Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots ökad förbrukning av griskött. Andra har tagit plats här! 3 4 milj slaktsvin/år ( EU-15: 205, G: 43, DK: 25, USA: 105 ) 135 190.000 suggor Ca 100.000 gyltor/år Ringa export av levande grisar. Ingen import ( smittskyddsregler ). Produktivitet tekniskt: Slaktsvin världsklass. Suggor hänger med. Det förekommer politiskt snack i svensk grisbransch, med definitivt också ett fokus på ekonomi, produktion och management. Influenser från storasyskonet Danmark, vare sig vi vill eller inte. Samma åkerareal men 8 x så många grisar.
Behov av foder och åkermark Exempel 4 milj integrerade slaktsvin Ca 1,5 milj ton motsvarande torrt foder, varav ca 0,3 protein, mineral, vitamin och synt aminosyror, samt ca 1,2 milj ton spannmål. minus x-andel alternativfoder Behov av spannmål från ca 0,22 milj ha ( 5,5 ton/ha ). Behov av spridningsareal: ca 0,23 milj ha ( 22 kg P/ha/år ). Harmoniserar Utöver spannmålen kan ca 0,25 milj ton ärta eller åkerböna användas.
Vägen till färdigt slaktsvin 1. Gylta semineras vid ca 8 mån ålder ( 2-3 doser ). En sugga semineras 5 dagar efter föregående avvänjning. 2. Sugga/gylta grisar 4 månader senare. 12-14 smågrisar föds/kull. 3. Smågrisarna diar i 4-6 veckor ( 5 vanligast ). 1-2 smågrisar/kull dör innan avvänjning. 4. Vid avvänjning väger smågrisarna ca 10 kg och flyttas oftast till en tillväxtavdelning. 5. Smågrisarna växer ytterligare 5-8 veckor innan de flyttas/säljs till ett slaktsvinsstall. De är då 10-14 veckor gamla och väger 25-35 kg. 6. Nu är de äntligen slaktsvin. De första går till slakt efter 10-11 veckor och hela stallet töms efter 14-18 veckor. Normalt blir grisarna totalt ca 6 mån gamla och når 110-120 kg levande vikt ( 82-90 kg slaktvikt ). I huvudsak grupp-/omgångsvis uppfödning. allt in allt ut
Produktionsresultat slaktsvin, medeltal Sverige Danmark 1998 2006 2006 slaktade/år 313 552 st 370 736 st döda+kasserade 1,75% 1) 2,24% 1) 4,0% köttprocent 57,1 57,5 57,5 startvikt 30,6 kg 30,7 kg 33,0 kg slaktvikt 84,0 kg 86,3 kg 81,5 kg tillväxt/dag 839 g 873 g 873 g omgångstid, dagar 110 112 foderdagar 98 98 foderförbr/kg tillväxt 36,1 MJ 2) 34,9 MJ 36,0 MJ foder/gris 2937 MJ 2963 MJ 1) varav ca 0,3% kasserade 2) justerad för ändrad slaktvikt Förbättringarna 2006 jmf 1998 har gett Produktionskostnad: -34 kr/gris eller -40 öre/kg kött Fosfor: -43 g/gris eller -1,25 kg/ha vid Kväve: -0,2 kg/gris eller - 5,9 kg/ha vid
Produktionsresultat slaktsvin Sverige 2006 medel 25% bästa 25% sämsta döda+kasserade 2,24% 1,8% 2,9% köttprocent 57,5 57,4 57,55 startvikt 30,7 kg 30,0 kg 31,4 kg slaktvikt 86,3 kg 86,9 kg 85,5 kg tillväxt/dag 873 g 933 g 810 g omgångstid, dagar 112 106,5 119,5 foderdagar 98 93 103 g foderförbr/kg tillväxt 34,9 MJ 32,8 MJ 37,3 MJ foder/gris 2963 MJ 2835 MJ 3103 Skillnad mellan 25% bästa jmf 25% sämsta Produktionskostnad: -127 kr/gris eller -147 öre/kg kött Fosfor: -162 g/gris eller -4,6 kg/ha vid Kväve: -0,8 kg/gris eller - 22 kg/ha vid
