Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet
Vetenskapliga belägg för att hälsosamma levnadsvanor kan förebygga... 80 procent av kranskärlsjukdom och stroke 80 procent av diabetes typ 2 30 procent av cancersjukdomar Personer med hälsosamma levnadsvanor lever i snitt 14 år längre Källa: WHO Europa, 2013a; WHO Fact sheets 297, 312, 317.
och även behandla Efter en akut kranskärlssjukdom kan en person som slutar röka börjar äta hälsosamt och motionera regelbundet redan efter 6 månader minska risken för nya hjärtkärl-händelser med 74 % i jämförelse med den som fortsätter att röka, vara fysiskt inaktiv och inte förbättrar sina matvanor Källa: Chow CK, Jolly S et al. Cirkulation. 2010; 121(6):750-8.
90 % av alla hjärtinfarkter kan förklaras av nio riskfaktorer Blodfettsrubbning Rökning Högt blodtryck Diabetes Bukfetma Psykosocial stress Brist på dagligt intag av frukt och grönt Alkohol i skadliga mängder Brist på fysisk aktivitet Källa: The INTER-HEART study, Yusef et al 2004, Yusef et al 2004
Åtta nationella målområden för folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation 1.Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Dödsorsak cirkulationsorganens sjukdomar Kvinnor 15-74 år 2013-2017 Dödsorsak cirkulationsorganens sjukdomar Män 15-74 år 2013-2017 Söderhamn 73 * Sandviken 144 * Bollnäs 70 * Söderhamn 134 * Sandviken 64 * Bollnäs 132 Hudiksvall 60 Ovanåker 131 Hofors 57 Ockelbo 129 Gävleborg 54 * Hudiksvall 128 Ljusdal 54 Gävleborg 123 * Nordanstig 51 Ljusdal 122 Riket 44 Hofors 122 Gävle 43 Nordanstig 117 Ockelbo 32 Gävle 104 Ovanåker 27 Riket 103 0 20 40 60 80 100 120 140 160 SR/10 000 inv. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin, Region Gävleborg 0 20 40 60 80 100 120 140 160 SR/10 000 inv.
Andel i Gävleborgs län, ålder 16-85 år som har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor 64% av kvinnor 72% av män Ansamling undersökts av daglig tobaksanvändning, riskabla alkoholvanor, ej fysiskt aktiv 150 min, fetma och äter lite frukt och grönsaker Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2018 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Signifikansmarkering (*) jämfört med översta kategorin i åldersgrupp, utbildningsnivå och födelseland. Åldersstandardiserat. Ansamling undersökts av daglig tobaksanvändning, riskabla alkoholvanor, ej fysiskt aktiv 150 min, fetma och äter lite frukt och grönsaker Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2018 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Procent 45 Ohälsosamma levnadsvanor Gävleborg 16-85 år 40 35 30 25 20 15 10 5 0 11 17 5 18 9 6 20 17 24 39 40 36 15 22 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Riskabla alkoholvanor Snusar dagligen Röker dagligen Fetma (BMI >= 30) Äter lite frukt/grönt Ej aktiv 150 min/vecka Stillasittande mer än 10h/dygn Källa: Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 2018 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Levnadsvanor Den som har hälsosamma levnadsvanor lever i genomsnitt 14 år längre Cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan kan tillskrivas ohälsosamma levnadsvanor Ca 85% av vård-och omsorgskostnaderna är relaterade till kroniska sjukdomar. 80% av kroniska sjukdomar kan förebyggas med förbättrade levnadsvanor Sunda levnadsvanor kan förebygga t.ex. 30% av all cancer 97% kan tänka sig lämna information om sina levnadsvanor till vården, varav 85% gärna muntligt i möte med läkare Nio av tio är positiva till att vårdpersonal ger stöd till förändringar i deras levnadsvanor framför att få ett läkemedel utskrivet Källa: Socialstyrelsen, SKL, Folkhälsomyndigheten
Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården skall arbeta hälsofrämjande och förebygga ohälsa Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada
Riktade hälsosamtal Forskning, erfarenhet och evidens Befolkningsbaserade hälsosamtal riktade mot hjärtkärlsjukdom i primärpreventivt syfte Ett svenskt koncept för god, jämlik och hållbar hälsa i befolkningen
Den preventiva paradoxen Antal individer med hjärtinfarkt (staplar) Risk att drabbas av hjärtinfarkt (linje) Lågt Kolesterolvärde Högt L Weinehall/M Norberg
En svensk modell för riktade hälsosamtal Integrerad i primärvården Befolkningsbaserad Kombinerar låg- och högriskstrategi Hälsodialogen är den centrala komponenten Fokuserar individens motivation och resurser Stöds med visuella pedagogiska hjälpmedel Anpassas till lokala förutsättningar Kvalitetssäkras och metodutvecklas centralt Pågår: Jönköping Gävleborg Norrbotten Sörmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Östergötland Uppstartar nu /på gång: Halland Kronoberg Örebro Skåne
Gävleborgs hälsosamtal Samtalsunderlag med hälsofrågor Hälsodialog P-glukos Blodtryck Midjemått, längd och vikt, BMI Finns riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom beställs lipidstatus Personlig stjärnprofil Åtgärd erbjuds utifrån deltagarens enkätsvar, stjärnprofil, hälsostatus och önskemål Dokumentation i hälsosamtalswebben samt kort dokumentation i patientjournal Uppföljning utifrån behov
Deltagandet i Gävleborgs hälsosamtal 2018 90% bjöds in 63% av de inbjudna deltog 57% av populationen deltog 2017 84% bjöds in 63% av de inbjudna deltog 53% av populationen deltog 2016 89% bjöds in 60% av de inbjudna deltog 53% av populationen deltog
Vad hände 2,5 år efter hälsosamtal? 22% av rökarna hade slutat röka 75% hade minskat intaget av hårda fetter (mättat fett/transfett). Hälften av dessa hade reducerat fettintaget med drygt en tredjedel Andelen med ingen eller låg fysisk aktivitet hade minskat med 43% Deltagare som förbättrade sin mat- eller motionsvanor förbättrade även sina värden för BMI, midja-stusskvot och kolesterol Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care. 2003 Dec;21(4):248-52.
Mortalitet 25 år efter hälsosamtal (Habo) Dödligheten bland män i åldrarna 33-42 år som bjudits in till ett hälsosamtal 1985-1987 var 29% lägre jämfört med jämnåriga män i resten av Sverige vid uppföljning efter 24-26 år (Intention to treat-analys). För de som deltog i hälsosamtalet var dödligheten 43% lägre jämfört med jämnåriga män i resten av Sverige (on treatment analys) Lingfors H, Persson L. All-cause mortality among young men 24 26 years after a lifestyle health dialogue in a Swedish primary care setting: a longitudinal follow-up register study. BMJ Open 2019;9:e022474. doi: 10.1136/bmjopen-2018-022474 http://bmjopen.bmj.com/cgi/content/full/bmjopen-2018-022474
Västerbottens 16 års uppföljning 1990-2006 33,7% 33,7% lägre lägre bland bland deltagarna deltagarna Norberg M, Stenlund H, et al. Impact of a combined community and primary care prevention strategy on allcause and cardiovascular mortality: a cohort analysis based on 1 million personyears of follow-up in Västerbotten County, Sweden, during 1990-2006. BMJ Open 2015;5:e009651.doi:10.1136/ bmjopen-2015-009651
Utveckling av riskfaktorer Jämförelse mellan Västerbotten och Norrbotten 1994-2014 Län med respektive utan Riktade Hälsosamtal Åldrar 25-74 år, N=6600, deltagande 75% Blodtryck, blodsocker och rökning förbättrades snabbare i Västerbotten Eur J Prev Cardiol. 2018 Jan 1:2047487318778349. doi: 10.1177/2047487318778349
https://www.youtube.com/watch?v=hzu1lg8fqp8
Hälsoekonomi Samhällets resurser är begränsade. Det samlade behovet kan inte tillfredsställas med de resurser vi har Kan visa om en metod är kostnadseffektiv jämfört med en annan Kan vara underlag för prioriteringsbeslut och motivera val/prioriteringar
Hälsoekonomi Ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa Kostnaden är den faktiska kostnaden för insatsen Intäkterna är i form av hälsovinster Hälsovinstens betydelse för att minska samhällets kostnader för sjukvård och sjukskrivning kan oftast beskrivas Hälsovinstens egenvärde för berörda personer kan sällan beskrivas i pengar
