder MAIA och satsningen på Kronobergsmodellen till ett betydligt ökat antal under år 1. Drogvanor bland unga Barn och ungdomar är en prioriterad grupp i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. I flera av länets kommuner satsas en hel del på föräldrastöd, metoder i skolan som påverkar elevernas benägenhet att dricka alkohol, röka/snusa eller prova narkotika mm. Polisen gör också tillsammans med kommuner särskilda satsningar gentemot ungdomar och alkohol. Dessutom har polisen i Örebro län ett ständigt högprioriterat arbete mot narkotika. Från och med år 5 gör Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting undersökningar vartannat år bland länets alla elever i skolår 7, 9 och andra årskursen på gymnasiet, Liv & hälsa ung. Innan dess gjordes drogvaneundersökningar bland elever i skolår 9. En hel del av frågorna i Liv & hälsa ung berör drogvanor: tobak, alkohol, narkotika, sniffning och i viss mån dopningsmedel. Senaste resultaten är från 9. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, gör riksrepresentativa undersökningar av ungdomars drogvanor 3. Resultaten därifrån går i många fall att jämföra med resultaten från Liv& hälsa ung. CAN gör också ESPAD 4 -undersökningen, om 16-åriga skolelevers drogvanor i 35 länder. CAN sammanfattar resultaten så här: Se http://www.orebroll.se/oll/channel 16818.aspx för mer information 3 Skolelevers drogvanor 9, CAN rapport 118 4 European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (se www.can.se) 1
ESPAD Tobak Mätningar på riksnivå, som görs av CAN, visar att trenden med allt färre rökare bland ungdomar i 9:an och andra året på gymnasiet har avstannat eller vänt. De undersökningarna visar också att ca 5 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna i 9:an uppger att de själva köper sina cigaretter, trots att det varit förbjudet att sälja tobaksvaror till personer under 18 år sedan 1997. I länet (Liv & Hälsa ung) röker sju procent av flickorna och åtta procent av pojkarna dagligen, medan motsvarande förhållande i andra året på gymnasiet är fjorton procent av flickorna och tio procent av pojkarna. Ser vi det i ett längre perspektiv har rökningen minskat bland våra ungdomar även om den utvecklingen också i vårt län verkar ha stannat av. Se trenden för elever i skolår 9 som aldrig rökt, i diagram 1. Ett annat fenomen värt att notera inom tobaksområdet är den nya flugan att röka vattenpipa. I Liv & Hälsa ung-undersökningen togs en sådan fråga med för första gången under 9. I skolår 9 har 4 procent av flickorna och 45 procent av pojkarna någon gång rökt vattenpipa. I gymnasiets andra årskurs har 55 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna provat på detta. Det är en anmärkningsvärt stor del. Vilken betydelse detta kommer att ha för hur utvecklingen av andelen dagligrökare kommer att se ut återstår att se. Diagram 1 En jämförelse mellan 16-åriga elevers drogvanor i 35 europeiska länder visar att svenska elever: röker mindre än genomsnittet dricker alkohol förhållandevis sällan dricker relativt mycket när de dricker är berusade mindre ofta än genomsnittet ligger långt ner på listan när det gäller narkotikaerfarenhet Andel elever i skolår 9 som aldrig rökt 1 9 8 7 64 71 73 7 65 68 6 procent 5 4 39 37 39 39 43 44 3 1 1996 1999 5 7 9 flickor pojkar
Alkohol Andel elever i 9:an som inte dricker alkohol har ökat under de senaste åren. Bland vuxna finns en motsatt trend. Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt. Sist detta hände, under mellanölstiden, ökade andelen alkoholkonsumenter bland 15-åringarna också kraftigt. Det är lika stor andel flickor som pojkar som dricker. Detta oavsett om de går i 9:an eller andra året på gymnasiet. Men det är betydligt fler gymnasielever än 9:or som är alkoholkonsumenter. Det framgår tydligt av diagram 13. En annan intressant iakttagelse som kan göras är att antalet alkoholkonsumenter i skolår 7 och 9 inte skiljer sig nämnvärt. Pojkar dricker dock mer än flickor. Enligt CAN:s senaste riksundersökning dricker pojkarna i 9:an en mängd alkohol som motsvarar drygt 3 liter och flickorna drygt liter ren alkohol per år. Det är ungefär detsamma som året dessförinnan för flickorna en minskning. För eleverna på andra året i gymnasiet är det den dubbla kvantiteten som gäller, drygt 6 liter för pojkar och drygt 4 liter för flickorna. Det är något mindre än vid förra mättillfället. För pojkarnas del handlar det om nästan en hel liter. 