"Din röst om Europa 2020"

SAMRÅD MED STÄDER OCH REGIONER "Din röst om Europa 2020" (Uppföljning av ReK:s samråd 2009 med europeiska regioner och städer om en ny strategi för hållbar tillväxt) Den 3 mars 2010 lade kommissionen fram meddelandet "Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla" som uppföljare till Lissabonstrategin (se bilaga II). Rådet uppmanas nu att stödja strategins övergripande synsätt och EU:s överordnade mål samt slutgiltigt godkänna strategin. En rad viktiga frågor med betydelse för de lokala och regionala myndigheterna besvaras emellertid inte i strategin, exempelvis behovet av differentierade målsättningar på regional nivå, behovet av indikatorer utöver BNP, vilken roll de lokala och regionala myndigheterna faktiskt ska spela vid utformning och genomförande av den nya strategin, förhållandet mellan Europa 2020, sammanhållningspolitiken och EU:s budget, samt behovet av att förmedla den nya strategin till alla EU:s invånare (se bakgrundsinformation i bilaga I). Det är oerhört viktigt att dessa frågor behandlas tillräckligt ingående innan EU 2020-strategin antas vid Europeiska rådets möte i juni. Framför dina åsikter till EU:s ledare och nationella politiker som kommer att delta i Europeiska rådets möte i juni. Ditt deltagande är viktigt. För ytterligare upplysningar se: http://portal.cor.europa.eu/europe2020/ Bidragen kan lämnas på något av EU:s officiella språk. De kommer att offentliggöras på denna webbplats på originalspråket och på engelska (utan dina kontaktuppgifter). Sänd in svaren i Wordformat (doc), eventuellt genom att använda tomma fält i denna fil, till consultation@cor.europa.eu senast måndagen den 12 april 2010 SV

- 2 - First name and surname name of sender 1 : Contact details (address, telephone, email) Region Västra Götaland On behalf of the Institution: Country Sweden 1. EUROPA 2020 målsättningar Kommissionen har omvandlat EU 2020-strategins tre prioriteringar (smart och hållbar tillväxt för alla) till fem överordnade målsättningar på EU-nivå. 1. 75 % av befolkningen i åldrarna 20 64 ska ha ett arbete. 2. 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU. 3. Energi- och klimatmålen "20/20/20" ska nås (inbegripet en utsläppsminskning på 30 % på vissa villkor). 4. Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %, och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning. 5. Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner. För att säkra att medlemsstaterna skräddarsyr EU 2020-strategin med utgångspunkt i nationella förhållanden och olika utgångspunkter har kommissionen uppmanat dem att omvandla dessa målsättningar till nationella mål före Europeiska rådets möte i juni. 1.1 Finns det en lagom balans mellan strategins tre dimensioner, den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga? Om nej, motivera ditt svar: Det är en bra balans mellan de tre dimensionerna. 1.2 Är antalet mål lagom och är de tillräckligt fokuserade? Bra med ett fåtal övergripande mål. Det är viktigt att målen kompletteras med nationella och regionala mål samt mätbara tidsbestämda delmål. 1 Privacy Disclaimer The follow-up to your contribution requires the processing of your personal data (name, contact details etc.) in a file. Should you require further information, or wish to exercise your rights under Regulation (EC) 45/2001 (e.g. access or rectify data), please contact the data controller (Head of the Networks and Subsidiarity Unit) at analysis@cor.europa.eu. If necessary, you can also contact the CoR Data Protection Officer (data.protection@cor.europa.eu). You have the right of recourse to the European Data Protection Supervisor at any time (www.edps.europa.eu). Note that your personal data will not be published online.

- 3 - Kommentarer rörande enskilda mål: - Mål 1: Sysselsättningsmålet bör ändras till andelen av befolkningen 25-64 år. Detta eftersom ett högt studiedeltagande i åldersgruppen 20-24 är önskvärt. Man undviker då en målkonflikt med mål 4. Sverige (och Västra Götaland) ligger redan i dag över målet. - Mål 2: Viktigt mål, men ingen utmaning för Västra Götaland som ligger på ca 5 procent i dag. FoU-investeringarna består av privata och offentliga investeringar. Västra Götaland är en globaliserad region och karaktäriseras av Europas högsta nivå av privata FoU-investeringar, vilket är ett viktigt fundament för tillväxt och utveckling i regionen. Utmaningen är dock att behålla och intensifiera denna nivå i tider av global finansiell kris. För att målet i EU2020 ska uppnås krävs stora ökningar även i offentliga FoU-investeringar, vilket är något som EU:s regeringar direkt kan påverka. Målet bör därför kompletteras med ett mål om offentliga FoU-investeringar, som kan fungera som hävstång för företagens FoU-investeringar. Målet kan då bli en utmaning även för länder som ligger över 3 procent pga. höga privata FoUinvesteringar. - Mål 4: Oklart vad som avses med högre utbildning eftergymnasial utbildning oavsett längd eller minst treårig eftergymnasial. Västra Götalandsregionen förespråkar det senare alternativet. 1.3 Vilka andra målsättningar bör ditt land föreslå som nationella mål, i syfte att ta hänsyn till regionala förhållanden och återspegla olika utgångslägen på lokal och regional nivå? Mål som är viktiga i ett nationellt och regionalt perspektiv är: - Nyföretagandet är lågt i Sverige och varierar mellan regioner. Kvantitativa nyföretagarmål behövs nationellt och regionalt. Västra Götalandsregionens har ett sådant mål, med 10 nya företag per 1 000 invånare (16-64 år). - Sverige har ett relativt högt arbetskraftsdeltagande, men variationen är stor mellan regioner och mellan olika grupper i samhället. Det är därför angeläget med regionala sysselsättningsmål samt mål för vissa grupper. Det är särskilt angeläget att precisera målsättningen för

