Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen, för befintlig verksamhet som gäller pälsdjursfarmning.

Transkript

1 1 Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA Puh./Tfn , Telefax MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Givet efter anslag Diarienummer LSU-2003-Y-916 (131) ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen, för befintlig verksamhet som gäller pälsdjursfarmning. SÖKANDEN Pondorosa Pälsfarm Ab PB NYKARLEBY VERKSAMHET Pondorosa Pälsfarm Ab ansöker om att fortsätta befintlig verksamhet i form av pälsdjurshållning omfattande avelshonor av räv jämte valpar på lägenheterna Sandväg RN:r 15:27 och Sjöholm RN:r 15:19 i Soklot by i Nykarleby stad. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan har blivit anhängig då ansökan inlämnats till Västra Finlands miljöcentral. Ansökan har kompletterats , och FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Pälsfarmen är belägen på lägenheterna Sandväg RN:r 15:27 och Sjöholm RN:r 15:19 i Soklot by i Nykarleby stad invid Sandvägen. Omgivningen kring pälsfarmen består av skogsmark och åkermark. Invid pälsfarmen finns ett bostadshus. Ytterligare finns i närområdet ett bostadshus i öster på ca 350 m avstånd från anläggningen. Farmområdets jordmån består av lerblandad jord. Farmområdet genomkorsas av Storslätbäcken som norr om Långskatan utmynnar i Hästbådafjärden och vidare ut i havet ca 1,5 km från farmen. På lägenheten eller i dess omedelbara närhet finns inga viktiga grundvattenområden.

2 2 TIDIGARE TILLSTÅND För pälsdjurshållningen har hälsovårdsnämnden i Nykarleby stad på basen av hälsovårdslagen beviljat Ab Bröderna Sjöholm placeringstillstånd för utvidgning av rävfarm. Västra Finlands miljöcentral har givit förhandsanmälningsutlåtande gällande farmen (Nr 0895Y ). För foderblandningsanläggningen har Nykarleby stads Miljö- och byggnadsnämnd beviljat tillstånd enligt miljöskyddslagen. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Området finns på oplanerat glesbygdsområde men området omfattas av det pågående strandgeneralplanearbetet i Oravais och Nykarleby. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Pondorosa Pälsfarm Ab bedriver uppfödning av pälsdjur. På lägenheten finns för närvarande 32 st skugghus och tre hallar. På farmen hålles sammanlagt 2200 avelshonor av räv samt valpar. Skugghusens gemensamma längd inklusive hallarnas burar omräknade till skugghuslängder uppgår enligt ansökan till sammanlagt 3590 m. På basen av den situationsplan som bifogats till ansökan uppgår längden till ca 3200 m. Farmområdet har dränerats genom täckdikning, förutom den nordligaste delen av farmen omfattande 9 skugghus som skall dräneras. Farmområdet är omkretsdikat. Skugghusen är försedda med vattenrännor och takutskjutet är 30 cm. Skugghusens underlag är upphöjt 20 cm jämfört med omkringliggande mark. Under burarna används torrströ av halm. Torrströbyte utförs 2 ggr/år och utgödsling 2-3 ggr/år i juli, oktober och november. Gödseln förs till Andelslaget Socklot biokompost med vilken pälsfarmen slutit avtal om leverans och kompostering av 1150 m 3 lös gödsel per år. På farmområdet finns en asfalterad omlastningsplatta som omfattar ca 500 m 2. Självdöda djur hanteras enligt gällande föreskrifter. Spillolja omhändertas i eget uppsamlingskärl. Plast och styrox förs till återvinningsstation och lastpallar till förbränning. Det tvättvatten som uppstår leds till en sluten behållare. Farmområdets dräneringsvatten kommer att behandlas kemikaliskt i en reningsanläggning på farmområdet. Den planerade kemikaliska reningsanläggningen för dräneringsvatten består av en buffert / utjämningsbassäng vars storlek är 400 m 3, en enhet för tillförsel av kemikalier, en flockningsbassäng vars volym är 150 m 3 samt en kontrollbrunn. Farmen har en med överfyllningsskydd försedd bränslecistern som rymmer 3000 liter. Ytterligare finns en 1000 liters farmartank med bränsle för utfodringsmaskiner. Övriga oljeprodukter uppgår till högst 200 liter. Området trafikeras av fodertransportbilar ca 1-2 gånger/vecka och gödseltransport ca 30 billass 2 gånger per år. BEHANDLING AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan

3 3 Ansökan har kungjorts på Nykarleby stads och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavlor under tiden Ärendet kungjordes på nytt under tiden p.g.a. bristfälliga lägesuppgifter under den första kungörelsen. Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid miljöbyrån i Nykarleby stad. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Inspektion Pälsdjursfarmen besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Under besöket konstaterades att avtalet gällande lagring av gödsel var otillräckligt och att sökanden senare kompletterar sin ansökan till denna del. Utlåtande Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av stadsstyrelsen i Nykarleby stad samt miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad. I miljö- och byggnadsnämndens utlåtande framkommer följande: Miljö- och byggnadsnämnden förordar miljötillstånd för befintlig pälsdjursuppfödning enligt ansökan. Bottnen i reningsanläggningens bassänger skall vara täta. Om jordmaterialet inte kan konstateras vara tätt bör de anläggas med jordbyggnadsplast eller annat ogenomsläppligt membran i botten för att hindra läckage till marken. Farmområdets dräneringssystem bör också utvidgas och kontrolleras så att det effektivt samlar upp lakvatten från farmområdet och leder det till reningsanläggningen. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har en anmärkning inlämnats till miljöcentralen. Markägare AA har i sin daterade anmärkning framfört följande: AA, som under lång tid följt med sin skog som ligger i syd-sydväst om ifrågavarande farm, har framfört att den största orsaken med tillväxtstörningar hos barr- och lövträd är den förhöjda kvävehalt i luften, som i farmens närhet upptas av trädens barr och löv. Kvävet kommer ur djurens spillning och förs vidare via luften. Beståndsskadorna syns i kortare toppskott, sidogrenarna mot toppen blir längre och träden får ett buskformigt utseende. Skadorna liknar sålunda de störningar som orsakats av för riklig kvävegödsling. Ytterligare symptom på tillväxtstörningar är ökat antal grenar i grenkransen, sprötkvistar och en kraftig ökad tjocklekstillväxt hos grenarna som inte ger någon ekonomisk fördel när virket skall säljas. Fortsätter tillväxtstörningarna många år i följd blir träden rotgrova, flertoppiga och buskartade. Toppbyte, främst på tallen försämrar trädens tekniska kvalitet och stammarna blir kraftigt böjda hos yngre träd. Träden blir kortare. Enligt en undersökning som Kannus forskningsstation gjordes åren i Nykarleby med omfattande provytor i farmernas närhet och omgivning visades att kvävehalterna i luften är för höga och att träden i farmernas omgivning därför visar ovanstående symptom. Förutom ytliga synliga skador på främst kronorna ses ofta gröna alger på stammarna, främst i riktning mot farmen. Trädens rötter störs också och vindfällen är vanligare än i normal skog. AA räknar med att han som skogsägare berörs av sämre kvalitet och ekonomisk förlust. Då skogen skall förnyas blir det problem med gräs och sly som trivs i förnyelseytorna i farmens närhet och han måste kanske byta trädslag till lärk eller björk som är betydligt dyrare men som bättre klarar kvävet.

