L Ä N S I S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA 06 367 5211, Telefax 06 367 5351 BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen. Beslutet givet efter anslag. 21.2.2006 Diarienummer LSU 2003 Y 925 ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen, för verksamhet som gäller pälsdjursfarmning. Ab Pelat Farm Kvimobyväg 6 66640 Maxmo VERKSAMHET På pälsdjursfarmen kommer det att hållas 2000 rävavelshonor med valpar. Djurantalet på farmen utökas inte, utan miljötillstånd söks för nuvarande verksamhet. FÖRLÄGGNINGSPLATS Pälsdjursfarmen förläggs på lägenhet Rävhagen RN:r 1:63 och Foglig RN:r 1:60 i Hirvlax by i Nykarleby stad. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Pälsfarmer som är avsedda för minst 50 avelshonor av räv eller 250 avelshonor av mink är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 b). Enligt miljöskyddslagens 28 behövs miljötillstånd, om det i verksamheten sker väsentliga förändringar. På basen av 7 i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen har den regionala miljöcentralen 2.7.2003 förpliktigat verksamhetsidkaren att ansöka om miljötillstånd för verksamheten. TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 b i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller pälsdjursfarmer som är avsedda för minst 600 avelshonor av räv eller för minst 2000 avelshonor av mink.
2 ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Miljötillståndsansökan har blivit anhängig 31.10.2003 då sökanden inlämnat miljötillståndsansökan till Västra Finlands miljöcentral. TILLSTÅND SOM BEVILJATS FÖR VERKSAMHETEN OCH OMRÅDETS PLANLÄGGNING På lägenhet har hälsovårdsnämnden i Nykarleby stad beviljat tillstånd 28.8.1979, i enlighet med hälsovårdslagen. Området finns på oplanerat glesbygdsområde. Området där Ab Pelat farms pälsdjursfarm finns har tidigare varit en stor pälsdjursfarm som delats upp i mindre farmer. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Omgivningen kring pälsdjursfarmen är skogsmark och åkermark. De närmaste grannarnas bostadsfastigheter befinner sig på cirka 800 m avstånd. Pälsdjursfarmen är en del av ett större farmområde. På lägenheten eller i dess omedelbara närhet finns inga viktiga grundvattenområden. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN I Ab Pelat farms pälsdjursfarm utövas uppfödning av pälsdjur. På lägenheten finns för närvarande 35 st skugghus med plats för 2000 avelshonor av räv med valpar. Skugghusens totala längd för rävar är 4500 meter. Farmområdets areal är ca 5,5 ha. Farmområdet är dränerat genom täckdikning. Farmområdet är omkretsdikat. Avrinningsvatten och dräneringsvatten från farmområdet kommer att behandlas kemikaliskt i en anläggning på lägenhet Rävhagen RN:r 1:63. Den kemikaliska anläggningen består av en utjämningsbassäng vars volym är 300 m 3,en kemikalienhet för tillförsel av kemikalier, en flockningsbassäng vars storlek är 200 m 3 samt en kontrollbrunn. Skugghusens takutskjut är ca 30 cm. Av skugghusen är 35 % försedda med takrännor. Skugghusens underlag är upphöjt 30 cm jämfört med omkringliggande mark. Under burarna används halm som strö. Strö tillsättes 2 ggr/år. Gödsel borttages 1ggr /år. Utomstående trafik på farmen består huvudsakligen av foderbilar i medeltal 1 gång/dygn. Den interna trafiken på farmen är normal bil och arbetsmaskinstrafik i anslutning till farmens skötsel. Behandling av gödsel Gödseln från farmen kommer att lagras på den 5000 m 2 stora gödselplattan som finns på lägenhet Rävhagen RN:r 1:63. Regnvatten från gödselplattan kommer att pumpas till den kemikaliska anläggningen på lägenhet Rävblom RN:r 1:61. För spridning av gödseln finns det gödselspridningsavtal på 98 ha åker. Tvättvatten från foderutdelningsutrustningen leds till slutna behållare. BEHANDLING AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Nykarleby stads och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavlor under tiden 29.12.2004 27.1.2005. Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid miljöbyrån i Nykarleby stad. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev.