Kostnadseffektivitet Den vanligaste metoden är kostnadsnyttoanalysen som beräknar kostnaden för att vinna ett kvalitetsjusterat levnadsår, QALY En åtgärd definieras som kostnadseffektiv om värdet av åtgärdens hälsovinst i förhållande till den extra kostnaden bedöms som rimlig En kostnad < 500 000 kr per QALY anses som kostnadseffektiv hälso- och sjukvård
Vad kostade Västerbottens hälsosamtal? Hälsoekonomisk analys Kostade 99 MSEK, Sparar 165 MSEK = Netto + 66 MSEK! Besparingar för hälso-och sjukvården som är 50 procent större än kostnaderna Samhällskostnaden var 650 kr för varje extra levnadsår med full livskvalitet Tumregel för kostnadseffektiv sjukvård = 500 000 kr/qaly Kostnad under 100 000 kr/qaly anses vara en låg kostnad Lindholm L, Stenling A, Norberg M, Stenlund H, Weinehall L. A cost-effectiveness analysis of a community based CVD program in Sweden based on a retrospective register cohort. BMC Public Health. 2018;18(1):452.
Hälsosamtal med 55-åringar i Västmanland Fem vårdcentraler 2011-2012 Resultat (statistiskt signifikanta) Skillnader i förändring mellan intervention-kontrollgrupp: obs förbättring BMI Midjemått Midja-stuss-kvot Förändring inom båda grupperna: Kost Förändringar inom interventionsgruppen: Vikt HbA1c Fysisk aktivitet Kostnadseffektivitet: Deltagare som tillhör riskgruppen (minst två riskfaktorer: BMI>30, FPG>6, SBT>130): Påtagliga kostnadsbesparingar under de kommande fem åren, mer än 9 000 kr/deltagare för hälso- och sjukvården och mer än 13 000 kr/deltagare för samhället Vid kostnad 1200 kr/hälsosamtal, 25% i riskgrupp med minskad vårdkostnad: 2 kr åter per 1 kr. Mats Hellstrand et al. A health dialogue intervention reduces cardiovascular risk factor levels: a population based randomised controlled trial in Swedish primary care setting with 1-year follow-up. BMC Public Health. (2017) 17:669. DOI 10.1186/s12889-017-4670-4
Hälsokalkylatorn verktyg för att visa vinster med förebyggande arbete https://www.youtube.com/watch?v=wxogy1n1sha Källa: Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg
Prognosperiod: 10 år Förebyggande av nya fall - 52 diabetes - 237 ischemisk hjärtsjukdom - 18 stroke - 164 cancer - 747 KOL - 4 depression - 47 frakturer Totalt förebyggande av 1 269 nya sjukdomsfall. 4 260 män 6 306 kvinnor -4% -6% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med 79 835 000 kr. Kommunens kostnad minskar med 41 749 000 kr. Försäkringskassans kostnad minskar med 59 832 000 kr. Om andelen dagliga rökare vore lika låg som hos gruppen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning, 5 procent, i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med 181 416 000 kr om andelen dagliga rökare i befolkningen går ner till samma nivå som den del av befolkningen med en eftergymnasial utbildning har. Källa: Hälsokalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Förebyggande av nya fall - 50 cancer - 55 depression - 16 frakturer - 614 alkoholrelaterade sjukdomar Totalt förebyggande av 735 nya sjukdomsfall. Prognosperiod: 10 år 10 650 män 6 306 kvinnor -10% -6% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med 27 027 000 kr. Kommunens kostnad minskar med 71 870 000 kr. Försäkringskassans kostnad minskar med 62 640 000 kr. Om andelen riskkonsumenter av alkohol halverades för båda könen i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med 161 537 000 kr om andelen riskkonsumenter av alkohol i befolkningen halveras. Källa: Hälsokalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsokalkylatorn Länk till Hälsokalkylatorn hittar du här. Användning (manual) av Hälsokalkylatorn och teknisk rapport om hur Hälsokalkylatorn är konstruerad hittar du här Källa: Hälsokalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg