Specialister i socialtjänsten Marcs Falk Johansson Socionom & doktorand 2019-04-03
Bakgrnden till dagens specialister Under lång tid en tbredd oro för medarbetares arbetsmiljö och personalomsättningen i socialtjänsten Flera orsaker till den negativa trenden: arbetsbelastning, kompetens, stats m.fl. Reaktiva förslag från fackförbnd och arbetsgivare till att skapa en enhetlig helhetslösning specialistsocionomen Stärkt handledning och introdktion Spetskompetens och evidensbaserad praktik Kompetenstveckling och karriärmöjlighet
Kartläggning av specialister 2016 Majoriteten av landets kommner hade någon form av specialist- eller seniortjänst En mycket stor spridning med ett tjgotal olika tjänstebenämningar 38% Förste socialsekreterare 14% Metodstödjare 10% Grppledare 8% Specialistsocionom Olika ppdrag, olika förtsättningar och olika ppfattning om rollen
Vad är en specialist? Vadå specialist? Man kan arbeta länge inom ett specifikt område och bli dktig på det, är man då specialist inom exempelvis försörjningsstöd? Problemet med specialiserade enheter och specialisttjänster är att det förstör det traditionella sociala arbetet, vi ska arbeta med en helhetssyn. (Socialchef i Dalarna)
Vem är specialist i socialtjänsten? Arbetsbeskrivningen i praktiken 1. Erfarenhet av praktikens olika fält 2. Personlig lämplighet och flosklerna 3. Metodspecifika knskaper 4. Utbildning på avancerad nivå Skillnaden mellan sjkvården och socialtjänsten bredden som specialitet det är väl det där då, om man tänker specialist inom andra områden medicin till exempel: så är det någon som har grndtbildningen men som sedan har vidaretbildat sig och skaffat sig erfarenhet inom ett specifikt område (Verksamhetschef)
Vart i organisationen är specialisten? I närhet till de medarbetare de ska stödja, men... Specialisten är ofta ett viktigt stöd och en liaison mellan chef och anställd En svårdefinierad ppgift med oklara roller eller... En tjänst i transformation en förste i lyxförpackning?
Effekter på verksamheten? Skapar specialisten en högre personalstabilitet och bättre arbetsmiljö? Skapas det incitament att stanna i organisationen och göra karriär? Och vad är egentligen karriär? Höjer specialisten kvaliteten på socialtjänstens verksamhet? Rätten till lika handläggning Kravet på evidens Introdktion för nya hr ska vi göra med det vi sitter med [vakanserna] och ändå få jobbet möjligt, det är j det vi verkligen har brottats med. Hr gör vi jobbet möjligt för dem som är här? Och hr lockar vi hit folk och hr får vi folk att stanna kvar. Då blev j en sak den här specialistsocionomen. (Verksamhetschef, Stockholmsregionen)
Är specialisten en qick fix? Jag tror inte bara att inrättandet av det [specialistsocionom] är ett skäl till att man stannar kvar, för att man ser att Jag har den här möjligheten att på sikt söka det här [specialisttjänsten], för mellanleden där emellan är allt för många, det finns för många hinder som man egentligen behöver arbeta med. (Verksamhetschef, Uppsala)
Lite tankar och reflektioner Karriären är inte enbart linjär (Brossea et.al., 1996) Linjära karriären Spiralkarriären Transitkarriären Professionell kompetens eller specialistkompetens tar tid att tveckla (Dreyfs & Dreyfs, 1980; Erat, 1994; Fook et.al., 1997) Stressfyllda arbetsplatser kan hanteras med stärkt kollegialt stöd (Gibbs, 2001; Lazars & Folkman, 1994) Kompetenskretsloppet: stabilitet med erfarna kollegor och introdktion behövs (Lindqist 2013)
Lite tankar och reflektioner Nödvändigheten av erfarna kollegor, informell och formell handledning för tvecklingen av hållbara medarbetare! Jämför vi med sjkvården ändå, deras forskningserfarenheter? Sjksköterskor Lärare Vad jag tror om psykosociala arbetsmiljön i socialtjänsten relaterat till specialister och karriärer
Vart är vi n? En tanke med det här är j då som SSR framför att man skapar fler karriärsteg och specialiseringar inom yrkesgrppen för att man ska knna få både en lönetveckling och en karriärtveckling. Och desstom då kanske höja kvalitén på det sociala arbetet det är j det som det i grnd och botten måste handla om. (Socialförsäkringsminister) Förhållandevis lite knskap i dagens dato Fortsatta trevanden, tredningar och vad SAS? Vad jag sett i en av de ndersökta kommnerna
Tack och frågor? Läs artikeln: Falk Johansson, M., & Karlsson, M. (2018). Specialister i Socialtjänsten, en nationell kartläggning. Socionomens forskningsspplement. Kontakta mig: mfk@d.se Referenser Brossea, K. R., Driver, M. J., Eneroth, K., & Larson, R. (19 9 6 ). Career pandemonim: Realigning organizations and individals. Dreyfs, S. E., & Dreyfs, H. L. (1980). A five-stage model of the mental activities involved in directed skill acqisition(no. ORC-80-2). Erat, M. (1994). Developing professional knowledge and competence. Fook, J., Ryan, M., & Hawkins, L. (1997). Towards a theory of social work expertise. British Jornal of Social Work. Gibbs, J. A. (2001). Maintaining front-line workers in child protection: A case for refocsing spervision. Child Abse Review. Lindqist, A-L, 2013. Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ngdomsvård.