PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet
KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor i relation till den egna kroppen (Grogan, 1999) Självbild Kroppsuppfattning
UTSEENDEKULTUR Kristina H. Gattario
UTSEENDEKULTUR Attraktivt yttre = positiva egenskaper Könsstereotypa och ouppnåeliga ideal Kroppen som ett individuellt projekt Kristina H. Gattario
FORSKNINGSPROJEKTET MOS (MOBBNING & SKOLA; FRISÉN) År 2000 År 2017 n = 967 91% 78% 74% 63% 56% 53% (n = 511) 10 13 16 18 21 Utseende - Jag är ganska nöjd med mitt utseende Vikt - Jag är nöjd med min vikt Attribution - Andra tycker att jag ser bra ut 24 27 år
UTVECKLINGSMÖNSTER KROPPSUPPFATTNING (FRISÉN, HOLMQVIST GATTARIO, & LUNDE, 2014)
Hur många är kroppsmissnöjda? 2/3 av unga kvinnor? ½ av unga män? NEGATIV KROPPSUPPFATTNING / KROPPSMISSNÖJE Kroppsmissnöjets kontinuum Det finns vissa saker som jag inte är helt nöjd med vad gäller min kropp Jag hatar min kropp över allt annat
Kroppsmissnöje BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL
BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Kroppsmissnöje
BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Vikt / längd Pubertet Fysisk sjukdom Kroppsmissnöje
BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Vikt / längd Pubertet Fysisk sjukdom Kroppsmissnöje Psykologiska faktorer
BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Vikt / längd Pubertet Fysisk sjukdom Kroppsmissnöje Psykologiska faktorer Social jämförelse Internalisering av ideal Personlighet
BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Vikt / längd Pubertet Fysisk sjukdom Kroppsmissnöje Psykologiska faktorer Social jämförelse Internalisering av ideal Personlighet Sociala faktorer
BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Vikt / längd Pubertet Fysisk sjukdom Kroppsmissnöje Psykologiska faktorer Social jämförelse Internalisering av ideal Personlighet Sociala faktorer Vänner & familj Media Kulturella normer
KROPPSMISSNÖJE OCH KÖN Flickor/kvinnor upplever i allmänhet mer kroppsmissnöje enligt studier samhällets objektifiering självobjektifiering Samtidigt... -mer accepterat för män att bry sig om sitt utseende -manskroppen alltmer objektifierad Men många pojkar/män håller tyst om sitt kroppsmissnöje
MANLIGHET = MUSKLER? Hegemonisk manlighet makt, styrka, kontroll och självsäkerhet Svenska ungdomars beskrivning av manliga egenskaper: stor, stark, muskulös, lång, modig och tuff Det manliga kroppsidealet den hegemoniska manligheten förkroppsligad Män som hade anammat stereotypa manliga egenskaper var också de som mest strävade efter muskler (Holmqvist Gattario et al., 2015) Tex hög vinnarinstinkt mer strävan
45 Jag önskar att jag vore mer muskulös (%) n = 545 män och kvinnor, 24 år 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Väldigt ofta Alltid Män Kvinnor
KONSEKVENSER AV KROPPSMISSNÖJE Låg självkänsla Ångest Depression Bantning Ätstörningsproblematik Skönhetskirurgiska ingrepp Överdriven träning Användning av AAS
TRÄNING OCH KROPPSUPPFATTNING
VAD GÖR TRÄNING FÖR KROPPSUPPFATTNINGEN? Människor som tränar regelbundet rapporterar ett högre psykologiskt välbefinnande och mer positiv kroppsuppfattning (Hausenblas & Fallon, 2006) Träning förändrar kroppens utseende? Känslan av att vara starkare, mer vältränad och ha bättre kondition Större tilltro till fysiska förmågor (ökad kroppskännedom, förbättrad kroppskontroll, ökad medvetenhet om kroppens signaler)...men andra studier pekar i annan riktning! (Petrie & Greenleaf, 2011)
MOTIV TILL ATT TRÄNA SPELAR ROLL Två flickor i över tonåren på frågan om varför de tränar och/eller idrottar: Jag vet att jag mår så otroligt bra av det. Jag blir gladare och på bättre humör. Sen sover jag mer på nätterna och orkar mer i min vardag. Motiveringen är att jag inte blir tjock. Kondition spelar ingen större roll för mig. Interna motiv kommer från individen själv träning är roligt, man mår bra Externa motiv har mer med världen utanför att göra tex uppnå samhällets ideal, bekräftelse Externa motiv kopplade till mer kroppsmissnöje, problematiska ätbeteenden och lägre självförtroende (Vartanian et al., 2012)
MEN HUR ÄR DET MED POSITIV KROPPSUPPFATTNING?
