Värme- En vinproducents bästa vän?

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Värme- En vinproducents bästa vän? En studie om sambandet mellan vinkvalitet och klimat i distriktet Bordaux under åren 1989 till 2000 Jonna Eriksson ISSN 1400-3821 B 623 Rapport Göteborg 2010 Post adress Adress Telefon Fax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg universitet 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A 405 30 Göteborg SVERIGE

Sammanfattning Vin har länge varit en uppskattad dryck för oss människor och ett av världens mest kända vindistrikt är Bordeaux i Frankrike. Varför har just producenterna i Bordeaux varit så framgångsrika i vinvärlden? Klimatet anses ha stor betydelse för vinkvaliteten och uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några tydliga samband mellan vinkvalitet och klimat. Genom att jämföra klimatdata och kvalitén för tjugoen av Bordeauxdistriktets vinproducenters huvudvin för varje år under perioden år 1980 till år 2000 ämnas utläsa vissa mönster som sedan ligger till grund för en analys. Målet är att kunna sammanställa ett klimatindex för vinkvalitet. Som indikator för vinkvalitet används vinjournalisten Robert Parkers poängsystem som han årligen utdelar till vinproducenter världen över. Bordeaux ligger beläget i departementet Gironde i sydvästra Frankrike och står för sex procent av landets totala vinproduktion. Klimatet är tack vare närheten till Atlanten och den varma Golfströmmen maritimt med en relativt jämn årsmedeltemperatur och jordmånen är mager och mineralrik. Den druva som dominerar i regionen är Merlot som ofta kombineras med Cabernet Sauvignon. Det är allmänt känt att vädret är den viktigaste variabeln vid jordbruk och vinproduktion är inget undantag. Klimatvariablerna i studien är: temperatur, nederbörd och instrålning. Genom en multipel regressionsanalys framgår att 63,2 % av vinkvaliteten bestäms av klimatet. Den mest avgörande klimatvariabeln är temperaturen som upptar 53 % av de totala 63,2 %. Nederbörden och instrålningen står för 2,6 % respektive 6,3 %. Växtåret delas in i följande fyra stadier: Vilostadiet, knoppbristning, blomning samt mognad, och klimatvariablernas betydelse varierar under året. För temperaturen är stadium två och tre avgörande då sambandet mellan temperatur och parkerpoäng under dessa två stadier är 33,2 % respektive 38 %. För stadium fyra är sambandet endast 7,9 %. Den multipla regressionsanalysen ger ekvationen: Y = 3, 9 T1 +3 T2-1,385 T3-1, 4 N1-0,004 N2-0,013 N3 +0,009 S1-0,013 S2 +0, 05 S3 +1 Genom att lägga in ett års klimatdata för de olika perioderna i ekvationen kan ett beräknat parkerpoängvärde ges. Vid en jämförelse mellan dessa beräknade poäng och årens faktiska poäng framgår hur stor klimatets påverkan varit det aktuella året. Om ett års poäng tydligt skiljer sig ifrån det beräknade innebär det att andra faktorer styrt resultatet det året. Den multipla regressionsanalysen gav 36,8 % åt andra förklaringsfaktorer. Dessa kan vara dagliga och extrema väderhändelser som cyklonen Hortense år 1984 eller några dagars kraftig nederbörd, vilket kan gynna mögelsvamp. Andra fenomen som kan ha inflytande på slutprodukten kan vara förändring av vegetationen, påverkan på jorden, skadedjur och sjukdomar. Sammanfattningsvis, genom en multipel regressionsanalys framgår det att 63,2 % av vinkvaliteten kan förklaras av klimatet. Den klimatvariabel med störst inverkan är temperaturen och främst under period två och period tre. Däremot kan t.ex. kraftig nederbörd förstöra vinrankorna, påverka jorden och gynna uppkomsten av mögelsvamp. Att det främst är temperaturen som skiljer ett gott vinår ifrån ett dåligt vinår bekräftas av en jämförelse mellan goda år 2000 och det lågkvalitativa år 1984 då det förstnämnda året genomgående hade högre temperatur än det senare. Hade det dock inte varit för de kraftiga regnen, under period två år 1984, hade skillnaden inte varit lika markant då de tidiga regnen förstörde Merlotskörden.

Summary Wine has for a long time been an appreciated beverage and one of the world s most famous wine districts is Bordeaux in France. So why has the producers in Bordeaux been so successful? The climate is known to have great importance for wine quality and this study aims to examine if there is any clear connection between the wine quality and climate. By comparing climate data and the quality of twenty-one of Bordeaux wine producers main wine for each year during the period from the year 1980 until the year 2000 I intend to gather some patterns that then constitutes a base for the analysis. The goal is to create a climate index for wine quality. As indicator for quality the wine journalist's Robert Parker Jr point system is being used, that he yearly delivers to wine producers all over the world. Bordeaux is located in the department of Gironde, in the southwest part of France and constitutes 6 % of the country s total production of wine. Because of the nearness to the Atlantic Ocean and the warm Gulfstream is the climate maritime with a relatively even average temperature. The soil is poor and rich on minerals. The grape that dominates the crops of the region is Merlot which often is combined with the grape Cabernet sauvignon. It is common knowledge that the weather is the most important variable when it comes to agriculture and wine production is no exception. This study examines following climate variables: temperature, precipitation and number of sun hours. A multiple regression analysis makes it clear that wine quality to 63 % is determined by the climate. The most crucial climate variable is the temperature that constitutes 53 % of the total 63 %. Precipitation and the number of sun hours only stand for 2, 6% respectively 6% and 3 %. The growing season is divided in four stadiums: dormant stage, bud break stage, floraison stage and véraison stage and the climate variables importance varies during the year. For the temperature is stadium two and three most conclusive when the relation between temperature and final parker point is 33, 2 % respectively 38 % during these two stadiums. In stadium four is the relation only 7, 9 %. Following equation comes from the multiple regression analysis: Parker point = 3, 9 T1 +3 T2-1,385 T3-1, 4 N1-0,004 N2-0,013 N3 +0,009 S1-0,013 S2 +0, 05 S3 +1. By enter a year s climate data from the different stadiums in the equation we get a calculated parker point. When comparing the calculated pinot with the actual point of a specific year it comes clear in what range the climate influenced the wine quality that year. If the actual point clearly differs from the calculated point other factors than climate has settled the quality that year. The multiple regression analysis shows that 36, 8 % of the final parker point is settled by other factors. These can be everyday or extreme weather events such as the cyclone Hortense that accord in the year 1984 or a couple of days of heavy rain which could favor different pests. Other phenomena s that could influence the final product is changes in vegetation, overstrain on the soil and pests. To sum up, a multiple regressions analysis shows that 63, 2 % of the wine quality can be explained by the climate. The climate variable with the biggest influence is the temperature and foremost during stadium two and three. However, a heavy rainfall can destroy the grapevine, strain the soil and benefit pests. The fact that the temperature is what separates a good wine year from a poor one is confirmed by the comparison of the year 2000 with high quality and the year 1984 that had low points. Nevertheless, if it hadn t been for the heavy rains during stadium two in the year 1984 the difference in quality wouldn t be so prominent when the early rains destroyed the Merlot crops that year.