- 4 - arbetskraftsdeltagandet bland utlandsfödda. Även målsättningar om ungdomsarbetslösheten är angelägna. - Västra Götaland tillhör en av Europas mest FoU-intensiva regioner, som förklaras av ovan nämnda omfattande FoU-investeringar inom ett antal stora företag i Sverige med huvudkontor i storstadsregionerna. För ökad FoU i fler regioner krävs högre FoU-intensitet och innovationskapacitet i små och medelstora företag (SMF) och för att balansera beroendet av ett fåtal storföretag. Tydliga mål kopplade till FoU och innovation i SMF och offentliga FoU-investeringar på nationell och regional nivå kan driva på denna process. 2. EUROPA 2020 indikatorer Kommissionen har fastslagit att resultatet av strategin kommer att bedömas årligen "på grundval av en uppsättning indikatorer som visar de totala framstegen mot målet, dvs. en smart och grön ekonomi för alla med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning". Trots detta fastställs det inte några indikatorer i förslaget. De politiska riktlinjerna för de ekonomiska strategierna utformas på grundval av uppmätta resultat. För närvarande råder det stor enighet om behovet av att kombinera BNP med indikatorer som bättre kan mäta de ekonomiska resultaten och invånarnas levnadsstandard och livskvalitet. 2.1 Vilken typ av indikatorer bör användas för att mäta vilka framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen på EU-nivå? Målsättningarna bör brytas ned i indikatorer som mäter utvecklingen för olika delpopulationer och som mäter utvecklingen regionalt (NUTS 2). Ett exempel är målet om sysselsättning, där behövs indikatorer som mäter skillnader i sysselsättningsgrad mellan kvinnor/män och mellan utlandsfödda och andra delar av populationen. Indikatorer inom delpopulationer skapar möjligheter att bättre analysera vilka åtgärder som krävs för att uppnå målen. 2.2 Vilka utmaningar anser du kan finnas i samband med användandet av dessa indikatorer?

- 5 - Ett generellt problem med kvantitativa mål och indikatorer är risken att resurser kanaliseras till det som går att mäta på bekostnad av områden som är av mer kvalitativ karaktär. 3. EUROPA 2020 De lokala och regionala myndigheternas roll Kommissionen föreslår att: "Alla nationella, regionala och lokala myndigheter bör genomföra partnerskapet i nära samarbete med parlamenten, arbetsmarknadens parter och med representanter för det civila samhället, och bidra till utformningen av de nationella reformprogrammen och genomförandet av dessa." När det blir dags att genomföra denna princip i praktiken, särskilt med avseende på de sju "huvudinitiativ ('flaggskeppsinitiativ')" som ska bidra till att uppnå de slutliga målen för EU 2020-strategin (se bifogad information) föreslår kommissionen emellertid att åtgärder och initiativ samordnas på EU-nivå och på nationell nivå, men utan att närmare gå in på den lokala och regionala nivåns roll. 3.1 Finns det några institutionella mekanismer i ditt land som skulle kunna bidra till att verkligen involvera regionerna och kommunerna i utarbetandet av strategin (utformning av nationella målsättningar och reformprogram) samt i genomförandet. Hur kan regionerna och kommunerna se till att strategin blir mer fokuserad på och anpassad till lokala och regionala skillnader? Ur vårt perspektiv har den regionala nivån i stor uträckning en instrumentell kapacitet att just katalysera och arrangera komplexa partnerskap mellan privata och offentliga aktörer i genomförandet. Regionerna är ofta den reella verkstaden för genomförande av europeisk och nationell politik, nära medborgarna. Därför blir det helt centralt att alla policynivåer, inkl den regionala, samverkar för att nå målen i EU2020 och att regionerna verkligen får ett ägarskap i genomförandet. Västra Götalandsregionen har sedan tio år ett mandat att arbeta med utvecklingsfrågor, mot bakgrund av en folkvald församling och egna skatteintäkter. Ett regionalt finansierat och beslutat utvecklingsarbete, med stöd från nationella riktlinjer och i linje med europeiska program, bidrar till det som EU2020 vill uppnå.

