1(6) Studiehandledning Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem UCA20K Version den 16 maj 2014 Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se
Välkommen till kursen Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp. Kursen ingår i grundlärarprogrammets utbildningsvetenskapliga kärna (UVK). Det innebär att det är en obligatorisk kurs för alla som påbörjat grundlärarprogrammet från och med ht 2011. Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för www.edu.su.se pedagogik och didaktik Kursansvarig Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@edu.su.se Kursadministratör Susanne Wickman susanne.wickman@edu.su.se Seminarieledare grupp 1 Timmy Larsson timmy.larsson@edu.su.se Seminarieledare grupp 2 Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@edu.su.se Kursens syfte och innehåll Kursen, som är av introducerande karaktär, syftar till att ge en överblick över relationen mellan styrning, utvärderingsansatser och lokala strategier för skolutveckling. Kursen behandlar utvärdering och utvecklingsarbete som två betydande verksamheter inom skola och utbildning. I temat utvärdering behandlas såväl utvärdering i som av skolverksamhet. Annorlunda uttryckt behandlas utvärdering både på individ- och systemnivå. Därvid läggs tonvikt bland annat på utvärdering som styrning och som uppföljning av pedagogisk verksamhet. Såväl utvärderingsmodeller som bakomliggande förutsättningar och antaganden behandlas och diskuteras. Dessutom behandlas internationella studier och jämförelser. Avsikten är att ge en överblick över utvärderingsområdet. I temat utvecklingsarbete betonas systematiskt kvalitetsarbete som ett centralt uppdrag i skolan. Därvid behandlas såväl detta uppdrag som olika modeller för lokalt utvecklingsarbete. Relationen mellan uppdrag, lokala strategier och utvärdering diskuteras. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: beskriva och diskutera internationella och nationella modeller för utvärdering av skolverksamhet, beskriva, jämföra och diskutera olika didaktiska utvecklingsmodeller. Upplägg Kursen ges på heltid och förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, basgrupper och enskilt arbete. Alla delar är lika viktiga. Texterna är utvalda för att ge en såväl teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Ta dig därför från början tid att sätta dig in i dessa texter och de resonemang som författarna för. Föreläsningarna avser att utgöra goda introduktioner till ett speciellt tema inom kursen. Dessa ersätter inte på något sätt den egna läsningen, utan snarare kan sägas att föreläsningarna är en god hjälp att tematisera det egna arbetet. 2
Följande föreläsningar förekommer: Måndag 19 maj kl 14-16, lokal 2403 Docent Ulf Fredriksson. Internationella jämförelser och utvärderingar av utbildning Fredag 23 maj kl 10-12, Lokal Hörsal 12 Fil dr Pär Larsson. Strategier och förändringsmyter i skolutveckling Onsdag 28 maj kl 10-12 Lokal Hörsal 12 Meddelas senare Måndag 2 juni kl 10-12 Carina Abreu: Skolinspektionen Seminarier sker tillsammans med seminarieledaren. Det är den lärare Du kommer att träffa mest under denna kurs. Inför varje seminarium skall ett visst pensum vara inläst och väl förberett. Lokalerna för seminarier ligger på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54, http://www.edu.su.se/om-oss/hitta-till-oss. Institutionens lokaler utgörs av en anonym röd tegellimpa bakom Naturhistoriska riksmuseet. Följ angivna länken eller kartgoogla på eniro.se. Närvaro vid seminarierna är obligatoriskt. Detta av flera skäl flera av frågeställningarna som väcks i litteraturen är av den art att de behöver diskuteras och utvecklas i ett reflekterande samtal. Detta görs bäst i seminarieform. Om du är frånvarande vid ett tillfälle ska du ta upp detta med din seminarieledare och komma överens om en kompletterande uppgift. Basgrupper innebär att seminariegruppen indelas i basgrupper, som vid några tillfällen ska träffas och gemensamt förbereda kommande seminarium. Deltagande i basgruppsarbetet är obligatoriskt. Till basgruppsträffarna förväntas du komma förberedd för att kunna diskutera några givna frågeställningar. Basgruppens diskussioner ska sammanfattas och publiceras i grupploggen på mondo enligt anvisning. Övriga resurser Förutom ovanstående publicerar vi i mondo ett antal resurser som har stor relevans för denna kurs. Vi kommer kanske att använda sig av dess i varierande utsträckning, men under alla omständigheter vill vi rekommendera att du botaniserar där efter eget gottfinnande. Lärplattform I denna kurs använder vi lärplattformen Mondo. Den hittar du på mondo.su.se (inget www), eller via mitt.su.se. Du måste registrera dig som användare på mondo, om du inte redan har gjort det. Förutsättningen för att kunna göra detta är att du har skaffat och aktiverat ditt universitetskonto. I Mondo är du som registrerats på kursen automatiskt inlagd i sajten för denna kurs. Där finner du sådan information som studiehandledning, examinationsuppgifter, föreläsningsbilder, läsanvisningar, arbetsplanering och gruppindelningar. Examination Kursen examineras genom individuella skriftliga uppgifter. Examinationen ska vara inlämnad i mondo senast torsdag 5 juni kl 18:00. Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (som word, open office eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att referera till andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat, och medför anmälan till universitetets disciplinnämnd. 3
