MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT

Transkript

1 1 Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA Puh./Tfn , Telefax MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Givet efter anslag Diarienummer LSU-2003-Y-915 (131) ÄRENDE Miljötillståndsansökan för pälsdjursfarmning enligt 35 miljöskyddslagen. SÖKANDEN Pondorosa Pälsfarm Ab PB NYKARLEBY VERKSAMHET Befintlig verksamhet i form av pälsdjursfarmning omfattande 9000 avelshonor av mink jämte valpar på lägenhet Minkfarmen RN:r 9:97 i Ytterjeppo by i Nykarleby. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Verksamheten är miljötillståndspliktig med stöd av 28 1 momentet i miljöskyddslagen och enligt 1 punkt 11 b) i miljöskyddsförordningen, eftersom verksamheten gäller en pälsdjursfarm för minst 250 avelshonor av mink eller iller eller för minst 50 avelshonor av räv eller sjubb. Den regionala miljöcentralen har den på basen av 7 i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen förpliktigat verksamhetsutövaren att ansöka om miljötillstånd för verksamheten. BEHÖRIG TILLSTÅNDSMYNDIGHET Enligt 6 punkt 10 b) i miljöskyddsförordningen avgör den regionala miljöcentralen ett miljötillståndsärende som gäller ett djurstall som är avsett som pälsdjursfarm för minst 2000 avelshonor av mink eller iller eller minst 600 avelshonor av räv eller sjubb. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET

2 Miljötillståndsansökan har blivit anhängig då den inlämnats till Västra Finlands miljöcentral. Ansökan har kompletterats och TILLSTÅND SOM BEVILJATS FÖR VERKSAMHETEN För pälsdjurshållningen har hälsovårdsnämnden i Nykarleby stad på basen av hälsovårdslagen beviljat Ab Bröderna Sjöholm placeringstillstånd för utvidgning av pälsdjursfarm. För den foderblandningsanläggning som finns på samma lägenhet har Nykarleby stads Miljö- och byggnadsnämnd beviljat tillstånd enligt miljöskyddslagen. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Enligt den delgeneralplan för Ytterjeppo som godkänts av Nykarleby stads stadsfullmäktige är farmen belägen på område för pälsdjursfarm. Vidare har farmen i delgenralplanen hänförts till de farmer som på lång sikt torde flyttas längre bort från bosättningen. Farmen omges av områden som har planebeteckningen jord- och skogsbruksområde FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Päldjurssfarmen är belägen på lägenhet Minkfarmen RN:r 9:97 i Ytterjeppo by i Nykarleby. Omgivningen kring pälsdjursfarmen består huvudsakligen av åkermark. Det närmast belägna bostadshuset finns ca 250 m mot söder från farmen. Inom m avstånd från farmen finns ytterligare ca sju bostadshus. Farmområdet har belagts med asfalt förutom under skugghusen. Lera är dominerande jordart. På farmområdets södra sida rinner Lavahagabäcken som utmynnar i Nykarleby älv på ca 400 m avstånd från farmen. På lägenheten eller i dess omedelbara närhet finns inga viktiga grundvattenområden. VERKSAMHETEN OCH BEGRÄNSNINGEN AV DESS MILJÖBELASTNING Pondorosa Pälsfarm Ab bedriver uppfödning av pälsdjur. På lägenheten finns för närvarande 65 st skugghus och fyra hallar med plats för sammanlagt 9000 avelshonor av mink jämte valpar. Skugghusens gemensamma längd är 5763 m och hallarnas totala areal 1600 m 2. Farmområdet dräneras genom täckdikningsrör som finns på vardera sidan om varje skugghus. Farmområdet har inte omkretsdiken men omgärdas av diken invid det egentliga farmområdet. Farmområdet har omgärdats med staket. Skugghusens takutskjut är 30 cm. Vattenrännor saknas. Skugghusens underlag är inte upphöjt jämfört med omkringliggande mark. Under burarna används torrströ av halm och kutterspån. Halm tillförs enligt behov på vintern medan kutterspån används på sommaren och under