Sociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi

Relevanta dokument
Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter. HBV 28 maj 2015

Sociala krav i upphandling för att främja sysselsättning

Offentlig upphandling med sociala hänsyn Borås 6 oktober 2014

Märken i offentlig upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

UPPHANDLINGSKRÖNIKA SOCIALT ANSVARSFULL OFFENTLIG UPPHANDLING

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund Mathias Sylwan

Riktlinjer för hållbar upphandling

Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Stockholm 15 mars 2016 Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström

Arbetsrättsliga villkor och offentlig upphandling

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö

INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN

Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR

Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Mathias Sylwan. Avdelningen för juridik. Kommuner Landsting och regioner Inköp/Upphandling

Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström

Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

Etiska krav i offentlig upphandling. Mathias Sylwan Fairtrade city En möjlighet för din kommun Vänersborg 10 oktober 2013

Socialt ansvarstagande i byggsektorn

Hur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Hamlstad Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström

Använda offentliga pengar på bästa sätt

VÄGLEDNING (8)

Upphandla med miljökrav -ett politiskt styrmedel?

Att våga och lyckas påverka offentlig upphandling

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

UPPHANDLINGSPOLICY FÖR NEDANSILJANS SAMORDNINGSFÖRBUND Fastställd av styrelsen 13 juni Policy Samordningsförbundet har enligt

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

SKL Kommentus Inköpscentral

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning

Nytt EU-direktiv om offentlig upphandling

Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling (SOU 2016:15) Svar på remiss från kommunstyrelsen ( /2016)

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Mathias Sylvan. Kort om LOU. Upphandlingsdialog Dalarna Borlänge

INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY. för Robertsfors kommun

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

Upphandlingens möjligheter. Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig


Offentlig upphandling. LOU och LUF

Viktiga nyheter i nya LOU. Mathias Sylvan Upphandlingsdialog Dalarna Upphandling som strategi för hållbar tillväxt

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Angående krav på kollektivavtal i samband med offentlig upphandling

Nya regler om upphandling av välfärdstjänster Hampus Allerstrand Eva Sveman

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Nya upphandlingsregler.

Skillnader mellan LOU och LUF

Program. Vad är sociala hänsyn och hur kan de tillämpas? Ideburna offentliga partnerskap hur kan de bidra till ett bättre samhälle?

OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Sinfras interna uppförandekod

Jämställda upphandlingar

Möjligheten att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling

Inköps- och upphandlingspolicy

Policy för inköp och upphandling

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78

Inköps- och upphandlingspolicy

Lissabonfördraget. Unionsfördraget (EUF) Artikel 2

Hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Framtid: Gårdsten. En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling

Framtid: Gårdsten. En redogörelse för Gårdstensbostäders arbete med sysselsättningsfrämjande social upphandling

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Kvalificeringssystem försörjningssektorerna

Talarmanus för presentation om Fairtrade region

Sociala och miljömässiga krav

Skärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V)

Gråa hår av offentlig upphandling?

RÄTTSLIG GRUND MÅL. Artiklarna 26, 34, 53.1, 56, 57, 62 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling

Miljökrav och sociala krav vid offentlig upphandling

Policy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

EU-rätt III. Innehåll. Integrationsmetoder. 11 februari 2015 / 5 mars 2015 Maria Bergström

Policy. Policy för inköp och upphandling i Tranemo kommun

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Sinfras interna uppförandekod:

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent

Kommittédirektiv. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Dir. 2014:162. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014

Hållbar offentlig upphandling i praktiken

Riktlinjer för upphandling och inköp

Transkript:

Sociala krav vid offentliga upphandlingar April 2013 Ardalan Shekarabi

Offentliga marknaden Upphandlas för 480-580 miljarder kr per år. Hela offentliga marknaden är värd 820 miljarder, ¼ av BNP.

Offentliga marknadernas värde 2011 Sjukvård: 21 miljarder Kollektivtrafik: 30 miljarder Läkemedel: 33 miljarder Bygg: 90 miljarder Skolan & barnomsorg: 34 miljarder Omsorg: 27 miljarder Mat: 9-10 miljarder

Juridiska ramar Juridiken styr upphandlande myndigheters handlingsutrymme. Juridiska ramar sätts av EU-rätten Stor förändring för Sverige!

EU-rättsliga ramen Finns i EU-fördragen: Fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Etableringsfrihet Likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande.

Icke-diskrimineringsprincipen All diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden inom alla de områden där EUfördragen är tillämpliga. Lokala leverantörer kan inte gynnas i förhållande till utländska leverantörer i samband med offentliga upphandlingar.

