Synpunkter i samrådet om förslag till regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010

Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sidan 1(18) L Jansson 2008-10-28 Synpunkter i samrådet om förslag till regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010 Bakgrund Regionplane- och trafiknämnden (RTN) inom Stockholms läns landsting har skickat ut ett samrådsförslag vad gäller förslag till regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010. Stockholmsregionen har särskilt starka geografiska samband med grannlänen. Planen berör därför två geografiska områden: Stockholms län respektive östra Mellansverige, vilket i detta sammanhang definieras som Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Gävleborgs och Östergötlands län. Planen har tre tidsperspektiv; Ett långt till år 2050 för vision, mål och strategier Ett medellångt fram till år 2030 för planbilder, planeringsmål och åtaganden, vilket relaterar till kommunernas översiktsplanering. Ett kortare perspektiv fram till år 2020 för genomförandet i form av handlingsprogram I följande redovisas de områden som Tillväxtnämnden i Sandvikens kommun anser som viktiga för att skapa en hög och hållbar tillväxt i Sandvikens kommun. Många av dessa områden har också en viktig roll i ett regionalt perspektiv som berör RUFS 2010. Våra synpunkter sammanfattas i textrutor under respektive avsnitt. De inomregionala skillnaderna i Gävleborg är betydande. Gävle och Sandvikens kommuner har en Bruttoregionprodukt BRP som ligger kring riksgenomsnittet, till skillnad från övriga Gävleborgs län som ligger under eller klart under. Sandviken uppvisade år 2006 den starkaste tillväxten i Gävleborgsregionen, och hamnade på en 31-plats i Sverige. Den regionala analysen över framgångs- och tillväxtförutsättningar pekar också på att TILLVÄXTFÖRVALTNINGEN Postadress Besöksadress Telefon e-post Organisationsnummer Sandvikens Kommun 212000-2346 811 80 Sandviken Fax Internet Postgiro www.sandviken.se 32228-9 Mobil

Datum Sidan 2(18) Sandviken med sin näringslivssammansättning kommer att vara en viktig del i regionens utveckling även under kommande år. Detta innebär samtidigt en rad utmaningar för de samhälleliga insatserna, som i flera avseenden förutsätter inte bara lokala utan även regionala insatser. Detta gäller flera av de insats- och utvecklingsområden som beskrivs i RUFS 2010. Källa: Regionfakta/Nutek 2

Datum Sidan 3(18) 1. En plan gör skillnad Utgångspunkter för utvecklingsplaneringen En värld i förändring omvärldsfaktorer En globaliseras ekonomi Sandviken är både bekräftelsen och undantaget från de omvärldsförändringar som anges i utvecklingsplanen, i form av; kraftigt ökande internationella investeringsflöden, en våg av företagsköp och företagsfusioner, att globala företag blir allt mindre beroende av och förankrade i sin hemmaregion, att de stora företagens huvudkontor, FoU, marknadsföring, distribution och produktion förläggs till olika platser på jorden, framväxt av globala produktions- och distributionsnätverk, framväxt av nya FoU-intensiva centra i främst expansiva asiatiska regioner, och en koncentration av kunskapsintensiva företag till regioner med relativt god tillgång till ingenjörer, forskare och allmänt högutbildad arbetskraft. I Sandviken finns det globala företaget med sitt huvudkontor och med en både betydelsefull och omfattande FoU-verksamhet. Sandvik, en global aktör med lokal och regional betydelse Material- och verkstadsindustrins betydelse i Östra Mellansverige Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med avancerade produkter och en världsledande position inom utvalda områden. Med representation i 130 länder spänner verksamheten över hela världen. Koncernen har 47 000 anställda och en omsättning på cirka 86 miljarder kronor. Sandviks verksamhet baseras på ett unikt kunnande inom materialteknik. Detta har gett företaget en världsledande position inom tre huvudområden: Verktyg i hårdmetall och snabbstål för metallbearbetning samt ämnen och komponenter i hårdmetall och andra hårda material. Maskiner och verktyg för bergavverkning. Rostfria och höglegerade stål, specialmetaller, motståndsmaterial samt processystem. Sandvik har idag drygt 11 000 anställda i Sverige. Av dessa är drygt 6 000 anställda i Sandviken, en kommun med 37 000 invånare och 17 000 förvärvsarbetande. Det innebär att Sandvik i praktiken sysselsätter nästan 40 % av det totala antalet förvärvsarbetare i Sandvikens kommun. 3

Datum Sidan 4(18) Naturligtvis har Sandvik en stor och direkt påverkan på sysselsättningen både på lokal och på regional nivå. De senaste åren har Sandvik ökat sin personalstyrka i Sandviken med 1 500-2 000 anställda, inräknat de verksamheter som outsourcats, vilket har inverkat positivt på arbetslöshetssiffrorna i kommunen. Sandviken hade sommaren 2008 tillsammans med Hofors den lägsta arbetslösheten i Gävleborgs län, en arbetslöshet som låg under riksgenomsnittet. Inom affärsområdet SMT har produktivitetsproblemen, som bland annat hänger samman med stora nyanställningar även av personer som saknar tidigare yrkeskompetens inom denna bransch, resulterat i att antalet anställda kommer att minskas inom detta affärsområde under de närmaste fem åren om inte produktiviteten förbättras. Övriga affärsområden räknar med fortsatt ökning av antalet anställda. Sandvik har även en regional betydelse då ett stort antal anställda i Sandviken pendlar in till Sandvik varje dag från andra kommuner. Sandviken har idag ett positivt pendlingsöverskott, dvs. fler pendlar in till Sandviken än som pendlar ut för att arbeta i andra kommuner. Sandvik anlitar även underleverantörer från grannkommunerna och hela regionen det påverkar därigenom sysselsättningen hos dessa entreprenörer. Bristen på teknisk kompetens kan på sikt bli ett mycket stort problem för både Sandvik och kommunen. För Sandvik direkt genom att de inte kan anställa personal i den takt de behöver för att möta marknadens krav. Här måste kommunen hitta former för hur kompetensförsörjningsproblemet skall lösas så att det finns kompetens att anställa lokalt och regionalt som komplement till den så välbehövliga inflyttningen. Sandviks expansion och krav på kvalitetsutveckling ställer ökande krav på dess underleverantörer. Hos dessa finns behov av att kunna möta upp stegrande krav med en kontinuerlig kvalitetsutveckling på processer och tekniker, samt en kompetensutveckling hos de anställda. Forskning & utveckling (FoU) Sandvik har en mycket målinriktad satsning på avancerad forskning inom utvalda nischer vilket också är en av hörnstenarna bakom Sandviks utveckling genom åren och grunden för Sandviks världsledande ställning liksom för fortsatt expansion. Sandvik satsar mer på forskning, utveckling och kvalitetssäkring än konkurrenterna. Sandvik satsar 4 % av omsättningen på detta och har 2 200 personer som arbetar inom detta område, varav många är specialister med hög utbildning och kompetens 1. Sandvik har en stor andel av sin FoU i Sandviken. Sandvik Tooling har ett centrum för konstruktion skärverktyg, Sandvik Mining and Construction har omfattande FoU-resurser i Sandviken och Sandvik Materials Technology har ett av Europas största FoU-centrum för avancerade rostfria material och speciallegeringar i Sandviken 2. Drivkraften för Sandviks FoU är kundnyttan, dvs. att genom produktutveckling skapa ett mervärde för kunden. Omfattande resurser satsas även på utveckling av de egna produktionsprocesserna för att 1 http://www.sandvik.se, (2008-02-11) 2 Ibid Formaterat: Sidhuvud 4

Datum Sidan 5(18) möjliggöra tillverkning av produkter som både har bättre prestanda och lägre tillverkningskostnader. Enligt en rapport 3 utgiven av handelshögskolan på Göteborgs universitet har regionen landets högsta patentfrekvens med 4.89 patent på 10 000 invånare. Det är naturligtvis mycket beroende på Sandviks offensiva patentstrategi. Sandvik ligger bland de främsta företagen inom sina verksamhetsområden. Idag har koncernen ca 4 300 aktiva patent. Tillgången till kvalificerade medarbetare blir en allt viktigare konkurrensfaktor. Sandvik anställer fler högutbildade specialister och det nära samarbetet med universitet och andra externa forskningsinstitutioner är strategiskt viktigt. Kunderna strävan efter ökad produktivitet ger behov av nya alltmer avancerade verktygsutföranden. Svårarbetade material blir allt vanligare och kräver ofta nya skärmaterial. Miljöfaktorn kommer in även i produktionen där metallbearbetning utan skärvätska ökar i omfattning. Ökade krav på automation kommer att bli allt vanligare i framtiden. Fjärrstyrning av borriggar och lastare blir ett krav inte bara för ökad produktivitet utan också för bättre arbetsmiljö. Kraven på kvalificerade material med ökad temperatur- och/eller korrosionsbeständighet och speciella ytbehandlingar blir allt vanligare. Medicintekniska applikationer är ett prioriterat område för Sandvik, där kraven på materialens renhet är höga. Insikten att teknologiförsprång i produkter och processer ger bästa tillväxten och lönsamheten för såväl kunden som Sandvik är den yttersta drivkraften för koncernens fortsatta investeringar inom FoU. Skall Sandvik även fortsättningsvis vara motorn för tillväxt i Sandvikens kommun och vår region måste detta teknologiförsprång behållas även i framtiden. Det kräver att kommunen kan säkerställa den kompetensförsörjning som Sandvik behöver. För detta måste ett nära samarbete bli verklighet mellan kommunen, Sandvik, övriga näringslivet och den akademiska världen. Sandvikens kommun måste hitta medel och verka för att locka de forskningsintensiva universiteten att satsa resurser i Sandviken tillsammans med framförallt Sandvik. Sandvik har som ett led i detta en aktiv roll i nätverket runt skärande bearbetning som är en del i Triple Steelix. Vi instämmer i utvecklingsplanens beskrivningar, men vill också visa på betydelsen av den strategi som Sandvik AB, ett av de absolut viktigaste globala företagen i regionen, har valt vad gäller att ha såväl huvudkontor som FoU-centra kvar i Sandviken. Detta understryker samtidigt att Stockholm, som nationellt centra med höga ambitioner att stärka sin ställning som världsstad i Europa, har stor nytta av att ett världsföretag som Sandvik AB har bästa möjliga utvecklingsförutsättningar i regionen. 3 I Tinagli, R Florida, P ström, E Wahlqvist, (2207)Sweden in the creative age, Göteborgs handelshögskola, http://www.hgu.gu.se/files/handels_mainsite/news/sweden_in_the_creative_age_ 2007_06_19.pdf (2008-02-25) 5 Formaterat: Sidhuvud

Datum Sidan 6(18) Inte minst viktigt i detta sammanhang är de avsnitt i utvecklingsplanen som gäller miljön för innovativ FoU-utveckling, där Sandviken och Sandvik står för flera utvecklingsområden av världsklass, samt kompetensförsörjning på en kvalitetsnivå av världsklass där bland annat utvecklingen av den högre utbildningen i Stockholm/Uppsala kan bli av ännu större betydelse för denna för regionen viktiga bransch. En växande region Befolkningen i Stockholms län har under den senaste 30-årsperioden ökat med nästan 400 000 personer, alltså med i genomsnitt 13 000 per år. Stockholm har framförallt lockat inflyttare från utlandet. Medan nettoinflyttningen från övriga Sverige är liten. En ung befolkning har medfört ett stadigt födelseöverskott. Födelseöverskottet och inflyttningen har varit ungefär lika stora delar av befolkningsökningen. Förbättrade kommunikationsmöjligheter har bidragit till att den funktionella regionen har vidgats. Samma utveckling kan ses i stort sett hela landet. Långsiktiga bedömningar av utvecklingen Befolkningsutvecklingen I planen redovisas två scenarier för hur befolkning och ekonomi kan komma att utvecklas i regionen, ett alternativ Hög respektive Låg. Den långsiktigt viktigaste faktorn för utvecklingen är Sveriges och regionens anpassning till globaliseringen. Alternativ Hög utgår ifrån en god anpassning. Denna goda anpassning förutsätter i sin tur att forskning och utbildning håller världsklass, att regionen har attraktiva miljöer för högförädlad ekonomisk verksamhet, att företagandet är vitalt och att det finns en stark privat tjänstesektor. Denna goda anpassning medför en stor inflyttning från utlandet av högutbildade, men kräver också mer högre utbildning inom regionen. Produktiviteten blir hög och arbetslösheten låg. Invandringen är den andra avgörande faktorn, och beror på både nationell politik, händelser i omvärlden och regionens förmåga att anpassa sig till globaliseringen. I alternativet Hög får Stockholmsregionen ett utrikes flyttningsnetto om 10 000 personer per år. Dessutom arbetar invandrare i samma utsträckning som svenskar i detta alternativ. Sammantaget ökar befolkningen i Stockholm, med alternativet Hög, med 535 000 personer och i hela östra Mellansverige med 670 000 personer till år 2030. Den högre befolkningsökningen i Stockholms län (ca 20 000 personer per år) innebär en absolut ökningstakt i noivå med den på 1960- talet, men lägre än under 1990-talet. I övriga östra Mellansverige beräknas befolkningen öka med ca 5 000 personer per år i alternativet Hög, vilket är i nivå med utvecklingen under 1990-talet. I alternativet Låg ökar befolkningen med 315 000 i Stockholms län och med 420 000 i östra Mellansverige fram till år 2030. 6

Datum Sidan 7(18) Vi noterar att nettoinvandringen från utlandet har varit och även framledes anges som en av Stockholmsregionens framgångsfaktorer. Detta gäller även för Gävleborgsregionen som till skillnad från Stockholms län har högre dödstal än födelsetal. I planen skiljer sig Gävleborg från alla övriga län inom östra Mellansverige där vårt län även i alternativ Hög beräknas få en minskad befolkning i arbetsför ålder. Här vill vi dock skilja ur Gävle/Sandvikens arbetsmarknadsregion (Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby) från övriga Gävleborgs län. De näringslivsmässiga långsiktiga förutsättningarna ser betydligt bättre ut för den södra delen av Gävleborg än den norra, vilket kan möjliggöra en stor nettoinvandring från utlandet. Detta kan i sin tur medföra både en nödvändig befolkningsökning en demografisk förändring med högre födelsetal och fler personer i arbetsför ålder. Sysselsättningsutvecklingen Enligt prognosen i alternativ Hög ökar sysselsättningen i östra Mellansverige med drygt 450 000 personer till år 2030. Östra Mellansverige kommer därmed att svara för nära två tredjedelar av sysselsättningsökningen i hela landet till år 2030. Den sysselsättningsutveckling som anges i alternativ Hög kan bli möjlig om det blir en högre nettoinvandring och om de utlandsfödda yrkesarbetar i betydligt högre grad än idag. Hur stor andel av landets sysselsättningsökning som kommer att ske i östra Mellansverige kommer sannolikt främst att utmanas av Öresundsregionen och södra Sverige. Av de utmaningar för Stockholmsregionen som redovisas i planen vill vi särskilt betona följande som också kan gälla hela östra Mellansverige; * Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande * Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter växa * Att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet Tillit mellan människor är både en förutsättning och en väg till öppenhet. En öppen region präglas av en hög grad av interaktion över rumsliga och kulturella gränser. Den öppna regionen saknar diskriminering och har starkt fokus på jämlikhet och jämställdhet. Infrastruktur och kommunikationer skapar mötesplatser för personer från olika delar av samhället. En öppen Stockholmsregion har en befolkning med kontakter och nätverk över hela världen. 7