- 6 - Inom vår egen region, Västra Götaland, lägger en långsiktig regional utvecklingsvision och tillämpade tillväxtprogram, utarbetade i brett regionalt partnerskap, grunden för prioriteringar och skapar förutsättningar för långsiktig växtkraft och omställning. Detta ger utrymme för den nödvändiga anpassningen till nationell tillväxtpolitik och till lokala och regionala förutsättningar inom och mellan EU:s medlemsländer och regioner. Regionalt finansierade och prioriterade satsningar för att stimulera hållbar tillväxt (i vår region ungefär 400 miljoner kronor per år) medfinansieras av EU-program och andra aktörer minst dubbelt ibland tredubbelt och innebär därmed mycket kraftfulla åtgärder. Ett aktuellt exempel är det regionala programmet InMotion (150 miljoner kronor), en kraftsamling på miljö, energi och hållbara transportlösningar som bidrar till produkt- och tjänsteutveckling för en omställning av fordons- och transportindustrin och vidareutveckling inom energi och miljöteknikområdet. Mycket av arbetet för att skapa hållbar tillväxt i Europa sker på lokal och regional nivå, genom finansiering och beslut av lokala och regionala myndigheter. Dessa svarar för två tredjedelar av all offentlig finansiering. Erfarenheten visar att de medlemsländer i EU som i högre grad integrerar den lokala och regionala nivån i sin tillväxtpolitik också är de som uppvisar bättre resultat. Utan dessa nivåers aktiva deltagande kommer ingen europeisk utvecklingsstrategi att lyckas. Västra Götalandsregionen ser därför positivt på att Europeiska rådet i sina slutsatser från den 26 mars uppmärksammar att ett nära samarbete med och ett ökat egenansvar för regioner är nödvändigt för att EU2020 ska bli en effektiv strategi med genomslagskraft. 3.2 Hur ser ni på er roll i samband med genomförandet av Europa 2020 (rent generellt och mer specifikt när det gäller utformningen av huvudinitiativen)? De sju huvudinitiativen, eller flaggskeppsinitiativen, ligger i linje med våra prioriteringar och insatser vilket visar på den logiska kedja från EU-nivå till regional/lokal nivå som är nödvändig för att EU2020 ska bli framgångsrik.

- 7 - Västra Götalandsregionen vill understryka vikten av att Europas regioner, medlemsstaterna och EU-kommissionen samarbetar närmre i verklig integrering av politik och resurser som rör centrala delar av tillväxtpolitiken; forskning, innovation och utbildning. Här har regionerna en nyckelroll. Ett effektivt gemensamt flernivåledarskap är avgörande för att nå målen i EU2020 och för att åstadkomma verklig utväxling på investerade resurser. Viktigt att poängtera är att regionerna, med dess mandat och finansiella resurser, involveras djupare och ges ett tydligt mandat att delta i, både utformning och genomförande av politiken och dess flaggskeppsinitiativ. Inom initiativen Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, Industripolitik för globaliseringens era och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen bedriver Västra Götalandsregionen en hållbar tillväxtpolitik med framgångsrika insatser. Nedan följer några exempel: Innovationsunionen Det regionala tillväxtprogrammet innehåller en innovationsstrategi byggd på tre pelare: entreprenörskap, innovativa små och medelstora företag och forskningsdrivna kluster. Det betonar kunskapstriangeln, samspelet mellan utbildning, forskning och innovation. Strategin genomförs primärt genom ett regionalt nätverk av interaktiva open innovation plattformar, kreativa miljöer där innovation, nya teknologier och affärsutveckling byggs i samverkan mellan små och stora företag, universitet, forskningsinstitut och offentliga organisationer. Vidare har Västra Götalandsregionen nyligen startat Gothia Forum som genom samarbete med läkemedelsindustrin, universitet och högskolor, som ska bli en mötesplats och resurs för alla som arbetar med klinisk medicinsk forskning i Västra Götaland. Målet är att göra Västra Götaland till den mest attraktiva regionen för högkvalitativ klinisk forskning i Europa. Ett resurseffektivt Europa Västra Götalandsregionen har genomfört lyckade insatser på områdena

- 8 - hållbar design, energieffektivt byggande, samt biogas från jordbruksavfall och avloppsvatten som fordonsbränsle. Regionens roll är att engagera och samordna alla relevanta aktörer i en lång kedja av forskning, näringsliv och konsumenter. Två konkreta projekt inom området är Dryport-projektet för hållbara transportlösningar och Build with CaRe, ett Nordsjö-projekt för energieffektivt byggande. Industripolitik för globaliseringens era I många fall samfinansierat med EU:s regionalfond, har regionen investerat i en utvecklad inkubatorsverksamhet, inklusive kommersialisering av forskningsresultat; riskkapitalbolaget Almi Invest AB med sina regionala riskkapitalfonder, såddfinansiering med flera möjligheter till företagsstöd; innovativa program för företagsutveckling, exempelvis Industriell Dynamik som belönats med AER Innovation Award 2009. Västra Götalandsregionen stöttar även storskaliga test- och demomiljöer för bilindustrin med europeisk kapacitet, t ex Test Site Sweden. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Genom socialfonden har vi kunnat investera i kompetensutvecklingsinsatser inom fordonsklustret (150 miljoner kronor); attitydpåverkande insatser inom utbildningssystemet i syfte att tillföra ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen på alla nivåer från förskola till akademi; åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet; integrationsinsatser med tillväxtfokus framför allt i utsatta stadsdelar i storstäder. 4. Europa 2020 EU-finansiering och sammanhållningspolitik Regionkommittén betonar att målet med sammanhållningspolitiken är att "sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer" (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 174). Om det prioriterade området "tillväxt för alla" i EU 2020-strategin ska utgöra förbindelselänken mellan tillväxt och målsättningarna om (ekonomisk,