Principen om likabehandling Alla anbudsgivare och leverantörer ska behandlas lika och ges samma förutsättningar. Inte tillåtet att särbehandla små och medelstora företag i samband med offentliga upphandlingar.

Etableringsfriheten Rätt att starta och bedriva ekonomisk verksamhet i en annan medlemsstat. Inhemska och utländska leverantörer ska enligt denna princip ha lika förutsättningar för att etablera sig och tillhandahålla tjänster i en medlemsstat.

Sociala och ekologiska dimensionen Lissabonfördraget har stärkt sociala och ekologiska målsättningar. I artikel 3 i Fördraget om Europeiska unionen (FEU) stadgas bl.a. att unionen ska upprätta en inre marknad samt verka bl.a. för en hållbar utveckling i Europa som bygger på en välavvägd ekonomisk tillväxt, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Unionen ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa, socialt skydd samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Upphandlingsdirektiven EU har flera detaljerade upphandlingsdirektiv. (Direktiv 2004/18/EG viktigast) Dock; små upphandlingar, hälso- och sjukvård, socialtjänster och utbildning samt s.k. tjänstekoncessioner är undantagna. Detaljerade EU-reglerna gäller i princip inte inom dessa områden.

Upphandlingar utanför direktiven Om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse gäller EU:s generella bestämmelser och principer (fördraget). Kontraktets värde, föremål och geografiska läge påverkar bedömningen. Finns möjligheter till undantag: t.ex. tvingande hänsyn till allmänintresset.

Sociala krav Vanligt förekommande sociala krav vid upphandlingar: Anställning av långtidsarbetslösa, funktionshindrade och andra grupper. Tillhandahållande av utbildnings- eller lärlingsplats och sommarjobb. Fairtrade och etiska krav i tredje land. Krav om arbetsmiljö, arbetsvillkor, minimilön etc. Krav om jämställdhet, likabehandling och diskrimineringsbekämpande åtgärder. Skyddade verkstäder.

Kommissionens definition av sociala hänsyn Upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter: sysselsättningsmöjligheter, anständigt arbete, överensstämmelse med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter, social integration (inbegripet personer med funktionshinder), lika möjligheter, utformning som ger tillgänglighet åt alla, beaktande av hållbarhetskriterier, frågor om etisk handel och ett bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar (CSR).

Beaktandesats 33 i direktiv 2004/18/EG Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt kan till exempel syfta till att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen och anställning av personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa arbetslöshet eller skydda miljön. Som exempel kan nämnas skyldighet att i samband med fullgörandet av ett kontrakt anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildning för arbetslösa eller ungdomar, att följa bestämmelserna i grundläggande ILO-konventioner (International Labour Organisation) eller att anställa ett större antal personer med funktionshinder än som krävs enligt den nationella lagstiftningen.

Praxis från EU-domstolen Avgöranden om sociala hänsyn: Beentjes (Mål C-31/87) Nord Pas-de-Calais (Mål C-225/98) Dutch Coffee (Mål C-368/10)

Krav vid olika faser Uteslutning/kvalificering av leverantörer Teknisk specifikation Tilldelningskriterium Särskilda kontraktsvillkor

Särskilda kontraktsvillkor Anpassat för sociala krav. Villkoren behöver inte vara uppfyllda vid tidpunkten för anbudsgivningen. Under uppdragets utförande tex vid byggentreprenader. Ska begränsas till föremålet för kontraktet.

Tekniska specifikationer Mer relevant vid miljökrav. Kan dock användas tex gällande tillgänglighetskrav. Fairtrade anses inte vara teknisk specifikation.

Uteslutning/Kvalificering Uteslutning pga brott eller allvarligt fel i yrkesutövningen. Kan tex vara gällande arbetsmiljö eller lagstiftning på sociala området. Krav på kapacitet för bevisning. Ställda krav ska kontrolleras (Wienstrommålet).

Tilldelningskriterier Tilläggskriterium vid bedömningen av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kriterierna måste vara kopplade till föremål för kontraktet.

Rättsområde under utveckling För en upphandlande myndighet som enligt förfrågningsunderlaget lägger vikt vid ett socialt ansvarsfullt beteende kan det vid utvärderingen av förhållandet mellan kvalitet och pris nämligen vara av betydelse om den vara som ska levereras har förvärvats av producenten på rättvisa villkor eller inte. Socker smakar i strikt bemärkelse visserligen inte annorlunda beroende på om det är rättvisemärkt eller inte. En produkt som lanseras på marknaden på orättvisa villkor efterlämnar emellertid en bitter eftersmak hos en ansvarsfull kund. Ur generaladvokatens förslag till avgörande i Dutch Coffee-målet.

Tack för att ni har lyssnat! Ardalan Shekarabi ardalan.shekarabi@gmail.com 070-1910781