Datum Sidan 8(18) 2. Vision, mål och strategier för regionens utveckling En riktning som förenar och utmanar Visionen Europas mest attraktiva storstadsregion Vision, mål och strategier beskrivs i planen med följande skiss; VISION Europas mest attraktiva storstadsregion MÅL En öppen och tillgänglig region En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö En resurseffektiv region STRATEGIER Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Säkra värden för framtida behov Utveckla idéer och förnyelseförmåga Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Stärk sammanhållningen Frigör livschanser Vi ser positivt på den vision, mål och strategier som redovisas i planen. Detta möjliggör en ömsesidig och god relation mellan tillväxt i Stockholmsregionen och i de mer perifera regioncentra inom östra Mellansverige och i det kommande storregionen Svealand (Gävleborg, Dalarna och Uppsala samt ev Värmland, Västmanland och Örebro). Vidare anger denna vision och målbild Stockholms roll, som nationellt centra bland andra nationella centra i världen, vilket innebär åtaganden för övriga Sverige men också att Stockholm har åtaganden riktat till övriga omkringliggande regioner. 8

Datum Sidan 9(18) 3. Planeringsmål och åtaganden Av de sex strategiområden som anges i planen vill vi särskilt kommentera några; Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn En stark region men med kapacitetsbrister Kunskap är avgörande för regionens framtid Stockholmsregionen är en kunskapsregion. Därför är utbildnings- och forskningssystemens kapacitet, kvalitet och effektivitet helt avgörande för att regionens långsiktighet ska ha en bra ekonomisk utveckling samt vara attraktiv och internationellt konkurrenskraftig. Humankapitalet är regionens enskilt viktigaste resurs, och den måste förstärkas med alla tillgängliga medel. Anpassa yrkesutbildningen till arbetsmarknadens och individernas efterfrågan Yrkesutbildningen i regionen har under de senaste två decennierna minskat i såväl volym som bredd. Samtidigt är behovet av yrkesutbildad arbetskraft stort. Bygg ut den högre utbildningen i regionen Den högre utbildningen behöver byggas ut kraftigt, om utbildningsnivån hos befolkningen ska kunna mäta sig med andra framstående regioner i Europa. Antalet högutbildade beräknas inte vara tillräckligt för att klara kompetensförsörjningen, utifrån den prognostiserade nettoinflyttningen av utbildad arbetskraft, mycket högre sysselsättning bland invandrare och dagens dimensionering av högre utbildning. Idag finns 294 000 högutbildade inom befintlig population inom regionen, och i alternativ Hög behövs 569 000 och i alternativ Låg 507 000 högutbildade år 2030. Vi har i ovanstående beskrivit vilken avgörande betydelse den regionalt och nationellt viktiga verkstadsindustrin 4 har även för att Stockholmsregionen, som nationellt ekonomiskt centra, ska kunna uppnå sina mål. I detta sammanhang har Stockholm/Uppsala ett särskilt ansvar vad gäller den högre utbildningen och forskningen men också för den företagsnära utbildningen. Detta är särskilt viktigt då de regionala högskolorna har svårt att klara kvalitetskraven att leverera i världsklass. Stålproduktion och stålbearbetning har dominerat i vår region sedan århundraden. Svenska teknikföretag omsätter årligen 800 miljarder kronor och högteknologiska verktygsmaskiner finns på såväl stora som små verkstäder. Automation är idag ett måste för att konkurrera med låglöneländer, vilket innebär att industrin behöver en god tillgång på 4 A_M Morell Östlund, E hansson (2008), Verkstadsindustrins framtida kompetens- och rekryteringsbehov, Sandvikens kommun, Näringslivsenheten. 9 Formaterat: Sidhuvud

Datum Sidan 10(18) teknisk och naturvetenskaplig kompetens. Yrkesarbete i svensk industri kräver oftast höga krav på yrkeskunskaper och färdigheter, samt en förmåga och vilja att alltid prestera på en hög nivå för att säkerställa hög kvalitet på produkterna. Här uttrycker många företag en stor oro över framtiden. Det har gjort att Sandvik (Sandviken och Gimo), Scania (Södertälje), Volvo (Göteborg) och Perstorp AB (Perstorp) startat egenfinansierade gymnasieutbildningar för att klara sina rekryteringsbehov. Tillverkningsindustrins positiva marknadsutveckling bedöms fortsätta den närmaste tiden och bristen på arbetskraft med rätt kompetens är ett växande problem för industrin. Branschen påverkas starkt av IT, det gäller både vid informationshantering som t.ex. digitala fakturor som vid produktion genom produktionshanteringssystem. De nya maskinerna som styrs via avancerade IT system kräver hög kompetens och en ständigt pågående kompetensutveckling för att hänga med i den snabba utvecklingen. Företagen har i allmänhet svårt att avsätta tid till kompetensutveckling. Att ge utbildning på arbetsplatsen med hjälp av kursmaterial via IT och data kan vara ett bra alternativ för företagen. Utbildningen kan då bli mer verklighetsbaserad och pågå under längre tid och innehålla kortare moment som då blir lättare att ta åt sig för de anställda. De områden som behöver prioriteras inom en gemensam struktur för ökad och anpassad yrkesutbildning är; * En samlad strategi för inriktning av och dimensionering av kvalificerad yrkesutbildning KY/Yrkeshögskola * Hur yrkesutbildning och praktik kan knytas samman * Utformning av samhällets kravspecifikationer för upphandling av yrkesutbildning. För Sandvikens del är det av stor betydelse med en fortsatt utveckling av Universitetsnätverket Stockholm-Uppsala (Stockholm-Uppsala University Network) mellan KI, KTH, Handelshögskolan, SLU samt Stockholms och Uppsala universitet, som initierades 2004. En bostadsmarknad i förändring Planen visar på den nuvarande situationen där Tobins q, som är ett mått på den lokala bostadsmarknadens attraktivitet som kvoten mellan marknadsvärde och produktionskostnaden. Av samliga län och städer inom östra Mellansverige ligger Gävle stad lägst bland städerna (Det är bara Gävle som ligger under 1,0) och Gävleborgs län längst ner bland länen nära 0,5. Planen utgår ifrån att det behöver produceras 6 000 7 000 lägenheter per år i östra Mellansverige utanför Stockholms län. De nya lägenheter som behöver tillkomma anges huvudsakligen till de större städerna Uppsala, Västerås, Örebro, Eskilstuna, Nyköping, Norrköping och Linköping, men även i mindre städer och kommuner nära Stockholms län som Enköping, Strängnäs, Trosa, Gnesta, Håbo och Knivsta. 10