uppfödningsperioden. Utgödslingen sker i juli, september och november. Gödseln avhämtas av enskilda jordbrukare som använder gödseln i åkerbruket. En del av gödseln förs till Andelslaget Socklot Biokompost med vilket verksamhetsutövaren har slutit avtal om leverans och kompostering av 2250 m 3 lös gödsel per år. Invid farmen finns för gödseln ett 300 m 2 stort gödsellager med markbotten och jordvallar. Självdöda djur hanteras enligt gällande föreskrifter. Spillolja omhändertas i eget uppsamlingskärl. Plast och styrox förs till återvinningsstation och lastpallar till förbränning. Det tvättvatten som uppstår leds till en sluten behållare. Farmområdets dräneringsvatten kommer att behandlas i en kemiskt reningsanläggning. Den planerade reningsanläggningen består av en buffertbassäng vars storlek är 580 m 3, en enhet för tillförsel av kemikalier, en flockningsbassäng vars volym är 270 m 3 och två pumpbrunnar. Det renade dräneringsvattnet leds till det dike som finns väster om farmen och som utmynnar i Lavahagabäcken. Farmen har en med överfyllningsskydd försedd bränslecistern som rymmer 5000 liter. Ytterligare finns en 1000 liters farmartank med bränsle för utfodringsmaskiner. Mängden av övriga oljeprodukter uppgår till högst 200 liter. 2

3 3 Området trafikeras av fodertransportbilar ca 1-3 gånger/vecka och av traktorer som avhämtar gödsel. BEHANDLINGEN AV ANSÖKAN Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Nykarleby stads och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavlor under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid miljöbyrån i Nykarleby stad. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Inspektion Utlåtande Pälsdjursfarmen besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Under besöket konstaterades att den dåvarande planen för lagring och behandling av gödsel var otillräcklig för den producerade gödselmängden och att sökanden kompletterar sin ansökan till denna del. Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av stadsstyrelsen i Nykarleby stad samt miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad. I miljö- och byggnadsnämndens utlåtande framkommer följande: Miljö- och byggnadsnämnden förordar miljötillstånd för befintlig pälsdjursuppfödning enligt ansökan förutsatt att: Sökanden har möjlighet till sakenlig behandling av den gödsel som verksamheten ger upphov till, dvs. lagring och kompostering av den gödselmängd som uppstår under en 12 månaders period i en tät gödselstad och tillräckliga spridningsarealer för den komposterade gödseln (45 minkavelsrävhonor/ha). Om gödsel överlåts till mottagande part med miljötillstånd bör skriftliga avtal uppgöras. Farmområdets dräneringssystem måste kontrolleras och underhållas för att säkerställa att lakvatten leds till reningsanläggningen. Reningsbassängernas botten bör bekläs med jordbyggnadsplast eller annat vattentätt membran om jordarten på området är vattengenomsläpplig. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har en anmärkning inlämnats till miljöcentralen. Markägare AA har i sin daterade anmärkning framfört följande: I egenskap av rågranne till det område som har tänkts utgöra lagringsplats för gödsel vill jag besvära mig mot placeringen. Min oro består främst i den fara som finns gällande farmområdets lakvatten vilket jag är övertygad om att kommer att rinna över till min dränering med övergödning som följd. Den vall som från tidigare utgjort gräns till min mark har via skiftet hamnat till vissa delar på mitt område. Jag vill att denna flyttas över till Pondorosas mark för att möjliggöra brukning av min mark ända ut till rågränsen samt att rådiket öppnas för att eventuellt lakvatten som rinner över på min mark kan effektivt ledas bort längs rådiket.

4 Mitt konkreta förslag och önskan är att man bygger en sk. gödselplatta med rejäla kanter. Då har man som övriga jordbrukare möjlighet att effektivt och miljöanpassat hantera gödseln. Hörande av sökanden Miljöcentralen har med sitt daterade brev berett sökanden möjlighet att bemöta den anmärkning och det utlåtande som givits. Sökanden har i sitt den daterade svar till anmärkningen från AA framfört följande: Jag har svårt att se skillnaden från tidigare lagring och nuvarande. Enligt besvärsskrivelsen är AA orolig för framtida lakvatten utsläpp. Området som gödseln mellanlagras på har funnits i många år och har förbättrats de senaste åren. Om inget lakvatten tidigare runnit ut från området kan jag svårligen tro att det sker nu. Vad beträffar den vall som AA påtalar borde den ha flyttats på skifteslagets bekostnad eller på den nya ägarens. Pondorosa Pälsfarm har på intet sätt medverkat till att rågränsen har flyttats. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral beviljar i enlighet med 28 miljöskyddslagen Pondorosa Pälsfarm Ab miljötillstånd för uppfödning av pälsdjur omfattande 9000 avelshonor av mink med valpar på lägenhet Minkfarmen RN:r 9:97 i Ytterjeppo by i Nykarleby stad, förutsatt att de i miljötillståndet givna tillståndsvillkoren följs. Förläggningsplatsen framgår av den situationsplan och av kartan som medföljer beslutet. Det av Nykarleby stad givna placeringstillståndet på Draka lägenhet 9:36 i Ytterjeppo by i Nykarleby stad förfaller när detta beslut vinner laga kraft. Svar på specificerade yrkanden Miljöcentralen beaktar det av Nykarleby stads miljö- och byggnadsnämnd inlämnade utlåtandet på det sätt som framgår av tillståndsvillkoren. Sven Erik Westerholms yrkande gällande flyttning av vall från honom tillhöriga område beaktas inte enär miljötillståndsärendet och de tillståndsvillkor som ges endast omfattar lägenhet Minkfarmen RN:r 9:97. I övrigt beaktas Westerholms anmärkning på det sätt som framgår av tillståndsvillkoren. Tillståndsvillkor 1. Verksamhetens omfattning På farmen får finnas högst 9000 avelshonor av mink med valpar, eller högst djur. Djuren fördelas på 65 skugghus och fyra hallar i enlighet med den planritning som medföljer beslutet. 2. Skugghusens och hallarnas konstruktion Skugghusens gemensamma längd får vara högst 5763 m och hallarnas totala areal högst 1600 m 2. Sökanden skall ombesörja att skugghusens underlag är förhöjda 30 cm i förhållande till den övriga marknivån. Skugghusens och hallarnas takutskjut skall vara minst 30 cm. Skugghusens takutskjut skall förses med rännor för avledning av takvatten. Ändringarna skall vara färdigställda senast När skugghusen förnyas skall de förses med täta underlag från vilka lakvattnet leds till slutna behållare. 3. Behandlingen av avrinnings- och tvättvatten 4

5 5 Hela farmområdet skall vara dränerat genom täckdikning. Dränerings- och lakvatten skall ledas till en kemisk reningsanläggning som uppförs enligt den situationsplan samt den plan- och skärningsritning som uppgjort av Oy Marinex Ab (ritningsnummer ) Reningsanläggningens bassänger skall vara täta gentemot marken. Om jordmaterialet inte kan konstateras vara tätt skall i bassängerna anläggas jordbyggnadsplast eller annan ogenomsläppligt konstruktion. Reningsanläggningen skall förses med brunnar eller annan anordning som möjliggör provtagning av det inkommande och det utgående vattnet. Reningsanläggningen skall vara färdigställd och tas i bruk senast Dränerings- och reningsanläggningarna skall kontrolleras regelbundet och rengöras vid behov. Vattnet från takrännorna skall ledas bort från skugghusen på ett sådant sätt att vattnet inte kommer i kontakt med gödseln och inte heller kan rinna ner i det dräneringssystem som leder till reningsanläggningen. Dricksvattenanordningar skall skötas omsorgsfullt så att läckage inte bidrar till urlakningen av gödseln. Tvättvatten från foderutdelningsutrustningen lagras i en sluten behållare. Behållarens innehåll skall transporteras till reningsverk eller till en annan anläggning som har miljötillstånd för att ta emot och behandla avfallet. 4. Kontroll av reningsanläggningens funktion Reningsanläggningens reningseffekt och belastning på recipienten skall kontrolleras genom vattenprovtagning. Vattenprover tas av det till reningsanläggningen inkommande och det från reningsanläggningen utgående vattnet minst två gånger per år (vår och höst) med början senast den Vattenproverna analyseras på totalfosfor, totalkväve och biologisk syreförbrukning. Vattenföringen i reningsanläggningen uppmäts i samband med provtagningen. Provtagningen skall utföras av en för provtagning certifierad person eller person med utbildning inom området. Vattenproven skall analyseras av ett laboratorium som är ackrediterat för de sagda analyserna. För det vatten som passerat reningsanläggningen är målvärdet för fosforns del 2 mg/l. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ändra provtagningsintervallet och analysurvalet. 5. Gödselborttagning och hantering av gödsel. Gödseln under burarna avlägsnas regelbundet minst 2 gånger per år. För att minska utsläpp till luften skall det under burarna användas rikligt med strö och ströskiktets tjocklek skall vara minst 10 cm. Strö skall tillsättas under burarna minst 3 gånger per år och alltid vid behov. Strö skall spridas under burarna efter att gödseln har avlägsnats och därtill bör ett minst 5 cm tjockt lager av torv spridas minst 1 gång under tiden juli-november. Den omlastningsplats för gödsel som finns invid farmen skall förses med vattentätt underlag och kanter på det sätt som angivits för gödselstäder i jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C ). Omlastningsplatsens kanter skall vara minst 500 mm höga. Även körrampen skall var minst 500 mm hög. Lastningen av gödseln skall utföras på tätt underlag. På omlastningsplatsen får finnas högst den mängd gödsel som motsvarar utrymmets dimensionsvärde. En plan över omlastningsplatsens storlek och konstruktion skall inlämnas till Västra Finlands miljöcentral senast den och omlastningsplatsen skall vara färdigställd senast den Omlastningsplatsen får inte användas förrän den färdigställts på ovan sagda sätt. Gödseln förs till anläggning med miljötillstånd för behandling av gödsel. Verksamhetsutövaren skall ständigt inneha ett gällande leveransavtal med mottagande part för den gödselmängd som under 12 månaders tid uppstår vid farmen (2250 m 3 ). En gödselmängd motsvarande omlastningsplattans dimensionsvärde kan också levereras för åkerodlingsändamål under förutsättning att det finns skriftli-

6 ga avtal med mottagande parter gällande mottagning av gödseln samt kartor över mottagarnas tillgängliga spridningsareal. På varje ha åkermark får årligen högst spridas den mängd gödsel som produceras av 45 avelshonor med valpar (0,25 m 3 /avelshona/år). De avtal om mottagning och behandling eller spridning som slutits skall i god tid skickas för kännedom till Västra Finlands miljöcentral innan leveranserna inleds. All hantering av gödsel skall utföras på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Gödseltransporten skall ordnas så att den inte medför oskäliga men för övriga väganvändare och för de som bor längs transportleden. Om det sker förändringar i gödselhanteringen skall om detta skriftligen anmälas till Västra Finlands miljöcentral. 6. Behandling av annat avfall än gödsel Efter pälsningen lagras kropparna på tätt underlag så att de snabbt fryser. På underlaget skall finnas ett skikt av spån som samlar upp fett och vätskor. Kropparna skall täckas över vid slutet av varje arbetsdag. Under vinterns varma period skall kropparna köras bort minst en gång per vecka och under köldperioden en gång varannan vecka. Alla kroppar skall köras bort före utgången av februari. Efter pälsningsperioden städas och kalkas uppsamlingsplatsen. För lagring av självdöda djur skall det finnas ändamålsenliga kyllager på farmen. Pälsdjurskroppar, självdöda djur, fett och fetthaltigt pälsningsspån föres till en anläggning med miljötillstånd för behandling av avfallet. Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) förs till en mottagningspunkt för problemavfall. Det avfall som uppkommer skall lagras på ett ändamålsenligt sätt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske enligt Nykarleby stads godkända avfallshanteringsbestämmelser. Farmområdet skall hållas rent och snyggt och på området får inte förvaras produkter eller föremål som inte hör till farmverksamheten. 7. Förvaring av bränsle Sådana bränslecisterner som finns utomhus skall utrustas med en tillräckligt stor och tät skyddsbassäng samt förses med tak eller annan anordning som förhindrar att regnvatten kommer in i skyddsbassängen. Alternativt kan dubbelmantlade bränslecisterner användas. Bränslecisternerna skall vara försedda med låsmekanism, överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. Bränslefördelningsplatsen skall göras tät. I närheten av bränslecisternerna skall det finnas tillgång till torv eller annat för uppsugning av bränsle lämpligt material ifall ett läckage uppstår. Bränsleförvaringsanläggningen skall vara färdigställd senast Övriga tillståndsvillkor Verksamhetsutövaren skall föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken skall framgå uppgifter om: 1. Djurmängder 2. Vart gödseln har förts och hur stora mängder 3. Nya eller förändrade avtal om gödselmottagning 4. Analysresultaten från vattenprov av reningsanläggningen 5. Pälsningskroppar och självdöda djur och behandling av dessa 6. Avfallsmängder Ett sammandrag av punkterna 1 4 skickas för kännedom till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. Uppgifterna i punkterna 5 och 6 uppvisas vid behov för övervakningsmyndigheten. 6

7 7 Om det inträffar olyckor i verksamheten som kan ha skadliga effekter på miljön skall verksamhetsutövaren ofördröjligen underrätta miljömyndigheten i Nykarleby stad, Västra Finlands miljöcentral och vid behov brandverket i Nykarleby stad. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. 9. Ändring av verksamheten Vid utvidgning, ändring eller nedläggning av verksamheten görs en anmälan till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndsinnehavaren ändras skall den nya tillståndsinnehavaren skriftligen anmäla om detta till Västra Finlands miljöcentral. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Uppfödning av pälsdjur på lägenhet Minkfarmen RN:r 9:97 i Ytterjeppo by i Nykarleby, kan utövas utan att verksamheten medför olägenhet för hälsa eller förorening av yt- och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsvillkor som getts i miljötillståndet iakttas. Platsen för pälsdjursfarmen är belägen inom jord- och skogsbruksdominerad glesbygd, där pälsdjursuppfödning kan anses vara sedvanlig verksamhet. Verksamheten kan därför inte med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning förorsaka sådana olägenheter eller oskäliga besvär för omgivningen som avses i lagen. Miljöcentralen har ställt villkor för att farmområdets dräneringsvatten leds till och behandlas i en reningsanläggning som uppförs på farmområdet. Tvättvattnet från foderutdelningsutrustningen leds till slutna brunnar. Miljöcentralen har ställt villkor för borttagning och sakenlig hantering av gödsel samt användning av strö för att förhindra förorening av vatten och för att förhindra att det uppstår oskäliga besvär för omgivningen. Miljöcentralen har i avgörandet tagit i beaktande det utlåtande som getts av miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad samt den inlämnade anmärkningen. Motivering till tillståndsvillkoren Västra Finlands miljöcentral anser det nödvändigt att ställa tillståndsvillkor för att förutsättningarna för beviljande av tillstånd skall uppfyllas. 1. Verksamhetens omfattning Miljötillståndet har beviljats för den ansökta mängden avelshonor eftersom det med avseende på områdets tidigare användning och det sätt som verksamheten skall bedrivas på, inte kan anses uppstå sådan olägenhet, besvär eller förorening som skulle motivera en reduktion av verksamhetens omfattning. 2. Skugghusens och hallarnas konstruktion Förhöjningen av skugghusens underlag, ett tillräckligt stort takutskjut och takrännor förhindrar att regn och smältvatten kommer i kontakt med gödseln varvid urlakningen av näringsämnen från gödseln minskar. Avrinningen från de asfalterade ytorna medför att en betydande andel vatten leds ner i

8 dräneringen invid skugghusen, vilket ökar risken för urlakning av näringsämnen från gödseln, om inte underlagen är förhöjda. Genom att förse förnyade skugghus med täta underlag och slutna behållare minskas risken för att det på längre sikt uppstår förorening av marken, grundvattnet och vattendragen. 3. Behandlingen av avrinnings- och tvättvatten Dräneringen av farmområdet medför att avrinningsvattnet leds bort från skugghusen och att risken för att vattnet kommer i kontakt med gödsel med påföljande urlakning av näringsämnen minskar. Genom att avleda takvattnet bort från skugghusen reduceras den mängd vatten som leds till dräneringen invid skugghusen vilket minskar risken för översvämning och därpåföljande urlakning från gödseln. Avledandet av takvattnet medför också att risken för flödestoppar som överbelastar reningsanläggningen minskar. Genom att behandla dränerings- och lakvattnet i en reningsanläggning förhindras förorening av vattendrag. Med ett vattentätt underlag i reningsanläggningen förhindras att marken och grundvattnet förorenas. Genom att samla tvättvattnet i en sluten vattentät behållare från vilken innehållet förs till sakenlig behandling förhindras att tvättvattnet förorsakar sanitär olägenhet eller leder till eutrofiering i vattendragen. 4. Kontroll av reningsanläggningens funktion Villkoret gällande kontroll av den kemiska reningsanläggningens reningsförmåga har getts för att underlätta skötseln och övervakningen av anläggningen samt för att risk för förorening av vattendrag skall kunna uppdagas i tid. Certifierad provtagning och ackrediterad analysering säkerställer resultatens tillförlitlighet. 5. Gödselborttagning och hantering av gödsel Genom att regelbundet avlägsna gödsel och genom att tillsätta tillräckliga mängder strö förhindras att det uppstår olägenheter för hälsa och samtidigt främjas den allmänna trivseln i miljön och minskas föroreningsrisken av yt- och grundvatten. Torvströ förhindrar uppkomsten av lukt och minskar näringsläckaget till marken mycket effektivare än andra strötyper och det är därför motiverat att tillsätta torv en gång under den tid då gödselproduktionen är som störst. Den omlastningsplats för gödsel som finns invid farmen motsvarar inte i sin nuvarande utformning de villkor som gäller för gödsellager som ställts i jord- och skogsbruksministeriets byggnadbestämmelser och anvisningar ( JSM-BBA C ). Med beaktande av farmens storlek och gödselproduktion är det för att möjliggöra omlastning av gödsel utan risk för förorening av marken, grundvattnet och vattendragen nödvändigt att omlastningsområdet utformas på det sätt som sagts i jordoch skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar. Tillräcklig kapacitet i form av behandling eller jordbruksanvändning för den gödselmängd som uppstår under 12 månaders produktion motsvarar de bestämmelser som sagts i statsrådets förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Ett gällande skriftligt avtal med en gödselbehandlingsanläggning behövs för att det skall finnas tillgång till lagrings- och behandlingsplats för all den gödseln som uppstår på farmen. För att på ett korrekt sätt kunna bedöma den mängd näringsämnen som används i åkerbruket och gödselspridningens effekter på miljön är det viktigt att det finns dokumenterade uppgifter om vart gödseln förs och hur stora mängder som sprids. 6. Behandling av annat avfall än gödsel Tillståndsvillkoret har getts för att förhindra att det uppstår förorening av yt- och grundvatten eller sanitära olägenheter vid hanteringen av pälsdjurskroppar, självdöda djur och annat avfall som uppstår i verksamheten. Verksamhetsutövaren är på basen av avfallslagen skyldig att se till att det uppkommer så lite avfall som möjligt och att avfallet inte förorsakar någon betydande olägenhet eller svårighet och inte hälsan eller miljön någon fara eller skada. Verksamhetsutövaren har därutöver allmän omsorgsplikt gällande anordnandet av avfallshantering. 7. Förvaring av bränsle 8

9 Genom att förvara bränsle i enlighet med tillståndsvillkoret och genom att ha beredskap för hantering av eventuella läckor förhindras att marken eller yt- och grundvattnet förorenas om läckage uppstår. 8. Övriga tillståndsvillkor Tillståndsvillkoret om dagboksföring har getts för att den information som behövs för att övervaka verksamheten skall finnas tillgänglig för myndigheterna. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten vid pälsdjursfarmen väsentligt förändras, bör för pälsdjursfarmen sökas om nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills ett beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Verksamhetsutövaren bör före till tillståndsmyndigheten inlämna en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsvillkoren med risk för att tillståndet annars förfaller. Till ansökan bör fogas utredning över analysresultat från reningsanläggningen, antalet djur och eventuella planer över miljöskyddsåtgärder. Ytterligare skall man inlämna en redogörelse över på vilket sätt Ytterjeppo delgeneralplans planebeteckning om en flyttning av farmen på lång sikt beaktas i verksamheten. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Därtill skall man iaktta Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 1774/2002) om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen ( 86/2000) 4-8, 28, 31, 35-38, 41-43, 45-46, 52-59, 81, och 105 Miljöskyddsförordningen ( 169/2000) 1, 6, 16-19, 21-23, 30 och 37 Avfallslagen ( 1072/93) 4, 6, 8-9, 12, 15, 19, 51 och 52 Avfallsförordningen (1390/93) 7-8 Lagen om grunder för avgifter till staten ( 150/1992) Statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Därtill har tagits i beaktande följande: Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) Förordning om behandling av animaliskt avfall ( 1022/2000) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om behandling av animaliskt avfall ( 1022/2000) Jord- och skogsbruksministeriets byggnadbestämmelser och anvisningar ( JSM-BBA C ) Miljöskyddsanvisningar för pälsdjursfarmer, Arbetsgruppens förslag Jord och skogsbruksministeriets beslut nr 16/VLA/1999, Djurskyddskrav vid pälsdjurshållning 9

10 10 AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 840 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150 / 1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). På tillståndsansökningar som blivit anhängiggjorda före ikraftträdande av förordningen uppbärs avgiften enligt den tidigare förordningen (1415/2001). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för pälsdjursfarm 840. MEDDELANDE OM BESLUT Beslut Pondorosa Pälsfarm Ab PB Nykarleby Beslut för kännedom Stadstyrelsen i Nykarleby stad Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad Finlands miljöcentral Meddelande om beslut --- (Sakägare, de som framfärt anmärkningar och/eller åsikter) --- Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals och på Nykarleby stads officiella anslagstavlor. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Besvär över avgiften som uppbärs för behandling av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet ( MiljöskyddsL 96, MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Överinspektör Mikaela Rudnäs Stefan Nyman

11 11 BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan Huomautus: Verkkopalveluun vietäviin ympäristölupapäätöksiin sovelletaan ympäristöministeriön päivättyä ohjetta. Sen mukaan päätöksiä verkkopalvelussa julkaistaessa otetaan henkilötietolain (523/1999) tavoitteet yksityisyyden suojasta huomioon siten, että verkkopalveluun vietävistä päätöksistä poistetaan muistuttajana, mielipiteen ilmaisijana tai korvauksen saajana olevien yksityisten henkilöiden nimet. Nimet korvataan esim. kirjaimilla A, B, C. Korvausluettelon voi nimien muokkaamisen sijaan kokonaan jättää julkaistavasta päätöksestä pois. Yllä tarkoitettujen yksityisten henkilöiden nimet on tässä päätöksessä korvattu kirjaimilla A, B, C jne. ja päätöksen lopussa olevan otsikon Ilmoitus päätöksestä alla oleva luettelo poistettu.