Innemiljö i nytt ljus Johan Nordén & Magdalena Boork SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Upplägg Bakgrund till belysningsbedömning Belysning och ljusmiljöer Sensoriska metoder Sensorisk bedömning av belysning Analytiska försök Konsumentundersökningar 2
Bakgrund till belysningsbedömning Undvika att energieffektivisering av belysning sker på bekostnad av komfort (exempelvis de första lågenergilamporna) Utveckling av ny metod för belysningsbedömning Fånga upplevelsen av belysning och därigenom komplettera traditionella mätningar Människan som mätinstrument genom metoder från andra områden Exempel: skillnad mellan dagsljus och inomhusbelysning 3
Belysning och ljusmiljöer 4
Belysningsmiljö Olika miljöer för olika syften och uppgifter Finns inget rätt och fel 5
Kravställning på belysningsmiljö Exempel på tekniska krav: Minvärde för ljusstyrkan på bordsyta eller golvyta Ljusjämnhet över ytan Rekommenderade ljusstyrkevärden på väggar och tak Hur får man in upplevelsebaserade mått? 6
Teknikskifte Konventionella ljuskällor ersätts av lysdioner (LED) 10 lm/w -> >200 lm/w 7
Produktutveckling Möjligt att utveckla produkter i nya former och material Stor utmaning i att marknadsföra radikalt annorlunda koncept för hur ett rum belyses 8
Problemställningar Beställare av belysning använder tekniska krav som ljusstyrka på bordet eller golvet, jämnhet på ljuset osv för att formulera kraven på sin belysningsmiljö. Svårt att ställa krav på den upplevda belysningsmiljön Belysningsproducenter får enorma möjligheter att utforma nya belysningslösningar med LED-tekniken. Svårt att snabbt ta fram radikalt nya koncept eftersom kunderna och säljarna oftast bara kan relatera till det som redan finns. Leder lätt till tidsödande process med många iterationer 9
Sensorik 10
Definition av sensorik A methodology used to evoke, measure, analyse and interpret those responses to products as perceived through the senses of sight, smell, touch, taste, and hearing Using the human being as a measuring instrument Stone and Sidel, 2004 11
Sensorik multidisciplinär vetenskap Sinnen Hälsa Fysiologi Psykologi Perception Känsla Kognition Produkter Estetik Identitet Kultur Kemi Fysik Teknik Statistik Matematik 12
Steg i en sensorikstudie Dijksterhuis and Byrne, 2005 13
Sensorik används idag inom följande områden Livsmedel (mestadels för): Kvalitetskontroll Produktutveckling Forskning Andra områden: Läkemedel Hudvårdsprodukter Bilindustrin Elektronik För att kunna använda och förstå sensorik är det viktigt med kunskap om människans sinnen 14
Metodik Analytisk Beskrivande Konsumenttest Gillande 15
Produktdesign med människan i fokus 16
Viktiga frågeställningar Vad tycker konsumenten om min idé, produkt eller tjänst? Hur omsätter man önskemål till gillad produkt? Var är processen som mest kritisk för en upplevd kvalitet? Hur ter sig produkten ur användarens perspektiv? intryck, upplevelse mm Orsaker till att produkten inte lever upp till förväntningar och hur kan man komma tillrätta med detta? 17
Tvåldispenser - ett problemexempel Kan man se på mätdata hur något låter och om man gillar ljudet? Variant 1 Variant 2 Variant 3 Ja, men först måste man lära sig ljudets anatomi - genom lyssning kombinerat med analys! 18
Våra verktyg Laboratorium för konsumenttester Tredje ordningens Ambisonics anläggning med 18 kanaler + subwoofers Specialutvecklad mjukvara med möjlighet att positionera ljudkällor i realtid 6 lyssnarplatser i grundutförande (modulärt/flyttbart) Konsumentpanel Multisensoriskt analytiskt laboratorium 12 analytiska bås med individuella platser för Audiell och Visuell testning Möjligheter till komplettering för olfaktoriska och taktila tester Extrautrustat bås för fysiologisk testning Analytisk multisensorisk panel Mjukvara EyeQuestion för datainsamling och statistisk analys 12+3 licenser för stationära analytisk testning Extramodul för konsumenttestning (1000 svar per månad) Laboratorium för rums- och byggnadsakustiska mätningar, fullutrustat inklusive Halvekofritt rum Efterklangsrum Mätsvit för mätning av reduktionstal, trumljud, stegljud mm mm Mätmjukvaror Norsonic 01 db LMS Pulse, m fl Verktyg för numeriska beräkningar och statistiska analyser Soundplan CATT COMSOL Multiphysics (inkusive Acoustics Module) MATLAB, m fl 19