Datum Sidan 11(18) Gävle och Sandviken ligger enbart 2,5 mil från varandra, 20 minuter med tåg och buss eller bil. Städerna har ett gemensamt arbets- och utbildningsområde. Tillsammans har kommunerna en befolkning på 130 000 invånare, vilket i storlek och expansionsförmåga ligger i paritet med övriga större städer inom regionen östra Mellansverige. Med nuvarande och kommande utveckling av transportinfrastrukturen är Gävle/Sandviken lika intressant för bostadsbyggande i attraktiva miljöer, som andra städer som redovisas i planen. På sikt kan de goda förutsättningarna vad gäller näringslivsstruktur och regionstorlek komma att påverka det nuvarande värdet mätt i Tobins q. Därför anser vi att Gävle/Sandviken förtjänar att nämnas jämsides med övriga städer i föreliggande plan. Godstransporterna ökar kraftigt En följd av globaliseringen är att utrikeshandeln ökar i snabbare takt än bruttonationalprodukten. Tillväxten i den globala handeln har medfört kraftigt ökade transportvolymer, och till exempel är kapaciteten för godstrafik på järnväg idag fullt utnyttjad. I Stockholms län råder även brist på platser för omlastning av gods mellan lastbil och järnväg, s k kombiterminaler. Östersjöregionen är ett av världens strakaste tillväxtområden, och godstransporterna via färjehamnarna kan förväntas öka i snabb takt. I detta sammanhang kommer Gävle och Sandviken att bli ett ännu viktigare framtida godstrafik, med en rad kringeffekter. Gävle Hamn/logistikcenter Storvik Gävle Hamn är en viktig strategisk hub i regionens transportsystem och infrastruktur. Gävle hamn är av de 10 viktiga logistiklägena i Sverige, och inget tyder på att Gävle hamns position skulle bli mindre värd i framtiden. Gävle hamn blev också en av de tio strategiska hamnarna i Sverige i den stora statliga hamnutredningen som gjordes 2007 5. Det är antagligen så att Gävle hamn kommer att få en utomordentligt viktig roll i regionens utveckling och tillväxt i framtiden. Under de första månaderna av 2008 har ett par nya aktörer inom rederibranschen etablerat en verksamhet i hamnen. Gävle Hamn är attraktiv ur den synvinkeln att den har en mycket hög kapacitet, kanske en av de högsta i Sverige då det gäller snabbhet vid lastning och lossning. För att förstå Gävle hamns stora betydelse för regionen och Sandviken måste vi se på vad som händer inom transportbranschen idag och i morgon. Vi har ofta fått höra att Sverige ligger fel i förhållande till viktiga marknader och leverantörer. Nu har vi emellertid en ny världsbild i och med att gränserna mot östra Europa öppnats. Sverige har nu ett guldläge nära de mest expansiva länderna i Europa. Nästan all transport globalt sker idag i s.k. transportkorridorer i vilka en väl utbyggd och anpassad logistik tar hand om otroligt stora godsflöden. Det sker i dag till stor del 5 Hamnstrategi Strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:58) Formaterat: Sidhuvud 11

Datum Sidan 12(18) sjövägen, det som händer nu är att efterfrågan och en explosionsartad tillväxt i främst Kina och Indien skapar nya behov av effektiv transport mellan öst och väst. Trans-Sibiriska järnvägen är den transportväg som i framtiden kommer att frakta godset mellan Asien och Europa. Denna trend har redan idag startat och en transport från Kina via Trans-Sibiriska Järnvägen via Moskva och Klaipeda till Karlshamn i Blekinge tar ca 17 dagar mot ca 45 dagar sjövägen. Transporter i öst-västlig riktning via de Baltiska länderna ökar dramatiskt idag. Idag går en stor del av det flödet genom East-West Transnational Transport Corridor som sträcker sig från Vilnius i öst via Klaipeda/Kaliningrad och Karlshamn, Sverige till Esbjerg i väst. Denna transportkorridor har skapats utifrån ett behov och starka aktörer från näringsliv, regionala och lokala politiker, universitet och myndigheter i samarbete kring en gemensam vision, en ökad tillväxt inom denna transportkorridor. Då det kräver en mycket väl utbyggd och väl fungerande infrastruktur som fungerar som en motor för tillväxten inom korridoren skapar det nya företag och nya investeringar som genererar lokal och regional tillväxt. Det kommer under de närmaste åren att skapas fler sådana korridorer då gods i allt större utsträckning kommer att flyttas från fartyg till tåg och då framför allt vid transporter mellan Asien och Europa, det som krävs är ett väl fungerande nätverk av strategiska hamnar och terminaler där Gävle Hamn är en sådan strategiskt viktig hamn och där Sandviken/Storvik kan vara en viktig del i detta nätverk av transportnoder. Med tanke på att Trans-Sibiriska järnvägen fortsätter till Helsingfors och ev. Åbo så borde det finnas stora förutsättningar för en nordligare öst-västlig transportkorridor från Kina via Helsingfors och Gävle till Göteborg i väst för ev. vidare transport till England och övriga Europa eller södra Sverige via Hallsberg Den 8 juni 2006 fick Banverket 6 i uppdrag av regeringen att föreslå ett strategiskt nät av kombiterminaler och vilka villkor som bör gälla för terminalhuvudmän som vill ansluta sig till nätet. De förutsättningar som Banverket ansåg skulle uppfyllas för att vara en strategisk nod var följande: Det ska finnas stora produktions- och konsumtionsområden Ska finnas i de lägen som utgör naturliga start- och slutpunkter och ha kopplingar till viktiga internationella transportstråk Ska ligga i strategiska lägen där de stora stråken möts Ska ligga där det är lätt att byta mellan trafikslag och omfördela flöden Det ska därutöver finnas ett tillräckligt antal noder för effektiv konkurrens mellan olika transportmedel 6 Strategiskt nät av kombiterminaler intermodala noder i det svenska godstransportsystemet, Banverket (2007) 12 Formaterat: Sidhuvud