- 9 - social och territoriell) sammanhållning måste det omvandlas till trovärdiga mål. I kommissionens EU 2020-förslag konstateras följande: "Sammanhållningspolitiken och strukturfonderna, som redan i sig är betydelsefulla, är också viktiga genomförandemekanismer för att uppnå prioriteringarna för en smart och hållbar tillväxt för alla i medlemsstaterna och regionerna." Vidare fastslår man att "Debatten bör inte bara gälla finansieringsnivån utan också hur olika finansieringsinstrument som strukturfonder, fonderna för jordbruk och landsbygdsutveckling, ramprogrammet för forskning och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation ska utformas för att uppnå målen i Europa 2020, dvs. för att uppnå största möjliga verkan och garantera effektivitet och ett mervärde för EU." Man erkänner även att: "Det är också väsentligt att sprida den ekonomiska tillväxtens fördelar till EU:s alla delar, däribland dess yttersta randområden, och på så sätt stärka den territoriella sammanhållningen." 4.1 På vilket sätt och under vilka omständigheter kan sammanhållningspolitiken leva upp till den viktiga målsättningen i fördraget om att "minska skillnaderna", samtidigt som den bidrar till EU 2020- strategins prioriteringar om smart och hållbar tillväxt för alla? Sammanhållningspolitiken är viktig och bör utformas så att tillväxtfrågor prioriteras. Den bör inriktas mindre på rent geografiskt betingade åtgärder, mer på tillväxtorienterade och regionalt integrerade åtgärder. EU måste ta ett ansvar för alla delar av unionen, även om åtgärderna även fortsättningsvis främst bör avse de minst utvecklade regionerna, konvergensområdena. Mindre utvecklade regioner, tillväxtregioner och städer bidrar alla till utveckling. Det dubbla uppdrag som städer har att skapa välstånd åt alla sina invånare, och att vara tillväxtmotorer för omgivningen motiverar särskilda åtgärder. Arbetet med stärkt konkurrenskraft inom sammanhållningspolitik är inget nollsummespel. Det finns ingen anledning att primärt anta att ett Europa som gör koncentrerade insatser inom färre områden för att klara utmaningar som

- 10 - konkurrenskraft/attraktivitet, energi/klimat, demografi/immigration och delaktighet blir ett mindre sammanhållet Europa. Om de helt strategiska frågorna väljs är det dessutom givet att dessa kommer att genomsyra genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik och därigenom ge tillräckliga förutsättningar för utsatta regioner att genomföra nödvändig modernisering. För att sammanhållningspolitiken ska kunna drivas kraftfullt inom en begränsad EU-budget så innebär det att stöd till areella näringar, företagssubventioner och mer allmänna utvecklingsinsatser måste reduceras kraftigt. En ökad inriktning mot tillväxtinsatser som orienteras gentemot kvalitet, relevans och excellens ger sammanhållningspolitiken den roll som krävs för att EU sammantaget och långsiktigt ska kunna upprätthålla och nå de mål som EU2020 sätter upp. En sammanhållningspolitik som inkluderar alla regioner i Europa. 4.2 Hur bör EU:s finansiering bidra till territoriell sammanhållning, både vad gäller (A) dess totala storlek och (B) fördelningen mellan olika finansieringsinstrument såsom strukturfonderna, fonderna för jordbruk och landsbygdsutveckling, ramprogrammet för forskning och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation? Territoriell sammanhållning förutsätter ett helhetsgrepp präglat av sektorsövergripande arbetssätt med utgångspunkt i regionala och lokala förutsättningar och behov. Territoriet är utgångspunkt, och inom territoriet måste det finnas ett brett partnerskap som integrerar olika politikområden. Lokala och regionala myndigheter är väl lämpade att utveckla partnerskap inom sina respektive områden. I realiteten skapas och genomförs sammanhållningspolitiken på regional och lokal nivå. Det är av yttersta vikt att detta kan fortsätta och utvecklas ytterligare, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. I Västra Götaland har sammanhållningspolitiken alltmer kommit att integreras med andra utvecklingsprogram inom det regionala tillväxtarbetet, med goda erfarenheter, vilket framgår av exemplen under våra kommentarer ovan (se

