Vattenförvaltningen i Sverige, med våra grannländer och globalt utmaningar och möjligheter

Transkript

1 Vattenförvaltningen i Sverige, med våra grannländer och globalt utmaningar och möjligheter Europas största och längsta fritt strömmade älv Jakob Granit Generaldirektör

2 Klimatförändringar och ökad variabilitet påverkar samhällen och ekosystem Evidens IPCC pekar mot en 4 grader varmare värld 2100 Kraftiga värmeperioder Förlust av glaciärer, permafrost och havsisar Ökade havsnivåer Förlust av biodiversitet Försurning av världshaven Ökad vattenbrist Korallsystem skadas Ökad frekvens av tropiska cykloner Osäkra skördar Ökad undernäring Översvämningsrisk/torka Världsbanken 2012, GEF STAP 2012, IPCC mfl

3 The Global Goals for Sustainable Development

4 FNs havskonferens, juni Förvaltning av marint skräp från ett källa till hav perspektiv 2. Klimatet och havsförsurning 3. Hållbart fiske och blå tillväxt Dessutom Regionalt samarbete Havsplanering Marint skyddade områden

5 Gränsöverskridande vattenförvaltning Ytvatten och grundvattenflöden skär över nationella gränser Ca 279 gränsöverskridande avrinningsområden globalt, 45% av jordens yta (Backer 2011) Uppströms och nedströmsfrågor Den politisk ekonomin i alla stater är olika Asymmteriska maktförhållanden att ta hänsyn till (Zeitoun and Warner 2006) Ca 20% av alla gränsöverskridande avrinningsområden har multilaterala organisationer med fokus på vattenfrågor (Dombrowsky,2007) Samarbete dominerar jämfört med konflikt i gränsöverskridande vattensystem (Giordano and Wolf 2003) 5

6 Nexus: vatten-energi-mat (water-energyfood nexus) 1. Energiproduktion Vatten för kraftproduktion Vattenkraft Biobränslen 3. Industri och urbanisering Hushåll Industri Vattenrening Turism 2. Primärproduktion Jordbruk (konstbevattnat och regnbevattnat) Skogsbruk Fiske 4. Ekosystemtjänster Vattenkvalitet Biodiversitet Skydd mot översvämning och torka Sjöfart Granit 2012, based on Phillips, D., Allan, A., Claassen, M., Granit, J., Jägerskog, A., Kistin, E., Patrick, M. & Turton, A. (2008).

7 Ex. internationella åtaganden inom vatten och havsförvaltningen EU:s vattendirektiv EU:s havsmiljödirektiv EU:s havsplaneringsdirektiv EU:s och Sveriges fiskeripolitik EU:s Art och habitatdirektiv Baltic Sea Action Plan EU Östersjöstrategin Regionala konventionerna HELCOM och OSPAR Agenda 2030, mål 6, 14, 15 mfl Konventionen om biologisk mångfald FNs havsrättskonvention, mfl

8 Olika typer av internationella vattendistrikt inom EU Medlemsländer skall för internationella distrikt säkra: Att krav i direktiv för att nå målen uppnås Koordinera arbete med syfte att producera en gemensam internationell förvaltningsplan

9 Nationell politik och havs- och vattenförvaltning Miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning Energiöverenskommelsen Livsmedelsstrategin Cirkulär och biobaserad ekonomi Blå tillväxt och den maritima strategin Klimatpolitiska ramverket 9

10 En koordinerad sammanhållen förvaltning Källa till hav (S2S) - flöden länkar geografier Granit, Liss-Lymer, Olsen, Tengberg, Nõmman, and Clausen, 2017

11 Budgetsatsning rena hav 600 miljoner kronor 2018 Miljögifter Vrak Läkemedel Östersjöns miljögifter Skydd av marina områden Areal från 6,7 till 13,6 procent Övergödning Åtgärder till havs och på land Ökade medel till lokalt vattenvårdsarbete Tillsyn och tillsynsvägledning av avlopp Hav fria från plast Minskad spridning av mikroplaster och andra plastprodukter Strandstädning

12 Vattenförvaltning HaVs roll Pådrivande, stödjande, kunskapsinsamlande, vägledande, föreskrivande Samordnande, rapporterande - vattenmyndigheter, SGU, SMHI, NV, MSB, LST, privata sektorn, civilsamhället, akademin, EU Finansierande 5 Vattenmyndigheters roll Miljökvalitesnormer, förvaltningsplaner åtgärdsprogram, övervakningsprogram Presentationsnamn Namn 12