6 liter 1 procentig alkohol motsvarar ungefär drygt helflaskor sprit + 1 stort glas vin + nästan 1 liter blanddryck + nästan 6 burkar starköl samt drygt 1 burk folköl. Diagram 13 Andel alkoholkonsumenter bland elever i 7:an, 9:an och :an på gymnasiet procent 1 9 8 7 6 5 4 3 1 78 8 74 77 46 49 45 47 47 48 47 45 flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar skolår 7 skolår 9 :an gy 7 9 Langning Det vanligaste sättet för ungdomar under år att få tag på alkoholdrycker är via äldre kompisar eller syskon. Detta har inte förändrats under de år som undersökningar av ungdomars drogvanor har gjorts i Sverige. Den näst vanligaste vägen, enligt vad Liv&Hälsa ung visar är att ungdomar köper alkohol från någon som fört in den från utlandet. Det finns beskrivet tidigare i rapporten. Därefter kommer föräldralangningen och den har inte förändrats nämnvärt mellan undersökningstillfällena. Om ÖPP-metoden har den effekt som utlovats bör vi se en minskning av andelen elever som uppger att de får alkohol av sina föräldrar. Än har inte metoden tillämpats i den omfattning att vi har anledning att tro att vi ska kunna se effekter på befolkningsnivå. Kamratlangningen har ökat kraftigt. Se diagram 14 och 15. 3
Diagram 14 Andel elever i 9:an och :an på gymnasiet vars föräldrar förser dem med alkohol, 5, 7 och 9 procent 5 45 4 35 3 5 15 1 5 8 8 8 6 6 1 flickor pojkar flickor pojkar skolår 9 gy 5 3 7 5 9 19 5 17 7 9 Diagram 15 Andel elever i 9:an och :an på gymnasiet som uppger att de skaffar alkohol via äldre syskon eller kompisar, 5, 7 och 9 procent 5 45 4 35 3 5 15 1 5 1 5 4 7 34 9 16 5 17 7 6 9 43 44 33 3 9 flickor pojkar flickor pojkar 35 skolår 9 gy Riskkonsumtion Riskkonsumtion av alkohol beräknas utifrån om hur ofta och hur mycket man dricker vid varje tillfälle samt hur ofta man dricker en större mängd. Riskfyllda alkoholvanor i ungdomsåren innebär inte bara att kroppen utsätts för påfrestningar. Risken är också stor att man råkar ut för andra tråkigheter. I Örebro län fördubblas andelen riskkonsumenter mellan skolår 9 och andra året på gymnasiet. Andelen flickor med riskkonsumtion är något större än andelen pojkar. Sedan 5 har andelen minskat lite eller varit oförändrad. 4
I CAN:s undersökning beräknas riskkonsumtion på ett annat sätt: hur ofta man dricker sig berusad. Andelen elever i 9:an som dricker sig berusad någon eller flera gånger i månaden var vid senaste undersökningen 3 procent bland både pojkar och flickor. Bland eleverna i gymnasiets andra årskurs var det 55 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna som uppgav att de drack motsvarande en hel flaska vin vid samma tillfälle minst någon gång i månaden. För gymnasieeleverna innebär detta en ökande tendens. Det är inte ovanligt att eleverna råkar illa ut i samband med att de dricker. En tredjedel av flickorna och en något lägre andel av pojkarna på andra året i gymnasiet uppger att de råkat ut för något. Se diagram 16. I CAN:s undersökning är frågan mer differentierad. Bland gymnasieeleverna på riksnivå är det vanligast att man råkat ut för någon form av relationsproblem, råkat i gräl t ex, eller att man haft bort eller sönder saker. En fjärdedel av dem har skadats på något sätt och 16 procent av både pojkarna och flickorna har haft oönskat sex. Hela 5 procent av pojkarna och 14 av flickorna har bråkat eller slagits. Diagram 16 Andel elever i 9:an och.an på gymnsiet som råkat illa ut pga att de druckit alkohol procent 5 45 4 35 3 5 15 1 5 3 3 8 7 17 1 14 7 9 7 9 flickor pojkar 9:an :an Antalet inläggningar för alkoholförgiftade ungdomar är också en indikator på hur pass omfattande alkoholvanorna är bland de unga. Om alkoholförgiftningarna ökar samtidigt som andelen ungdomar som dricker minskar har vi en indikator på en polarisering i ungdomsgruppen en stor grupp som ännu inte debuterat och en liten grupp som dricker måttlöst. Sedan år har det varje år, utom ett, varit fler flickor än pojkar som behövt sjukhusvård på grund av alkoholförgiftning. Vi kan se en minskande tendens sedan toppåret 7. 5
Diagram 17 Antal fall av alkoholförgiftade ungdomar* - 9. Örebro län 1 antal 1 8 6 5 45 3 51 9 33 4 6 14 8 68 55 61 63 58 35 4 5 5 8 1 3 4 5 6 7 8 9 *11-18 år flickor pojkar Narkotika Cannabis, eller hasch, är den vanligaste narkotikan bland eleverna i 9:an. Enligt CAN:s undersökningar är andelen elever som använt någon annan drog mellan noll och en procent. I Örebro län uppgav fyra procent av flickorna och tio av pojkarna att de provat hasch minst en gång. På riksnivå uppger sex procent av flickorna och åtta procent av pojkarna att de provat. I andra året på gymnasiet har åtta procent av flickorna och 15 av pojkarna i Örebro län provat, medan det på riksnivå är 14 procent av flickorna och 17 av pojkarna som provat. Diagram 18 Andel elever i 9:an och :an på gymnasiet som någon gång använt hasch 5 45 4 35 procent 3 5 15 1 5 5 5 7 9 1 5 6 4 8 6 15 15 13 1 7 7 7 8 1996 1999 5 7 9 1996 1999 5 7 9 Flickor Pojkar 9:an :an 6