Inspektion Utlåtande Ansökan har kompletterats 29.3.2005, 25.11.2005 och 6.2.2006 med skriftliga spridningsavtal för gödsel. Sökandens lägenhet besöktes 28.9.2005 med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av stadsstyrelsen i Nykarleby stad samt miljö och byggnadsnämnden i Nykarleby stad. I miljö och byggnadsnämndens utlåtande 16.2.2005 framkommer det följande: Miljö och byggnadsnämnden torde förorda miljötillstånd för befintliga pälsdjursuppfödning enligt ansökan förutsatt att: Sökande erhåller tillräckliga arealer för spridning av den gödsel som verksamheten ger upphov till. På 1 ha odlad åkermark kan årligen gödsel från 20 avelshonor av räv samt deras valpar spridas. Alternativt kan sökanden göra upp ett skriftligt avtal med mottagande part som har miljötillstånd för behandling av gödsel. Anläggningen för rening av farmområdets lakvatten iståndsätts och skötsel av processen samt kontroll av reningseffektiviteten utförs. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har en anmärkning inlämnats till miljöcentralen. I anmärkningen som inlämnats av Monåträskbäcken medflera dikens dikningsbolag framkommer följande: Delägarna i Monåsträskbäcken m.fl.dikens dikningsbolag har vid flera tillfällen konstaterat att avrinningen från farmområdet i dag är en stor delorsak till igenväxning av Hirvlaxviks bäcken vilket medför ständiga rensningar för att klara avrinning från nyttoområdet. Utsläppen av näringsämnen har även konstaterats vid provtagningarna utförda av Västra Finlands miljöcentral både ovan och nedan om farmområdet. Dikningsbolaget kräver att i samband med miljötillstånds beslut skall en fungerande rening av avrinningsvatten från området samt provtagningar av detsamma verkställas samt att övrigt ytvatten kontrollerat leds till vattendragen. Gödsellagrets dränering bör speciellt åtgärdas. Dess utformning gör att det samlar stora mängder vatten. Avrinningen bör ske så att ej gödsel partiklar spolas ner i vattendraget. Hörande av sökanden Sökande har i brev daterat 28.2.2005 getts möjlighet att bemöta anmärkningarna och det utlåtande som getts. Sökande har 29.3.2005 inlämnat bemötande med anledning av givet utlåtande och anmärkning. I bemötande framkommer det följande: Gödsellagrets dränering åtgärdas med grusbädd så att ytvatten kan filtreras genom, före vattnet leds till dräneringen. Grusbädden bytes vid behov. Sökande har i brev daterad 6.2.2006 ändrat ansökan så att ytvattnet från gödsellagret kommer att pumpas till det kemikaliska reningsverket på lägenhet Rävblom RN:r 1:61. 3
4 MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE. Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och tagit i beaktande givet utlåtande samt anmärkning enligt vad som framgår från tillståndsbestämmelser och motivering till beslutet Västra Finlands miljöcentral beviljar Ab Pelat Farm miljötillstånd för verksamhet gällande pälsdjursfarm för uppfödning av pälsdjur i enlighet med 28 miljöskyddslagen för högst 2000 avelshonor av räv med valpar eller totalt 16000 rävar, omfattande högst 35 skugghus vars sammanlagda längd kan uppgå till 4500 m, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Pälsdjursfarmen är belägen i Hirvlax by i Nykarleby stad på lägenheterna Foglig RN:r 1:60 och Rävhagen RN:r 1:63. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1: 1000 och av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Tillståndsbestämmelser 1. Skugghusens konstruktion och behandling av avrinnings och tvättvatten Skugghusens takutskjut bör vara minst 30 cm från burarnas ytterkant. Alternativt förses skugghusen med takrännor. Under de befintliga skugghusen bör gödselunderlaget under burarna vara 30 cm högre än omkring liggande mark. Tvättvatten från foderutdelningsutrustningen lagras i vattentäta brunnar. Brunnarna skall tömmas vid behov dock minst en gång per år. Brunnarnas innehåll skall transporteras till reningsverk eller till en anläggning som har miljötillstånd för att ta emot och behandla avfallet. Dricksvattenanordningar bör skötas omsorgsfullt så att dricksvattnet inte bidrar till urlakningen av gödseln. Farmområdet bör vara omkretsdikat för att förhindra att vatten från omgivningen rinner in på farmområdet. Avrinningsvattnet som uppstår på farmområdet skall ledas till ett, för områdets farmare gemensamt kemiskt fungerande behandlingssystem för avrinningsvatten. Avrinningsvattnet behandlas kemikaliskt enligt situationsplanen ARK 27100303. Reningsverket bör vara färdig att tas i bruk senast 1.6.2007. För att kontrollera reningsverkets reningseffekt på avrinningsvattnet bör