MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT

Transkript

1 Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA Puh./Tfn , Telefax MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Givet efter anslag Diarienummer LSU 2004 Y 493 (131) ÄRENDE SÖKANDEN Miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen för pälsdjursfarmning med anledning av en miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen. Ab Saltbastu Gorba Invest Oy Bertilsrundan Hirvlax VERKSAMHETEN OCH DESS LÄGE Befintlig pälsdjursuppfödning på lägenhet Rävlund RNr 27:0 i Monå by, Nykarleby stad. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Verksamheten är miljötillståndspliktig med stöd av 28 1 momentet i miljöskyddslagen och enligt 1 punkt 11 b) i miljöskyddsförordningen, eftersom verksamheten gäller en pälsdjursfarm för minst 250 avelshonor av mink eller iller eller för minst 50 avelshonor av räv eller sjubb. Den regionala miljöcentralen har den på basen av 7 i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen förpliktigat verksamhetsutövaren att ansöka om miljötillstånd för verksamheten. BEHÖRIG TILLSTÅNDSMYNDIGHET Enligt 6 punkt 10 b) i miljöskyddsförordningen avgör den regionala miljöcentralen ett miljötillståndsärende som gäller ett djurstall som är avsett som pälsdjursfarm för minst 2000 avelshonor av mink eller iller eller minst 600 avelshonor av räv eller sjubb.

2 2 ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Ab Saltbastu Gorba Invest Oy:s miljötillståndsansökan har blivit anhängig då ansökan inlämnats till Västra Finlands miljöcentral. Ansökan har kompletterats TIDIGARE TILLSTÅND För pälsdjurshållningen har hälsovårdsnämnden i Nykarleby stad den beviljat tillstånd för 14 minkhus omfattande totalt 1570 lm. Vidare har miljösektionen i Nykarleby stad den beviljat ändringstillstånd för omändring av 17 st. minkhus till rävhus omfattande 2450 m och ytterligare den omändring av 15 skugghus på sammanlagt 1570 m. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Farmen finns på oplanerat glesbygdsområde. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Ab Saltbastu Gorba Invest Oy bedriver uppfödning av rävar för skinnproduktion. Farmen har kapacitet att inhysa honor med traditionell uppfödning utan försäljning eller flyttning av valpar varmed årsproduktionen är ca valpar. Vid bättre konjunkturer hålles 6000 avelshonor varmed produktionen blir ca valpar och ca valpar går till försäljning. På farmområdet finns 65 skugghus varav sex hus som är konstruerade för minkuppfödning inte är i användning. Skugghusens totala längd uppgår till 7550 m. Verksamhetsutövaren har för avsikt att ändra minkhusen så att de kan användas för rävuppfödning. Farmverksamheten har utökats stegvis på området och skugghusens ålder och skick är varierande. På området finns en byggnad för pälsning, lager och sociala utrymmen. Fodret till djuren hämtas från foderkök och farmen har ingen egen fodertillverkning. Farmen är försedd med ett på rörledningar baserat dricksvattenssystem. Den gödsel som uppkommer på farmen lastas på flak och transporteras till komposteringsanläggning. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Verksamheten är belägen på lägenhet Rävlund RNr 27:0 i Monå by i Nykarleby stad. Farmområdets totala areal är 5,5 ha. Närmiljön domineras mot öster av skog och mot väster av odlingsmarker. I sydväst finns Monå by. De två närmast intill farmen belägna bostadshusen finns på ca 150 m avstånd i väster. Till två andra hus är avståndet ca 260 m respektive ca 310 m. Mot söder finns på ca 100 m avstånd ett obebott hus i dåligt skick. Till övriga bostäder är avståndet ca 400 m eller mera. Monå bycentrum med tätare bebyggelse finns ca 0,6 km mot sydost. Marken i området består av lerhaltig finsilt och lera under ett ca 50 cm lager av sandig finsilt. Till farmområdet finns ett färdigt utbyggt vägnät och farmen är belägen invid Kanäsvägen som förbinder Monå med riksväg 8. Farmområdet är omkretsdikat och genom farmen löper ett utfallsdike till vilket skugghusmellanrummens täckdikningsrör utmynnar. Vattnet från farmen leds via diken som utmynnar i Bottenviken vid Pottasviken söder om Hällans båthamn ca 2,5 km från farmen. Ett punktformigt grundvattenområde finns dels 0,5 km söder om och dels 1,5 km norr om pälsfarmen. Grundvattenområdenas omfattning och läget för områdenas gränser är inte kända i detalj.

3 MILJÖBELASTNINGEN OCH DESS BEGRÄNSNING 3 Miljöbelastningen från pälsdjursfarmen består huvudsakligen av utsläpp i vatten, mark och luft från den gödsel, det tvättvatten och det avfall som uppstår samt av den trafik som verksamheten medför. Den teoretiska gödselmängden inklusive strö uppgår per år till ca 2100 m 3. I verksamheten används halm och torvströ. Utgödslingen utförs på hösten. Gödseln förs till Oy Kromavex Ab:s kompostfält i Alahärmä. Gödselleveransen baserar sig på avtal med Foxlunch Ab som i sin tur slutit avtal med Oy Kromavex Ab gällande leverans av 3000 m 3 gödsel motsvarande 6000 avelsrävhonor. För att förhindra att regn och smältvatten skall medföra urlakning från skugghusens gödselunderlag till marken, grundvattnet och vattendragen har enligt ansökan skugghusen försetts med en takkant som sticker ut ca 30 cm utanför burarna och ett cm förhöjt underlag i förhållande till den övriga marknivån. För reningen av farmområdets dräneringsvatten uppförs en kemisk reningsanläggning som består av en 960 m 3 stor buffertbassäng, en kemikaliseringsenhet, en 360 m 3 stor flockningsbassäng och en kontrollbrunn. Dräneringsvattnet skall pumpas till reningsanläggningen från det öppna dike som genomkorsar farmområdet. För att binda urinen och minska luktproblemen tillsätts årligen 1500 lös m 3 torrströ av halm och torv under burarna. Torrströskiktets tjocklek är 10 cm och ströbyte görs en gång per år. Det tvättvatten som uppstår vid tvätt av fodersilo och foderutrustningen leds till en sluten behållare som töms av sugbilsentreprenör. Avloppsvattnet från pälsningsutrymmet leds via tre dekompositionsbrunnar till farmens utfallsdike och därifrån vidare till den planerade reningsanläggningen. I verksamheten uppstår avfall i form av rävkroppar från pälsningen (360 t/a), pälsningsfett, pälsningsspån/papper (30 m 3 /a), självdöda djur, plaster och spilloljor 400 l/a. Det animaliska avfallet och pälsningsfettet återanvänds i foderproduktion. Pälsningsspån, träavfall och papper används i uppvärmningen. Självdöda djur insamlas och förs till destruktionsanläggning.. Plastavfall och problemavfall förs till lokal ekopunkt. Spilloljor levereras till spilloljeinsamling. Metallavfall lämnas till periodvisa insamlingar, förutom mindre mängder som förs till lokal ekopunkt. Området trafikeras av ca 2 fodertransportbilar/dygn. Dessutom tillkommer biltrafik av anställda ca 20 bilar per dygn i medeltal med tonvikt på hösten. BEHANDLINGEN AV ANSÖKAN Kungörelse av tillståndsansökan Utlåtanden Ansökan har kungjorts på Nykarleby stads och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavlor under tiden Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden på miljöbyrån i Nykarleby stad, tekniska verket, Nygårdsvägen 5, Nykarleby. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av stadsstyrelsen i Nykarleby stad och av miljö och byggnadsnämnden i Nykarleby stad samt av Västra Finlands miljöcentrals grundvattengrupp.

4 Nykarleby stads miljö och byggnadsnämnd har i sitt utlåtande förordat miljötillstånd för Ab Saltbastu Gorba Invest Oy rävfarm på lägenhet Rävlund RN:r 27:0 i Monå by i Nykarleby stad under förutsättning att: gödseln körs bort regelbundet enligt gällande direktiv husen har förhöjda underlag för gödseln husen förses med 30 cm takkant eller takrännor senast 6 månader efter att tillståndet trätt i kraft dräneringen skall fungera vattenrenigssystem byggs och fungerar enligt plan tillräckligt med strö används under burarna för att minimera luktolägenheter de sex minkhus som skall tas i bruk och omändras till rävhus förses med burar som uppfyller kraven i Jord och skogsbruksministeriets beslut nr 16/VLA/1999 Miljö och byggnadsnämnden framför vidare att det är viktigt att göra uppföljningsinspektioner för att säkerställa att villkoren uppföljs efter att miljötillstånd beviljats. Västra Finlands miljöcentrals grundvattengrupp har i sitt daterade utlåtande framfört att Knuts Vattenandelslags vattentäkt ligger på Rössloberget grundvattenområde nr som klassificerats som för samhällets vattenförsörjning viktigt grundvattenområde. Grundvattenområdets gräns finns inte utritad på grundvattenområdeskartan, emedan noggrannare kännedom om grundvattnets bildning inte finns att tillgå. Det finns risk för att farmområdet förorenar grundvattnet i omgivningen. För kontroll av detta borde man sätta ut ett observationsrör ca m sydost om framområdet. Från kontrollröret och vattentäkten borde årligen tas vattenprov för analys av åtminstone ammonium och nitratkvävehalterna. Anmärkningar och åsikter Fyra anmärkningar har inlämnats till miljöcentralen med anledning av ansökan. AA har i sin den daterade anmärkning framfört att andelslaget ansvarar för vattenförsörjningen till de hushåll som finns i Monå by. Totalt har bolaget 70 delägare och en årlig vattenförbrukning på ca m 3. Det ena borrhållet från vilket vattnet tas finns på ca m från det nämnda farmområdet. Tillrinningsområdet kan dock vara betydligt närmare. Andelslaget framför vidare att man med tanke på farmens läge och risker med de nuvarande sanitära olägenheterna/miljöbelastning är emot farmverksamhet på nuvarande plats. BB har i sin den daterade anmärkning med tanke på farmens läge och den nuvarande miljöbelastningen, samt de sanitära olägenheter som uppstått p.g.a. bristfälligt förverkligande av gällande miljökrav och bestämmelser motsatt sig farmverksamhet i nuvarande eller utökad omfattning: 1. Vattenföroreningar Redan med nuvarande djurbesättning kan en belastning av vattendragen noteras. En ökning av nuvarande djurbesättning skulle ytterligare öka belastningen. 2. Fågelproblematiken P.g.a. att det på sagda farm finns god tillgång till mat för fåglar kan man på sensommaren notera tusentals med måsar som till kvällen flyger till havsområdet där byns hamn och badstrand ligger. Förutom en ytterligare övergödning av det grunda vattnet (risk för grönalgblomning) finns en klar risk för spridning av sjukdomsbakterier (salmonella) och virus (fågelinfluensa?) 3. Luktolägenheter i nuläge kan man när maximalt med djur finns i farmen notera en kraftig stank i vindens riktning som gör det mycket obehagligt för de bybor som bor i den nordöstra 4