Accepterar kroppen så som den ser ut Uppskattar kroppens utseende, funktion och hälsa INDIVIDER MED EN POSITIV KROPPSUPPFATTNING Lyssnar på sin kropp och uppmärksammar kroppens signaler Tolkar utseenderelaterade budskap på ett sätt som skyddar den egna kroppsuppfattningen Har en bred definition av vad de anser är attraktivt Är fysiskt aktiva av interna skäl för att må bättre, för att det är kul, inte primärt för att förändra kroppens utseende (Frisén & Holmqvist, 2010, Holmqvist & Frisén, 2012; Wood-Barcalow & Tylka, 2015)
HUR SER VÄGEN FRÅN NEGATIV TILL POSITIV KROPPSUPPFATTNING UT? (HOLMQVIST GATTARIO & FRISÉN, 2019) Kroppsuppfattning nu? Vändpunkt? Kroppsuppfattning i barndom / tidiga tonår?
URVAL 30 unga vuxna (15 kvinnor, 15 män; 26-27 år) som utvecklats från att ha haft en negativ kroppsuppfattning i tidiga tonåren till att ha en positiv kroppsuppfattning i tidiga vuxenåren. Semi-strukturerade intervjuer
POSITIV VÄNDPUNKT 1 Deltagarna började aktivt att använda olika strategier för att förbättra sin kroppsuppfattning Tränade på acceptans Fokuserade på andra saker än utseende Undvek eller ignorerade utseendekulturens budskap Jag har ju gjort ganska drastiska val just på grund av det här med kropps.. Jag läser inte sådana bloggar som jag läste innan. Jag kollar inte på sådana TVprogram som jag kollade på innan. Just för att jag märkt att det är någonting som får mig att tänka negativt och att inte känna mig bekväm i alla situationer. (Amanda) Kom till insikt att sträva efter idealet innebar att offra andra saker i livet (M)
POSITIV VÄNDPUNKT 2 Deltagarna hittade en social kontext där de kände tillhörighet och blev accepterade Likasinnade vänner Efter att ha gått igenom en lång tid med inget positivt alls hittade jag folk som bekräftade mig, som sa att Du är ok och vi gillar dig för den du är. För mig var det som att hitta en ny familj. Jag hittade en plats där jag var accepterad och kände verkligen att här hör jag hemma. (Kristoffer) Bekräftande partners
POSITIV VÄNDPUNKT 3 Deltagarna utvecklade en känsla av handlingskraft och makt/kontroll över sitt liv Handlingskraft och makt/kontroll via kroppen Allmän känsla av handlingskraft och makt/kontroll över sitt liv Det [skoltiden] var en riktig tuff tid för mig. Men sen, när jag lyckades få ett jobb, och sen ett annat jobb, och saker och ting började gå bra för mig... Då föll allting på plats. (Karl)
HUR SKAPAR VI FÖRÄNDRING? Förändring på olika nivåer
INDIVIDNIVÅ Uppmuntra individer att Hitta effektiva copingstrategier för att hantera kroppsmissnöje fokusera på kroppen ur ett funktions-perspektiv (obs! behöver inte handla om prestation utan snarare hur kroppens funktioner är meningsfulla för en) tänka kritiskt kring ideal och normer hitta en fysisk aktivitet som de engagerar sig i av interna skäl hitta en social kontext där de känner sig accepterade
DEN NÄRA KONTEXTEN FAMILJ/ANHÖRIGA Uppmuntra anhöriga att... Förmedla positiv attityd till sin egen kropp och andras kroppar Förmedla positiv attityd till mat och ätande Balansera positiva kommentarer om utseende med positiva kommentarer om individens andra egenskaper Lyssna om individen uttrycker missnöje över sin kropp eller sitt utseende
SAMHÄLLSNIVÅ Uppmuntra samhället att... Motverka mobbning och trakasserier Motverka objektifieringen av våra kroppar Bredda utbudet av kroppar och utseenden som får synas i media Utmana stereotypa föreställningar om utseende och kön
Den (kroppen) är ju någon sorts redskap för mig för att leva, lite sådär, och göra precis det jag vill. [ ] att jag kan röra mig, ta mig till arbetet och, se saker där, och lära mig saker, alla mina upplevelser bygger ju på kroppen liksom. Allt - det går inte utan den. (Sofia)
BOKTIPS!