Att organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola Maria Jarl Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Specialpedagogiska skolmyndigheten Göteborg 3 april 2019
Förmiddagen 1. Bakgrund forskningsfrågan och studiens upplägg 2. Resultaten 3. Slutsatser och implikationer 4. Dialogcafé
Bakgrund och utgångspunkter Kunskapsresultaten har försämrats, resultatskillnaderna mellan enskilda skolor har ökat En skola i kris? Viktigt att studera hur enskilda skolor bedriver och organiserar sin verksamhet
Forskningen dominerades länge av föreställningen att resultatskillnaderna kan förklaras med elevfaktorer Educational effectiveness research (EER), fokus på enskilda skolors betydelse utifrån två perspektiv: skoleffektivitet skolförbättring Systematiska jämförelser saknas inom forskningen
Vår studie Vi studerar skolor som lokala organisationer Vi gör jämförelser mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor Vi studerar hur skolorna har organiserat sin verksamhet under en längre tidsperiod (från 2013/2014 och 10-15 år bakåt i tiden) Med utgångspunkt i det nyinstitutionella perspektivet antar vi att skolor utvecklar specifika institutionella profiler
Skolor har valts mot bakgrund av deras resultatutveckling under perioden 1998-2011 (medelvärdesförändring i meritvärde) Kontrollerade för elevens migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå (plus kompletterande test avseende risk för betygsinflation) Kompletterande information om skolorna från Skolinspektionen, media, hemsidor i syfte att validera den statistiska analysen och att identifiera jämförbara par av skolor
Storstadsområden Positiv resultatutveckling Aspskolan + 1,75 Bokskolan + 1,44 Icke storstadsområden Cikoriaskolan + 2,07 Daggrosskolan + 1,82 Negativ resultatutveckling Ekskolan 1,81 Fläderskolan 1,16 Granskolan 1,46 Hasselskolan 1,32
119 intervjuer med rektorer och lärare samt förvaltningschefer/motsvarande Kartlagt den interna organisationen: ledningsfunktioner, lärares arbete, undervisningen Identifierat kvaliteter som beskriver drag i organiseringen av verksamheten som vi tolkar som specifika för skolorna i den aktuella gruppen Analyserat skolornas institutionella profiler
Framgångsrika skolor På de framgångsrika skolorna är ledningen målinriktad och kollektiv, det vill säga utövas av många i kollegiet, och den sker i dialog med förvaltningsledningen Kvaliteter: Målinriktad ledning; Kollektiv organisering av ledningen; Målinriktad ledning på förvaltningsnivå
På de framgångsrika skolorna kännetecknas lärarnas arbete av samarbete och deltagande i kritisk och öppen diskussion Kvaliteter: Samarbete med fokus på undervisning
På de framgångsrika skolorna bedrivs undervisningen utifrån höga förväntningarna på eleverna och anpassas efter vad man aktivt har tagit reda på om elevernas förutsättningar och tidigare resultat Kvaliteter: Höga förväntningar på eleverna; Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper; Anpassning av undervisningen; Lärarledarskap i klassrummet
Sammanfattningsvis kännetecknas de framgångsrika skolorna av samordning och samförstånd Den institutionella profilen är baserad på gemensamma normer om samarbete och stöd mellan kollegor gemensamma föreställningar om att elevernas lärande och resultat står i fokus men reglerna kan variera till både omfattning och innehåll.
Icke framgångsrika skolor På de icke framgångsrika skolorna är ledningen i ständig förändring med en stor omsättning på rektorer och det saknas en välfungerande dialog med förvaltningsledningen Kvaliteter: Frekvent förändrad ledning; Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse
På de icke framgångsrika skolorna arbetar lärarna till största delen ensamma men ibland tillsammans med några få kollegor eller tillsammans i mindre grupper Kvaliteter: Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete
På de icke framgångsrika skolorna är det mycket annat som tar fokus vid sidan av undervisningen och elevernas resultatutveckling och man lägger stort ansvar på eleverna själva för hur det går i skolan Kvaliteter: Fokus på annat än elevernas resultatutveckling; Uppfattningen att elevernas resultat är avhängigt eleverna
Sammanfattningsvis kännetecknas de icke framgångsrika skolorna av intresseskillnader och särordning Den institutionella profilen kännetecknas av gemensamma normer om att ta ansvar för klassrummet/eget arbete olika föreställningar om lärarnas och verksamhetens uppdrag medan tydliga och bestående regler saknas
Jämförelsen Vi ser tydliga skillnader mellan de två typerna av skolor Skillnaderna har dessutom funnits under lång tid, i båda typerna av skolor beskriver man verksamheten på ungefär samma sätt under den period vi studerat På de framgångsrika skolorna berättar man om en eller flera medarbetare som har stakat ut en färdriktning, att man har identifierat mål för verksamheten som har kunnat vara styrande för hur den organiserats
Vi ser en samvariation men kan vi också tala om ett samband mellan verksamhetens organisering och elevresultaten? Hur gestaltar sig lärandemiljön för eleverna
Elevernas lärmiljö på framgångsrika skolor: Eleverna möts av höga förväntningar, från lärare och rektorer. De vet vad som väntas av dem, såväl i lärandesituationen som i sociala sammanhang. De möts av liknande undervisningsupplägg över årskurs- och ämnesgränser. Elevernas utmaningar och möjligheter i lärandet är kända av fler i lärarkollektivet än dem de möter i klassrummet. Sammantaget skapar det en en stabilitet och kontinuitet i elevernas lärandemiljö som är gynnsam för lärandet.
Elevernas lärmiljö på icke framgångsrika skolor: Eleverna möts av olika förväntningar från olika lärare. Undervisningsmiljöerna skiljer sig åt över stadie- och ämnesgränserna. De möts inte av samma höga förväntningar på vad de kan prestera och de kan inte vara förvissade om att deras utmaningar och möjligheter är kända av fler i personalen än dem de dagligen möter. De skapar en splittrad lärandemiljö där stort ansvar läggs på den enskilda eleven.
Kan vi lita på resultaten? Kan det vara tvärtom om, dvs att skillnaderna i elevresultat påverkar hur verksamheten i skolan är organiserad? Förklaringsfaktorer som vi har missat? Lärarkompetens? Elevsammansättning? Har vi definierat skolframgång på ett bra sätt?
Är resultaten från de ytterpunkter vi valde giltiga även för skolor närmare mittpunkten? Kunde skolorna valts på ett annat sätt? Mer forskning behövs!
Implikationer Vad kan rektorer och lärare göra? Lär känna verksamhetens lokala förutsättningar Kartlägg resultat och förutsättningar för elevernas lärande Kartlägg lärares och rektorers förmåga att samarbeta och driva förändringsarbete Det går att förändra etablerade normer!
Vad kan huvudmännen göra? Tillhandhåller huvudmannen rätt förutsättningar? Lärarrekrytering: vad betyder den ökade rörligheten bland lärare och skolledare i sammanhanget? Stänga skolor som inte fungerar?
Det politiska samtalet Lyft fram tilltron till sina och kollegornas möjligheter att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande som finns på framgångsrika skolor! Men varför finns skolor det skolor där elevernas lärande och kunskapsutveckling inte är i fokus för verksamheten? Var förs samtalet om professionens huvuduppgifter?
Dialogcafé Vilka faktorer kan jag se i vår nuvarande organisation som gynnar utveckling? Hur gör jag för att få samsyn kring prioriterade utvecklingsområden? På vilket sätt ger jag personal förutsättningar att systematiskt lära av varandra?