Förord Inledningsvis vill jag tacka min handledare docent Torbjörn Gustavsson för mycket god vägledning och stort stöd. Även Christina och Bengt Engdegård, med sina kunskaper i svenska språket, har varit till stor hjälp under arbetet med denna uppsats. Slutligen vill jag tacka mina kurskamrater vid lärarprogrammet som förgyllt min tid vid GVC och delat många långa dagar framför datorerna tillsammans med mig. Jonna Eriksson 18/2-09 Göteborg

Innehållsföreteckning: Sida 1. Inledning 2 1.1 Syfte & frågeställning 2 1.2 Frågeställningar 2 1.3 Bakgrund 3 2 Metodik 4 2.1Klimatdata 4 2.2 Bearbetning av insamlad data 4 2.3 Felkällor 5 3 Bakgrund 7 3.1 Områdesbeskrivning 7 3.2 Parkerpoäng år 1980 till år 2000 9 3.3 Vinproduktion och klimat 11 3.4 Jordbruk och klimat 12 4 Resultat 14 4.1 Åren 1984 och 2000 14 4.1.2 År 1984 14 4.1.3 År 2000 14 4.1.4 Skillnader mellan år 1984 och år 2000 under stadium 2 15 4.1.5 Skillnader mellan år 1984 och år 2000 under stadium 3 19 4.1.6 Skillnader mellan år 1984 och år 2000 under stadium 4 21 4.2 Klimatets betydelse för de olika växtperioderna 25 4.3 Multipel regressionsanalys 31 4.4 Faktiska parkerpoäng i relation till beräknade 32 5 Diskussion 34 6 Slutsatser 36 7 Litteraturförteckning 37

1Inledning Vin är troligen människans största kulturdryck med sina historiska rötter långt tillbaka i tiden. Miljoner människor lever idag på odling, produktion, transport och försäljning av vin. Och ännu många fler dricker det, som bordsdryck till vardags eller en exklusiv festdryck som del i en välkomponerad middag. Vin odlas runt om i världen men Bordeauxdistriktet har på grund av sin långa tradition gjort sig känt som ett av de främsta områdena vars viner har mycket gott anseende i vinvärlden. Den amerikanska vinkännaren Robert Parker Jr. är en av dem som livnär sig på vin genom sina böcker, tidningar och sin hemsida. Han har grundligt och systematiskt undersökt Bordeauxviner sedan 1945, vilket gör honom till en god referent för vinkvalitet. Vad är det då som gör att ett vin får så god kvalitet att det på vinauktioner kan säljas för tusentals kronor? Klimatet anses vara av stor betydelse för vinets kvalitet och karaktär, men hur stor är dess påverkan egentligen och vilka andra faktorer spelar avgörande roll när vinproducenterna ska ta fram högklassiga viner? Millenniumårgången från Bordeauxdistriktet är högt eftertraktad. Var det kanske den varma sommaren som gjorde årgångens viner så åtråvärda eller var det andra faktorer eller kombinationen av dem som gav det lyckade resultatet? Genom att använda sig av insamlade data för temperatur, nederbörd samt instrålning och sätta dessa i relation till årgångarnas kvalitetspoäng kan en analys av klimatets påverkan på kvaliteten utföras, vilken förhoppningsvis kan svara på dessa frågor rörande vinets relation till klimatet. 1.2 Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns några tydliga samband mellan vinkvalitet och klimat. Genom att jämföra klimatstatistik och kvaliteten för varje års vin under perioden 1980 till 2000 vill jag pröva att utläsa vissa mönster som sedan ligger till grund för analysen. Målet är att kunna göra en sammanställning av ett klimatindex för god vinkvalitet. Uppsatsen bygger på uppgifter från området Bordeaux men arbetssättet kan förhoppningsvis appliceras på vinproducerande områden världen över. 1.3 Frågeställningar Viktiga frågor som kommer att belysas i denna studie är: Vilka samband finns mellan vinkvalitet och klimatvariablerna instrålning, nederbörd och temperatur? Hur skiljer sig klimatförhållandena mellan ett gott vinår ifrån ett dåligt vinår? 2

Hur skulle ett klimatindex för vinkvalitet kunna se ut? 1.3 Bakgrund Studier kring vin har utförts under lång tid, särskilt i vinlandet Frankrike. Materialet kan delas upp i två grupper varav den ena är mer allmän vinlitteratur så som vinatlas och faktaböcker om olika druvsorter samt vinområden. Den andra gruppen består av facklitteratur om bland annat jordbruk, viticulture samt vetenskapliga artiklar om relationer mellan vinkvalitet och klimat samt ekonomi. Jones och Storchmann (2000) framställer en ekonometrisk analys av vinmarknadens priser för 21 producenter i Bordeaux, vilket legat till grund vid valet av producenter för denna studie. Deras modell ämnar definiera sambanden mellan de faktorer som styr vinkvalitet och de som har inflytande på vinpriset. De faktorer de lyfter fram är klimatets påverkan på druvans sammansättning, dvs. syre- och sockerhalt, druvsammansättningens inflytande på marknadspriset, parkerpoängens påverkan på marknadspriset samt vinets ålders betydelse för dagens priser. Ekonometris kombinerar ekonomisk teori med statistik för att analysera och pröva ekonomiska relationer. Amerikanen Robert Parkers poäng som denne utdelar till det huvudvin som slotten i Bordeauxområdet framställer varje år, används som indikator för god vinkvalitet i artikeln. Även i min studie används dessa poäng för att ranka de olika årgångarna. 3