- 11 - fråga 3.1 och 3.2). EU-programmen, inkl ramprogrammen för forskning och innovation, tillsammans med nationella och regionala program stärker varandra ömsesidigt under hela processen programarbete-genomförandeuppföljning-utvärdering. Samordning mellan olika sektorsintressenstatlig/regional/kommunal,offentlig,/privat/ideell, näringsliv/myndigheter/akademi - underlättas på regional nivå. Landsbygdsutveckling bör flyttas från den gemensamma jordbrukspolitiken in i sammanhållningspolitiken som ett eget insatsområde. Många insatser, t.ex. miljöinvesteringar och landsbygdsutveckling, är i dag stödbara från flera fonder. En renodling och koncentration bör eftersträvas så att jordbruksfonden omvandlas till en fond inom sammanhållningspolitiken för miljöinsatser och landsbygdsutveckling riktad till en bredare målgrupp än i dag. En reformerad budget för EU bör uppmärksamma att jordbrukspolitikens finansiella medel på sikt bör flyttas över till de tillväxtorienterade delarna av sammanhållningspolitiken. Inom ramen för sammanhållningspolitiken främjar gränsöverskridande och interregionalt samarbete integration över nationsgränser, skapar strategiska samarbeten och utbyten, bidrar till tillväxt och skapar ett tydligt europeiskt mervärde. Detta bör tydliggöras genom fortsatt satsning på Interregprogram, men bör även genomsyra andra program. Att ytterligare stärka den internationella konkurrenskraften i Europas forsknings- och innovationssystem måste prioriteras. Att EU och ett sammanhållet europeiskt forsknings- och innovationsområde (ERA) även fortsättningsvis är attraktivt för kunskapsintensiv produktion och för FoUverksamhet är en viktig gemensam angelägenhet. Mer EU-resurser till grundforskning och tillämpad forskning är på sikt en förutsättning för att globala företag även i framtiden ska förlägga en stor andel av sin FoUverksamhet inom EU. Det är viktigt att forskningsprogrammen lyfter fram spets- och kompetensområden där EU har unika förutsättningar att vara konkurrenskraftigt globalt, samtidigt som man skapar förutsättningar för helt

- 12 - nya branscher att växa. Den framtida forsknings- och innovationspolitiken, det nationella och det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet bör samspela tydligare och gå mot en ökad integrering. Det gäller i såväl strategiutveckling som genomförande för att ge ytterligare kraft till en tillväxtorienterad sammanhållningspolitik. 5. Att förmedla Europa 2020 År 2009 hävdade vissa deltagare i ReK:s samråd om Lissabonstrategins framtid att strategin inte uppfattades som relevant för vanliga människors liv. Kommissionen medger att regionerna kan spela en viktig roll när det gäller att förklara behovet av att stödja Europa 2020 och hur EU och medlemsstaterna förväntar sig att "allmänheten, företagen och deras intresseorganisationer" ska bidra till att genomföra nödvändiga reformer. I detta syfte kommer kommissionen att föreslå ett "gemensamt kommunikationsverktyg" som tar hänsyn till "nationella förhållanden och traditioner". 5.1 Anser du att Europa 2020-förslaget kan förmedlas till EU:s medborgare på ett bättre sätt än vad som var fallet med Lissabonstrategin? Mot bakgrund av erfarenheterna från Lissabonstrategin, till vilka delar av det europeiska samhället och territoriet bör en särskild informationsinsats riktas? I grunden belyser bristen på medvetenhet om Lissabonstrategin ett demokratiskt problem. Västra Götalandsregionen vill poängtera att EU och dess medlemsländer, inkluderat lokala och regionala myndigheter, ska verka för öppenhet, delaktighet, tydlig ansvarsfördelning, effektivitet och konsekvens. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste vara vägledande för arbetet i den europeiska integrationen. Våra folkvalda representanter på alla politiska nivåer har ett ansvar för demokratiarbetet och för att förmedla det gemensamma europeiska integrationsprojektet. Genom att regional och lokal nivå inkluderas i den fortsatta processen kring Europa 2020 möjliggörs den nödvändiga anpassningen till såväl nationella

- 13 - som lokala och regionala förutsättningar. För att få ett engagemang i EUfrågor generellt och EU2020 specifikt måste medborgarna uppleva att deras folkvalda lokala och regionala företrädare har ett reellt inflytande över de frågor som berör den lokala och regionala nivån. Implementeringen av EU2020 måste föras närmare medborgaren. Det görs bäst genom en aktiv flernivådemokrati där lokal och regional nivå kommunicerar hur europeiska mål och strategier gemensamt med nationellt och regionalt anpassade mål och insatser leder till förverkligandet av ett Europa med hållbar tillväxt. 5.2 Vilka element bör finnas med i det kommunikationsverktyg som kommissionen föreslagit? Och på vilket sätt bör den ta hänsyn till de ekonomiska, sociala, territoriella och kulturella skillnaderna mellan EU:s länder och regioner? I Europeiska rådets slutsatser från den en 26 mars uttrycks ett tydligt stöd för att regionerna inkluderas i arbetet med att förverkliga Europa 2020. I Sverige är principen om kommunalt självstyre en självklar del av den svenska författningstraditionen och vi ser positivt på att Europeiska rådet uppmärksammar de lokala och regionala nivåernas viktiga roll i Europa 2020. Det föreslagna kommunikationsverktyget kan utgöras av ett informationspaket som i grunden gäller alla regioner i EU men anpassas av regionala folkvalda myndigheter till de olika regionala och lokala förutsättningar som råder. Ett partnerskap/nätverk mellan Regionkommittén och EU:s regioner skulle tillsammans kunna utforma både den generella och den regionalt anpassade kommunikationen om Europa 2020. Regioner och kommuner har förutsättningar att förmedla på vilket sätt Europa 2020 utifrån ett regionalt perspektiv bidrar till ett konkurrenskraftigt, socialt och miljömässigt sammanhållet EU.