avrinningsvattnet kontrolleras genom vattenprovtagning. Vattenprover tages minst två gånger per år (vår och höst) med början från och med 1.8.2007. I vattenproverna bör analyseras följande: fosfor ( total P), kväve ( total N) och biologisk syreförbrukning ( BOD 7 ) och vattenföring. Vattenproverna tages före och efter reningsverket. Provtagningen bör utföras av en certifierad person eller person med utbildning inom området. Vattenproverna bör analyseras i ett laboratorium med ackrediterade analysmetoder eller i ett laboratorium med andra godkända analysmetoder. Analysresultaten bör sändas till kännedom till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. För vatten som passerat reningsverket är målvärdet för fosforns del 2 mg/l. På basen av analysresultaten kan Västra Finlands miljöcentral vid behov ändra provtagnings intervallerna på avrinningsvattnet.
5 2. Gödselborttagning och hantering av gödsel. För lagring av gödsel från pälsfarmen bör det finnas till förfogande ett gödsel lager vars lagringsvolym är minst 1000 m 3. Regnvatten från gödselplattan skall leda till ett kemikaliskt reningsverk eller uppsamlas i en sluten brunn. Brunnens innehåll skall transporteras till reningsverk eller till en anläggning som har miljötillstånd för att ta emot och behandla avfallet. Gödseln under burarna bör avlägsnas minst 1 gång per år. Under burarna bör det användas rikligt med strö för att minska utsläpp i luft. Strö bör tillsättas under burarna minst 2 gånger per år. Strö bör spridas efter att gödseln har avlägsnats under burarna och därefter bör ett lager av strö spridas minst 1 gång mellan juli och november. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd. För spridning av gödsel bör det finnas 100 ha åker tillförfogande (20 avelsräv honor per 1 ha åker). Om det sker ändringar i gödselhanteringen bör det skriftligen anmälas till Västra Finlands miljöcentral. Vid spridning av gödsel på åker får en stallgödselmängd som motsvarar 20 kg lösligt fosfor per ha och år tillföras åkern, dock med beaktande av bestämmelserna i 6 i statsrådets förordning Nr 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödseln som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln sprids ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridning av gödsel. Gödsel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. Om det sker ändringar i spridningsarealerna bör verksamhetsidkaren ta i beaktande att på klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Kväveanalys av gödsel skall utföras med fem års intervaller.
Vid överlåtelse av gödsel som uppkommer på lägenheten, till annan odlare bör överlåtaren försäkra sig om att mottagaren av gödseln är informerad om gödselanvändningen och har för avsikt att sprida gödsel enligt gällande bestämmelser. Hantering av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Gödseltransporten bör ordnas så att den inte medför oskäliga men för övriga väg användare. 3. Behandling av annat avfall än gödsel Pälsdjurskroppar och självdöda djur bör föras till en anläggning med tillstånd för behandling och återvinning av döda djur eller till andra mottagnings eller behandlingsplatser, som har miljötillstånd. För lagring av självdöda djur bör det finnas ändamålsenliga kylförvaringsutrymmen på farmen. Fetthaltigt spån och fett som uppkommer vid pälsningen föres till anläggning med miljötillstånd. Efter pälsningen bör kropparna lagras på tätt underlag så, att de snabbt fryser. Kropparna bör täckas över vid slutet av varje arbetsdag. Under vinterns varma period bör kropparna köras bort minst en gång i veckan, under köldperioden en gång varannan vecka. Alla kroppar bör köras bort före utgången av februari. Efter pälsningsperioden städas och kalkas uppsamlingsplatsen. Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske enligt Nykarleby stads godkända avfallshanteringsbestämmelser. 4.Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör hålla dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande: 1. Uppgifter om djurmängder 2. Uppgifter om vart gödsel har förts samt hur stora mängder. 3. Uppgifter om nya eller förändrade avtal om gödselmottagning 4. Analysresultaten på vattenprovtagningen 5. Uppgifter om döda djur och behandling av dessa 6. Uppgifter om avfallsmängder 6 Ett sammandrag av punkterna 1 4 sändes till kännedom till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. Punkterna 5 och 6 uppvisas vid behov för övervakningsmyndigheten. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att taga ibruk den. 5. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett.