2. Metodik 2.1 Klimatdata Denna studie baseras på klimatstatistik för år 1980 till år 2000 ifrån Bordeaux mätstation vars koordinater är lat N44:49:54,long V00:40:30 och placeringen är 47m över havet. Klimatstatistiken har delats in veckovis, då detta tydligare visar variationer än vad månadsindelningar gör. För temperaturen har medelvärdet beräknats, men för instrålning och nederbörd är det den sammanlagda mängden som är avgörande, för en god konsekvensanalys. I Jones och David (1999) studie undersöks genom kartläggning av regional cirkulation och lokala luftmassor relationen mellan klimat och viniculture. Slutsatserna är att årgångskvalitét och produktion reduceras av kyla samt nederbörd som senarelägger plantornas fysiologi, ökad förekomst av lågtryck och de medföljande vindar samt regn som påverkar blomningen. Omvänt gäller, då förekomsten av varma stabila förhållanden under mognadsfasen leder till högre kvalité. Författarna delar i studien upp växtåret i fyra stadier vilket jag valt att följa i min studie då det tydligare påvisar variationen i väderförhållandena och möjliggör utskiljningen av de olika klimatvariablernas påverkan under växtårets olika faser. Stadium 1- v40 till v11 Vilostadiet (Dormant stage)- vintersäsongen Stadium 2- v12 till v25 Knoppbristning (Bud Break stage)- knoppbristning och det tidiga vegetativa stadiet inträder i mars och pågår till och med juni. Medeldatum för periodens start är den 21 mars. En tidig knoppbristning leder oftast till ökad tillväxt och tidig blomning. Stadium 3- v26 till v33 Blomning (Floraison stage)- från juni till augusti. Inträder omkring den 12 juni men har inletts så tidigt som 27 maj och så sent som 27 juni. Stadium 4- v32till v41 Färgsättningen och mognaden av druvan (Véraison stage)- Druvorna mognar under augusti och september. Stadiet inleds i genomsnitt den 18 augusti men även så sent som den 3 september. Skörden sker under stadium 4 mellan 16 september och 10 oktober. Medeldatum för skörd är 2 oktober (Jones & David, 2000). 2.2 Bearbetning av insamlad data 4

Vid analys av klimatets påverkan på vinkvaliteten har olika tillvägagångssätt använts. Inledningsvis undersöks de olika klimatvariablernas betydelse under de olika växtperioderna. Stadium 1 påverkar endast resultatet om det under en längre tid råder minusgrader vilket inte är fallet i Bordeaux, se figur 2. Därför redovisas endast övriga stadier. Vidare används multipel regressionsanalys vilket är modeller med fler än en förklarande variabel. Analysen är en matematisk modell som visar hur y påverkas av olika faktorer. Genom en sådan analys kan effekterna av förändringar hos de olika variablerna särskiljas. För att öka läsarens förståelse har y och x i ekvationerna ersatts med beteckningar knutna till variablerna, så som T för temperatur. (Andersson, 2007). För att genomföra analysen har Windowsprogrammet Excel använts. Programmet ger oss en färdig formel som i kalkylbladet anges som en matrisformel. Vid inmatning som en matris returneras regressionsstatisktik som ger oss matrial att föra in i en regressionsekvation.. 2.3 Felkällor Trots att R Parker Jr inte arbetar för någon vinproducent som vinskribent så är poängen han delar ut ändå en åsikt. Kritik har riktats mot poängsystemet på så sätt att vingårdar försöker anpassa sitt vin efter Parkers personliga smak. Detta till trots så är parkerpoängen i särklass den mest begripliga och enhetliga indikatorn på vinkvaliteten för distriktet Bordeaux. Den klimatstatistik som utgör arbetets grund härstammar ifrån mätstationen i Bordeaux och en granskning av hur insamlingen utförts har inte varit möjlig att göra. Bordeaux är ett stort område men data kommer endast ifrån en mätstation. Det bör understrykas att de ekvationer och analyser som arbetats fram i grunden är matematiska formler som prövas mot verkliga händelser och kvalitet. 5

Figur 1) Karta över regionen Bordeaux och dess distrikt. Map over the region of Bordeaux and its districts. (Bildkälla: http://en.wikipedia.org/wiki/bordeaux_wine) 6

3 Bakgrund 3.1 Områdesbeskrivning Området som undersökts är Bordeaux i Frankrike på grund av att det är ett av världens mest framstående vindistrikt. Näringslivet har länge dominerats av vinhandeln som svarar för 6 % av Frankrikes totala vinproduktion. Andra näringar är verksamheten i hamnen som är ett av de största hamnområdena i Frankrike. Vinområdet Bordeaux är uppkallat efter staden med samma namn vilken är belägen i sydvästra Frankrike i departementet Gironde. Stora skogar skiljer området från kusten och skyddar Bordeaux från fuktiga västliga vindar. Två stora floder, Garonne och Dordogne, delar upp regionen i tre separata delar samt bidrar till att risken för frostangrepp minskar. Jordmånen varierar men överlag är den mager och mineralrik (www.ne.se). Klimatet i Bordeauxdistriktet är tempererat maritimt tack vare närheten till Atlanten och den varma Golfströmmen. Maritimt klimat innebär jämn årstemperatur med ibland regniga somrar och tidiga höstar, då druvorna mognar (systembolaget.se). Det nyckfulla vädret påverkar druvornas mognadsperiod vilket har lett till att de flesta bordeauxvinerna är blandningar av olika druvsorter. Producenterna kan på så sätt minska effekterna av dåligt väder (Johnsson, 1978.) Figur 2 Medeltemperatur och nederbördsmängd för staden Bordeaux. Average temperature and precipitation for the town Bordeaux. Källa: www.bbc.co.uk/.../results.shtml?tt=tt003560 Fjorton druvsorter är tillåtna i Bordeauxdistriktet och åtta av dem dominerar produktionen: fem blå och tre gröna. Den mest planterade druvsorten är Merlot vilken mognar relativt tidigt och trivs bäst på sval, fuktig lerjord. Den kan med fördel blandas med druvan Cabernet Sauvignon som odlas på de varma, grusrika jordarna i den västra delen av Bordeaux. Andra druvor är Cabernet Franc, Malbec, Petit verdot, Sémillon, Sauvignon Blanc och Muscadelle. 7

Bordeaux är känt för sina slott (châteaux) men i verkligheten är slottsnamnet mer som ett varumärke då många av egendomarna inte består av klassiska slottsbyggnader. Varje år producerar slotten ett huvudvin som får bära slottets namn och många framställer även ett andra vin som inte helt nått upp till kvalitetskraven och vars etikett inte får prydas av slottets namn (Lindberg, 2004). Vinodlingarna i regionen Bordeaux klassificeras på olika sätt och i olika klasser. De hierarkiska indelningarna kallas Cruz Classes. Den mest kända sammanställdes 1855 inför världsutställningen i Paris samma år. Det var vinmäklarna i Bordeaux som listade de främsta egendomarna i olika kategorier, där 61 rödvins- och 26 sötvinsproducerande slott delades in i fem respektive tre klasser. Den senaste klassificeringsmetoden som heter Cruz Bourheois, skapades 1932 och delade in Médocvinerna i tre olika kategorier. Efter diverse uppdateringar, senast 2003, omfattar den idag 247 egendomar som grupperas i Cruz Bourgeois exceptionals (9 slott), Cruz Bourheois Supérieurs (87 slott) och Cruz Bourheois (151 slott). Den senare anses vara snäppet under egendomar av 5:e Cruz klassen. Under nuvarande EU-regler får endast den sistnämnda beteckningen sättas ut på flaskornas etiketer (Lindberg, 2004). Den variabel för kvalitet som studien utgår ifrån är de poäng som den amerikanska vinkännaren Robert Parker Jr delar ut till vinproducenternas huvudvin varje år. Den internationella vinpressen publicerar regelbundet kvalitetsbetyg och uppdaterar dem kontinuerligt så länge vinet finns på marknaden. Trots att dessa betyg är subjektiva så är de informativa när det gäller vinkvalitet. Rober Parker Jr är den mest kända och inflytesrika av dessa vinskribenter (Jones & Storchmann, 2000). Parker inledde sin karriär som advokat, men i slutet av 70-talet skolade han om sig till vinjournalist. 1978 gav han ut sitt första nummer av The wine Advocate då han under en tid känt ett behov av en självständig konsumentguide i vinvärlden. 28 år senare hade tidningen över 50 000 prenumeranter och år 2002 grundades hemsidan erobertparker.com vilken blivit en av de mest välbesökta för vinintresserade världen över (erobertparker.com). De olika poängen delas in i följande kategorier: 96-100 Extraordinär kvalitet 90-95 Utomordentlig kvalitet 80-89 Över medel till väldigt god kvalitet 70-79 Medelvärdig kvalitet 50-69 Under medel till låg kvalitet 8

3.2 Parker poäng år 1980 till år 2000 För att begränsa studiens omfång används de 21 vingårdar som Jones och Storchmann (2000) använt i sin studie då dessa har tillgängliga parkerpoäng för alla år under tidsperioden år 1980 till år 2000. Somliga år tillverkade dock en del av dessa vinproducenter inte något vin vilket skapar ett dilemma. Antingen utesluts dessa år ur beräkningarna. Alternativt förs ett nollvärde in i ekvationerna. En uteslutning skulle innebära att de dåliga åren inte framgår i realistisk utsträckning medan ett nollvärde gör medelvärdet lägre än vad som är skäligt. Som en kompromiss har nollvärdena i studien ersatts med 69p då detta är gränsen till lågkvalitet, se tabell 1. 9

Tabell 1 Parkerpoäng för år 1984 till år 2000 för studiens 21 vinproducenter från distriktet Bordeaux. Parker points for the 21 vinproducers, in the district Bordeaux, first wine from year 1984 until year 2000. Källa Parker, 2003) Parker Poäng 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Beychevelle 69 83 92 85 79 87 92 78 84 89 81 85 81 82 85 85 86 78 87 86 91 Cheval Blanc 80 90 99 95 69 93 92 85 87 89 99 69 77 87 88 92 90 87 93 93 100 Cos d Estournel 83 83 96 81 84 93 95 83 87 88 95 87 88 89 91 95 93 87 88 88 90 Ducru Beaucaillou 74 88 94 87 79 92 92 83 88 89 89 86 87 87 90 94 96 87 91 91 94 Grand Puy Lacoste 69 80 93 86 75 89 91 76 85 89 95 87 86 87 90 95 93 87 90 89 92 Gruaud Larose 80 88 96 90 83 90 94 84 88 89 93 85 86 86 82 89 89 87 88 89 94 Haut Brion 69 85 94 87 69 94 96 87 91 100 96 86 90 92 93 96 92 89 96 93 98 Lafite Rothsrchild 83 91 100 93 84 87 100 87 94 90 92 86 89 88 90 95 100 92 98 100 95 Latour 83 88 100 88 84 88 90 86 91 89 96 89 88 90 94 96 99 89 90 93 98 Leoville Barton 83 84 92 86 84 92 92 85 88 90 92 87 87 88 90 91 92 86 91 88 96 Leoville Las Cases 75 89 100 91 84 93 98 87 92 91 96 89 89 90 93 95 98 90 93 93 100 Lynch Bages 78 85 94 88 84 92 92 82 92 95 94 86 86 86 88 91 94 86 89 90 95 Margaux 89 91 94 96 87 94 96 86 88 89 100 88 89 89 92 95 99 90 91 94 100 La Mission- Haut-Brion 72 90 99 89 82 92 91 87 90 100 94 87 89 90 91 91 89 87 93 91 100 Montrose 72 84 90 83 77 85 91 69 83 96 100 88 87 87 91 93 91 87 90 90 97 Mouton Rothschild 74 79 100 90 85 90 100 88 89 90 87 86 88 90 91 95 94 90 96 93 97 Palmer 72 81 89 97 82 87 88 86 87 95 88 87 84 78 86 90 91 87 91 95 95 Petrus Pichon Comtesse 85 86 88 87 87 88 87 87 91 100 100 90 92 93 93 96 92 91 98 94 100 Talbot 84 85 93 91 86 89 96 85 89 88 85 72 86 84 85 88 89 85 88 88 90 Troplong Mondot 69 79 79 69 82 87 89 69 89 96 98 85 89 87 90 92 89 88 93 89 96 Medelpoäng 77,2 86,5 94,1 88 81,3 90 93,1 83 88,7 92,1 93,5 85,3 86,9 87,5 89,7 92,7 92,8 87,5 91,2 91,4 95,9 10

I figur 3 framgår att åren 1980, 1984 och 1987 var sämre kvalitetsmässigt än åren 1981, 1986, 1990 och 2000 som alla hade utomordentlig kvalitet. Endast år 1980 går under 80p vilket är gränsen för medelvärdig kvalitet men anses vara lågt för Bordeaux. Figur 3)De 21 vinproducenternas årliga parkerpoängs medelvärde för år 1984 till år 2000. The 21 Wine producers average parker points from year 1984 until year 2000. 3. 3 Vinproduktion och klimat Under vinår med hög kvalitet som åren 2000,1990, 1989, 1982 etc. var klimatet likvärdigt med värme, sol och förhållanden liknande torka. Detta är faktorer som krävs för att producera ett utmärkt vin. Franska vinproducenter säger ofta att juni ger kvantitet, augusti ger karaktär och september gör kvalitet (Parker, 2003). De olika perioderna och klimatfaktorernas betydelse för varandra återkommer vi till längre fram i studien. Åren 1968, 1965 och 1963 var katastrofala men fullt så dåliga resultat kommer troligtvis inte förekomma igen då framställningstekniken utvecklats sedan dess. Under goda klimatförhållanden mognar druvorna stadigt och snabbt vilket leder till en tidig skörd. Det finns en gammal 100-dagsregel som innebär att druvorna skall skördas 100 dagar efter blomning (Parker, 2003). 11