- 14 - Bilaga I Europa 2020: Bakgrundsinformation från Regionkommitténs övervakningsplattform för Europa 2020 1. Europeiska kommissionens förslag Europa 2020 uppfyller några viktiga krav från EU:s städer och regioner Förslaget i kommissionens meddelande "Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla" 2 uppfyller i stort fem centrala krav som ReK har framfört och utgör ett konstruktivt svar på ReK:s initiativyttrande som antogs vid plenarsessionen den 3 4 december 2009 3 och på några av de frågor om Lissabonstrategins framtid som framkom vid ReK:s samråd med europeiska regioner och städer om en ny strategi för hållbar tillväxt som ägde rum tidigare under 2009 4. Efter den femte territoriella dialogen, som ägde rum den 18 januari 2010, sammanfattades dessa frågor i en gemensam skrivelse från ReK:s ordförande och det spanska rådsordförandeskapet till Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Först och främst påpekas i kommissionens förslag att de lokala och regionala myndigheterna i EU måste betraktas som ständiga partner vad gäller strategins utformning och genomförande, vilket ReK har förordat sedan 2006. I avsnittet "Vem gör vad?" i kommissionens förslag (punkt 5.2) anges att (vår understrykning "Alla nationella, regionala och lokala myndigheter bör genomföra partnerskapet i nära samarbete med parlamenten, arbetsmarknadens parter och med representanter för det civila samhället, och bidra till utformningen av de nationella reformprogrammen och genomförandet av dessa. Genom att upprätta en permanent dialog mellan olika förvaltningsnivåer kommer unionens prioriteringar att komma närmare allmänheten och stärka det egenansvar som krävs för att kunna genomföra Europa 2020-strategin". Dessutom anges i förslaget: "Utbyte av bra metoder, riktmärken och nätverkande, vilket flera medlemsstater rekommenderat, har visat sig användbart för att skapa egenansvar och dynamik runt behovet av reform". Trots kommissionens påstående har dessa nätverk skapats av en rad olika aktörer, som regioner och städer eller ReK, snarare än av medlemsstaterna själva. Deras roll förtjänar ett större erkännande och ett utrymme där deras bidrag bättre kommer till sin rätt. För det andra anges i Europa 2020 att Regionkommittén bör "knytas närmare" till strategin, vilket i ReK begärt i sitt yttrande 5. 2 3 4 5 KOM(2010) 2020, 3.3.2010. Lissabonstrategins framtid efter 2010 (CdR 25/2009). www.cor.europa.eu/europe2020. Lissabonstrategins framtid efter 2010 (CdR 25/2009).

- 15 - För det tredje jämställs de sociala och miljömässiga pelarna med den ekonomiska, vilket innebär en korrigering av det förbiseende av de sociala och miljömässiga aspekterna som de flesta städer och regioner i EU såg som den största svagheten i Lissabonstrategin. I kommissionens förslag påpekas också med rätta att de mål som är kopplade till prioriteringarna i Europa 2020 smart hållbar tillväxt för alla bör betraktas som sammanhängande och ömsesidigt förstärkande. Det uppfyller också ReK:s krav på "utveckling av Europas konkurrenskraft i den gröna ekonomin" 6. För det fjärde konstateras i förslaget att strategin på ett flexibelt sätt bör anpassas till olika utgångslägen. Samtidigt som kommissionen antar mål på EU-nivå som omfattar de tre ovannämnda prioriteringar inser man att "Medlemsstaterna är olika och EU är med sina 27 medlemsstater mer mångfacetterat än det var för tio år sedan", att det i "traditionella sektorer och landsbygdsområden" och "ekonomier baserade på hög kompetens och tjänster" råder andra förhållanden. Kommissionen föreslår därför att varje medlemsstat ska omvandla EU-målen till "nationella mål och strategier" så att "investeringar i forskning och utveckling samt i innovation, utbildning och resurseffektiv teknik ( ) kommer att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen". För det femte konstateras också i förslaget att Europa 2020 måste uppfylla kravet på solidaritet mellan de rikaste och de fattigaste områdena i unionen, och att resultaten av strategin kommer att bidra till att genomföra Lissabonfördragets mål om territoriell sammanhållning: "Det är också väsentligt att sprida den ekonomiska tillväxtens fördelar till EU:s alla delar, däribland dess yttersta randområden, och på så sätt stärka den territoriella sammanhållningen". 2. Andra frågor med relevans för EU:s lokala och regionala myndigheter beaktas emellertid inte i tillräcklig grad Andra centrala frågor som ReK tagit upp behandlas inte tillräckligt i förslaget om Europa 2020. Det gäller särskilt följande: Samtidigt som man i Europa 2020-förslaget inser behovet av starkare ekonomisk styrning uppfylls inte ReK:s krav på att de nationella regeringarna behöver "starkare incitament för att åta sig att uppnå målen i den nya strategin" 7. Man förlitar sig i stället på effektiviteten i de mekanismer som bygger på de landsspecifika rekommendationer som rådet gett ut och den efterföljande politiska varning som kommissionen kan utfärda om en medlemsstat inte har uppfyllt rekommendationerna inom två år. 6 7 Se fotnot 5. Se fotnot 5.