5 delen av byn. 5 CC har i sin daterade anmärkning framfört att den planerade verksamheten inte uppfyller de krav för beviljande av miljötillstånd som uppställs i miljöskyddslagens 42. Verksamheten skulle bl.a. medföra sådana oskäliga besvär för grannarna, som stadgas om i 17 i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. CC grundar sin anmärkning på att en stor farm skall ligga mer än 400 meter från närmaste bostad. Han äger två bostadshus, varav det ena, där hans föräldrar bor, befinner sig ca 250 meter och det andra, där han med sin familj bor, ca 270 meter från den planerade rävfarmen. Således uppfylls inte avståndskravet. En stor farm definieras som en farm med över 600 rävhonor. Den planerade farmen skall ha 6000 honor, vilket gör att det handlar om en otroligt stor farm. Rävfarmen kan medföra olägenheter för hälsan. På farmområdet finns redan nu måsar och vartefter rävarnas antal ökar, ökar också deras antal. Bl.a. odlar CC hö som han behöver i sin näringsverksamhet, på markerna invid farmen. Måsavföringen kan föra med sig många slags smittor till höet, som han trots denna risk är tvungen att använda som strö åt sina minkar. I somras under höbärgningstiden hade CC upptäckt ett flertal döda måsar på sin mark. Hittills har rävar lyckats smita från rävfarmen. Dessa rävar rör sig på smutsiga områden, kan sprida olika smittor till andra djur och människor. Rävfarmen skulle medföra en oskälig stark luktförorening. Rävfarmer är i närheten av bostadsområden inte lika allmänt förekommande som minkfarmer, eftersom djuren är större och har fränare och starkare lukt. Lukten från det mycket stora antalet rävar skulle vara stark och bestående för den som bor endast 250 meter från farmen. En stor öppen svämbassäng skulle göra lukten outhärdlig för grannarna. Rävfarmen skulle också i övrigt medföra betydande olägenheter: CC äger två bostadshus samt några uthus, vars ekonomiska värde skulle sjunka stort p.g.a. den planerade räfarmen. Lukten, de förfulade vyerna och hälsoriskerna skulle göra att värdet minskar radikalt. Markerna direkt intill rävfarmen är redan nu omöjliga att odla. CC äger en åker direkt intill rävfarmen där det inte växer någonting annat än brännässlor 5 10 meter från farmen. Också den allmänna trivsamheten i familjens närmiljö skulle påverkas av den planerade farmen. Bl.a. skulle mängden flugor, som farmen för med sig, göra tillvaron påfrestande sommartid. CC anser att den planerade verksamheten skulle leda till sådana oskäliga besvär för honom och hans familj, som det inte är tillåtet att orsaka en granne. DD och EE samt FF och GG har i sin gemensamma i Monå den daterade anmärkning på det bestämdaste motsatt sig att sökanden beviljas miljötillstånd och motiverar sitt yrkande enligt följande: Bakgrund: Ifrågavarande farm byggdes under talen till att omfatta en rävfarmsdel på östra sidan om vägen som går genom farmen samt en minkfarmsdel väster om vägen. Då behövdes inga förläggningstillstånd trots att avstånden till flera bostadshus var för korta, men farmen fortsatte dock som tidigare, rävfarm på östra sidan och minkfarm på västra och sköttes i övrigt enligt dåvarande bestämmelser. I samband med farmnäringens nedgång och åtföljande konkurser upphörde verksamheten på området. Farmområdet förblev tomt ett antal år och anläggningarna började förfalla tills nuvarande verksamhet etablerades. En etablering som vi anser skett på felaktiga grunder emedan vi blev informerade i efterhand genom telefonsamtal från dåvarande ansvarige tjänsteman i Nykarleby stad som beklagade och bad om ursäkt för att vi närmast

6 6 boende ej blivit informerade och beretts möjlighet att ge vår syn på den återupptagna farmverksamheten samt att förutvarande minkfarmsdel omvandlats till rävfarm. Vi ställdes s.a.s. inför fullbordat faktum. Förläggningstillståndet till trots uppfyllde varken förfarandet eller farmen ens de viktigaste förutsättningarna med hänsyn till grannar och miljön. Farmens läge i förhållande till grannar: Det är fråga om en av de större rävfarmerna i Österbotten med en verksamhetsområde om 5,5, hektar. Gällande regler för sådan farm bestämmer att minsta avståndet till bebyggelse och grannar bör vara 400 m. Farmen befinner sig endast 150 m från närmaste bostadshus (DD:s och EE:s hus). Tre andra bostadshus befinner sig på mindre avstånd än 400 m från farmen. Man kan inte hänvisa till tidigare förläggningstillstånd eftersom den gamla farmen varit nerlagd och tom i flera år innan sökanden etablerade sig och småningom fyllde både räv och minkfarmsdelen med rävar. Dikning: Det finns enligt vår uppfattning ingen sådan dikning eller dränering på stora delar av farmen som hindrar lakvatten och dynga att rinna ut över omgivningen. Det går ett stort öppet utfallsdike tvärs igenom farmområdet. Skugghusen står i vinkel mot diket så, att regnvatten och vatten från läckande vattenanordningar samt smältvatten, efter att ha urlakat dyngan, rinner obehindrat i diket, som går genom våra ägor ner till en bäck, som i sin tur rinner genom stora delar av bebyggelsen i Monå by och utmynnar i Monåfjärden, som uppslammas av övergödningen. Rening av lakvatten: Man erkänner att lakvatten rinner orenat ut från farmområdet. Åsynen av smörjan och stanken är fruktansvärda. Vistelse utomhus sommarkvällar samt under hösten, för det mesta även dagtid, är ytterst obehagligt p.g.a. stanken. Vädringsluckor eller fönster kan ej hållas öppna nattetid. Denna ständiga luftförorening medför även hälsorisk, se bifogat läkarintyg för DD. Vi motsätter oss förslaget att samla denna dyngvälling till en 640 kvm. stor öppen uppsamlingsbassän endast 150 meter från DD:s och EE:s bostadshus som ligger närmast. Om det överhuvudtaget tillåts att bedriva rävfarmning på området bör reningen förläggas till den östra delen av farmområdet på behörigt avstånd från bebyggelsen och AA:s vattenupptagningsområde. Reningen bör under alla omständigheter genomföras i sluten anläggning. Ströunderlag: Det föreskrivs, att man lägger ett minst 10 cm. tjockt lager av torv eller strö under burarna. oss veterligen har aldrig något sådant lager funnits. Gödselhantering Man låter i ansökan förstå att, att man kör gödsel till en gödselstad i Alahärmä. Åtminstone har man vid de sporadiska tillfällen man överhuvudtaget avlägsnat gödsel från farmen uppbevarat den långa tider innanför staketet längs s.k. Kanäsvägen samt på området på andra sidan nämnda väg. På samma område bränner man också tidvis varierande slag av avfall. Odören efter brännandet förpestar luften för grannarna. I övrigt ligger stora mängder bråte och skrot på västra sidan om farmområdet och utgör ingen angenäm syn från grannarnas bostadsområden. Stängsel: Det gamla farmområdet har varit omgärdat av ett gallerstängsel som numera till stora delar är förfallet. Som följd härav översvämmas den närliggande bebyggelsen av förrymda rävar. Exempelvis räknades vid ett tillfälle 11 rävar på åkern invid farmen, vid ett annat 19, senaste julafton satt 2 rävar på trappan till vår bostad (DD och EE) o.s.v. o.s.v.! Slutord:

7 7 De allra viktigaste bestämmelserna för undvikande av miljöförstöring uppfylls ej. Man kan säga att det är en miljöskandal. Något miljötillstånd bör inte ges, utan ansvariga myndigheter borde fortast möjligt vidta åtgärder för att stänga farmen och rena området. Vi anhåller om att miljöcentralen förrättar syn på platsen efter snösmältningen, varvid även byggnadstekniska aspekter beaktas, såsom skugghusens upphöjning, takskägg, eventuella rännor m.m. för undvikande av urlakning. Samt att syn förrättas även under sommaren och i september oktober när belastningen på omgivning och miljö är som störst. Ifall nuvarande verksamhet tillåts fortsätta anser vi (DD och EE) oss tvungna att överväga bortflyttning från vårt hem, p.g.a. hälsorisk och otrivsel. Vilka möjligheter till inlösen av vårt hem till gängse värde finns? Något egentligt försäljningsvärde finns inte under nuvarande förhållanden. Vi önskar även få ta del av miljöcentralens beslut samt erhålla eventuella besvärsanvisningar. Till DD:s och EE:s samt FF:s och GG:s gemensamma anmärkning har bifogats ett läkarintyg av vilket det framgår att en persons sjukdom förvärras av vistelse på pälsfarm och att personen har märkt att sjukdomen förvärras av de aerosoler som kommer från den pälsfarm som finns i närheten av hans bostadshus. Läkaren rekommenderar att den sanitära olägenheten åtgärdas. Hörande av sökanden Miljöcentralen har med sitt daterade brev berett sökanden möjlighet att bemöta det utlåtande och anmärkningar som har givits i ärendet. Sökanden har den inlämnat sitt den daterade bemötande i ärendet: I korthet bör konstateras att detta inte är frågan om någon nyetablering varför alla aspekter säkert behandlats vid nyetableringstillfället. Vi förstår dock att nya miljökrav tillkommit under senare tid och anpassningen till dessa pågår. Det bör även konstateras att antalet djur INTE kommer att utökas från det nuvarande. Tvärtom kommer antalet att minska betydligt från och med 2010 pga nya bestämmelser. Vi har undersökt möjligheterna och vidtagit inledande åtgärder för ett fungerande lakvattenreningssystem, men slutliga genomförandet har inte påbörjats. Eftersom det kräver ytterligare grävande, pumpar, mm har vi inte ansett oss ha möjlighet till denna investering innan vi vet att ett fortsatt miljötillstånd erhålls. Angående förlängningen av den utskjutande delen av vattentaken anhåller vi om att ifrågavarande inte behöver verkställas i detta skede, utan avvaktar och ser hur den pågående saneringen av farmen samt nämnda reningssystem fungerar. Omfattande sanering mellan hus har gjorts under denna sommar och detta fortgår ännu en tid. trots att inget miljöbeslut har fattats har vi investerat i en lämplig grävmaskin som vi använder för dessa ändamål, samt för att fortsätta färdigställandet av reningsanläggningen. Denna grävmaskin underlättar även betydligt löpande underhåll och avfallsskötsel på området, varför detta nu förbättras betydligt. Ovanstående har även direkt inverkan på de synpunkter som framförts i de besvär som vi inte specifikt bemött här. Med hopp om att behandlingen av ärendet samt beslutet görs i positiv anda och så snart praktisk möjligt, så att fortsatta åtgärder kan vidtas på basen av detta ännu under denna höst (vissa av åtgärderna svåra/omöjliga att göra vintertid).

8 Fältbesök 8 Pälsdjursfarmen besöktes med anledning av den anhängiggjorda ansökan. I samband med besöket framförde verksamhetsutövaren att områdets marknivån håller på att sänkas till 30 cm under skugghusens marknivå med hjälp av jordschaktning och att arbetet väntas bli klart under hösten Under besöket noterades att skugghusens takutskjut inte uppfyller måttet 30 cm. Gödseln kommer att avlägsnas från skugghusens underlag med lastbilar och deponeras på den platta som finns norr om det egentliga farmområdet, varifrån gödseln efter behov transporteras till Oy Kromavex Ab. Protokollet för besöket har bifogats till ansökningshandlingarna. Alternativ placering för verksamheten För att utreda om det är möjligt att ändra verksamhetens placering så att besvären för de närmast boende till farmverksamheten kan minskas har miljöcentralen med sitt brev den berett sökanden tillfälle att inlämna en plan över en eventuell flyttning av verksamheten. Sökanden har den inlämnat ett brev enligt vilken en flyttning inte bedöms som möjlig eftersom alla hus måste byggas helt på nytt, vilket medför höga kostnader. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral beviljar i enlighet med 28 miljöskyddslagen Ab SaltbastuGorba Invest Oy miljötillstånd för pälsdjursfarmning på lägenhet Rävlund R:nr 27:0 i Monå by i Nykarleby stad, förutsatt att de i miljötillståndet givna tillståndsbestämmelserna följs. Förläggningsplatsen framgår av den karta som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas för 2000 avelshonor av räv eller högst djur. Till övriga delar avslås ansökan och den befintliga verksamheten skall minskas på det sätt som framgår av tillståndsvillkor 1. Miljöcentralen beaktar i ärendet givna utlåtanden och anmärkningar på det sätt som framgår av tillståndsvillkoren. Det av hälsovårdsnämnden i Nykarleby stad den beviljade tillståndet samt de av miljösektionen i Nykarleby stad den och beviljade tillstånden förfaller när detta beslut vinner laga kraft. Svar på specificerade yrkanden AA har i sin anmärkning framfört att de med tanke på de nuvarande sanitära olägenheterna/miljöbelastningen är emot farmverksamhet på nuvarande plats. Miljöcentralen bedömer det inte som nödvändigt att helt upphöra med farmverksamheten på nuvarande plats. Genom de tillståndsvillkor som ges i beslutet kan risken för sanitära olägenheter och miljöbelastning minskas i tillräcklig grad från nuvarande situation. BB har framfört att man är emot farmverksamhet i nuvarande eller utökad omfattning. Kravet har bemötts genom att det antal djur som får finnas på farmen har reducerats. Till övriga delar har byaföreningens krav beaktats på det sätt som framgår av tillståndsvillkoren. CC har framfört att den planerade verksamheten inte uppfyller de krav för beviljande av miljötillstånd, som uppställs i miljöskyddslagens 42. Miljöcentralen bedömer att genom de tillståndsvillkor som ställts för verksamheten uppfylls de förutsättningar som gäller i miljöskyddslagens 42. I den av DD och EE samt FF och GG inlämnade anmärkningen motsätter man sig på det be