Skörden av rödvin sker nästan alltid i september. Tabell 2 visar tidpunkt för skörd under år med hög kvalitet samt år med sämre kvalitet. Skörden de år med högre kvalitet sker överlag tidigare än de år med lägre kvalitet. Tabell 2 Skördetidpunkt för goda och sämre vinår. The date of harvest for years with high and low wine qualities. Goda vinår: 1982-12 september 1985-29 september 1986-23 september 1989-31 september 1990-12 september 1995-20 september 1996-16 september 2000-20 september Sämre vinår: 1984-5 oktober 1991-30 september 1992-29 september 1993-26 september 3.4 Jordbruk och klimat Hobbs bok Applied climathology (1980) behandlar hur dagliga väderhändelser kan påverka en mängd olika mänskliga aktiviteter, däribland jordbruket. Det är allmänt känt att vädret är den viktigaste variabeln i jordbruksproduktionen, trots att tekniska framsteg och förbättringar för prognoser har möjliggjort ökad kontroll över planterings- och skördningsprocesserna. Andra faktorer som påverkar jordbruk är jordar, terräng, vegetation, skadedjur och sjukdomar men det finns även ekonomiska och sociala variabler. De klimatologiska huvudelement som påverkar jordbruket är antal soltimmar, temperatur och nederbörd. Temperaturens effekter på odlingar kan komma till uttryck på olika sätt. Många grödor, som t. ex kaffe, bananer och sockerrör är mycket känsliga mot frost medan exempelvis äppleträden behöver relativt låga temperaturer för att utveckla blommor. De flesta grödor behöver en viss lägsta temperaturgräns för att kunna växa framgångsrikt. Växtsäsongen ses ibland som tiden mellan vårens sista frost och höstens första. Utifrån en annan definition som den period där alla dagar har en medeltemperatur över ett visst värde (Hobbs, 1980). I denna studie räknas växtsäsongen från inledningen av stadium 2, knoppbristningen, till och med stadium 4 som avslutas med skörden. Överlag är en stadig och jämn fuktighet bättre än växlingar mellan extremt blöta och torra perioder. Detta gäller även gäller temperaturen, vilket innebär att det är ofördelaktigt att 12

jämföra t.ex. månadsmedelvärden då dessa inte säger något om variationen under perioden (Hobbs, 1980). Klimatets påverkan på vinframställning har olika uttryck: Temperatur: I områden med höga temperaturer blir druvorna sötare med låg fruktsyra och mognar snabbare. Tvärtom i svala områden. Solljus: Ett exempel är Hunter Valley i Australien som trots ett hett klimat har en sen mognad av druvorna på grund av täta molntäcken. Regn eller konstbevattning: En balansgång då både vattenbrist och mättnad kan ställa till problem. Vattnet hjälper vinstocken att ta upp näringsämnen men regnar det för mycket kan odlingarna drabbas av mögelsvampar. Kraftig nederbörd efter en torr och varm period kan leda till att druvorna får en utspädd smak då vinstockarna lagrar vattnet i druvorna. Resultatet blir då en större skörd, men sämre kvalitet. Vind: Milda brisar kan förbättra druvans kvalitet då de kan torka upp regnvatten på vinrankorna och hindra röta. Även frostrisken minskar om det blåser något på natten. Men starka vindar kan skada vinodlingarna vilket ju gäller alla odlingar oavsett om det gäller vin, skog eller andra grödor (Clarkes, 2004). 13

4 Resultat 4.1 Åren 1984 och 2000 Inledningsvis jämförs två kvalitetsmässigt skilda år varav det ena är år 1984 flertalet vingårdar inte ens producerade något vin och det andra är år 2000 som visade toppresultat. 4.1.2 År 1984 Årets skörd var liten och bestod till största delen av Cabernet Sauvignon-baserat vin. Årgång 1984 anses vara de minst attraktiva vinerna som idag är drickbara, vilket till största delen beror på ett misslyckande med Merlotdruvorna (Parker, 2003). De flesta rödvinerna i Bordeauxdistriktet består av en blandning av Merlot och Cabernet Sauvignon, vilket innebär att dessa viner i stort sett omöjliggjordes detta år. Klimatförhållandena under sommaren och hösten år 1984 skänkte inte bordeauxborna någon glädje. Växtcykeln började snabbt tack vare en mycket varm och solig april, som dessvärre följdes av en relativt kall och blöt maj vilket förstörde blomningen för den snabbt knoppbristande Merlotdruvan. Resultatet blev att årets Merlotskörd var förstörd långt innan sommarvädret infann sig. I de franska medierna talades det om katastrof men då juli var torr och varm räddades Cabernet Sauvignon-skörden till viss del. En relativt god början på september följdes av en period mellan 21 september och 4 oktober med olika väderproblem som nådde sin klimax i och med cyklonen Hortense som drabbade området (Parker, 2003). De problem med Merlotdruvan som drabbade vinodlarna 1984 är ett ständigt hot mot vinproduktionen i Bordeaux då vinernas karaktär till stor del ges beroende på vilken procent av Merlot och Cabernet Sauvignon som används. Det dåliga resultatet berodde på att växtperioden inleddes med en varm period, vilket led till en tidig knoppbristning. Därefter var maj kall och regnig, vilket resulterade i att Merlotskörden det året ruttnade bort (Parker, 2003) 4.1.3 År 2000 Skörden år 2000 var mycket stor och millenniumårgången producerade historiskt höga resultat med priser som troligtvis inte kommer att uppnås igen på många år. Januari var relativt kall för att vara midvinter, medan mars var mild och varm. Det största problemet odlarna hade under år 2000 var den kraftigaste attacken av bladmögel som Bordeauxdistriktet utsatts för på många decennier. Blomningen kom senare än året innan men trots oron, orsakad av ett extremt växlande mellan värme och kyla i juni, var resultatet en stor enhetlig skörd av Cabernet Sauvignon, Merlot och 14