Sensorisk bedömning av belysning 20
Varför sensorisk belysningsbedömning? Uppmätt belysning upplevd belysning Fånga upplevda egenskaper hos belysning Underlätta att ställa krav som utgår från användaren, dess behov och komfort att utveckla energieffektiv belysning som är attraktiv och skapar en god upplevelse 21
Fokus i projektet Analytisk Beskrivande Konsumenttest Gillande 22
Belysningsbedömning i labmiljö Testbås Avskärma bedömare Likvärdiga miljöer Isolera från omgivningen 23
Panel av bedömare Urvalskriterier Fullgod syn på vart och ett av ögonen Inga diagnostiserade ögonsjukdomar Felfritt färgseende Två fungerande ögon 24
Vad tittar man på? Inte trivialt! 25
Hur går det till? Bestämma parametrar (egenskaper) Varje paneldeltagare spånar Sammanställning av funna parametrar Avvägning: Vad är möjligt? Vad kan vi enas om? Kan vi definiera parametern? 26
Parameter Definition Tak Bländning Ljuskällans gulhet Värme Vägg Ojämnhet Grad av bländning (titta på krysset, obehaglig känsla) Grad av gulhet när man tittar på krysset Grad av värme på handens baksida, 5 sek 1 cm från ljuskällan Ljusjämnhet på väggen bakom, lite = helt jämn fördelning, mkt = skuggig och ojämn Bordsskiva Skugga Spegelns skuggas skarphet i kanterna Fantaburk Intensitet av blå Intensitet av orange Intensitet/mättnad av färgen blå Intensitet/mättnad av färgen orange Reflex Blänk i burken 27
Uppställning av försök I testbåsen Två olika läskburkar Spegel Upplägg av försök 7 tränade bedömare + försöksledare Fyra downlights (halogen och LED) Två testbås Två bedömningar per produkt Bedömning av 7 parametrar 28
Formulär och skala Linjeskala Två förankringspunkter, lite/mycket 29
Träning/kalibrering av panel Bedömning av två väsentligt skilda produkter Lägga samman individuella bedömningar Ordning på skala Position på skala Skapa gemensam skala genom revidering av individuella skalor revidering av definitioner Exempel på problem Intensitet av blå Reflex 30
Parameter Definition Tak Bländning Ljuskällans gulhet Värme Vägg Ojämnhet Grad av bländning (titta på krysset, obehaglig känsla) Grad av gulhet när man tittar på krysset Grad av värme på handens baksida/handryggen, 5 sek 1 cm från ljuskällan Ljusjämnhet på hela väggen bakom, lite = helt jämn fördelning, mkt = skuggig och ojämn Bordsskiva Skuggans skärpa Spegelns skuggas skarphet i bakre kanten mot bakväggen Fantaburk Blåhet Intensitet av orange Bedömning ljusare blå (lite) mörkare blå (mkt) Intensitet av färg Reflex Blänk i burken 31
Bedömning Två bedömningar per produkt 32
Behandling av resultat 78 86 98 Numeriskt värde utifrån kryssets position på linjeskalan 33
Resultat: produkternas egenskaper 34
Resultat: produkternas egenskaper 35
Analys av resultat Kombinera sensoriska mätningar med traditionella ljusmätningar 36
Resultat: bedömare 37
Nästa steg Analytisk Beskrivande Konsumenttest Gillande 38
Konsumenttest Tyckande bra eller dåligt Kontextberoende: belysning uppfattas olika i olika miljöer Genom att koppla samman med objektiva bedömningar lär vi oss vad som styr gillandet av olika belysningsprodukter 39
Sammanfattning Varför? Krav som utgår från användarens upplevelse och komfort Energieffektiva produkter som skapar god komfort Hur? Objektiva bedömningar i laboratorium med tränad panel Kombinera sensoriska och traditionella ljusmätningar Konsumenttester för att ta reda på vad konsumenterna gillar Förståelse för vad som styr gillandet av belysning 40
Tack för er uppmärksamhet! Magdalena.Boork@sp.se Johan.Norden@sp.se 41