7 MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten med uppfödning av pälsdjur på lägenheterna Foglig RN:r 1:60 och Rävhagen RN:r 1:63 i Hirvlax by i Nykarleby stad, kan utövas utan att pälsdjursfarmen eller dess verksamhet medför sanitära olägenheter eller förorening av yt och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Platsen för pälsdjursfarmen är belägen inom jord och skogsbruksdominerad glesbygd, där utövande av pälsdjursfarmningen kan anses vara en sedvanlig verksamhet. Därför kan verksamheten på farmområdet inte med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning förorsaka sådana olägenheter eller oskäligt besvär för omgivningen såsom avses i lagen. Miljöcentralen har vid avgörande tagit i beaktande utlåtandet som getts av miljö och byggnadsnämnden i Nykarleby stad samt den inlämnade anmärkningen. Miljöcentralen har satt krav på att allt avrinningsvatten från farmområdet leds till reningsverket på farmområdet. För att förhindra att vatten från omgivningen kommer in på farmområdet har man krävt att farmområdet är omkretsdikat. För lagring av tvättvatten från fodeutdelningsutrustningen har krav satts på att tvättvatten leds till slutna brunnar. Miljöcentralen har i tillståndet satt krav på borttagning av gödsel och användning av strö för att förhindra förorening av vatten och för att det uppstår oskäliga besvär för omgivningen. För att förhindra förorening av yt och grundvatten från regnvatten som uppstår på gödselplattan har man krävt att regnvattnet renas kemikaliskt eller leds till en sluten brunn. Motivering till tillståndsbestämmelserna Västra Finlands miljöcentral anser det nödvändigt att ställa tillståndsvillkor för att kraven för beviljande av tillstånd skall uppfyllas. 1. Skugghusens konstruktion och torrläggning av farmområdet. Kravet på förhöjning av skugghusens underlag och tillräckligt långa takutskjut har ställts för att förhindra att regn och smältvatten kommer i kontakt med gödseln, vilket minskar urlakning av närsalter från gödseln. Tvättvatten får inte ledas obehandlat till dike eller annan fåra utan bör behandlas på ett godkänt sätt såsom att leda tvättvattnet till vattentäta brunnar. Kravet på kontroll av det kemikaliska reningsverkets reningsförmåga har getts för att ge myndigheterna den information som behövs i syfte att övervaka reningsverkets funktion och att förhindra förorening av yt och grundvatten eller olägenheter som orsakas av förorening. 2.Gödselborttagning och hantering av gödsel För lagring av gödsel från pälsdjursfarm bör det finnas till förfogande ett gödsel lager vars lagringvolym motsvarar 12 månaders lagring. Kraven på lagringstid samt kraven på lagringsvolym har getts för att förhindra förorening av mark samt yt och grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Kravet på att rengnvattnet som uppkommer på gödselplattan skall behandlas kemikaliskt eller uppsamlas i en sluten brunn har gets för att förhindra förorening av yt och grundvatten.
Kravet på gödselborttagning och användning av strö har getts för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och främja allmän trivsel i miljön samt minska näringsbelastningen på yt och grundvatten. Kravet på att strö skall tillsättas minst 1 gång under tiden juli november har getts för att minska luftutsläpp under den tid då gödselproduktionen är som störst på farmområdet. Av kväve belastningen uppkommer ¾ under tiden juli november. (Helin 1982). Enligt miljötillståndsansökan levereras gödsel från verksamheten till en jordbrukare. Miljöcentralen har ansett att det är nödvändigt att dagbok förs över gödselhanteringen för att övervakningsmyndigheten skall kunna övervaka och vid behov styra gödselhanteringen på lägenheten. Västra Finlands miljöcentral konstaterar att för 2000 räv avelshonor med valpar är behovet av spridningsareal 100 ha. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30 m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. 3. Behandling av annat avfall än gödsel Tillståndsbestämmelsen har getts för att förhindra att det förorsakas förorening av yt och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av pälsdjurskroppar och självdöda djur. Förbud mot nedgrävning av självdöda djur och förbrännings av fett och fetthaltiga spån grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning EG 1774/2002, om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. 4. Övriga bestämmelser Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i pälsdjursfarmen väsentligt förändras, bör för pälsdjursfarmen sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. 8 JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamhetsutövaren bör före 31.12. 2016 till tillståndsmyndigheten inlämna en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsbestämmelserna med risk för att tillståndet annars förfaller. Till ansökan bör fogas utredning över analysresultat från reningsanläggningen, antalet djur och eventuella planer över andra miljöskyddsåtgärder.
