THIS IS ENGLAND En film av Shane Meadwos This is England är historien om ett sommarlov, de långa veckorna mellan terminerna då allt kan hända. Året är 1983 och skolan är slut. Tolvårige Shaun (Thomas Turgoose) är en ensam kille som växer upp i en dyster stad vid kusten. Hans pappa dog i Falklandskriget. Under sommarlovets gång hittar han nya manliga förebilder när han börjar umgås med några skinheads i området. Med hans nya vänner upptäcker Shaun en värld av fester, första kärleken och glädjen över ett par Dr Martenskängor. Här möter han Combo (Stephen Graham), en äldre rasist som nyligen kommit ut från fängelset. När Combos gäng trakasserar invandrare, sker en rad händelser som får Shaun att gå från oskyldig till delaktig. SHAUN För att hitta rätt person att spela Shaun, höll Shane Meadows många auditions i storstäderna över hela landet. Inbjudningar till castingar delades ut på läger på ostkusten, speciellt runt Grimsby. Det var på The Space Project, ett läger för barn med svårigheter, varav många hade blivit utfrysta i skolan, som de hittade de kvalitéer de sökte: en kombination av osäkerhet och tuffhet som särskiljde dessa barn. Eftersom Shaun är huvudrollen är berättelsen knuten till hans perspektiv och vi får följa allt utifrån hans sett att se på saker. Öppningsscenen visar Shaun i hans sovrum i huset han delar med sin mamma. Påtagligt i den här sekvensen är att vi ser ett fotografi av hans pappa, och deras relation är nyckeln till Shauns karaktär. -Vad var ditt första intryck av Shaun? -Tyckte du om honom? GÄNGET Shane Meadows hittade många av medlemmarna till skinnskallegänget genom The Carlton Televison Junior Workshop. Joe Gilgun fick rollen som Woody, den inofficiella gängledaren bland skinnskallarna. Han blir vän med Shaun trots att Shaun blivit mobbad för sina utsvängda byxor sista dagen i skolan. Till nyckelrollerna Milky och Lol tillsatte Shane hans två gamla kompisar Andrew Shim och Vicky McClure som han hade jobbat med i filmen A Room For Romeo Brass. Milky är den enda svarta rollen i filmen som motverkar rasistiska åsikter, medan Lol är ledaren över tjejerna. Stephen Graham som spelar Combo, som fick Shaun att ta steget in i vuxenvärlden, var en de först tillsatta rollerna i This Is England. Stephen verkade perfekt psykiskt och även hans geografiska bakgrund passade för att spela rollen som Combo. Han gör även rollen mer komplex. Hans egen bakgrund var strulig och med sina erfarenheter kunde han spela rollen som Combo med större djup. Gruppdynamiken i filmen utvecklar berättandet och tillsammans har gruppen stor inverkan. Shauns relation till hans skola ger en insikt i ensamheten som är en stor del av hans liv. När Shaun är på väg hem möter han Woody och hans gäng. Man ser maktkampen mellan Tubbs, Pukey och Shaun för att vinna Woodys uppmärksamhet. Shaun känner sig välkommen och hans problem med killarna i skolan börjar försvinna när Woody pratar om det som oviktigt och uppmuntrar Shaun att skratta åt situationen.
