MISSIV 2016-03-17 ÄRENDE 2 Till Förslag till Tidplan för arbetet med antagningen till gymnasieskolan 2017 Ett förslag till tidplan för arbetet med antagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen 2017 redovisas i dokumentet daterat 2016-01-27. Utbildningschefsnätverket har tagit del av och inte haft några invändningar mot föreslagen tidplan. föreslås besluta att ställa sig bakom förslaget till tidplan för arbetet med antagning till gymnasieskolan i Göteborgsregionen 2017, daterat 2015-01-27. Göteborg 9 mars 2016 Bengt Randén /Sabina Svahn
160127 Förslag till Tidplan för arbetet med antagning till gymnasieskolan i Göteborgsregionen 2017 Datum Tid Händelse 2016-12-13 8.00 Ansökan öppnar (M2 matchas mot rätt nivå på gymnasiespråk i ansökan då uppgifterna kommit in med elevfilen i november) 2017-02-03 16.00 Ansökan för elev i Indra stänger 2017-02-03 16.00 Studievägledare inom GR ska ha registrerat ansökningar för elever som ej registrerat sin ansökan själva 2017-03-17 12.00 Ansökan för syv stänger 2017-03-21 12.00 Skolorna ska ha registrerat ev provresultat på Estetiska program och Spetsutbildningar 2017-03-21 12.00 Skolorna ska ha placerat elever för RIG/NIU och särskilda varianter 2017-03-21 12.00 Skolorna ska ha rangordnat elever för IB 2017-03-24 12.00 Kommunerna ska ha registrerat alla yttranden och beslut rörande elevområdesprövning 2017-03-24 12.00 Gymnasieskolorna ska ha klarmarkerat antal platser inför preliminärantagningen 2017-03-24 12.00 Inloggning till Indra stängs för preliminärantagning 2017-04-06 10.00 Beslut om preliminärantagningen 2017-04-06 10.00 Preliminärantagningen publiceras för skolpersonal och i antagningens statistikverktyg 2017-04-06 10.00 Preliminärantagningen publiceras för elever
160127 Datum Tid Händelse 2017-05-12 16.00 Sista dag för ansökan till utbildningar med färdighetsprov för att garanterat bli kallad till provet 2017-05-19 12.00 Sista dag för gymnasieskolor att lägga ner en utbildning så att elever hinner göra omval innan den 1 juni då ansökan stänger 2017-06-01 16.00 Skolorna ska ha registrerat sina uppropstider 2017-06-01 16.00 Ansökan i Indra stängs 2017-06-05 16.00 Skolorna ska ha registrerat ev provresultat på Estetiska program och Spetsutbildningar 2017-06-05 16.00 Skolorna ska ha placerat elever för RIG/NIU och särskilda varianter 2017-06-05 16.00 Skolorna ska ha rangordnat elever för IB 2017-06-05 16.00 Sista dag att lämna in internationella betyg från ISGR 2017-06-13 12.00 Alla betyg för sökande inom GR ska vara överförda eller registrerade i Indra 2017-06-14 12.00 Sista dag för gymnasieskolorna att registrera beslut om dispens i engelska 2017-06-14 12.00 Grundskolor inom GR ska ha klarmarkerat att rätt slutbetyg är överförda/registrerade i Indra 2017-06-14 12.00 Gymnasieskolorna ska ha klarmarkerat antal platser inför slutantagningen 2017-06-14 12.00 Kommunerna ska ha registrerat alla yttranden och beslut rörande elevområdesprövning 2017-06-14 12.00 Inloggning till Indra stängs för slutantagning 2017-06-27 16.00 Fristående gymnasieskolor ska ha klarmarkerat föreslagna elever för antagning 2017-06-28 10.00 Beslut om slutantagningen 2017-06-28 10.00 Slutantagningen publiceras för skolpersonal och i antagningens statistikverktyg 2017-06-28 10.00 Slutantagningen publiceras för elever 2017-08-09 8.00 Besked över reservantagningen publiceras 2017-09-01 16.00 Reservantagningen avslutas
MISSIV 2016-04-07 ÄRENDE 3 Till Förslag till Beslut om omläggning av ekonomi Finansieringen av Gymnasieantagningen och AV media (strömmande film) på (GR) har skett genom att på olika sätt debitera medlemskommuner och fristående skolor. Det finns behov av att modernisera debiteringsmodellerna för såväl Gymnasieantagningen som AV media (strömmande film). I PM 2016-04-01 beskrivs bakgrunden till dagens finansieringsformer och förslag till nya. föreslås besluta att Gymnasieantagningen finansieras genom del av den medlemsavgift respektive kommun betalar till, att AV Media (strömmande film) finansieras genom att kommunerna och fristående skolor faktureras baserat på antalet elever, att avtal för AV Media (strömmande film) mellan respektive GR-kommun och tecknas på huvudmannanivå, att de föreslagna finansieringsformerna börjar gälla från och med 2017-01-01. Göteborg 10 mars 2016 Bengt Randén /Fredrik Zeybrandt