Cabernet Franc. Få hade förväntade sig att både blomningen och årgången skulle bli så lyckad som den blev. Juni var en ovanligt fuktig och kylig månad för hela västra Europa men Bordeauxdistriktets faktiska nederbörd kom med två stora stormar tidigt i juni så resten av månaden var torr. Regnhotet som alltid är närvarande för en vinproducent blev aldrig verklighet. Juli var en ännu svårare månad, bestående av kyla, molnighet och regn. Men trots detta, var antalet soltimmar högt i Bordeaux. Brytpunkten till vad som såg ut att bli ett dåligt vädermönster som började i mars, kom den 29:e juli när ett massivt högtryck lade sig över Frankrike. Högtrycket låg kvar över Bordeauxdistriktet under största delen av de två följande månaderna. Även september drabbades av exceptionella värmevågor, särskilt i månadens inledning vilket resulterade i att druvornas skal tjocknade ytterligare. I skiftet mellan september och oktober var det regnigt men detta påverkade inte skörden, då Merlotskörden redan var klar och Cabernet Sauvignon druvorna, som tack vare sitt hårda skal är mer tolerant, inte tog någon skada (Parker, 2003). Sammanfattningsvis, det som började som en blandad, osäker och ovanligt tidig växtsäsong från mars till slutet av juli gjorde en helomvändning i augusti och september. 4.1.4 Skillnader mellan år 1984 och år 2000 under stadium 2 Figur 4 visar att år 1984 hade lägre temperatur än år 2000 då medeldifferensen är -1,9, trots att instrålningen är markant högre under det förstnämnda året, se figur 6. Vad gäller nederbördsmängden, så faller mest regn år 2000, särskilt i början av perioden, vilket kan förklara angreppet av bladmögel. År 1984s mesta nederbörd föll däremot under den senare delen av stadiet, se figur 5, vilket förstörde skörden av Merlotdruvor, som haft en tidig blomning tack vare den varma inledningen. 15

Medeldifferens -1,9 Figur 4) Differens i veckomedeltemperatur under stadium 2 för åren 1984 och 2000. Medeldifferensen visar att temperaturen för stadium 2 år 1984 i genomsnitt var 1,9 Cº lägre än under samma stadium år 2000. År 1984 har en varmare inledning av stadiet medan år 2000 avslutas med högre temperaturer. Weekly average temperature during stadium 2 for the year 1984 and the year 2000. The mean difference shows that the temperature in stadium 2 the year 1984 in section was 1, 9 Cº lower than in the year 2000.The second stadium has higher temperatures in the year 1984, while the year 2000 is warmer during the second half of the stadium. 16

Medeldifferens -3,1 Figur5) Nederbörd för år 1984 och år 2000 för stadium 2. Medeldifferensen visar att år 1984 under stadium 2 i genomsnitt hade 3,1 mm mindre nederbörd per vecka än år 2000. Nederbörden mellan v14 och v17 år 2000 kan ha orsakat angreppet av bladmögel det året. År 1984 har hög nederbörd mellan v18 och v23 vilket förstörde skörden av Merlotdruvan. Precipitation during stadium 2 the year 1984 and the year 2000. The mean difference shows that the year 1984 in section had 3, 1 mm less precipitation than the year 2000 during stadium 2. The precipitation between week 14 and week 17 in the year 2000 could have caused the mould attack that spring. The year 1984 has high rates of precipitation between week 18 and week 23 which resulted in a destruction of the merlot crop. 17

Medeldifferens 6,9 Figur 6) Antal soltimmar för år 1984 och år 2000 för stadium 2. Under stadium 2 har år 1984 fler soltimmar än år 2000 och medeldifferensen visar att år 1984 under stadium 2 i genomsnitt hade 6,9 fler soltimmar per vecka än år 2000. Number of sun hours during period 2 in the year 1984 and the year 2000. The year 1984 has a larger number of sun hours than the year 2000 and the mean difference shows that the year 1984 during stadium 2 in section had 6, 9 more sun hours than the year 2000. 18

4.1.5 Skillnader mellan år 1984 och år 2000 under stadium 3 År 1984 har under stadium 3 en jämn temperatur omkring 20 grader C, medan år 2000 har veckomedeltemperaturer som varierar i större utsträckning och inleds med låga temperaturer för att under senare hälften öka i grader. Medeldifferensen visar att det inte är någon skillnad av betydelse åren emellan, se figur 7. I vecka 31 år 2000 anländer ett högtryck som för med sig värme och räddar Cabernet Sauvignonskörden, se figur 9. Även under detta stadium har år 1984 högst instrålning, se figur 9. År 1984 har något högre nederbördsmängd med ett undantag för vecka 27-28, då det regnar mer under år 2000, se figur 8. Nederbörden under stadium 3 år 2000 kom främst i och med två stormar som inte syns i diagrammen då dessa vilar på veckomedelvärden. Medeldifferens 0,1 Figur 7) Differens i veckomedeltemperatur under stadium 3 för år 1984 och år 2000. Medeldifferensen för stadium 3 är 0,1 vilket innebär att det inte är någon betydelse full skillnad mellan åren. Stadium 3 år 2000 inleds med lägre temperaturer men v31 anländer ett högtryck som för med sig värme och räddar Cabernet Sauvignonskörden. Difference in Weekly average temperature during the 3 period for the year 1984 and the year 2000. The mean difference for stadium 3 is 0, 1, which means that there isn t any difference of importance between the two years. Stadium 3 the year 2000 begins with lower temperatures but week 31 a high air pressure brings a heat wave and saves the Cabernet Sauvignon crops. 19

Medeldifferens 0,8 Figur 8) Nederbördsskillnad för år 1984 och år 2000 under period 3. Medeldifferensen visar att det inte är någon betydande skillnad mellan år 1984 och år 2000. Difference in precipitation between the year 1984 and the year 2000 for stadium 3. The mean difference shows that there isn t any difference of importance between the year 1984 and the year 2000. 20

Medeldifferens 12,9 Figur 9) Skillnad i antal soltimmar för år 1984 och år 2000. År 1984 har ett högre antal soltimmar än år 2000. Medeldifferensen visar att stadium 3 under år 1984 i genomsnitt har 12,9 fler soltimmar per vecka än år 2000. The difference in number of sun hours during period 3 for the year 1984 and the years 2000. The year 1984 has a larger quantity of sun hours than the year 2000. The mean difference shows that stadium 3 during the year 1984 in section has 12, 9 more sun hours per week than the year 2000. 4.1.6 Skillnader mellan år 1984 och år 2000 under stadium 4 Båda åren har stadigt sjunkande temperatur men år 2000 var varmare än år 1984, se figur 10. Under stadium 4 år 2000 drar ett antal värmevågor in över Bordeaux vilket leder till att skalet på Cabernet Sauvignon druvorna hårdnar. År 1984 har mer nederbörd än år 2000 då medeldifferensen är på 9,6. Vecka 40 år 1984 nådde cyklonen Hortense Bordeaux vilket påverkade årets skörd som genomfördes den 5 oktober. Under vecka 41 år 2000 föll stora mängder nederbörd, men tack vare att Cabernet Sauvignon druvans skal hårdnat i värmen så blev påverkan liten då skörden av Merlotdruvorna redan var avklarad den 20 september. 21