9 IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (MiljöskyddsL 56 ). Därtill bör iakttas Europaparlamentets och rådets förordning ( EG nr 1774/2002) om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen ( 86/2000) 2, 4,6 8, 28,31 35 38, 41 43, 45, 52 59, 81, 96 och 105 Miljöskyddsförordningen ( 169/2000) 1, 6, 16 19, 21 22, och 30 Avfallslagen ( 1072/93) 6, 15, 19,51 Avfallsförordningen ( 1390/93) 6 9 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Lagen om grunder för avgifter till staten ( 150/1992), 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer ( 1237/2003) Därtill har tagits i beaktande följande: Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) Jord och skogsbruksministeriets byggnadbestämmelser och anvisningar ( JSM BBA C4 10.1.2002) Miljöskyddsanvisningar för pälsdjursfarmer, Arbetsgruppens förslag 31.5.2000. Jord och skogsbruksministeriets beslut nr 16/VLA/1999, Djurskyddskrav vid pälsdjurshållning AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 840 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150 / 1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer 1237/2003). På tillståndsansökningar som blivit anhängiggjorda före ikraftträdande av förordningen uppbärs avgiften enligt den tidigare förordningen (1415/2001). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för pälsdjursfarm 840. MEDDELANDE OM BESLUTET BESLUT Ab Pelat Farm Kvimo byväg 6 66640 Maxmo
10 BESLUT FÖR KÄNNEDOM Stadstyrelsen i Nykarleby stad Miljö och byggnadsnämnden i Nykarleby stad Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT Bjon, Britt Mari, Calandersgränd 10, 68600 Jakobstad Fogström Mats Anders, Jungarvägen 165, 66850 Jeppo Fogström Mårten Johan, Teklavägen 3 B 10, 65610 Korsholm Fogström Raul August, Gerbyvägen 8, 65230 Vasa Frilund Karl Göran, Tvärgatan 8, 66900 Nykarleby Frilund Sten Anders, Västra Jeppovägen 556,66900 Nykarleby Hellström Rode Birgit, Gustav Adolfsgatan 18 A 14, 66900 Nykarleby Hellström Verna Alfhild, Pethvägen 70, 66970 Hirvlax Holm Henrik Carl Magnus, Hirvlaxvägen 539, 66970 Hirvlax Häggblom Edor Martin, Monäsvägen 47, 66970 Hirvlax Häggblom Hans Martin, Monäsvägen 53, 66970 Hirvlax Lassus Hans Bertel, Pelatvägen 21, 66970 Hirvlax Lindgren Kjell Folke Johan, Pelatvägen 265, 66970 Hirvlax Nygård Bror Birger o. Gunda Marita, Kanäsvägen 211, 66970 Hirvlax Vidman Karl Erik, Pelatvägen 29, 66970 Hirvlax Norrfur Ab Jeppovägen 342, 66840 Pensala Blomqvist Roger pälsfarm Ab, Pensalavägen 888, 66840 Pensala Hj.Bertula & Son Ab, Lillsandsvägen 1,66950 Munsala Ulf Eriksson pälsfarm Ab Socklotvägen 391, 66900 Nykarleby Monåträskbäcken medflera dikens dikningsbolag, Hirvlaxvägen 539, 66970 Hirvlax Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals och på Nykarleby stads officiella anslagstavlor. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden.besvär över avgiften som uppbärs för behandling av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet ( MiljöskyddsL 96,MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Miljötillståndsenhetens chef Jurist Päivi Kentala Byggmästare Martin Stenbacka
BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan 11