Spänningen i gruppen kvarstår i filmen- kan du komma på någon annan situation då gängmedlemmarna tävlar om Woodys uppmärksamget? -Vad får Shaun ut av att vara en i gänget? -När sådana här konflikter uppstår, tänk på hur de brukar lösas (innan vi möter Combo) För Tubbs och Shaun är det viktiga stunder då deras plats i gänget tas upp för diskussion. Tänk dig dessa två scenarion: -Gruppen bestämmer sig för att tillbringa dagen ute tillsammans och Tubbs har blivit tillsagd att be om ursäkt till Shaun och få honom att följa med. -Senare ser vi Tubbs- han pratar om att han känner sig utanför nu när Shaun hänger med dom. Kan du förstå honom? Båda de här scenerna visar Woodys påverkan som gängledare. Hur skulle du beskriva honom? Hur är han mot de andra medlemmarna i gänget (speciellt Shaun)? AKTIVITET Tänk på förändringarna vi ser i gänget utifrån berättandets perspektiv: hur kan du beskriva faserna gänget går igenom? Skriv din egen beskrivning med följande rubriker: -Jämvikt (t ex Woody som gäng ledare fasen) -Splittring -Lösning JÄMFÖR KARAKTÄRERNA Den största förändringen som äger rum för gruppens sammanhållning är att Combo kommer tillbaka. AKTIVITET Vad var ditt första intryck av den här personen? Visa kontrasten mellan de två gängledarna, använd två viktiga scener som stöd till dina åsikter. Använd följande rubriker i din analys för varje person: STIL: Användning av språk / röstläge ATTITYD MOT SHAUN: Relationer till de andra medlemmar i gruppen SKINNSKALLEKULTUR: Woody och Combo är lika vad det gäller stil, men när det kommer till beteende är de väldigt olika. Subkulturen som förenar är vad det betyder att vara skinhead. -Vad tänker/associerar du på/till när du hör ordet skinnskalle / skinhead?
-Vad för beteenden, attityder, kläder, etc. skulle du förvänta dig? Under filmen utger sig Combo för att vara en riktig skinhead. Han pratar med Milky om när man var skinhead under den tiden då handlade det om svart och vit harmoni. SKINHEADS Idag har rasism, neo-nazism, yrkesbrottslighet, och alla andra former av samhällsfientligt beteende blivit det man förknippar med skinnskallar. Men det har inte alltid varit så. De ursprungliga skinnskallarna kom i slutet av sextiotalet. Det började med mods som välkomnades till världen av reggaeklubbar i London, som Ruby s på Carnaby Street. Här upptäckte de inte bara skamusiken utan även stilen som senare kom att utmärka originalen bland skinnskallarna. Skinheadkulturen uppkom från svarta och vita arbetarklassungdomar på varv och industrier. De knöt band genom kärleken till reggae och en speciell slags engelsk identitet, med tandställning, kostymer, kängor och ibland en crombyhatt på det rakade huvudet. Det var inte peace and love som styrde, livet var en serie av motgångar och det tuffa fighteruppträdandet var det sätt de valde att uttrycka sina sanningar med. Den andra skinheadvågen, i början av åttiotalet, var i en bemärkning lika: ungdomar i samma område som vill hitta sig själva genom att vara olika tillsammans, precis som ungdomar överallt. Lojaliteten var nu svuren åt erkännandet av skamusikarvet. Samtidigt som en ny punkgenre växer fram inspirerad av Oi!