4 4 Från farmer där inte spillningen tas omhand regelbundet uppstår luktproblem. Luktproblemen försämrar boendemiljön för de som bor i närheten. Enqvist vill på intet sätt förhindra fortsatt farmning, men önskar att djurens spillning regelbundet tas omhand och minimerar kväveutsläppen från dessa. Hörande av sökanden Miljöcentralen har med sitt daterade brev berett sökanden möjlighet att bemöta den anmärkningen och det utlåtande som givits. Sökanden har i sitt den daterade svar till anmärkning angående ansökan om miljötillstånd. (AA) framfört följande: Den nu planerade miljösatsningen som ansökan avser, borde också förbättra luftkvaliteten på farmen. Beträffande gödselhanteringen skall vi även försöka förbättra utgödslingen. Redan nu används mycket halm under burarna och gödsel mellanlagras på en asfalterad platta som finns på farmområdet. Vi skall göra vårt bästa för att minimera olägenheter som kan uppstå med gödselhanteringen. På området har bedrivits farmverksamhet sedan mitten på 1950-talet. Vilket även kan ha inverkat på skogen i farmens närhet. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral beviljar i enlighet med 28 miljöskyddslagen Pondorosa Pälsfarm Ab miljötillstånd för uppfödning av pälsdjur omfattande 2000 avelshonor av räv med valpar på lägenheterna Sandväg RN:r 15:27 och Sjöholm RN:r 15:19 i Soklot by i Nykarleby stad, förutsatt att de i miljötillståndet givna tillståndsbestämmelserna följs. Förläggningsplatsen framgår av den situationsplan och av kartan som medföljer beslutet. Det största tillåtna antalet djur har reducerats från det ansökta antalet p.g.a. att det på basen av den till ansökan bifogade situationsplanen inte finns utrymme på farmen för ett större antal djur än vad som motsvaras av 2000 avelsrävhonor med valpar. Miljöcentralen beaktar det av Nykarleby stads miljö- och byggnadsnämnd inlämnade utlåtandet och den anmärkning som inlämnats av Bengt Enqvist på det sätt som framgår av tillståndsvillkoren. Det av Nykarleby stad givna placeringstillståndet förfaller när detta beslut vinner laga kraft. Tillståndsvillkor 1. Verksamhetens omfattning På farmen får finnas högst 2000 avelshonor av räv med valpar, eller högst djur. Djuren fördelas på 32 skugghus och 3 hallar i enlighet med den planritning som medföljer beslutet. Skugghusens och hallarnas gemensamma längd uppgår, med hallarnas längd omräknad till skugghuslängder, till ca 3200 m. 2. Skugghusens och hallarnas konstruktion Verksamhetsutövaren skall ombesörja att skugghusens underlag är förhöjda 30 cm i förhållande till den övriga marknivån. Skugghusens och hallarnas takutskjut skall vara minst 30 cm och försedda med takrännor. Takvattnet skall avledas på ett sådant sätt att det inte kommer i kontakt

5 5 med gödseln. Åtgärderna skall vara färdigställda senast När skugghusen förnyas skall de förses med täta underlag från vilka lakvattnet leds till slutna behållare. 3. Behandlingen av avrinnings- och tvättvatten Hela farmområdet skall vara dränerat genom täckdikning. Dräneringsvattnet skall ledas till en kemisk reningsanläggning som uppförs enligt den situationsplan samt den plan- och skärningsritning som uppgjorts av Oy Marinex Ab (ritningsnummer resp ) Bottnen i reningsanläggningens bassänger skall vara tät. Om jordmaterialet inte kan konstateras vara tätt skall i bassängerna anläggas jordbyggnadsplast eller annat ogenomsläpplig konstruktion. Reningsanläggningen skall förses med brunnar eller annan anordning som möjliggör provtagning av det inkommande och utgående vattnet. Dräneringssystemet och reningsanläggningen skall vara färdigställda och tas i bruk senast Dränerings- och reningsanläggningarna skall kontrolleras regelbundet och rengöras vid behov. Tvättvatten från foderutdelningsutrustningen lagras i en sluten behållare. Behållarens innehåll skall transporteras till reningsverk eller till en anläggning som har miljötillstånd för att ta emot och behandla avfallet. Dricksvattenanordningar skall skötas omsorgsfullt så att läckage inte bidrar till urlakningen av gödseln. Farmområdet skall vara omkretsdikat för att förhindra att vatten från omgivningen rinner in på farmområdet. 4. Kontroll av reningsanläggningens funktion Reningsanläggningens reningseffekt och belastning på recipienten skall kontrolleras genom vattenprovtagning. Vattenprover tas av det till reningsanläggningen inkommande och det från reningsanläggningen utgående vattnet minst två gånger per år (vår och höst) med början senast den Vattenproverna analyseras på totalfosfor, totalkväve och biologisk syreförbrukning. Vattenföringen i reningsanläggningen uppmäts i samband med provtagningen. Provtagningen skall utföras av en certifierad person eller person med utbildning inom området. Vattenproverna skall analyseras av ett laboratorium som är ackrediterat för de sagda analyserna. Analysresultaten inlämnas till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. För det vatten som passerat reningsanläggningen är målvärdet för fosforns del 2 mg/l. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ändra provtagningsintervallet och analysurvalet. 5. Gödselborttagning och hantering av gödsel Gödseln under burarna avlägsnas regelbundet minst 2 gånger per år. För att miska utsläppen till luft skall det under burarna användas rikligt med strö. Strö skall tillsättas under burarna minst 3 gånger per år. Strö skall spridas under burarna efter att gödseln har avlägsnats och därtill bör ett minst 5 cm tjockt lager av torv spridas minst en gång under tiden juli-november. Den gödsel som uppkommer i farmningen förs ofördröjligen efter att den avlägsnats under burarna för behandling till anläggning med miljötillstånd eller sådan lagringsplats som uppfyller jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C ). Verksamhetsutövaren skall ständigt ha gällande skriftligt avtal med mottagande part om mottagning och behandling av en gödselmängd som motsvarar 12 månaders produktion (1000 m 3 ). Verksamhetsutövaren skall ombesörja att det på farmområdet finns en vattentät platta för omlastning av gödsel. Om gödsel i samband med omlastningen tillfälligt skall uppbevaras på omlastningsplattan måste plattan vara försedd med minst 500 mm höga kanter och en 500 mm

6 6 hög körramp samt ha insamlingsanordning med täta behållare för den vätska som uppstår. Om omlastningsplattan byggs om för tillfällig uppbevaring av gödsel skall plan- och konstruktionsritningar över plattan inlämnas till Västra Finlands miljöcentral innan byggnadsarbetena inleds. Om omlastningsplattan förses med kanter, körramp och insamlingsanordning med täta behållare kan en gödselmängd motsvarande omlastningsplattans dimensionsvärde per år levereras för åkerodlingsändamål under förutsättning att det finns skriftliga avtal med mottagande parter gällande mottagning av gödseln samt kartor över mottagarnas tillgängliga spridningsareal. På varje ha åkermark får årligen högst spridas den mängd gödsel som produceras av 20 avelshonor med valpar (0,5 m 3 /avelshona/år). De avtal om mottagning och behandling eller spridning som slutits skall i god tid innan leveranserna inleds skickas för kännedom till Västra Finlands miljöcentral. All hantering av gödsel skall utföras på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Gödseltransporten skall ordnas så att den inte medför oskäliga men för övriga väganvändare och för de som bor längs transportleden. Om det sker ändringar i gödselhanteringen skall om detta skriftligen anmälas till Västra Finlands miljöcentral. 6. Behandling av annat avfall än gödsel Efter pälsningen lagras kropparna på tätt underlag så, att de snabbt fryser. På underlaget skall finnas ett skikt av spån som samlar upp fett och vätskor. Kropparna skall täckas över vid slutet av varje arbetsdag. Under vinterns varma period skall kropparna köras bort minst en gång i veckan och under köldperioden en gång varannan vecka. Alla kroppar skall köras bort före utgången av februari. Efter pälsningsperioden städas och kalkas uppsamlingsplatsen. Pälsdjurskroppar och självdöda djur förs till en anläggning med tillstånd för behandling och återvinning av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser, som har miljötillstånd. För lagring av självdöda djur bör det finnas ändamålsenliga kylförvaringsutrymmen på farmen. Fetthaltigt spån och fett som uppkommer vid pälsningen förs till anläggning med miljötillstånd för mottagning av sådant avfall. Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) förs till en mottagningspunkt för problemavfall. Det avfall som uppkommer skall lagras på ett ändamålsenligt sätt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske enligt Nykarleby stads godkända avfallshanteringsbestämmelser. Farmområdet skall hållas rent och snyggt och på området får inte förvaras produkter eller föremål som inte hör till farmverksamheten. 7. Förvaring av bränsle Sådana bränslecisterner som finns utomhus skall utrustas med tillräckligt stor och tät skyddsbassäng samt förses med tak eller annan anordning som förhindrar att regnvatten kommer in i skyddsbassängen. Alternativt kan dubbelmantlade bränslecisterner användas. Bränslecisternerna skall vara försedda med låsmekanism, överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. Bränslefördelningsplatsen skall göras tät. I närheten av bränslecisternerna skall det finnas tillgång till torv eller annat material för uppsugning av bränslet ifall ett läckage uppstår. Brand- och räddningsmyndigheten skall meddelas omedelbart om en läcka uppstår. Bränsleförvaringsanläggningen skall vara färdigställd senast Övriga tillståndsvillkor

7 7 Verksamhetsutövaren skall föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken skall framgå uppgifter om: 1. Djurmängder 2. Vart gödsel har förts och hur stora mängder. 3. Nya eller förändrade avtal om gödselmottagning 4. Analysresultaten från vattenprov av reningsanläggningen 5. Pälsningskroppar och självdöda djur och behandlingen av dessa 6. Avfallsmängder Ett sammandrag av punkterna 1 4 skickas för kännedom till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. Punkterna 5 och 6 uppvisas vid behov för övervakningsmyndigheten. Om det inträffar olyckor i verksamheten som kan ha skadliga effekter på miljön skall verksamhetsutövaren ofördröjligen underrätta miljömyndigheten i Nykarleby stad, Västra Finlands miljöcentral och vid behov också räddningsmyndigheten i Nykarleby stad. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. 9. Ändring av tillstånd Vid utvidgning, ändring eller nedläggning av verksamheten görs en anmälan till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndsinnehavaren ändras skall den nya tillståndsinnehavaren skriftligen anmäla om detta till Västra Finlands miljöcentral. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten med uppfödning av pälsdjur på lägenheterna Sandväg RN:r 15:27 och Sjöholm RN:r 15:19 i Soklot by i Nykarleby stad, kan utövas utan att pälsdjursfarmen eller dess verksamhet medför sanitära olägenheter eller förorening av yt- och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Pälsdjursfarmen är belägen inom jord- och skogsbruksdominerad glesbygd, där utövande av pälsdjursfarmning kan anses vara en sedvanlig verksamhet. Verksamheten på farmområdet kan därför inte med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning förorsaka sådana olägenheter eller oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Allt avrinnings- och dräneringsvatten från farmområdet leds till och behandlas i en reningsanläggning som uppförs på farmområdet. Med omkretsdiken förhindras att vatten från omgivningen kommer in på farmområdet. Tvättvattnet från fodeutdelningsutrustningen leds till slutna brunnar. Miljöcentralen har i tillståndet ställt krav på borttagning av gödsel och användning av strö för att förhindra förorening av vatten och för att förhindra att det uppstår oskäliga besvär för omgivningen. Miljöcentralen har i avgörandet tagit i beaktande det utlåtande som getts av miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad samt den inlämnade anmärkningen.