9 Tillståndsvillkor 9 stämdaste, att sökanden beviljas miljötillstånd. Likaså motsätter man sig att sökanden ges rätt att ändra återstående minkhus till rävhus. I anmärkningen har vidare ställts krav om syn vid farmen. Vidare har man framfört en fråga gällande inlösen av hem. I ett till anmärkningen bifogat läkarintyg rekommenderas med hänvisning till rävfarmen att den sanitära olägenheten åtgärdas. Miljöcentralen bedömer att förutsättningarna för miljötillstånd uppfylls genom de tillståndsvillkor som ställts. Det som framförts i anmärkningen och det bifogade läkarintyget har beaktats när tillståndsvillkoren har utformats. Miljöcentralen har den gjort ett fältbesök på området och bedömer det inte som nödvändigt att hörsamma den anhållan om syn som framförts i anmärkningen. Eftersom de i anmärkningen framförda kraven till övriga delar har beaktats och tillståndsvillkor har ställts för att minska verksamhetens olägenheter från nuvarande situation, bedömer miljöcentralen det inte som motiverat att ta ställning till möjligheterna för inlösen av bostad. Verksamhetsutövarens yrkande på att få avstå från förlängningen av den utskjutande delen av vattentaken förkastas. Takustskjutet minskar i betydande grad den mängd vatten som kommer i kontakt med gödseln, vilket minskar urlakningen från gödselunderlaget till marken och dräneringen. För att reningsanläggningen skall fungera effektivt och belastningen på vattendraget skall bli så liten som möjligt är det viktigt att minska den belastning som kommer till dräneringssystemet med antingen takutskjut eller takrännor. 1. Verksamhetens omfattning och skugghusens placering Skugghusens placering framgår av den situationsplan (Oy Marinex Ab , nr ) som bifogats till beslutet sålunda ändrad att verksamheten i de 18 skugghus som finns längst västerut på farmområdet skall upphöra och skugghusen avlägsnas från lägenheten senast ett år efter att detta beslut vunnit laga kraft. Djuren fördelas på kvarvarande 46 skugghus vilkas gemensamma längd får uppgå till högst m. På farmen får till utgången av år 2010 finnas högst 4100 avelshonor av räv eller högst djur. Det högsta tillåtna antalet djur minskar i den takt burarna förnyas till den storlek som angivits i jord och skogsbruksministeriets beslut 16/VLA/1999. Före utgången av år 2010 skall ytterligare skugghus avlägsnas från lägenheten så att avståndet från varje skugghus till närmaste bostad är minst 300 meter. Från och med år 2011 får på farmen finnas högst 2000 avelshonor av räv eller högst djur. Om verksamhetsutövaren önskar flytta de skugghus som skall avlägsnas från farmens västra sida före utgången av 2010 till annan del av lägenheten skall en skild miljötillståndsansökan om detta inlämnas till tillståndsmyndigheten. På de områden från vilka skugghus avlägsnats skall all gödsel avlägsnas. 2. Skugghusens konstruktion Skugghusens underlag skall vara förhöjda 30 cm i förhållande till den övriga marknivån senast ett år efter att detta beslut har vunnit laga kraft. De skugghus som enligt tillståndsvilkor 1 inte skall avlägsnas skall förses med takutskjut som är minst 30 cm. Alternativt kan skugghusens takkant förses med rännor. Minst hälften av de skugghus som inte skall avlägsnas skall ha villkorsenliga takutskjut eller takrännor senast ett år efter att detta beslut vunnit laga kraft. Takutskjuten och takrännorna skall på alla skugghus som inte skall avlägsnas vara villkorsenliga senast två år efter att beslutet vunnit laga kraft. När skugghusen förnyas skall de förses med täta underlag från vilka lakvattnet leds på ett vattentätt sätt till slutna behållare med kapacitet för minst 12 månaders lakvattenmängd. Lakvattenbehållarna skall tömmas regelbundet och innehållet skall transporteras till reningsverk eller till annan anläggning som har miljötillstånd för att ta emot och behandla avfallet. Behållarnas

10 10 innehåll kan också användas som gödsel i åkerodling, varvid det skall finnas skriftligt avtal med mottagande part gällande gödselns mottagning och lagring samt kartuppgifter om mottagarens tillgängliga spridningsareal. Avtal och kartor skall inlämnas till Västra Finlands miljöcentral innan spridningen inleds. 3. Behandlingen av avrinnings och tvättvatten Farmområdet skall vara omkretsdikat. Hela farmen skall vara dränerad genom täckdikning. Det vatten som uppkommer i täckdikningsrören skall ledas i diken eller rörledningar till reningsanläggningen. Det utfallsdike som rinner genom området får inte användas för att leda dränerings eller lakvatten. Vatten från takrännor kan däremot ledas till utfallsdiket. Utfallsdiket får inte heller fördämmas. Farmområdets dräneringsvatten skall behandlas i en kemisk reningsanläggning. Reningsanläggningen skall placeras så att avståndet till närmaste bostad är minst 300 meter. Reningsanläggningen dimensioner skall minst motsvara det som presenterats i situationsplanen (Oy Marinex Ab , nr ). Reningsanläggningen skall avskiljas från marken med en vattentät duk eller annan konstruktion som förhindrar att vätska kommer ner i marken. Från reningsanläggningen leds det renade avloppsvattnet till det utfallsdike som genomkorsar farmen. Farmområdets dränering och reningsanläggningen skall vara färdiga och tas i bruk senast ett år efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Reningsanläggningen skall skötas på bästa sätt så att reningsresultatet under alla förhållanden är det bästa möjliga. Brister i anläggningens funktion skall omedelbart åtgärdas och skador repareras. Det slam som bildas i reningsanläggningens bassänger skall avlägsnas minst en gång per år och transporteras till en anläggning som har tillstånd för mottagning av avloppsslam. Tvättvatten från foderutdelningsutrustningen, fodersilon och annat tvättvatten samt de sociala utrymmenas vatten skall lagras i sluten behållare. Behållarens innehåll skall transporteras till reningsverk eller till annan anläggning som har miljötillstånd för att ta emot och behandla avfallet. Alternativt kan de sociala utrymmenas vatten renas på det sätt som föreskrivs i Statsrådets förordning 542/2003 och ledas till det dike som genomkorsar farmområdet. 4. Gödselborttagning och hantering av gödsel Gödseln under burarna avlägsnas regelbundet minst 2 gånger per år. Torvströ skall tillsättas efter utgödslingen samt minst en gång mellan utgödslingsgångerna. Ströskiktet skall ständigt vara minst 10 cm tjockt. Den gödsel som uppkommer förs ofördröjligen efter att gödseln avlägsnats under burarna för behandling till anläggning med miljötillstånd eller sådan lagringsplats som uppfyller jord och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar för gödselstad ( JSM BBA C ). Verksamhetsutövaren skall ständigt ha ett gällande skriftligt avtal med mottagande part om mottagning och behandling av en gödselmängd som motsvarar minst 12 månaders produktion. Verksamhetutövarna skall ombesörja att det på farmområdet finns en vattentät platta för omlastningen av gödsel. Omlastningsplattan skall vara försedd med minst 50 cm höga kanter och en 50 cm hög körramp samt ha insamlingsanordning med täta behållare för den vätska som uppstår. Gödsel får inte lagras på omlastningsplattan och plattan får användas endast under sådana tidpunkter då omlastning sker. Omlastningsplattan skall placeras på minst 300 meters avstånd från närmaste bostad och plattan skall vara färdig senast ett år efter att detta beslut har vunnit laga kraft. En plan över omlastningsplattan och dess läge skall inlämnas till Västra Finlands miljöcentral förrän byggnadsarbetena inleds. All hantering av gödsel skall ske på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening eller sanitär