-musiken, romperstomper, screwdriver tunes, uppmanade till att slåss. Klädda i Dr Martens och med huvudena rakade som militärer, var dessa ungdomar beredda att visa fingret åt vem som helst som var dum nog att titta på dom. Det var ungdomar som kom från områden med hög arbetslöshet som sökte samhörighet bakom Thatcher s jag kultur. De var övergivna av samhället vilket självklart gjorde dom mottagliga för National Font. Som en skinhead från andra vågen som alltid varit medveten om arvet från sextiotalet, kände Shane Meadows (regissör för This Is England)att det var viktigt att skapa en ballanserad och sanningsenlig bild av hur han hade upplevt det. Skinheads blev, på grund av deras aggression och utstickande uppsyn, näst intill soldatliknande, handplockade att bli soldater för National Font kan jag anta. Man ser inte motsägelsen att bli indoktrinerad i National Font samtidigt som man lyssnar på svart musik. När jag för första gången hörde om National Font målades det upp en bild för mig hur asiatiska familjer rodde mot de vita klipporna vid Doverkanalen, och att skinnskallarna stod längs stranden redo att kämpa för att stoppa dom från att komma in i landet. För ett tolvårigt barn låter det ganska romantiskt gjort. Det är ju nästan vad din farfar gjorde. När du är tolv år och ingen i din stad kan få ett jobb, och någon kommer fram till dig och säger det är deras fel är det lätt att tro det, säger Shane om den rasism han mött via skinnskallar. Jag gjorde det för ungefär tre veckor, vissa människor tror det fortfarande som vuxna och det är det som är så skrämmande. För att fånga motsägelsen i skinnskallarnas kultur, använder sig Shane av ett brokigt gäng av verklighetstrogna karaktärer vars beteende ofta är lika löjligt som det är hotande och störande. Combo, rasist gäng ledaren har övningskörskylten kvar på sin bil, och att skriva Fuck Off med graffiti är för honom en utmaning, bara som exempel. Dom är misslyckade men Shane låter dig aldrig glömma att det alltid finns en anledning bakom deras beteende. Tänk igenom sista meningen i stycket ovan och den följande citat från filmens regissör Shane Meadows:
Det har inte så mycket att göra med hudfärg, det handlar mer om identitet och tillhörighet. Kan givna orsaker som den höga arbetslösheten och omständigheter i deras egna liv (som i Shaun och Combos) göra deras beteende förståligt (men fortfarande inte acceptabelt)? MEADOWS OCH MANLIGHET Ett nyckeltema i filmen är manlighet. Tidigare tittade vi på de motstående karaktäristiska dragen mellan Woody och Combo- båda de karaktärerna representerar väldigt olika sidor av manlighet och vi ser även andra exempel i filmen. Genom Shaun får vi följa en rad händelser som formar en del av hans identitet under just den tiden, som till exempel hans relation till sin pappa, hans relation till de olika medlemmarna i gänget och hur det visar sig i hans självförtroende och kontroll över sitt liv. -Hur mycket tror du att problemen i filmen är könsrelaterade? -Kan du föreställa dig samma berättelse om huvudpersonen hade vart en tjej? Manlighet är ett tema som återkommit i filmen av regissören Shane Meadows. Det temat är viktigt för honom på en personlig nivå som motivation att fortsätta hans filmskapande. Likaså ett tema vi kan se i hela hans livsverk.
