Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment. Jakob Granit Generaldirektör

Relevanta dokument
Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Source2Sea. Vattendagen Anna-Karin Rasmussen Utredare

Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet

HaV på stabil grund. Jakob Granit, Generaldirektör. Miljöchefsmötet 2017

Levande hav, sjöar och vattendrag

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Skriv ditt namn här

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Vattenförvaltningen i Sverige, med våra grannländer och globalt utmaningar och möjligheter

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Status spredt bebyggelse i Sverige

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Kommittédirektiv. Dir. 2018:44. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2018

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Örnsköldsviks kommun /

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

Restaurering av sjöar och vattendrag

Vattendirektivet i Sverige

Referensgruppsmöte Jord- skog

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

Bryggor och uppgrumling av sediment

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Svensk författningssamling

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

EKOLOGISK KOMPENSATION

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Med miljömålen i fokus

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Sveriges miljömål.

Del 4 Åtgärdsprogram Samtliga vattendistrikt

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Grön infrastruktur från källa till hav

Varför renar vi vattnet?

Remissvar om rapportering av regeringsuppdrag N2018/00721/DL, Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48)

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript:

Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment 2019-03-20 Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment Jakob Granit Generaldirektör

Söt- och kustvattensystem försämras snabbt på global nivå 80% av världens befolkning är exponerade för vattenosäkerhet Döda zoner i kustvatten har ökat exponentiellt sedan 1960 talet (Vörösmarty et.al., 2010) (Robert J. Diaz & Rutger Rosenberg, 2008)

Knappast några marina områden är opåverkade av mänsklig aktivitet Halpern et al, 2008

Klimatförändringar 2-4 grader varmare 2050? IPCC Fifth Assessment Report (AR5)

Helhetsgrepp - koordinerad förvaltning, utveckling och innovation från källa till hav Ref: Water Policy 19 (2017) 673 691 Granit, Liss Lymer, Olsen, Tengberg, Nomman, Clausen

Illustrationer Sverige källa till hav Ekologisk status, VISS 2015 HELCOM 2010

Rena hav regeringens satsning Samverkan Miljömålsrådet Kunskap, forskning Planering, prioritering, kostnader Vägledningar och stöd Samordningsgruppen för nya kemikaliehot, SAMTOX Utökad samverkan & kunskapsutbyte myndigheter, akademi & andra aktörer

Internationell nivå HELCOM OSPAR EU-nivå Europa Parlamentet Europeiska Kommissionen Vattenförvaltning Nationell nivå Riksdagen Regeringen Finansdepartementet Utrikesdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Infrastrukturdep. Övriga departement Regional nivå SMHI Havs och Vattenmyndigheten Naturvårdsverket SGU SGI MSB Övriga Centrala myndigheter Domstolar Vattenmyndigheten i Bottenviken Vattenmyndigheten i Bottenhavet Vattenmyndigheten i Norra Östersjön Vattenmyndigheten i Västerhavet Vattenmyndigheten i Södra Östersjön Länsstyrelser Länsstyrelser Länsstyrelser Länsstyrelser Länsstyrelser Lokal nivå Verksamhetsutövare Vattenråd Kommuner (290 st) 2019-03-21 8

Havs- och vattenmyndigheten 2011 Genomföra en sammanhållen havs- och vattenpolitik Pådrivande, stödjande och samlande Globalt Agenda 2030 FNs hållbarhetsmål Parisavtalet, global temp <2 grader Regionalt EU (vatten-, hav-,art- och habitat direktiv), GFP mm Regionala konventioner: Helcom, Ospar Nationellt Miljökvalitetsmål Kulturmiljömål Livsmedelsstrategin Förnybar energi - EÖK Maritima strategin Cirkulär och biobaserad ekonomi

Gamla synder ex. övergödande ämnen internbelastning & syrefria bottnar Tillförsel av P från internbelastning > Östersjöns avrinningsområde Internbelastning ett problem i insjöar kan påverka belastningen till havet Vilka är källorna kan de åtgärdas? Hotspots? Syrefria eller syrefattiga bottnar? Var? Hur biotillgängligt är P i sediment? Hur påverkar biologin internbelastningen? Puttonen et al, 2014 2019-03-21 10

Stor satsning mot internbelastning 2018-2020 Kartläggning i sjöar, kust och hav Uppsala Universitet: Instängda kustvikar (2018-2020) Lst Örebro + 9 Lst: Internbelastning insjöar (bedömningsverktyg) SGU: Från kust till öppet hav (2019) Åtgärdsutveckling & genomförande Pelletering sjöslam (upptag) Lst Jönköping Bevattning (upptag) Västervik Blå fångrödor (upptag) både Öst- och Västkust Aluminiumfällning (Växjö kommun och SLU) Lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) bredare möjligheter till bidrag för åtgärder som bidrar till minskning av förorenade sediment 2019-03-21 11

Gamla synder ex. miljöfarliga vrak Vrakundersökningar Input inför framtida bärgningsoperation Fotogrammetri, 3D modeller av vrak Dykundersökningar (Försvarsmakten, KBV) Bärgning av olja & spökgarn Thetis, Olja Spökgarn10-12 ton 3D modell av vraket Bremsund, genererad med fotogrammetri Ramavtal vraksanering Sju aktörer med kapacitet, förmåga och erfarenhet att tömma vrak på olja 2019-03-21 12

Förebyggande arbete - ingen ytterligare kontaminering av hav och vatten Vägledning muddring (rapport 2018:19) Stöd vid prövning till både myndigheter och verksamhetsutövare Belyser centrala bestämmelser kring muddring och hantering av muddermassor Belyser viktiga praktiska aspekter kring muddring och hantering av muddermassor Vägledning dumpning (rapport 2015:28) Generellt förbud mot dumpning av avfall i vatten Vägledning beträffande dispens från generellt förbud för myndigheter samt verksamhetsutövare Specificerar underlag till internationell rapportering 2019-03-21 13

Förorenade sediment och marina skyddade områden Närhet till källan - hinder för utbredning av skyddsvärda marina naturtyper? Åtgärder vid källan för att restaurera och optimera utbredning och livskraft? Kartläggning från källa till hav 2019-03-21 14

Hållbar samhällsutveckling Maritima strategin blå tillväxt Ett stärkt helhetsgrepp kring vattenresurserna och dess förvaltning med fokus på kvantitet, vattenhushållning och kvalitet Photo courtesy of Gilbert van Ryckevorsel

Tack Ref: Water Policy 19 (2017) 673 691 Granit, Liss Lymer, Olsen, Tengberg, Nomman, Clausen