PM 2016-03-23 Fredrik Zeybrandt Bengt Randén Omläggning av finansieringsformerna för verksamheter inom GR Utbildning Antagningsverksamheten och läromedelsservicen är två verksamheter som funnits med under i stort sett hela GR Utbildnings historia. Respektive verksamhet har utvecklats genom åren och finansieras på olika sätt. Läromedelsservicen Läromedelsservicen har sedan 1995 bistått GRs för-, grund- och gymnasieskolor med upphovsrättsligt friköpta läromedel i form av digitala media (sedan cirka ett år tillbaka uteslutande i form av strömmande film) samt med inköpssamordning av tryckta läromedel. Samtliga kommunala och flertalet fristående skolor i Göteborgsregionen använder sig av GRs samlade läromedelsservice. GRs läromedelsverksamhet i form av strömmande film finansieras idag av en öronmärkt del av kommunernas medlemsavgifter till GR. Det var en av beståndsdelarna i den överenskommelse som träffades när Göteborgs Förorters Förbund och lades samman 1995. Den årliga ersättningsnivån har under överskådlig tid varit 7,2 Mkr. När de fristående skolorna etablerades på 1990-talet blev GRs läromedelsservice en betydelsefull resurs även för dessa. De fristående skolorna erbjöds tillgång till läromedelsservicen under förutsättning att de bekostade den med egna medel. Denna del är utformad enligt en modell som är vanligt förekommande i andra delar av landet, dvs genom direktdebitering i form av pris per elev. Ett standardavtal finns för denna läromedelstjänst. År 2010 förändrades reglerna när det gäller hemkommunernas bidrag till fristående skolor och övrig enskild verksamhet på skolområdet (Lag om lika villkor). Reglerna följer nu strikt likabehandlingsprincipen, vilken innebär att samma villkor ska gälla för all skolverksamhet oavsett skolhuvudman. Gymnasieantagningen Den regiongemensamma Gymnasieantagningen började i mindre skala i mitten av 1990- talet för att idag omfatta all antagning till nationella program vid regionens gymnasieskolor. Vidare inkluderar uppdraget även service och teknik för antagning till gymnasiesärskola och gruppbaserade introduktionsprogram i, service och teknisk förvaltning av andra regiongemensamma IT-system, tillkommande service till kommuner och friskolor i antagningsrelaterade insatser samt väsentligt utökad statistikproduktion på utbildningsområdet. Gymnasieantagningen inbegriper vidare myndighetsutövning. Det gemensamma datoriserade antagningssystemet har genomgått en genomgripande utveckling och verksamhetens uppdrag har kontinuerligt vidgats. 1
GRs Gymnasieantagning har sedan sent 90-tal haft samma grundläggande finansieringsmodell sedan framtagandet av det gemensamma datoriserade antagningssystemet. Modellen har präglats av att antagningen i första hand skulle bistå de GR-kommuner, vilka anslöt sig vid framtagandet av antagningssystemet. Då finansieringsmodellen togs fram var fristående skolor en marginalföreteelse och dessa stod därmed för ett mycket begränsat ekonomiskt bidrag till den regiongemensamma antagningsverksamheten. Idag finns drygt 40 fristående skolor, vilka samtliga nyttjar GRs samlade antagningsservice. Kostnaderna för GRs Gymnasieantagning direktdebiteras de skolor som är anslutna till verksamheten, i dagsläget samtliga kommunala och fristående gymnasieskolor i Göteborgsregionen. Direktdebiteringen beräknas på olika sätt för kommunerna och friskolorna beroende på när kommunerna eller de fristående skolorna anslöt sig till antagningen. För de 10 ursprungliga kommunerna debiteras kostnaden baserat på antalet förstahandssökande till den egna gymnasieskolan. För de tre tillkommande kommunerna och tillkommande fristående skolor sker debiteringen genom att beräkna en schablonkostnad. Behov av omläggning av ekonomin Som beskrivs ovan finansieras antagningen och läromedelsservicen på olika sätt. I takt med att verksamheten utökats och omvärlden förändrats framför allt på grund av fler fristående skolor, har också olika debiteringslösningar tillkommit genom åren. Lösningarna fungerar men det finns behov av att förenkla debiteringsmodellerna för att bättre svara mot hur verksamheterna utvecklats över tid och bedrivs idag. Antagningen har ett myndighetsutövande uppdrag och omfattar samtliga