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Vad bedöms? Krav för godkänt betyg Den avslutande examinationsuppgiften utgår alltid från kursens förväntade studieresultat och det som bedöms är följaktligen de förmågor du har visat prov på under kursen och som kommer till uttryck i examinationsuppgiften. Vid bedömningen tillämpas en sjugradig betygsskala. Det är viktigt att du som student är medveten om att texten inte kan bli godkänd om du inte följer givna instruktioner. För att kursen ska kunna godkännas, måste examinationsuppgiften uppnå lägsta betyget för godkänt dvs. E. Betyget registreras i Ladok senast 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Om Du blir underkänd på den skriftliga examinationen får du göra om den vid ett senare tillfälle. Vad händer om man får betyget F eller Fx? Vid betyget F (se kriterierna nedan) gäller omexamination vid senare tillfälle. Vid betyget Fx ges i allmänhet en vecka att korrigera de smärre brister som bedömande lärare påtalar. Du får alltså en anvisning om vad du ska rätta till, och inkomma med en reviderad version av din examination inom en vecka. Om du inte gör det gäller omexamination i sedvanlig ordning. Omexamination Om du inte blir godkänd eller väljer att inte göra examinationen i anslutning till kursen så erbjuds senare tillfällen. Till dessa är det alltid föranmälan via mejl till kursadministratören. Dessa tillfällen finns angivna på kurssidan. (www.edu.su.se, under fliken Utbildning: Lärarutbildning: Den utbildningsvetenskapliga kärnan) Observera att du aktivt måste anmäla dig i förväg för att vara med på en omexamination. Betygskriterier Examinationsuppgiften betygsätts utifrån en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx, och F. Den som har godkänts i prov (lägst betyget E) får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Det är endast möjligt att pröva för godkänt resultat 5 gånger. A B C D E Texten är språkligt väl genomarbetad och besvarar de ställda frågorna utmärkt. Där så efterfrågas görs en redovisning och egen diskussion på ett självständigt och synnerligen väl genomfört sätt, som visar på en kritisk och självständig läsning och utvecklad analytisk förmåga. Texten är språkligt korrekt och besvarar de ställda frågorna väl. Där så efterfrågas görs en redovisning och egen diskussion på ett självständigt och väl genomfört sätt, som visar på en kritisk och självständig läsning. Texten är språkligt korrekt och besvarar de ställda frågorna väl. Där så efterfrågas görs en redovisning och egen diskussion på ett korrekt sätt. Texten är språkligt acceptabel och besvarar de ställda frågorna på ett acceptabelt sätt. Dessutom visar texten prov på en ansats till självständigt resonemang. Texten är språkligt acceptabel och besvarar de ställda frågorna på ett acceptabelt sätt. 4
Fx F Texten besvarar inte de ställda frågorna på ett acceptabelt sätt, och är språkligt oklar. Texten tyder på stora brister i förståelsen av kursens innehåll. Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och i viss mån innehållet i seminarier samt möten i studentarbetslagen. Stöd i studierna Om problem uppstår i dina studier, är det viktigt att du på ett tidigt stadium underrättar din seminarieledare för att ni gemensamt ska kunna göra överenskommelser. Om du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Se www.su.se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. 5
Kurslitteratur - obligatorisk Böcker märkta med asterisk (*) kan köpas genom Akademibokhandeln på universitetsområdet. Samtliga elektroniska resurser tillhandahålls genom kurssajten på mondo. Andersson, Birgit, Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Umeå universitet, Diss. Umeå universitet, Umeå, 2013 (Valda delar) (Elektronisk resurs) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65021 * Hult, Agneta & Olofsson, Anders (red.), Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? Natur & kultur, Stockholm, 2011 (valda delar) * Larsson, Pär & Löwstedt, Jan, Strategier och förändringsmyter: ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010 Rönnerman, Karin, Aktionsforskning kunskapsproduktion i praktiken. I Eklund, Solweig (red.) Lärare som praktiker och forskare. Om praxisnära forskningsmodeller. Forskning om undervisning och lärande nr 5. SAF och Lärarförbundet, Stockholm, 2011. (Elektronisk resurs) Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012. Skolinspektionen, Stockholm, 2013. (Elektronisk resurs) Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverket, Stockholm, 2012. Ytterligare kortare texter kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Perspektivgivande litteratur Eklund, Åsa. Fritidshem. Handboken planering och utvärdering. Natur och Kultur, Stockholm, 2011 Haglund, Björn. Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid >afterschool-programs> och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, Årg 14 nr 1, s 22-44, 2009. (Elektronisk resurs) Karlsson Vestman, Ove & Andersson, Inger M., Pedagogisk utvärdering som styrning: en historia från präster till PISA. Forskning i fokus nr 35. Myndigheten för skolutveckling, Stockholm, 2007 (Finns som elektronisk resurs) Maunula, Tuula, Magnusson, Joakim, Echevarría, Christina (red). Learning study undervisning gör skillnad. Studentlitteratur, Lund, 2011. Scherp, Hans-Åke. Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur, Lund, 2013. 6