Dopning Det förekommer att eleverna använder dopningsmedel. I Liv&Hälsa ung frågades det om man använt testosteron, anabola steroider eller något annat tillväxthormon (som inte skrivits ut av läkare). En större andel pojkar än flickor svarade ja på den frågan, vilket kunde förväntas. Däremot är det anmärkningsvärt att det är högre andel användare i skolår 9 än i andra året på gymnasiet för åren 5, 7 och 9. För 9 var det två procent flickor och fem procent pojkar i 9:an som använt, i andra året på gymnasiet var det inga flickor och tre procent pojkar som provat anabola. I CAN:s riksundersökning anger en procent av både pojkarna och flickorna att de någon gång använt anabola androgena steroider. Bland eleverna i andra året på gymnasiet uppger två procent av pojkarna och inga flickor att de använt sådana medel. Undersökningar bland vuxna Samhällsmedicinska enheten gör också enkätundersökningar av befolkningens hälsa och levnadsvanor. Den senaste gjordes 8, de dessförinnan gjordes år och 4. I undersökningen ställs bland annat frågor om levnadsvanor. Andelen rökare har enligt denna undersökning minskat bland kvinnorna från 18 till 14 procent och bland männen från 14 till 11 procent. Också andelen snusande män har minskat från till 17 procent medan kvinnornas snusande ökat från en till två procent. Se diagram 1. Enligt den undersökning som Statens folkhälsoinstitut gjort bland 18 84-åringar i Sverige 8 snusade 19 procent av männen och fyra procent av kvinnorna dagligen medan 11 procent av männen och 14 procent av kvinnorna var dagligrökare. Även där kunde en minskning märkas i jämförelse med förra årets mätning. Diagram 19 procent Andel rökare och snusare bland vuxna, 18-79 år i Örebro län år, 4 och 8 5 45 4 35 3 5 15 1 5 1 18 17 17 14 14 11 14 1 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Röker 4 8 Snusar Det finns olika sätt att beräkna och beskriva riskkonsumtion av alkohol. Ett sätt är att använda tre frågor, så kallade AUDIT-frågor, som rör hur ofta och hur mycket alkohol man dricker vanligtvis, samt hur ofta man dricker en större mängd vid ett och samma tillfälle. I de två senaste Liv & hälsa-undersökningarna kunde AUDIT-beräkningar göras av andelen riskkonsumenter i befolkningen. Både bland kvinnor och bland män var andelen riskkonsumenter beräknat på detta sätt sex procent vid båda mättillfällena. I Statens folkhälsoinstituts undersökning från 9 uppgav tio procent av kvinnorna och 18 procent av männen riskkonsumtion. 7
Avslutning De alkohol- och drogrelaterade problem som finns här idag är inget tillfälligt som löses med tillfälliga åtgärder. Problemen har funnits under många år och kommer att göra fortsättningsvis. Det man kan se genom att jämföra Örebro län med andra regioner i Sverige som t ex har närmare till gränshandel, med andra län och kommuner där man arbetar med särskilda metoder, med andra tider eller med andra länder och med annan lagstiftning är att problemens omfattning går att påverka. Genom att välja rätt metoder och att samverka effektivt är det möjligt att minska mänskligt lidande och samtidigt spara på de offentliga kostnaderna. Detta löses inte genom tillfälliga projekt. Det är ett arbete som behöver samsyn, samverkan, långsiktighet och uthållighet. 8
Litteratur och källor www.bra.se: Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 7, Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådets hemsida för brottstatistik mm. CAN Rapport 117: Drogutvecklingen i Sverige 9 CAN Rapport 118: Skolelevers drogvanor 9 Margareta Lindén-Boström, Carina Persson, Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996 7 www.fhi.se Nationella folkhälsoenkäten 9, Databasen alkohol- och narkotikautvecklingen i siffror Sammanfattning av slutrapporten (utvärdering av nationella handlingsplanerna mot alkoholskador och narkotika) www.sos.se Statistikdatabaser Ung och serverad 6, Ung och serverad 7, Ungdomsstudie 9; Berusad och serverad 6, Berusad och serverad 7 och Berusningsstudie 9 (Annika Borg). Alkohollag (1994:1738) Opublicerat Uppgifter från alkoholhandläggarna i Örebro kommun avseende Klarspråk. Uppgifter från Samhällsmedicinska enheten avseende Liv & hälsa 9. Vårdstatistik från Örebro läns landsting. Statistik från polismyndigheten Örebro län. 9