Datum Sidan 13(18) Terminalen måste vara tillgänglig för olika kunder på lika villkor och fungera som en fullserviceterminal. Bland de 11 möjliga orter är Gävle en av dem med reservation till förslagen i hamnstrategiutredningen 7 som slutligen pekade ut Gävle Hamn som en av de strategiskt viktiga hamnarna. Regionen Gävle/Sandviken uppfyller alla dessa krav och Sandviken har ett strategiskt unikt läge ur ett logistikperspektiv då alla tåg till och från Norrland passerar Sandviken och Storviks Station utom de som går via Stockholm och Gävle vidare norrut. Storvik som är beläget 15 km väster om Sandviken och endast 30 minuter från Gävle hamn har ett utvecklingsbart banområde som mycket väl passar för en uppsamlingsplats och avlastning för en expanderande Gävle hamn. Infrastrukturen till och från Storvik är mycket god med motorväg ända till Stockholm och Sundsvall, riks 80 mot Falun och Mora samt 68:an mot Avesta och Örebro. Med Gävle hamn som en allt viktigare logistikaktör och en ökande Intercontainertrafik till och från bl.a. Göteborg kan Storvik och Sandviken vara ett ypperligt läge att etablera ett strategiskt logistikcenter och bli en hub i det nationella nät av kombiterminaler som banverket fått i uppdrag att skapa. Via Sandviken/Storvik passerar dagligen ca 200 tåg varav ca 100 är godstransporter, till det kommer ett ansenligt antal godstransporter på bil som passerar till/från eller genom Sandviken. Den statliga klimatberedningen föreslår en 50-procentig höjning av järnvägskapaciteten i landet till år 2020. Klimatberedningens förslag bygger på underlag från Banverket och Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall är en av de viktiga utbyggnadsstråken. De föreslår också att en ny godstågsförbindelse som ska heta Väster om vägen upprättas, den föreslås gå mellan Gävle-Falun och Göteborg. Nästa satsning heter Godsstråket genom Bergslagen och skall gå från Gävle, via Fagersta och Hallsberg till Mjölby 8. Båda dessa godsstråk kommer då att Passera Sandviken och Storvik vilket stärker dess strategiska betydelse. Läget har dessutom blivit mer attraktivt i och med att den nya motorvägen mellan Gävle och Stockholm öppnade hösten 2007, vilket innebär att det är motorväg mellan Storvik och Stockholm. För att Gävle/Sandviken skall bli en del av det nationella strategiska nätverket av kombiterminaler måste Gävle och Sandviken samarbeta. Lokala och regionala politiker måste i ett nära samarbete med viktiga aktörer från näringsliv och högskola göra gemensam sak och uppvakta Banverket och regering i frågan för att sätta Gävle/Sandviken på kartan. Det måste skapas uppmärksamhet på dess strategiska läge och möjliga tillväxtpotential i förhållande till utvecklingen av det nationella och globala godstransportflödet. Gävle/Sandviken har all förutsättningar till att bli en av regionens största knutpunkter för godstransporter från och till östeuropa och Asien. Därför anser vi att denna omständighet och utvecklingspotential även med fördel kan beskrivas i RUFS 2010. 7 Hamnstrategi Strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:58) 8 Arbetarbladet den 21 februari 2008, sidan 14. Formaterat: Sidhuvud 13