- 16 - I motsats till de ovannämnda positiva konstaterandena betonas inte vad gäller de lokala och regionala myndigheternas roll behovet av att involvera dessa på ett stadigvarande och strukturerat sätt i utformningen och genomförandet av huvudinitiativen. Trots att man anser att ReK "bör knytas närmare" till strategin förklaras inte hur kommittén ska involveras i utformningen, genomförandet och övervakningen av den nya strategin. I förslaget efterlyses en diskussion om "hur olika finansieringsinstrument som strukturfonder ( ) ska utformas för att uppnå målen i Europa 2020". Det enkla påpekandet att "sammanhållningspolitiken och strukturfonderna ( ) redan i sig är betydelsefulla" borde utvecklas närmare. ReK har alltid betonat faran av de just nu ökande tvärregionala ekonomiska skillnaderna (medan skillnaderna mellan länderna minskar) och de ojämlika sociala villkor som blir följden och som motverkar den europeiska sociala modellen. Mot bakgrund av debatten om EU-budgetens storlek och logiken bakom den bör därför kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och Europa 2020 tas under noggrannare omprövning med beaktande av den roll som sammanhållningspolitiken spelar för integrationen. I förslaget får ReK inget gehör för sitt konstaterande att "BNP i allt högre grad upplevs som en otillfredsställande huvudindikator" 8 och att den därför måste kompletteras med nya indikatorer för att bättre återspegla de många olika faktorer som påverkar livskvaliteten och frågorna om (ekonomisk, social och miljömässig) hållbarhet. Runtom i världen är man mycket medveten om och för en bred debatt om behovet av att kombinera BNP med indikatorer som bättre kan mäta de ekonomiska resultaten och medborgarnas livskvalitet och levnadsstandard 9. I förslaget anges också följande: "Europeiska kommissionen kommer årligen att bedöma situationen på grundval av en uppsättning indikatorer som visar de totala framstegen mot målet, dvs. en smart och grön ekonomi för alla med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning". Man talar däremot inte om vilka indikatorer det handlar om. I Europa 2020 anges att de föreslagna målen på EU-nivå "är representativa, men inte uttömmande". Medlemsstaterna uppmanas att om de så önskar fastställa sina egna kompletterande indikatorer och mål. I Europa 2020-förslaget avstår man emellertid från att stödja fastställandet av ytterligare indikatorer på EU-nivå, vilket är avgörande om de ska användas över hela EU för styrningsändamål (jämförelse och benchmarking, övervakning och utvärdering, förvaltning av den territoriella politiken). 8 9 Se fotnot 5. Det finns en mängd studier om detta ämne (t.ex. OECD-initiativet "Att mäta samhällsutvecklingen" eller Stiglitz-, Sen- och Fitoussi-kommissionens rapport om mätning av ekonomiska resultat och samhällsutveckling) liksom kommissionens eget arbete (meddelandet "Bortom BNP Att mäta framsteg i en föränderlig värld" (KOM(2009) 433 slutlig)).

- 17 - Vad beträffar behovet av en effektivare kommunikation till allmänheten och olika aktörer, nämns i förslaget "gemensamma kommunikationsverktyg" men inga detaljer ges. Detta förblir en viktig förutsättning för att Europa 2020 ska lyckas i praktiken. I sitt yttrande 10 efterlyste ReK "en effektivare kommunikationsstrategi (...) för att öka medvetenheten om och föra fram huvudbudskapen i den nya strategin", medan man i bidragen till ReK:s samråd 11 krävde en strategi som får "ökad relevans för vanliga medborgares liv". * * * 10 11 Lissabonstrategins framtid efter 2010 (CdR 25/2009). Samråd med europeiska regioner och städer om en ny strategi för hållbar tillväxt, www.cor.europa.eu/europe2020.