8 8 Motivering till tillståndsbestämmelserna Västra Finlands miljöcentral anser det nödvändigt att ställa tillståndsbestämmelser för att förutsättningarna för beviljande av tillstånd skall uppfyllas. 1. Verksamhetens omfattning Miljötillståndet har inte beviljats för den ansökta mängden avelshonor eftersom det inte på basen av den till ansökan bifogade situationsplanen finns utrymme på farmen för ett större antal avelshonor än 2000 med valpar eller totalt rävar. Med avseende på områdets tidigare användning och det sätt som verksamheten skall bedrivas på, kan det inte anses uppstå sådan olägenhet eller besvär som skulle motivera en ytterligare reduktion av verksamhetens omfattning. 2. Skugghusens och hallarnas konstruktion Förhöjningen av skugghusens underlag, tillräckligt stort takutskjut och avledandet av takvatten förhindrar att regn och smältvatten kommer i kontakt med gödseln varvid urlakningen av närsalter från gödseln minskar. Genom att förse förnyade skugghus med täta underlag och slutna behållare minskas risken för förorening av mark, grundvatten och vattendrag. 3. Behandlingen av avrinnings- och tvättvatten Genom att behandla dränerings- och lakvattnet i en reningsanläggning minskar risken för förorening av vattendrag. Med en vattentät konstruktion av reningsanläggningens underlag förhindras att marken och grundvattnet förorenas. Genom att samla tvättvattnet i en sluten vattentät behållare från vilken innehållet förs till sakenlig behandling förhindras att tvättvattnet förorsakar sanitär olägenhet eller leder till eutrofiering av vattendragen. 4. Kontroll av reningsanläggningens funktion Villkoret gällande kontroll av den kemiska reningsanläggningens reningsförmåga har getts för att underlätta skötseln och övervakningen av anläggningen samt för att risk för förorening av vattendrag skall kunna uppdagas i tid. Certifierad provtagning och ackrediterad analysering säkerställer resultatens tillförlitlighet. 5. Gödselborttagning och hantering av gödsel Användningen av strö samt en sakenlig borttagning och transport av gödsel samt en tillräcklig kapacitet för lagring och behandling av gödseln förhindrar att det uppstår olägenheter för hälsa och samtidigt främjas den allmänna trivsel i miljön samt minskas näringsbelastningen på yt- och grundvatten. Genom att tillsätta torv minst en gång under tiden juli november minskar luftutsläppen under den tid då gödselproduktionen är som störst på farmområdet. Den omlastningsplatta för gödsel som finns på farmområdet motsvarar inte i sin nuvarande utformning de villkor som fastställts för gödsellager i jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C ). Om gödsel skall uppbevaras på farmområdet måste omlastningsplattan byggas om så att den motsvarar de bestämmelser som gäller för gödsellager. En lagrings- eller behandlingskapacitet som omfattar 12 månader motsvarar de bestämmelser som sagts i statsrådet förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Ett gällande skriftligt avtal med en gödselbehandlingsanläggning behövs för att det skall finnas tillgång till lagrings- och behandlingsplats för all den gödseln som uppstår på farmen. För att på ett korrekt sätt kunna bedöma den mängd näringsämnen som används i åkerbruket och gödselspridningens effekter på miljön är det viktigt att det finns dokumenterade uppgifter om vart gödseln förs och hur stora mängder som sprids. 6. Behandling av annat avfall än gödsel Tillståndsbestämmelsen har getts för att förhindra att det uppstår förorening av yt- och grundvatten eller sanitära olägenheter vid hanteringen av pälsdjurskroppar, självdöda djur och