elever som söker till gymnasieskolan i regionen, oavsett skolhuvudman. För detta ändamål behövs stabilitet och hållbarhet i finansieringen. Nuvarande debitering av skolor sker på olika sätt och kan ge upphov till snedfördelande effekter. Bland annat innebär nuvarande debiteringslösning att kommuner vars egen gymnasieskola minskat i omfattning eller till och med avvecklats debiteras relativt sett lite för antagningen av sin kommuns elever i förhållande till andra kommuner. GRs läromedelsservice är idag mer omfattande än någonsin och utvecklingen beträffande motsvarande verksamheter i Sverige har gått mot uppdragsfinansiering, vilket bättre möter verksamhetens karaktär. Vidare får en uppdragsfinansiering som resultat att medlemskommunerna på ett administrativt enklare sätt kan leva upp till lagen om lika villkor på skolområdet. Nya finansieringsformer och debiteringsmodeller Från och med 2017 föreslås nya finansieringsformer för ovanstående två verksamheter. Verksamheten vid GRs Gymnasieantagning, vars kostnader idag direktdebiteras skolorna, föreslås finansieras via kommunernas medlemsavgifter till GR. Läromedelsservicen för digital media (strömmande film), vars kostnader idag täcks via del av medlemsavgiften, föreslås uppdragsfinansieras genom att helt och hållet finansieras genom att debitera kommuner och fristående skolor per elev. Detta görs idag för de fristående skolorna. Förslaget innebär alltså att den del av GRs medlemsavgift (7,2 Mnkr), som idag finansierar GR Läromedel, i stället föreslås finansiera GRs Gymnasieantagning. 2
För GRs Gymnasieantagning innebär förslaget en ekonomisk förstärkning om cirka 1 mnkr årligen. För GRs läromedelsservice är det centralt att alla medlemskommuner ansluter sig till läromedelsservicen då det är en förutsättning för att kunna bibehålla och utveckla det befintliga utbudet av strömmande film. De avtal som upprättas mellan respektive kommun och GR kommer att tecknas på central nivå i respektive kommun. Det innebär att avtalet tecknas på förvaltningsnivå för samtliga ingående skolor för berörd förvaltning i respektive kommun. Förslaget till finansiering redovisad ovan löser dels frågan om likabehandling skolhuvudmän emellan när det gäller läromedelsservice, dels behovet av en mer långsiktigt hållbar finansiering, vilken på ett bättre sätt svarar upp mot det myndighetsuppdrag som ålagts antagningen. Ekonomiska överväganden GR har i sina beräkningar utgått från ett pris om 80 kr per elev och år samt antalet elever under läsåret 2014/2015 för läromedelsservicen. Priset är beräknat dels utifrån en analys av motsvarande befintliga tjänster på marknaden, dels utifrån att läromedelsservicen ska kunna tillhandahålla det utbud och den omfattning av tjänster som efterfrågas av både de kommunala och fristående skolorna. Priset förutsätter att samtliga kommuner även fortsättningsvis använder läromedelsservicen. Priset innebär att läromedelsservicen håller en tillräckligt god nivå på utbudet av strömmande film. Priset för jämförbara (dock inte med samma utbud och tillgänglighet) tjänster ligger från cirka 90 kr per elev och uppåt. De ekonomiska konsekvenserna för kommunerna ser olika ut främst beroende på hur mycket respektive kommun betalat för Gymnasieantagningen tidigare men även hur befolkningstillväxten sett ut i kommunerna. Vissa kommuner har som ovan nämnts betalat relativt sett lite för antagningen på grund av att de inte längre har en egen gymnasieskola, medan andra kommuner betalat mer. För de förstnämnda kommunerna innebär förslaget en större nettoökning av kostnaderna. Nettoeffekten för respektive kommun beräknas bli från ingen alls till cirka 1 mnkr (Göteborg, fördelat på gymnasieförvaltning och stadsdelar). GR har låtit en jurist göra ett utlåtande av förslaget. Juristen har gjort bedömningen att förslaget är i enlighet med gällande lagstiftning. Tidsplan 2015-11-27 Utbildningschefsnätverket: Bakgrunden till behovet av omläggning av finansieringsformerna presenterades. 2016-02-11 : Information om behov av omläggning av finansieringsformerna. 2016-02-26 Utbildningschefsnätverket: Diskussion om omläggningen. 2016-04-01 Utbildningschefsnätverket: Förslag till rekommendation till om omläggning. 2016-04-07 : Förslag till beslut om omläggning. 3