11 11 olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet. Gödseltransporten skall ordnas så att den inte medför oskäliga men för övriga väganvändare och för de som bor längs transportleden. Om det inträffar förändringar i gödselhanteringen skall om detta skriftligen anmälas till Västra Finlands miljöcentral. 5. Behandling av annat avfall än gödsel Efter pälsningen lagras kropparna på tätt underlag så, att de snabbt fryser. På underlaget skall det finnas ett skikt av spån som samlar upp fett och vätskor. Kropparna skall täckas över vid slutet av varje arbetsdag. Under vinterns varma period skall kropparna köras bort minst en gång i veckan och under köldperioden en gång varannan vecka. Alla kroppar skall köras bort före utgången av februari. Efter pälsningsperioden städas och kalkas uppsamlingsplatsen. Pälsningskropparna föres till en anläggning med tillstånd för behandling och återvinning av döda djur eller till annan mottagnings eller behandlingsplats, som har miljötillstånd. För lagring av självdöda djur skall det vid farmen finnas ändamålsenliga kylutrymmen från vilka djuren förs till en anläggning som har miljötillstånd för destruktion av självdöda djur. Fett och fetthaltigt spån som uppkommer vid pälsningen förs till anläggning med miljötillstånd för mottagning och behandling av sådant avfall. Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) förs till en mottagningspunkt för problemavfall. Återvinningsbart avfall (t.ex. papper, papp, metall och glas) skall samlas separat och i första hand föras till återvinning. Avfall som inte kan återvinnas förs till en godkänd insamlingsplats. Förbränning av avfall på farmområdet är inte tillåten förutom rent och obehandlat träavfall som kan brännas i värmepannan. Det avfall som uppkommer skall lagras och transporteras på ett ändamålsenligt sätt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske enligt Nykarleby stads godkända avfallshanteringsbestämmelser. 6. Förvaring av bränsle Sådana bränslecisterner som finns utomhus skall utrustas med tillräckligt stor och tät skyddsbassäng samt förses med tak eller annan anordning som förhindrar att regnvatten kommer in i skyddsbassängen. Alternativt kan dubbelmantlade bränslecisterner användas. Bränslecisternerna skall vara försedda med låsmekanism, överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. Bränslefördelningsplatsen skall göras tät. I närheten av bränslecisternerna skall det finnas tillgång till torv eller annat material för uppsugning av bränslet ifall ett läckage uppstår. Brandoch räddningsmyndigheten samt Västra Finlands miljöcentral skall meddelas omedelbart om en läcka uppstår. 7. Kontroll och rapportering Reningsanläggningens reningseffekt och belastning på recipienten skall kontrolleras genom vattenprovtagning. Vattenprover tas av det till reningsanläggningen inkommande och det från reningsanläggningen utgående vattnet minst två gånger per år (vår och höst) samt en gång senast två månader efter att reningsverket har tagits i bruk. Vattenproverna analyseras på totalfosfor, totalkväve och biologisk syreförbrukning. Vattenföringen i reningsanläggningen uppmäts i samband med provtagningen. För det vatten som passerat reningsanläggningen är målvärdet för fosforns del 2 mg/l. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ändra provtagningsintervallet och analysurvalet. Provtagningen skall utföras av en för provtagning certifierad person eller en person med utbildning inom området. Analyseringen av proven skall göras av ett laboratorium som har kvalitetsövervakningssystem och som är ackrediterat för de analyser

12 som skall göras. 12 Farmverksamhetens föroreningsrisk för grundvattnet skall kontrolleras genom provtagning av grundvattnet. På meters avstånd mot sydost från farmområdet skall ett grundvattenrör anläggas från vilket man bestämmer grundvattnets nivå och tar grundvattenprov. Röret skall uppföras av en entreprenör som har kunskap om och erfarenhet av anläggande av provtagningsrör för grundvatten. Efter att röret uppförts skall dess övre kant och vattenytans nivå avvägas och rörens funktion kontrolleras med provpumpning och vattenprovtagning. Grundvattenröret skall vara färdigställt och funktionsdugligt senast nio månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. En redogörelse över provtagningsrörets exakta läge och funktion samt rörets och vattenytans nivåer skall vara miljömyndigheten i Nykarleby stad och Västra Finlands miljöcentral tillhanda senast en månad efter att röret har anlagts. Efter att grundvattenröret färdigställts skall prov tas ur det två gånger per år, om inte provtagningsresultaten eller den övervakande myndigheten förutsätter tätare uppföljning. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ändra provtagningsintervallet och analysurvalet. Av vattenproven analyseras åtminstone ammoniumkväve och nitratkväve. Provpumpningen och provtagningen skall utföras av en för provtagning certifierad person eller en person med utbildning för och erfarenhet av grundvattenprovtagning. Analyseringen av proven skall göras av ett laboratorium som har kvalitetsövervakningssystem och som är ackrediterat för de analyser som skall göras. Om det i grundvattnet framkommer förhöjda halter skall orsaken till detta omedelbart utredas och åtgärdas så att förorening av grundvattnet förhindras. Analysresultaten skall sändas för kännedom till miljömyndigheten i Nykarleby stad samt till Västra Finlands miljöcentral senast en månad efter varje provtagning. Verksamhetsutövaren skall föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken skall framgå uppgifter om: 1. Djurmängder 2. Antalet sålda och utflyttade djur 3. Vart gödsel har förts samt hur stora mängder 4. Nya eller förändrade avtal om gödselmottagning 5. Tömningen av reningsverksslam och behållare för lak WC och tvättvatten 6. Resultat från provtagning vid reningsanläggningen och ur grundvattenrör 7. Pälsningskroppar och självdöda djur och behandling av dessa 8. Avfallsmängder Ett sammandrag av punkterna 1 6 sänds för kännedom till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. Resultaten från punkt 6 skall också skickas till Knuts Vattenandelslag. Uppgifterna i punkterna 7 8 uppvisas vid behov för övervakningsmyndigheten. De anläggningar och konstruktioner som är avsedda att förhindra eller minska verksamhetens belastning på miljön skall regelbundet kontrolleras och eventuella brister i deras konstruktion eller funktion skall ofördröjligen åtgärdas. 8. Övriga tillståndsvillkor Om det i verksamheten inträffar olyckor som kan ha skadliga effekter på miljön skall verksamhetsutövaren ofördröjligen underrätta miljömyndigheten i Nykarleby stad, Västra Finlands miljöcentral och vid behov också brand och räddningsmyndigheten. Farmområdet skall hållas rent och snyggt. Skrot och avfall får inte uppbevaras på farmområdet. Foder och avfallshanteringen skall skötas på ett sådant sätt att det inte uppstår skadedjursproblem. Vid behov skall fluguppkomst och skadedjur bekämpas med av föreskrifter och

13 myndigheter godkänd metodik. 13 Dricksvattenanordningar skall skötas omsorgsfullt så att läckage inte bidrar till urlakningen av gödseln. Det område som frigörs på farmområdets västra sida i takt med att skugghus avlägsnas skall planteras med träd. Alternativt kan också en plan inlämnas till Västra Finlands miljöcentral över på vilket annat sätt området skall återställas. Farmområdet skall omges av ett stängsel som förhindrar att djur kan rymma. Verksamhetsutövaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. 9. Ändringar i verksamheten Vid utvidgning, ändring eller nedläggning av verksamheten görs en anmälan till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndsinnehavaren ändras skall den nya tillståndsinnehavaren skriftligen anmäla om detta till Västra Finlands miljöcentral. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Uppfödning av pälsdjur på lägenhet Rävlund 27:0 i Monå by i Nykarleby stad, kan med iakttagande av tillståndsbestämmelserna utövas utan att pälsdjursfarmen eller dess verksamhet medför olägenhet för hälsa eller förorening av yt och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsvillkor som getts i miljötillståndet iakttas. Pälsdjursfarmen är belägen inom jord och skogsbruksdominerad glesbygd, där utövande av farmning är en sedvanlig verksamhet. Verksamheten på farmområdet kan i den tillståndsenliga omfattningen därför inte med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning förorsaka sådan olägenhet eller sådant oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Miljöcentralen har ställt krav på att tvättvattnet samt lakvattnet från skugghusen skall ledas till slutna behållare och att behållarnas innehåll behandlas på ett sakenligt sätt. Vidare har tillståndsvillkor ställts gällande reningen av områdets dräneringsvatten. Med omkretsdiken förhindras att vatten från omgivningen kommer in på farmområdet. Tvättvattnet från foderutdelningsutrustningen och de sociala utrymmen leds till slutna brunnar. Miljöcentralen har i tillståndet ställt villkor för borttagning och sakenlig hantering av gödsel och användning av strö för att förhindra förorening av vatten och för att förhindra att det uppstår oskäliga besvär för omgivningen. Motiveringar till tillståndsvillkoren Västra Finlands miljöcentral anser det nödvändigt att ställa tillståndsvillkor för att förutsättningarna för beviljande av tillstånd skall uppfyllas. 1. Verksamhetens omfattning och skugghusens placering Miljötillstånd har inte beviljats för den ansökta mängden avelshonor eftersom det, med beaktande av det korta avståndet till närmaste störda objekt inte enligt miljöskyddslagens 42

14 14 finns förutsättningar att tillåta farmverksamhet i den ansökta omfattning på lägenhetens västra sida. En verksamhet i den ansökta omfattningen och placeringen skulle, trots tillståndsvillkor, innebära att det uppstår sådant oskäligt besvär som avses i 17 i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten skulle i den ansökta omfattningen också medföra olägenhet för hälsa. Antalet honor har beräknats på basen av tillgängliga skugghuslängder och verksamhetsutövarens uppgift om att 5000 valpar säljes eller flyttas till annan farm. I beräkningen av det djurantal som kan hållas i farmen från och med år 2011 har man beaktat Jordoch skogsbruksministeriets beslut 16/VLA/1999. Genom att reducera det största antal djur som får hållas på lägenheten och genom begränsningen av skugghusens antal och längd minskas det besvär som verksamheten medför, vilket tillsammans med de åtgärder som sagts i övriga tillståndsvillkor förhindrar att det uppstår oskäligt besvär eller men för hälsa. Med beaktande av närheten till bostäder och bycentrum är det för att minska lukt, skadedjurs och fågelolägenheter nödvändigt att på sikt ytterligare flytta verksamheten från farmens västra sida. Genom de i tillståndsvillkoret sagda åtgärderna ökar avståndet under det första året till ca 250 meter från närmaste bostad och år 2010 till 300 meter, vilket bedöms som tillräckligt för att verksamheten inte skall medföra oskäligt besvär eller olägenhet för hälsa. 2. Skugghusens konstruktion Förhöjningen av skugghusens underlag och ett tillräckligt stort takutskjut eller takrännor för de skugghus som inte förses med tillräckligt stort takutskjut förhindrar att regn och smältvatten kommer i kontakt med gödseln varvid risken för sådan förorening av mark och grundvatten som avses i miljöskyddslagens 7 och 8 minskar. Åtgärderna medför även att urlakningen från gödseln till områdets dränering minskar, vilket reducerar belastningen på reningsanläggningen och minskar risken för förorening av vattendrag. Villkoret gällande anläggandet av täta underlag under skugghus som förnyas eller flyttas baserar sig på principen om att bästa tillgängliga teknik skall användas när det finns tekniska och ekonomiska förutsättningar för detta (miljöskyddslagen 4 1 mom. punkt 3). Genom att samla det lakvatten som uppstår på täta skugghusunderlag och genom att leda lakvattnet vidare vattentätt till slutna behållare förhindras förorening av marken och grundvattnet. Med tillräckligt stora behållare säkerställs att det på farmområdet finns tillräcklig lagringskapacitet för den mängd vätska som uppstår under 12 månader vilket motsvarar de bestämmelser som sagts i statsrådet förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Med en sakenlig transport och behandling av lakvattnet säkerställs att det inte uppstår olägenhet för hälsa eller förorening av yt och grundvatten eller förorening av mark. 3. Behandlingen av avrinnings och tvättvatten Genom att avleda omgivningens vatten med hjälp av omkretsdiken och genom att dränera området med täckdiken minimeras vattenflödet inom farmområdet, vilket minskar risken för sanitär olägenhet och urlakning av näringsämnen till vattendragen. I det utfallsdike som genomkorsar farmområdet rinner en betydande andel vatten som kommer från området utanför farmen. Det är inte ändamålsenligt att belasta farmens reningsanläggning med vatten som inte härrör från farmen. Reningsanläggningens dimensioner medger inte behandling av mer vatten än vad som kommer från farmområdet. Speciellt under högflödessituationer är risken stor att reningsanläggningens kapacitet överskrids och att betydande förorening av vattendrag uppstår om också andra vatten än de som kommer från farmområdet leds till anläggningen. Genom att leda dräneringssystemets vatten i separata diken eller rörledningar begränsas tillflödet till reningsanläggningen att gälla enbart själva farmområdet. Avstängning av dike kan leda till att det under högflödessituationer eller vid pumpfel uppstår översvämning på farmområdet och på annans mark. Flyttningen av reningsanläggningen så att avståndet till närmaste bostad är minst 300 m medför att det inte uppstår oskäligt besvär för de

