Härliga hörselskydden Hilma Styla hörselskydden med lysande antenner! Se en film på produkten: http://youtu.be/o21ps-3j4qo Vilket material behöver man? Hörselskydd Både kraftig och tunn ståltråd Eltejp Pingisbollar Lysdioder Hållare för knappcellsbatteri 2032 Vippströmställare Polymersäkring Vilka verktyg behöver man? Finsnickerisåg/handsåg Borrmaskin och plastborr 2mm Kombinationstång Lödmöjligheter Glöm inte att använda skyddsutrustning när du arbetar med maskiner och verktyg! KomTek har satt antennerna på ett par hörselskydd. En keps eller ett diadem går lika bra. Knappcellsbatterierna tar väldigt liten plats vilket är en fördel på den här produkten. Man kan lika gärna använda andra batterier. Det man ska vara uppmärksam på är att lysdioder kräver olika spänning och ström och måste passa ihop med batterierna om det ska fungera. Känner du dig osäker kan du be om hjälp när du handlar dioderna. På KomTek gör deltagarna dom Härliga Hörselskydden Hilma från 9 år och uppåt.
Längden på ståltrådarna är från början 5-10 cm längre än den färdiga antennens längd. Kopplingstrådarna löds fast på lysdiodens ben. Ståltrådens ände är noggrant isolerad med eltejp så att den inte orsakar en kortslutning när den kilas fast mellan lysdiodens ben. Lysdioden tejpas sedan fast på ståltråden med eltejp. Komtek har borrat tre hål för varje antenn i hörselskyddens båge och trätt ståltråden ner och upp genom hålen tills den sitter stabilt. Hålen är bara lite större än ståltrådens diameter. En kombinationstång som förenklar arbetet med ståltråden. Kopplingstrådarna är tvinnade runt ståltråden och även fästa med ett par små tejpbitar längs vägen. Kopplingsschema finns på nästa sida! Lysdioderna parallellkopplas, röd ihop med röd och svart ihop med svart. Minuspolen på batterihållaren, svart, kopplas till dom svarta kopplingstrådarna från lysdioderna. Från pluspolen, röd, ska polymersäkringen, ett motstånd om det behövs och strömställaren sitta innan kretsen sluts till de röda kopplingstrådarna från lysdioderna. Strömställare och batterihållare är fastsurrade med tunn ståltråd som går genom hål som borrats i hörselskyddens båge. Huvudet på lysdioderna som använts här är 5mm i diameter. I varje pingisboll borras ett hål med 4,5 mm borr. Tryck fast pingisbollen med hålet över huvudet på lysdioden så att ljuset sprider sig inne i bollen när ljuset slås på.
Av/På
För pedagoger Kopplingar till läroplanen i teknik (om man bland annat använder sig av nedan listade aktiviteter och frågeställningar). De rödmarkerade punkterna är det vi på KomTek kopplar till läroplanen, det finns säkert flera, fundera själv eller bolla med någon kollega. Vi börjar med läroplanen för förskolan och sedan årskurs 1-3, 4-6 och sist 7-9. Efter läroplanskopplingarna kommer tips på aktiviteter och frågeställningar samt lite tankar från KomTek. Förskolan Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Övriga tankar från KomTek med koppling till förskolan Det går att använda även de lite svårare KomTek-produkterna i en förskolegrupp genom att låta barnen utforska vad som händer när man vevar eller trycker på en knapp på de olika figurerna. Se vad som händer med barnen när de upptäcker hur figuren fungerar och lyssna på vilka frågor de ställer. Svara med en motfråga och tyck inte det är jobbigt om du inte kan svara på barnens frågor. Fundera på svaren tillsammans med barnen. Lgr11-teknik Årskurs 1-3 Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning.
Lgr11-teknik Årskurs 4-6 Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga och hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system. Vanliga material och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället. Några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval. Lgr11-teknik Årskurs 7-9 Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner. Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter. Bearbetning av råvara från färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information. Betydelsen av egenskaper vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik och elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Internet och andra globala tekniska system. Systemets fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Aktiviteter/frågeställningar att koppla till produkten Rita av produkten för hand/i datorn (i skala eller inte) Måttsätt ritningen Skriv en instruktion om hur du tillverkade produkten Skriv en saga där produkten ingår Skriv en lista på alla olika verktyg du har använt (använd rätt benämning) Hur såg verktygen ut förr i tiden? Vilken utveckling har skett? Under hur lång tid? Ser något verktyg ut på samma sätt idag som långt tillbaka i tiden? Vilket/vilka? Vem har uppfunnit de olika verktygen? o Hur många män respektive kvinnor har uppfunnit verktyg eller utvecklat andra delar i din produkt? Vad måste man tänka på, säkerhetsmässigt, när man använder de olika verktygen? Skriv en ordlista på alla olika delar som produkten innehåller o T.ex. remskiva, el-motor, hjul med mera Vilka olika material har du använt vid tillverkningen? Var använder man samma material i verkligheten? Vilket material har högst hållfasthet? Varför då? Hur skulle man kunna öka hållfastheten? Finns det olika typer av samma material? Är vissa mer hållfasta än andra? Varför då?