Datum Sidan 14(18) Utveckla förbindelser inom och utom landet Tillgänglighet och logistik har fått en betydande roll som konkurrensfaktor. Östra Mellansveriges förbindelser inom och utom landet måste därför förbättras för att trygga regionens globala konkurrenskraft och långsiktiga utveckling. Bristande spårkapacitet i Stockholmsregionen begränsar möjligheterna att utveckla tågtrafiken också för godstransporter. Utbyggnaden av Citybanan och kapacitetsförbättringar på anslutande banor är därför angelägna även för att mer resurseffektiva logistiklösningar ska kunna erbjudas. Öka kapaciteten för godstransporter på järnväg Inte minst mot bakgrund av ovanstående beskrivning behövs mer spårkapacitet, även dagtid, och dubbelspår mot norra stambanan och norra delen av östra Mellansverige. Säkra Arlandas utveckling och förbättra tillgängligheten till flygplatsen Arlandas roll som internationellt flygplatsnav är central för regionens och även för landets utveckling. Fler internationella, särskilt interkontinentala, flyglinjer behövs. Flygfrakt har stor betydelse för att finansiera långdistansflyg, och det finns stor potential att stärka Arlandas funktion som flygfraktterminal. Tillgängligheten till Arlanda måste förbättras. Även utsläppstaket i tillståndet för tredje rullbanan, som väntas räcka till slutet av 2030-talet, medför krav på kraftigt förbättrade kollektivtrafiklösningar för persontransporter till och från Arlanda som måste integreras bättre i det regionala och nationella järnvägssystemet. Öka vägkapaciteten till viktigare målpunkter Förutom förbättrade nord-sydliga förbindelser behövs förbättrade tvärförbindelser med koppling till de regionala stadskärnorna, till Arlanda och till viktigare hamnar och terminaler. När det gäller vägnätet vill vi även peka på de möjligheter en ny väg E16 mellan Gävle och Oslo skulle kunna få för såväl östra Mellansverige som för Stockholmsregionen. E16 Gävle-Oslo Dalarna och Gävleborg är de enda berörda län i Sverige som saknar en bra och tydligt utpekad öst-västlig vägförbindelse med Norge. Ändå bor det fler människor här i norra Mellansverige än i de områden längre norrut i Sverige som har europavägar till Norge. Utvecklingen av näringsliv, arbetsmarknad och pendling skulle gynnas av förbättrad tillgänglighet genom en bra svensk-norsk väg i regionen. Därför samarbetar nio svenska kommuner i norra Mellansverige för att förverkliga visionen om E16-en europaväg mellan Gävle och Oslo via Dalarna och Nordvärmland. Idén om en ny europaväg Gävle-Dalaområdet är en vit fläck på kartan över bra vägar mellan Sverige och Norge. Visserligen finns vägar över gränsen, men de är smala, krokiga och innebär ofta omvägar. Det här är ett förhållande som 14

Datum Sidan 15(18) kommunerna i norra Mellansverige vill ändra på. Bättre förbindelser med Osloområdet är nödvändiga av många skäl, för hanadel, industrin arbetspendling och inte minst för den expansiva turistnäringen i området. Dessutom skulle vägen på ett helt annat sätt än tidigare knyta ihop norra Sverige och norra Norge med Osloregionen. I januari 2000 startade nio kommuner i norra Mellansverige en gemensam mobilisering för att förverkliga en europaväg med sträckningen Gävle- Dalarna-Nordvärmland-Oslo som en fortsättning på nuvarande E16 österut från Oslo. Kommunerna som samarbetar för att förverkliga denna vision är Gävle, Sandviken, Hofors, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro, Malung-Sälen och Torsby. Därför behövs vägen E16 är en nödvändig förstärkning av infrastrukturen i norra Mellansverige. Vägen kommer att knyta samman viktiga transportknutpunkter som Gävle, Sandviken-Storvik, Falun-Borlänge, Malung, Torsby, Kongsvinger och Oslo på ett mycket bättre sätt än nu. Därmed ökar möjligheterna för positiv regional utveckling i hela området. E16 kommer härigenom att betyda mycket för den transportintensiva exportindustrin och den framtidsinriktade turistnäringen i norra Mellansverige. Dessa är mycket stora i ett nationellt perspektiv och ger tillsammans med övriga näringsgrenar möjlighet till många nya arbetstillfällen. Gränsövergången på E16 mellan Torsby och Kongsvinger kommer att bli Sveriges fjärde största efter E6, E18 och riksväg 61 längre söderut. E16 gör att det blir närmare för dem som bor i Osloregionen att resa till svenska turistområden. En förutsättning för regional utveckling och tillväxt är en tillfredsställande, tillgänglig och effektiv transportinfrastruktur, som leder till regionförstoring och minskade pendlingstider. De övergripande vägsystemen i Sverige och Norge är fortfarande uppbyggda med den nationella trafiken som grund. De gränsöverskridande kopplingarna är relativt få och en gemensam systemsyn har ännu inte fått tillräckligt genomslag i det samlade svensk-norska vägnätet. Vi vill särskilt understryka följande åtgärder i ett handlingsprogram; * Öka kapaciteten för godstransporter på järnväg * Säkra Arlandas utveckling och förbättra tillgängligheten till flygplatsen * Öka vägkapaciteten till viktigare målpunkter * Stöd till satsningen på E16 Gävle-Oslo 15

Datum Sidan 16(18) Utveckla idéer och förnyelseförmåga Skapa generella förutsättningar och robusta miljöer för förnyelse, innovationer och entreprenörskap Tillverknings- och verkstadsindustrin, som har tyngdpunkten i östra Mellansverige och Svealand/Bergslagen, har stor betydelse för tillväxten även i Stockholm som nationellt centra för innovationer, forskning, finansiering och tjänster i ett globalt perspektiv. Värdetillväxten inom tillverknings- och verkstadsindustrin i regionen och landet är helt avgörande för nivån även på måluppfyllelsen av RUFS 2010. Detta bör därför avspeglas på något sätt i denna beskrivning. Det planen behandlar vad gäller användning av offentlig upphandling för att främja innovationer är något Sandviken tillämpar i de regionala innovations- och FoU-projekt vi koordinerar. Detta gäller exempelvis inom projekt som utvecklar Industriell IT och Offentliga e-tjänster. Här finns, som planen mycket riktigt betonar, mycket mer att göra för att utveckla samspelet mellan offentliga organisationer och det privata näringslivet som kan stärka den gemensamma internationella konkurrenskraften och bidrar till en ekonomisk utveckling. Andra utvecklingsområden som förenar vår region är; * Gör entreprenörskap till en grundkompetens i utbildningssystemet * Stimulera täta och kunskapsintensiva miljöer (bl a via satsningen på teknikparkskoncept, som i Sandviken heter Sandbacka Park) * Utveckla regionens internationella profil * Stärk regionens position i globala nätverk * Utveckla regionen som besöksdestination * Stärk de tekniska förutsättningarna för digital kommunikation Säkra värden för framtida behov Förvalta och utveckla kultur-, rekreations- och naturvärden samt värden i den bebyggda miljön. Utveckla effektiva tekniska försörjnings- och transportsystem som minskar klimatpåverkan. Hushålla med naturresurser. Detta avsnitt i planen tar upp många viktiga planeringsmål och åtaganden som både är regionala och Stockholmsspecifika. Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Regionförstoring och mindre spridning av bebyggelsen Östra Mellansverige är Sveriges största och mest konkurrenskraftiga region. För både Sveriges och regionens ekonomi är det väsentligt att samspelet inom regionen kan ske effektivt. En utvecklad regional tågtrafik och en stadsplanering som är anpassad till tågets förutsättningar kan länka samman regionens städer. 16

Datum Sidan 17(18) Vi vill särskilt understryka planens slutsatser om att byggande, och markanvändning för arbetsplatser och bostäder, styrs till de knutpunkter som har hög tillgänglighet mot kollektivtrafik. Detta är såväl ur miljöoch ekonomi- som tillväxtsynpunkt en optimal stadsplanering. I Sandviken har detta resulterat i en påbörjad satsning på ett Resecentrum, och centralt belägna bostadsområden. Stärk sammanhållningen Förstärk processer för en sammanhållen region med en social och kulturell mångfald bryt segregerade processer Avsnittet innehåller en rad viktiga åtaganden som exempelvis; * Skapa attraktiva och varierade boendemiljöer inom regionen * Gör befintliga offentliga mötesplatser mer attraktiva och skapa nya mötesplatser spridda inom regionen * Undanröj hinder för att människor tryggt ska kunna vistas och resa i regionen Frigör livschanser Ta bort barriärer så att människor kan tillvarata sin fulla livspotential I detta sammanhang tar planen upp några mycket avgörande områden som handlar om integration och mångfald. Ska vår region bli bättre globalt anpassad måste vår förmåga till Tolerans och Tillit utvecklas jämsides med Teknik och Talang. 4. Regionens rumsliga struktur målbilder och planbilder Storregional struktur två alternativa målbilder till 2050 Nätverk av många städer eller få storstadsområden? RUFS 2010 redovisar två målbilder som illustrerar vägval mellan olika grader av koncentration av boende och sysselsättning inom den sammanhängande stadsbygden i östra Mellansverige inklusive Stockholms län. Alternativet Storstäder är något mer koncentrerat än alternativet Städer. Planen redovisar också medvetenheten om att det finns samband även i andra relationer, som de nord-sydliga spår- och vägkorridorerna i östra Mellansverige utanför Stockholms län, och de spelar en viktig roll för att förbinda städer och tätorter i de radiella stråken med varandra. De är också alternativ för den mer långväga nord-sydliga trafiken som inte har Stockholm som målpunkt, inte minst för långväga godstransporter till flera av östra Mellansveriges hamnar. 17

Datum Sidan 18(18) Vi förordar och tror på alternativet Städer i RUFS 2010. Alternativet innebär en koncentration av befolkningen till ett flertal städer i östra Mellansverige. Även om Gävle/Sandviken inte återfinns bland de uppräknade städerna där huvuddelen av befolkningstillväxten utanför Stockholm antas tillkomma, så ser vi vår region på 130 000 invånare som långsiktigt fullt jämförbar med städer som Västerås, Örebro, Eskilstuna, Nyköping, Enköping, Strängnäs, Sala och Norrköping. I alternativet Städer förutsätts att en stor del av den nya bebyggelsen lokaliseras nära stationer och andra platser som kan få god kollektivtrafik. Områden inom gångavstånd till stationer med ett utbud av lokala, regionala och mellanregionala förbindelser får särskilt hög tillgängighet. Även i detta avseende har Gävle/Sandviken en långsiktigt fullt konkurrenskraftig stadsbebyggelse kopplat till goda kollektivtrafikmöjligheter på såväl järnväg som väg. I detta planavsnitt saknar vi en analys av konsekvenserna vad gäller framväxten av nya storregioner. Tillkomsten av en ny storregion Svealand, bestående av Dalarna, Gävleborg och Uppsala samt ev någon eller några av Västmanland, Värmland och Örebro, kommer också att påverka utvecklingen av såväl infrastruktur som sambanden mellan stadsmönstren inom regionen. Även denna storregion Svealand är emellertid betjänt av ett starkt nationellt centra som Stockholm, vilket gör den öppenhet som beskrivs i RUFS 2010 än viktigare för de ömsesidiga synergieffekterna i den regionala utvecklingen. Avslutning Med detta vill Sandvikens kommun via Tillväxtnämnden lämna föreliggande synpunkter i samrådet kring RUFS 2010, och överlämnar dessa för behandling i den fortsatta processen som beskrivs i planens avsnitt 5, 6 och 7. 18