Produktionsresultat suggor, medeltal Sverige Danmark 1996 2006 2006 suggor 36 067 st 69 675 st prod smågrisar/årssugga 19,8 st 22,3 st 24,9 st levande födda/kull 11,1 st 12,2 st 13,5 st avvanda/kull 9,5 st 10,3 st 11,6 st digivningstid, dagar 39,3 34,0 31,7 suggfoder/årssugga? 17 011 MJ 16500 1) medelvikt vid leverans 29,0 kg 30,1 kg 31,3 kg tillväxt avvänjn-leverans 300 g/dag 433 g/dag 465 g/dag 2) foderförbr/kg tillväxt avv-lev 31 MJ 1) 25,0 MJ 1) min bedömning 2) justerad för lika avvänjningsvikt Förbättringarna 2006 jmf 1996 har gett Produktionskostnad: -90 kr/gris eller -104 öre/kg kött Fosfor: -145 g/gris eller -7 kg/ha vid Kväve: -0,63 kg/gris eller - 30 kg/ha vid
Produktionsresultat suggor Sverige 2006 medel 25% bästa 25% sämsta prod smågrisar/årssugga 22,3 st 24,8 st 18,7 st levande födda/kull 12,2 st 12,5 st 11,8 st avvanda/kull 10,3 st 10,9 st 9,5 st digivningstid, dagar 34,0 33,8 37,6 suggfoder/årssugga 17 011 MJ 17 258 MJ 17 585 MJ medelvikt vid leverans 30,1 kg 30,4 kg 31,4 kg tillväxt avvänjn-leverans 433 g/dag 458 g/dag 409 g/dag foderförbr/kg tillväxt avv-lev 25,0 MJ 23,6 MJ 27,9 MJ Skillnad mellan 25% bästa jmf 25% sämsta Produktionskostnad: -125 kr/gris eller -145 öre/kg kött Fosfor: -150 g/gris eller -7 kg/ha vid Kväve: -0,63 kg/gris eller - 30 kg/ha vid
Hur mycket mat är normalt? Normalt energinnehåll, MJ/kg Torrfoder Färdigfoder Hemmablandat Blötfoder Suggor Digivning+seminering: 3 750 MJ/kull x 2,2 kullar/år = 8 250 MJ/sugga o år 12,5-13 12-12,3 3,5-4,3 Dräktighet: 4 000 MJ/kull x 2,2 kullar/år = 8 800 MJ/sugga o år 12-12,5 12 2,5-4 totalt: = 17 050 MJ/sugga o år Smågrisar Avvänjning: 60 MJ/smågris 12,8-13,5 ( 12,5-13 ) 3,5-4,5 Tillväxt 1: 250 MJ/smågris 12,5-13,2 12,2-12,8 3,5-4,5 Tillväxt 2: 200 MJ/smågris 12,5-12,8 12,2-12,5 3,5-4,5 totalt: 510 MJ/smågris Slaktsvin Fas1: 525 MJ/gris 12,4-12,8 12,1-12,5 3,6-4,3 Fas2: 1050 MJ/gris 12,4-12,8 12,1-12,5 3,5-4,2 Fas3: 1425 MJ/gris 12,4-12,8 12,1-12,5 3,3-4,2 totalt: 3000 MJ/gris + Rekryteringsdjur som krånglar till det!
Grisen enkelmagad och allätare som vi människor Grisen behöver energi från kolhydrater, fett och protein protein ( främst nödvändiga aminosyror ) mineraler och spårämne vitaminer vatten växttråd/fiber Optimering av foderblandning Vid gårdsoptimering har vi koll på 15-20 näringsämnen ( men 5-10 styr oftast ). Utöver de 15-20 näringsämnena finns ytterligare ca 15 som tillverkaren av vitamin- och spårämnespremix har koll på.
Innehåll i olika fodertyper 100% 80% 60% 40% 20% 0% 14 3 81 2 Färdigfoder 18 82 Koncentrat 14 4 20 62 Premix+Protein Premix Koncentrat Mineral+Aminosyror+ vitaminer Protein Biprodukter Spannmål Fett
Strukturer på torrfoder Pellets Pelletskross Mjöl Nog finmalt är ofta eftersatt. Siktanalys + planerad service av kvarn.