9 9 annat avfall som uppstår i verksamheten. Verksamhetsutövaren är på basen av avfallslagen skyldig att se till att det uppkommer så litet avfall som möjligt och att avfallet inte förorsakar någon betydande olägenhet eller svårighet och inte hälsan eller miljön någon fara eller skada. Verksamhetsutövaren har därutöver allmän omsorgsplikt gällande anordnandet av avfallshantering. 7. Förvaring av bränsle Genom att lagra bränsle i enlighet med tillståndsbestämmelsen och genom att ha beredskap för hantering av eventuella läckor förhindras att marken eller yt- och grundvattnet förorenas om läckage uppstår. 8. Övriga tillståndsvillkor Tillståndsbestämmelsen om dagboksföring har getts för att den information som behövs för att övervaka verksamheten skall finnas tillgänglig för myndigheterna. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten vid pälsdjursfarmen förändras väsentligt, bör man ansöka om nytt miljötillstånd för verksamheten. Detta beslut är i kraft tills ett beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Verksamhetsutövaren bör före till tillståndsmyndigheten inlämna en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsbestämmelserna med risk för att tillståndet annars förfaller. Till ansökan bör fogas utredning över analysresultat från reningsanläggningen, antalet djur och eventuella planer över andra miljöskyddsåtgärder. Till ansökan skall också fogas en plan över under vilken tidsperiod skugghusen kommer att förnyas och vattentäta underlag att anläggas. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (MiljöskyddsL 56 ). Därtill bör iakttas Europaparlamentets och rådets förordning ( EG nr 1774/2002) om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen ( 86/2000) 4-8, 28, 31, 35-38, 41-43, 45-46, 52-59, 81, och 105 Miljöskyddsförordningen ( 169/2000) 1, 6, 16-19, 21-23, 30 och 37 Avfallslagen ( 1072/93) 4, 6, 8-9, 12, 15, 19, 51 oc 52 Avfallsförordningen (1390/93) 7-9 Lagen om grunder för avgifter till staten ( 150/1992), 8 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003 och 1415/2001)

10 10 Därtill har tagits i beaktande följande: Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) Förordning om behandling av animaliskt avfall ( 1022/2000) Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C ) Miljöskyddsanvisningar för pälsdjursfarmer, Arbetsgruppens förslag Jord och skogsbruksministeriets beslut nr 16/VLA/1999, Djurskyddskrav vid pälsdjurshållning AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 1134 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). På tillståndsansökningar som blivit anhängiggjorda före ikraftträdande av förordningen uppbärs avgiften enligt den tidigare förordningen (1415/2001). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för pälsdjursfarm 840. Avgiften har i enlighet med förordningen höjts med 35 % eftersom den arbetsinsats som behandlingen av ärendet har krävt är större än den insats som motsvarar grundavgiften. MEDDELANDE OM BESLUTET BESLUT Pondorosa Pälsfarm Ab PB Nykarleby BESLUT FÖR KÄNNEDOM Stadstyrelsen i Nykarleby stad Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT --- (Sakägare, de som framfört anmärkningar och/eller åsikter) --- Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals och på Nykarleby stads officiella anslagstavlor. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Besvär över den avgift som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet.

11 Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet ( MiljöskyddsL 96,MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. 11 Överinspektör Mikaela Rudnäs Överinspektör Stefan Nyman BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan Anmärkning: På de miljötillståndsbeslut som sätts ut på nätet tillämpas miljöministeriets anvisning Enligt anvisningen iakttas integritetsskyddet enligt personuppgiftslagen (523/1999) vid överföringen av beslut till nätet så att namn på privatpersoner, som framställt anmärkning eller framfört sin åsikt eller som mottagit ersättning, tas bort. Namnen ersätts t.ex. med bokstäverna A, B, C. I stället för att ersätta namnen kan förteckningen helt utelämnas i det beslut som skall publiceras. I det här beslutet har namnen på sådana privatpersoner som avses ovan ersatts med bokstäverna A, B, C osv. Förteckningen i slutet av beslutet under rubriken Meddelande om beslutet har utelämnats.