Medeldifferens -2,4 Figur10) Veckomedeltemperatur under stadium 4 för år 1984 och år 2000. År 1984 har lägre temperaturer än år 2000 och medeldifferensen visar att år 1984 under stadium 4 i genomsnitt var 2,4 Cº kallare per vecka än år 2000. Mellan v34 och v40 år 2000 utsätts Bordeaux för ett antal värmevågor. Weekly average temperature during the 4 stadium for the year 1984 and the year 2000. The year 1984 has lower temperatures than the year 2000 and the mean difference shows that stadium 4 during the year 1984 in section was 2,4 Cº colder than the year 2000. Between week 34 and week 40 in the year 2000 Bordeaux gets exposed to a number of heat waves. 22

Medeldifferens 9,6 Figur 11) Nederbörd under stadium 4 för år 1984 och år 2000. Under stadium 4 regnar det mer år 1984 än år 2000 och medeldifferensen visar att det i genomsnitt regnade 9,6 mm mer per vecka under stadium 4 år 1984 än under år 2000. Cyklonen Horense nådde Bordeaux v 40 år 1984 vilket tydligt framgår av diagrammet. Även v41 år 2000 hade mycket hög nederbördsmängd. Precipitation the year 1984 and the year 2000 for stadium 4. The year 1984 has higher levels of precipitation than the year 2000 and the mean difference shows that it in section rained 9, 6 mm per week during stadium 4 in the year 1984 and the year 2000. The cyclone Hortense reaches Bordeaux in week 40 the year 1984 which the diagram makes clear. Week 41in the year 2000 had also high rates of precipitation. 23

Medeldifferens 1,4 Figur12) Skillnad i antal soltimmar stadium 4 för år 1984 och år 2000. Medeldifferensen visar att år 1984 i genomsnitt hade 1,4 fler soltimmar per vecka under stadium 4 än under samma stadium år 2000. Diagrammet visar på det växlande vädret år 1984 samt värmevågorna under år 2000. The difference in number of sun hours during stadium 4 for the year 1984 and the years 2000. The mean difference shows that the year 1984 in section had 1, 4 more sun hours per week during stadium 4 than the same stadium in the year 2000. The diagram shows how the weather varies during stadium 4 and the heat waves of the year 2000. Sammanfattningsvis var skörden år 1984 liten och bestod främst av Cabernet Sauvignon. Merlotskörden förstördes under stadium 2 som hade en varm inledning. Detta resulterade i en tidig knoppbristning för att sedan avslutas med kallt och regnigt väder, vilket ledde till att Merlotskörden ruttnade bort. Cyklonen Hortense som nådde Bordeaux v 40 var kulmen av en period med ostabilt väder och påverkade skörden som inte genomfördes förrän den 5 oktober. År 2000 inleddes med ett vädermässigt ostabilt stadium 2 men i stadium 3 och 4 var förhållandena bättre. Regnet i slutet av stadium 4 påverkade inte skörden i större utsträckning då stora delar av denna genomförts redan omkring den 20 september och den resterande Cabernet sauvignon skörden klarade sig tack vare sitt hårdnade skal. Summan av medeldifferensen för medeltemperaturen för stadium 2 till 4 blir -4,3 vilket visar att år 1984 överlag var kallare än år 2000. För nederbörden är summan 5,7 vilket innebär att det i genomsnitt regnade mer per vecka under år 1984 än under år 2000. När det gäller antal 24

soltimmar per vecka blir summan av medeldifferensen 21,2 vilket betyder att år 1984 hade markant högre instrålning än år 2000. Vidare i resultatet kommer de olika klimatvariablernas betydelse för de olika stadierna undersökas grundliggare. 4.2 Klimatets betydelse för de olika växtperioderna Vi lämnar nu år 1984 och år 2000 för att istället ta med samtliga år under perioden år 1980 till år 2000 i beräkningarna för att undersöka hur stor betydelse klimatat har för de olika växtperioderna. För att visa på hur en klimatvariabels påverkan varierar för de olika perioderna används diagram med trendlinje där ekvationen visar hur stor påverkan variabeln har i den aktuella perioden. Som exempel här lyfts klimatvariablerna temperatur, nederbörd och instrålnings betydelse för den slutliga kvaliteten under stadium 4. Figur 13 visar att sambandet mellan temperaturen under stadium 4 och den slutliga parkerpoängen är 6,7 %. Trendlinjen visar att poängen ökar med 0,9 poäng per grad Celsius. Sambandet mellan nederbördsmängd under stadium 4 och den slutliga parkerpoängen är 1,3 % och den slutliga parkerpoängen ökar med 0,006 poäng per mm nederbörd se figur 14. Antalet soltimmar har ett samband på 3,8 % under stadiet och poängen ökar med 0,0014 poäng per soltimme. 25

Figur 13) Temperaturens betydelse för vinets parkerpoäng under stadium 4. Diagrammet visar att temperaturens samband med den slutliga parkerpoängen är 6,7 % och att poängen ökar med 0,9 % poäng per grad. The temperatures importance for the wines parker point during stadium 4. The diagram shows that the temperatures relation to the final parker point during stadium 4 is 6, 7 % and increases with 0, 9 points per degree. 26

Figur 14) Nederbördens betydelse för vinets parkerpoäng under stadium 4. Diagrammet visar att sambandet mellan temperaturen under stadium och den slutliga parkerpoängen 4 är 1,3 % och att poängen ökar med 0,006 poäng per mm nederbörd. The precipitations importance for the wines parker point during stadium 4. The diagram shows that the relation between the precipitation during stadium 4 and the final parker point is 3% and increases with 0,006 points per mm of precipitation. 27

Figur 15) Antalet soltimmars betydelse för vinets parkerpoäng under stadium 4. Diagrammet visar att sambandet mellan antalet soltimmar under stadium 4 och den slutliga parkerpoängen är 3,8 % och att poängen ökar med 0,014 poäng per soltimme The number of sun hours importance for the wines parker point during stadium 4. The diagram shows that the relation between number of sun hours during stadium 4 and the final parker point is 3, 8% and increases with 0,014 points per sun hour. Genom att studera figur 13, 14 och 15 kan slutsatsen dras att den klimatvariabel med störst inverkan på den slutliga vinkvaliteten under stadium 4 är temperaturen. Därför skall sambandet mellan temperaturen och slutlig parker poäng även för stadium 2 och stadium 3 undersökas med hjälp av samma sorts diagram som för stadium 4. Sambandet mellan temperaturen under stadium 4 och de slutliga parkerpoängen är 6,7 %, se figur 14. Sambandet under stadium 2 är markant högre på 33,2 % med en ökning med 2,7 poäng per grad, se figur 16. För stadium 3 ökar sambandet ytterligare till 38 % och parkerpoängen ökar med 2 poäng per grad, se figur 17. Temperaturen har alltså störst samband med de slutliga parkerpoängen under stadium 3 och stadium 2 och markant lägre under stadium 4. 28