Distributionsbolag: NonStop Entertainment Döbelnsgatan 24 113 52 Stockholm Filmbokare: Johannes Glaumann 08-6739986 johannes.glaumann@millenniumgroup.se www.nonstopentertainment.com www.myspace.com/nonstopfilms Biografer: SF Bio Besök sf.se för att se vilken biograf This Is England spelar på alternativt kontakta din lokala biografchef för besked om när den kommer till din stad. Vid bokning av hel skolklass blir biljettpriset 60kr. FILMSTADEN Gävle Nygatan 10 803 20 GÄVLE Johanna Skareng 026-66 38 50 070-660 09 62 Fax: 026-66 38 52 johanna.skareng@sf.se FILMSTADEN Bergakungen Skånegatan 16 411 40 Göteborg Anna Liljeklev 031-720 8752 070-571 24 45 Fax: 031-720 8751 anna.liljeklev@sf.se FILMSTADEN Helsingborg Södergatan 19 252 25 HELSINGBORG Ann Rönnberg 042-450 6530 070-533 01 16 Fax: 042-450 6531 ann.ronnberg@sf.se FILMSTADEN Jönköping Lantmätargränd 553 20 JÖNKÖPING Jan Rydeen 036-16 52 16 070-345 83 09 Fax: 036-16 52 16 jan.rydeen@sf.se FILMSTADEN Karlstad Drottninggatan 33A 652 25 KARLSTAD Jenny Apelgren 054-771 8400 070-659 53 46 Fax: 054-771 8401 jenny.apelgren@sf.se FILMSTADEN Linköping Ågatan 39 582 22 LINKÖPING Jonas Wilhelmsson 013-470 8800 070-641 54 80 Fax: 013-470 8801 jonas.wilhelmsson@sf.se FILMSTADEN Luleå Timmermansgatan 19 972 31 LULEÅ Ronny Gerdin 0920 27 1980 070-480 09 18 Fax: 0920 27 1981 ronny.gerdin@sf.se FILMSTADEN Lund V Mårtensgatan 12 223 51 LUND Pia Andersson 046-271 8700 070-678 54 69 Fax: 046-271 8702 pia.andersson@sf.se FILMSTADEN Malmö Storgatan 22 211 42 MALMÖ Alex Kugelberg 040-600 5660 070-241 41 25 Fax: 040-600 5661 alex.kugelberg@sf.se FILMSTADEN Norrköping Drottninggatan 56 602 32 NORRKÖPING Anna Williams 011-10 85 85 070-820 86 70 Fax: 011-13 29 13 anna.williams@sf.se STOCKHOLM FILMSTADEN SERGEL Slöjdgatan 6, Hötorget 111 57 STOCKHOLM Daniel Brinck 08-789 6002 070-589 60 03 Fax: 08-789 6003 daniel.drinck@sf.se FILMSTADEN SÖDER Västgötagränd 6-8 102 64 STOCKHOLM Eva Elfvén 08-789 6041 070-228 87 88 Fax: 08-789 6042 eva.elfven@sf.se
SAGA Kungsgatan 24 111 35 STOCKHOLM Annika Hammarqvist 08-789 6030 070-690 50 77 Fax: 08-20 82 61 annika.hammarqvist@sf.se RIGOLETTO Kungsgatan 16 111 35 STOCKHOLM Katarina Grundelius 08-789 6039 070-910 24 96 Fax: 08-21 09 97 kararina.grundelius@sf.se SF Bio / Grand Lidingö Lejonstigen 5 181 32 Lidingö Tove Halldén 08-789 6035 070-589 60 05 Fax: 08-789 6034 tove.hallden@sf.se FILMSTADEN Vällingby Bräckegatan 2 162 65 Vällingby Bioassistent Marie Stenegren 08-789 6065 070-387 60 65 Fax: 08-789 6067 marie.stenegren@sf.se SF Bio AB Kista Galleria Modeboulevarden plan 5 164 91 KISTA Morgan Sturesson 08-594 61 582 070-215 82 02 Fax: 08-594 61 583 morgan.sturesson@sf.se FILMSTADEN Råsunda Råsundavägen 150 169 86 STOCKHOLM Bioassistent Cecilia Ström-Eliasson 08-680 38 75 Fax: 08-680 38 74 cecilia.stromeliasson@sf.se FILMSTADEN Heron City Dialoggatan 2 141 75 KUNGENS KURVA Rachid Chakir 08-789 6070 070-533 14 89 Fax: 08-789 6071 rachid.chakir@sf.se FILMSTADEN Sundsvall Esplanaden 29 851 21 SUNDSVALL Urban Fröberg 060-19 88 41 070-315 75 88 Fax: 060-17 50 67 urban.froberg@nojesskrapan.c om FILMSTADEN Umeå Ö Rådhusgatan 2D 903 26 UMEÅ Jenni Sandström 090-200 8900 070-677 37 97 Fax: 090-200 8902 jenni.sandstrom@sf.se FILMSTADEN Uppsala V:a Ågatan 16 753 09 UPPSALA Nico Psilander 018-17 29 90 070-637 74 54 Fax: 018-17 29 91 nico.psilander@sf.se FILMSTADEN Västerås Gallerian 34 722 13 VÄSTERÅS Carita Eriksson 021-12 85 02 070-626 87 72 Fax: 021-12 85 03 carita.eriksson@sf.se FILMSTADEN Växjö Oxtorget 10 352 32 VÄXJÖ Torbjörn Krüger 0470-78 4760 070-527 18 87 Fax: 0470-78 4761 torbjorn.kruger@sf.se FILMSTADEN Örebro Drottninggatan 6-8 702 10 ÖREBRO Patrik Gustavsson 019-761 8500 070-674 97 24 Fax 019-761 8501 patrik.gustavsson@sf.se