- 18 - Bilaga II Europa 2020: Kommissionen föreslår en ny ekonomisk strategi för Europa (Pressmeddelande IP/10/225, 3 mars 2010) Europeiska kommissionen lanserar i dag Europa 2020-strategin för att ta Europa ur krisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa årtionde. Kommissionen anger följande tre centrala drivkrafter för tillväxt som ska genomföras genom konkreta åtgärder på EU-nivå och nationell nivå: smart tillväxt (främja kunskap, innovation, utbildning och ett digitalt samhälle), hållbar tillväxt (göra vår produktion mer resurseffektiv och samtidigt öka konkurrenskraften) och tillväxt för alla (öka deltagandet på arbetsmarknaden, höja kompetensen och stärka fattigdomsbekämpningen). Denna kamp för tillväxt och arbetstillfällen kräver ansvar på högsta politiska nivå och mobilisering av alla aktörer i hela Europa. Det uppställs fem mål som anger var EU bör stå år 2020 och mot vilka framstegen kan mätas. Kommissionens ordförande Barroso: "Europa 2020 handlar om vad vi måste göra idag och imorgon för att åter föra in EU:s ekonomi på rätt spår. Krisen har blottlagt grundläggande problem och ohållbara utvecklingstendenser som vi inte längre kan bortse från. Europa har ett tillväxtunderskott som utgör en risk för vår framtid. Vi måste beslutsamt ta itu med våra svagheter och utnyttja våra många starka sidor. Vi måste bygga en ny ekonomisk modell baserad på kunskap, en koldioxidsnål ekonomi och hög sysselsättning. För detta krävs ett engagemang från alla aktörer runtom i Europa." Europa måste först och främst dra lärdom av den globala ekonomiska och finansiella krisen. Våra ekonomier är oupplösligt sammanlänkade. Ingen medlemsstat kan hantera de globala utmaningarna effektivt genom att agera ensam. Vi är starkare när vi samarbetar och en nära samordning av den ekonomiska politiken krävs därför för att vi ska lyckas ta oss ur krisen. Om vi misslyckas kan vi stå inför ett "förlorat årtionde" med relativ tillbakagång, permanent försvagad tillväxt och höga nivåer av strukturell arbetslöshet. I Europa 2020-strategin uppställs därför en vision för Europas sociala marknadsekonomi under nästa årtionde som vilar på följande tre sammankopplade och ömsesidigt förstärkande prioritetsområden: smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, hållbar tillväxt främja en koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, och tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Framstegen när det gäller att nå dessa mål kommer att mätas i förhållande till fem representativa överordnade EU-mål som medlemsstaterna ska omvandla till nationella mål som återspeglar deras olika utgångslägen: 75 % av befolkningen i åldrarna 20 64 ska ha ett arbete. % av EU:s BNP ska investeras i FoU.

- 19 - Klimat- och miljömålen 20/20/20 ska nås. Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha fullbordade högre studier. Antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner. För att nå dessa mål lägger kommissionen fram en Europa 2020-agenda som består av en rad flaggskeppsinitiativ. Att genomföra dessa initiativ är en gemensam prioritet och åtgärder kommer att krävas på alla nivåer av organisationer på EU-nivå, medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter. Innovationsunionen inrikta FoU- och innovationspolitiken på stora utmaningar och samtidigt överbrygga klyftan mellan forskning och marknad för att omvandla uppfinningar till produkter. Exempelvis kan gemenskapspatentet varje år leda till besparingar på 289 miljoner euro för företagen. Unga på väg förbättra kvaliteten och den internationella attraktionskraften hos systemet för högre utbildning i Europa genom att främja studenters och unga yrkesmänniskors rörlighet. En konkret åtgärd är att göra lediga platser i alla medlemsstater mer tillgängliga i hela Europa och se till att yrkeskvalifikationer och yrkeserfarenhet faktiskt erkänns. En digital agenda för Europa hållbara ekonomiska och sociala fördelar från en digital inre marknad baserad på ultrasnabbt Internet. Alla européer bör ha tillgång till höghastighetsinternet år 2013. Ett resurseffektivt Europa stöd för omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Europa bör hålla fast vid sina mål för 2020 när det gäller energiproduktion, energieffektivitet och energiförbrukning. Detta skulle leda till att kostnaden för import av olja och gas kommer att ha minskat med 60 miljarder euro år 2020. Industripolitik för grön tillväxt bidra till att EU:s industribas är konkurrenskraftig i världen efter krisen, främja entreprenörskap och utveckla ny kompetens. Detta skulle skapa miljontals nya arbetstillfällen. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen skapa förutsättningar för en modernisering av arbetsmarknaderna i syfte att öka sysselsättningen och garantera våra sociala modellers hållbarhet, samtidigt som babyboomgenerationen går i pension. Europeisk plattform mot fattigdom säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genom att hjälpa fattiga och socialt utslagna och göra så att de kan delta aktivt i samhället.

- 20 - Ambitionsnivån i Europa 2020 innebär att ledarskapet och ansvaret måste lyftas till en ny nivå. Kommissionen uppmanar stats- och regeringscheferna att ta sitt ansvar för denna nya strategi och anta den vid Europeiska rådets vårmöte. Europaparlamentets roll ska också utökas. Styrningsmetoderna ska förstärkas för att garantera att åtagandena omvandlas till effektiva åtgärder på fältet. Kommissionen kommer att övervaka framstegen. Rapporteringen och utvärderingen inom både Europa 2020 och stabilitets- och tillväxtpakten kommer att utföras samtidigt (men de förblir fristående instrument) för att öka samstämmigheten. Därigenom kommer båda strategierna att kunna sträva mot liknande reformmål men ändå förbli separata instrument. Den kompletta texten till förslaget Europa 2020 samt ytterligare information återfinns på http://ec.europa.eu/eu2020/index_en.htm