Figur 16) Temperaturens betydelse för vinets parkerpoäng under stadium 2. Diagrammet visar att sambandet mellan temperaturen under stadium 2 och den slutliga parkerpoängen är 33,2 % och parkerpoängen ökar med 2,7 poäng per grad. The temperatures importance for the wines parker point during stadium 2. The diagram shows that the relation between the temperature during stadium 2 and the final parker point is 33 % and that the parker point increases with 2, 7 points per degree. 29

Figur 17) Temperaturens betydelse för vinets parkerpoäng under stadium 3. Diagrammet visar att sambandet mellan temperaturen under stadium 3 och de slutliga parker poängen är 38 % påverkar och att parker poängen ökar med 2 poäng per grad. The temperatures importance for the wines parker point during stadium 3. The diagram shows that the relation between the temperature during stadium 3 and the final parker point is 38% and that the parker point increases with 2points per degree. Tabell 3 visar övriga klimatvariablers procentuella samband med parker poängen för stadium 2, 3 och 4. Det framgår att nederbörden har störst påverkan på vinkvaliteten under stadium 4 medan antal soltimmar har störst betydelse under stadium 2. I jämförelse med temperaturens påverkan har nederbörd och antal soltimmar liten betydelse för de slutliga parkerpoängen. Tabell 3 Klimatvariablerna nederbördsmängd och antal soltimmars samband med de slutliga parkerpoängen under stadium 2, 3 och 4. Climate variables of precipitation and numbers of sun hours relation to the final parker point during stadium 2, 3 and 4. Klimatvariabel Stadium 2 Stadium 3 Stadium 4 Nederbörd 0,8 % 4 % 1,3 % Soltimmar 4,6 % 0,2 % 3,8 % 30

4.3 Multipel regressionsanalys För att visa på hur temperatur, instrålning och nederbörd under de olika växtperioderna inverkar på de slutliga parker poängen används en multipel regressionsanalys där både den enskilda klimatfaktorns betydelse samt variablernas sammanlagda påverkan framgår. Det slutliga målet är att även bygga upp ett klimatindex. För att genomföra regressionsanalysen har Windowsprogrammet Excel använts. Andersson (2007) lyfter fram ett av de största problemen med användning av dessa analyser vilket är att det inte går att visa en bild av materialet, vilket gör redovisning av resultatet invecklat. Om man endast har ett x- och ett y-värde går det att visa resultatet genom ett tvådimensionellt koordinatsystem och går att presentera med bild, men används fler variabler krävs fler dimensioner. Detta innebär att denna studies analys skulle kräva en niodimensionell bild. Inledningsvis genomfördes en multipel regressionsanalys för varje klimatvariabel. Det framgår i tabell 4 att den klimatvariabel med störst inverkan på vinkvaliteten är temperaturen med 53 % medan nederbördsmängd och instrålning endast påverkar i liten utsträckning, 2,6 % respektive 6,3 %. Tabell 4 Klimatvariablernas påverkan på de slutliga parkerpoängen. The Climate variables of temperature, precipitation and number of sun hours affect on the final parker point. Klimatvariabel Påverkan % Temperatur 53 % Nederbörd 2,60 % Soltimmar 6,30 % För att se hur stor påverkan alla klimatvariablerna tillsammans har på vinkvaliteten används en multipel regressionsanalys där de tre perioderna för alla år ingår för medeltemperatur, nederbördsmängd och antal soltimmar. Resultatet blir att klimatet utgör 63,8 % av de påverkansfaktorer som bestämmer vinkvaliteten. Det innebär att 36,2 % av vinkvaliteten förklaras av andra faktorer än klimatet, vilka kan vara extrema väderhändelser, jordbruksteknik, geologi eller ekonomiska faktorer. Excel ger oss en färdig formel som i kalkylbladet anges som en matrisformel. Vid inmatnning som en matrisformel retuneras regressionsstatistik som ger följande ekvation: Y = 3, 9 T1 +3 T2-1,385 T3-1, 4 N1-0,004 N2-0,013 N3 +0,009 S1-0,013 S2 +0, 05 S3 +1. 31

Ekvationen inkluderar samtliga stadier och klimatvariabler men för att göra ett klimatindex för vinkvalitet med större reliabilitet utesluts de variabler som inte är signifikanta. Resultatet är följande: Y=3,9 T1 +3 T2-1,385 T3-1,4 N1 +1 4.4 Faktiska parkerpoäng i relation till beräknade Genom att använda sig av ekvationen som den multipla regressionsanalysen ger kan ett specifikt års klimatdata för de olika perioderna föras in för att då få fram vilket medelvärde årets parkerpoäng för producenternas vin i Bordeauxdistriktet slutligen får. Om ett års poäng skiljer sig tydligt ifrån ekvationens resultat innebär det att andra faktorer än klimatet styrt resultatet det året, se tabell 4 och figur 18. Genom att jämföra det verkliga parkervärdet med ett värde uträknat med ekvationen den multipla regressionsanalysen ger framkommer det i vilken utsträckning klimatet påverkat den slutliga kvaliteten för de olika åren. Vid de år som kraftigt avviker ifrån det beräknade poängvärdet kan andra faktorer ha haft stor betydelse. 1982 hade en fuktig och kall sommar och efter en misslyckad juni såg producenterna den sämsta årgången sedan 60-talet framför sig. Tack vare moderna medel mot röta lyckades dock många av odlarna att skydda druvorna från den hotande förruttnelsen. På så sätt kunde producenterna senarelägga skörden tills vädret förbättrades vid septembers slut. År 1998 var skillnaderna inom distriktet stora vilket innebar att det årets klimatförhållanden påverkade en del vinproducenter positivt medan andra fick sämre resultat än väntat. Två stora regnoväder i början av oktober sänkte resultatet för år 1987 då många odlingar blev översvämmade (Parker, 2000). År 1984 var differensen mellan det beräknade parkervärdet och det verkliga är -3,5. Faktorer utöver klimatet kan vara vilken mix av druvor som producenterna använt sig av då Merlotskörden ruttnade bort redan i stadium 2. Detta resulterade i att många producenter inte lyckades framställa något vin år 1984. Om fler hade använts sig enbart av Cabernet Sauvignon hade det årets skörd blivit mer lyckad. En annan anledning kan vara cyklonen Hortense som senarelade skörden. Om den inte hade kommit i slutet av stadium 4 hade resultatet möjligen varit högre. År 2000 är differensen +2,8 trots att odlarna drabbades av en kraftig bladmögelattack under stadium 2 som man tack vare modern jordbruksteknik lyckades lindra. Även värmevågorna under stadium 4 bidrog till att skalet på druvorna tjocknade och på så sätt klarade regnen som kom i slutet av stadiet. 32