13 Ex. utmaning: energiproduktion - vattenkraft och miljö Vattenkraftsdialogen Förslag till nationell strategi om åtgärder i vattenkraften Avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet levande sjöar & vattendrag Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet Kulturmiljöer vid vattendrag Underlag till KMV (Heavily modified waterbodies) för vattenkraft Ramöverenskommelse om energipolitiken Näringslivets fond för åtgärder i vattenkraften Kommande nationell plan- övergripande mål Alla vattenkraftverk ska ha moderna miljökrav Förslag till ny lagstiftning om vattenverksamhet 10/27/

14 Ex. utmaning: primärproduktion dialog jordbruk Underlag till vägledning om KMV och undantag med koppling till markavvattning Nytta avseende odlingsbar mark och matproduktion Bygger på Nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder inom jordbruket Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:10 Lista över åtgärder mot fysisk påverkan till följd av markavvattning Parallellt arbete inom EU Analys av ekologisk funktionell kantzon (EFK) i jordbrukslandskapet Koppling till Livsmedelsstrategin

15 Havsmiljöförvaltning Beslutar normer och åtgärdsprogram 32 åtgärder riktade till 6 centrala myndigheter & kommuner Biologisk mångfald Främmande arter Övergödning Farliga ämnen Marint skräp Marina skyddade områden Hydrografiska förhållanden Restaurering och uppföljning 15

16 Havsplanering HaV och länsstyrelser Sjöfart; Försvar; Energiutvinning; Yrkesfiske; Utvinning; Värdefull natur; Kustzonsvärden; Allmän användning; Utredningsområde /9

17 Fiskförvaltning Landningsskyldigheten Undvika utkast Gradvis infasning , alla kommersiellt reglerade arter Fördelning av fiskemöjligheter, rättighetsbaserad förvaltning Spårbarhet av fiskeri- och vattenbruksprodukter Riskbaserad fiskerikontroll Ökad konsultation med lokalsamhällen, kustfisket vs pelagiskt fiske 17

18 Torneälven Underlag för fortsatt gemensamt arbete: - Nationella åtgärdsprogram (SE och FI) - Gemensam plan för Torneälven Ex. på åtgärder: - Skydd av grundvatten för att säkra dricksvattenförsörjning -Minska näringstillförseln genom tex våtmarker - Minska fysisk påverkan genom att tex lekbottnar för fisk återställs, ta bort vandringshinder

19 Gemensam förvaltning av vår gränsälv Gränsälvskommissionen har en viktig roll att samordna program, planer och åtgärder i avrinningsdistriktet Fokus på nyttor för alla parter Viktigt att finna mekanismer så att alla kan bidra till samverkan för att få till åtgärder

20 En gemensam nytta: Torne älvs laxbestånd Torne älv är en av världens mest produktiva laxälvar (Salmo salar) Producerar 50 % av all vildlax i hela Östersjön Ca laxar från Torne älv fångas av yrkesfisket i Östersjön (alla nationer) Av dessa fångas ca laxar i havet utanför Torne älvs mynning Ca laxar fångas därutöver i Torne älv (Sverige och Finland) i ett fritidsfiske

21 Laxförvaltning från källa till hav T/R EU Gemensamma fiskeripolitik Beslut om kvoter och EUbestämmelser för fiske i havet Torne älvs laxbestånd Gränsälvsöverenskommelsen och fiskestadgan för gränsälven Sveriges och Finlands gemensamma ansvar Nationella bestämmelser Inget svenskt krokfiske med drivlinor i södra Östersjön Regional fördelning av laxkvoten Bestämmelser för fritidsfisket i havet Bestämmelser för fisket i svenska delen av Torne älvs vattensystem

22 HaVs uppdrag med fiskförvaltningen Gränsälvsöverenskommelsen - Årligen förhandla med Finland om avvikelser i fiskestadgan - med hänsyn till fiskbestånden och hela gränsälvens intressen, från källa till hav - Ingå avtal om ett gemensamt fiskekort och använda intäkter till forskning och fisketillsyn - Det gör vi genom ett mycket gott samarbete med Finland - Reglering med hänsyn till beståndets status - Forskning om miljöpåverkan och sjukdomar - Skydd och restaurering av Östersjöns ekosystem från källa till hav

23