Kan man använda andra bättre material än de man använde denna gång? Vilka i så fall? Hur tillverkar man de olika materialen som du använt? Var ligger dessa företag (världsdel)? Hur påverkas vi som land av att vi använder de olika delarna till produkten? Fokus på material, tillverkningsland, arbetsförhållanden i landet, jämställdhet i fabriken med mera. Varför ligger inte produktionen i Sverige? Vad skulle vi kunna göra för att få produktionen till Sverige? Vill vi ha produktionen till Sverige och i så fall varför? Vem riktar sig produkten till, vilken målgrupp? Kan man ändra något på produkten för att den ska tilltala ytterligare någon annan målgrupp? Ingår någon del av produkten i någon annan produkt som du använder? Vilken/vilka? Är den tillverkade produkten ett eget tekniskt system? Ingår några av delarna i andra större tekniska system? Vad använder vi för olika tekniska system dagligen? o Cykeln, telefonen, datorn, skateboarden, dvd-spelaren, spisen, elvispen med mera. Kan du hitta samma rörelse någon annanstans i din vardag? Var? Är produkten miljövänlig? Utveckla svaret. o Innehåller produkten batterier? o Kan man använda någon miljövänligare el än batterier? o Vilket träslag har vi använt i produkten? Bra eller dåligt för miljön? Vad kan man använda produkten till? o Är den bara rolig att leka med eller kan den ha ett annat syfte? Välgörenhet eller sälja på torget för att få in pengar till klassfesten? Gör undersökningar om hur omgivningen skulle vilja att figuren såg ut för att man skulle vilja köpa den. o Är vissa färger mer populära än andra? Gör diagram. o Vill pojkar och flickor ha samma färg på sin figur? Om inte, varför då? Det går hitta på hur många frågeställningar som helst. Bara fantasin sätter stopp! Övriga tankar från KomTek Låt eleverna ha en modell av figuren att titta på vid tillverkningen. KomTek har framgångsrikt provat att lägga fram material och sedan förklarat med ord vad de ska tillverka, vilket vi har sett fungera utmärkt även i mer oerfarna och yngre grupper. Genom att inte använda instruktioner lär man eleverna att jobba mer entreprenöriellt, vilket också står i läroplanen att man ska uppfylla. Entreprenöriellt lärande handlar om
o att eleverna ska använda sin kreativitet och nyfikenhet för att lösa problem och förverkliga sina idéer. o att få eleverna att känna självtillit, ge dem mod att ta risker och tro på sina idéer. Utmana eleverna med att de måste byta ut en del mot en liknande fast i ett annat material. o Till exempel: vi använde ett gångjärn på produkten, vad kan jag använda istället (tygbit, hårdpapp med ett veck, bomullsband, löv, plast)? Är det någon skillnad på ett gångjärn på en dörr jämfört med på ett fönster? Hur såg gångjärn ut förr i tiden? Hur gammalt är gångjärnet? Vem uppfann gångjärnet? En tjej eller kille? Är det flest tjejer eller killar som uppfinner saker? Varför ser det ut så i samhället? Istället för att visa en färdig figur/produkt kan man låta eleverna skapa helt fritt utifrån ett visst tema eller utan några riktlinjer, men man kanske kan ge eleverna en viss rörelse att utgå från. En elev kanske ser en katt som hoppar ut från en låda framför sig och en annan elev ser en figur som automatiskt lyfter på hatten när man visar upp endast tekniken (utan en figur). Teknik är inte bara rörelser, men det är en rolig och tankeväckande del av det fantastiska ämnet som kan innefatta så många saker. Genom att tillverka en rolig produkt som rör sig kan man starta upp en diskussion om rörelser som finns i samhället. Se frågeställningar ovan. Tänk på att man som tekniklärare inte kan ha svaren på allt. Låt eleverna vara med och söka svar på sina frågor. På KomTek tycker vi att det är helt okej att, som både barn och vuxen, inte kunna allt! Glöm inte! Ha kul! Gör fel!