15 som bor i farmområdets närhet. 15 Genom att samla tvättvattnet och vattnet från sociala utrymmen i slutna vattentäta behållare från vilka innehållet förs till sakenlig behandling förhindras att vattnet förorsakar olägenhet för hälsa eller förorening av yt och grundvatten eller förorening av mark. 4. Gödselborttagning och hantering av gödsel Villkoret gällande utgödsling och användningen av torvströ har givits för att minska och binda de föroreningar som finns i gödseln och minska den lukt som kommer från gödselunderlagen. Genom att tillsätta ett tillräckligt tjockt lager av strö minskas i märkbar grad såväl luftutsläpp som urlakningen av näringsämnen till vatten. Med beaktande av avstånd till de närmast boende och bycentrum är det motiverat att tillföra torvströ minst tre gånger per år för att förhindra att det uppstår oskäligt besvär och för att förbättra den allmänna trivseln. En regelbunden borttagning och transport av gödseln samt en tillräcklig kapacitet för lagring och behandling av gödseln förhindrar att det uppstår olägenheter för hälsa och samtidigt främjas den allmänna trivseln i miljön samt minskas föroreningsrisken av yt och grundvatten. En lagrings eller behandlingskapacitet som omfattar 12 månader motsvarar de bestämmelser som sagts i statsrådet förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Gödseln kan inte, utan att riskera förorening av marken, grundvattnet och vattendrag omlastas direkt på marken och det bör därför finnas en vattentät platta för gödselhantering på området. 5. Behandling av annat avfall än gödsel Tillståndsvillkoret har getts för att förhindra att det uppstår förorening av yt och grundvatten eller sanitära olägenheter eller skadedjursolägenhet vid hanteringen av pälsdjurskroppar och självdöda djur och annat avfall som uppstår i verksamheten. Verksamhetsutövaren är på basen av avfallslagen skyldig att se till att det uppkommer så litet avfall som möjligt och att avfallet inte förorsakar någon betydande olägenhet eller svårighet och inte heller hälsan eller miljön någon fara eller skada. Verksamhetsutövaren har därutöver allmän omsorgsplikt gällande anordnandet av avfallshanteringen. Den förbränningsanläggning som finns på farmområdet motsvarar inte de krav som ställs i statsrådets förordning om avfallsförbränning (362/2003) och det är därmed inte möjligt att på farmen förbränna annat avfall än obehandlat och rent träavfall. 6. Förvaring av bränsle Genom att förvara bränsle i enlighet med tillståndsvillkoret och genom att ha beredskap för hantering av eventuella läckor förhindras att marken eller yt och grundvattnet förorenas om ett läckage uppstår. 7. Kontroll och rapportering Villkoret gällande kontroll av den kemiska reningsanläggningens reningsförmåga har getts för att underlätta skötseln och övervakningen av anläggningen samt för att risk för förorening av vattendrag skall kunna uppdagas i tid. Villkoret gällande kontroll av verksamhetens inverkan på grundvattnets kvalitet har getts för att risk för förorening av grundvatten skall kunna uppdagas i tid. Certifierad provtagning och ackrediterad analysering säkerställer resultatens tillförlitlighet. Tillståndsvillkoret om dagboksföring har getts för att den information som behövs för att övervaka verksamheten skall finnas tillgänglig för myndigheterna. 8. Övriga tillståndsvillkor Genom att vid olyckor i tid kontakta myndigheterna kan den förorening och den skada som kan uppstå begränsas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att ombesörja att farmen

16 16 är ren och snygg och genom att bekämpa skadedjur samt genom att omgärda området med staket kan man förbättra den allmänna trivseln i omgivningen och förhindra att det uppstår skadedjursproblem eller sanitära olägenheter. Genom att hålla området rent kan man också minska den olägenhet som fåglarna medför. Verksamhetsutövaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. 9. Ändringar i verksamheten Tillståndsvillkoret gällande anmälning om förändringar i verksamheten har getts för att övervakande myndighet skall kunna bedöma behovet av förändringar i gällande tillstånd. För övervakningen av verksamheten är det nödvändigt att den övervakande myndigheten är medveten om vem som utövar verksamheten på anläggningen. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten vid pälsdjursfarmen väsentligt förändras, bör för pälsdjursfarmen sökas om nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills ett beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Verksamhetsutövaren skall senast till tillståndsmyndigheten inlämna en ansökan om justering av tillståndsvillkoren med risk för att tillståndet annars förfaller. Till ansökan skall fogas en utredning över antalet djur och eventuella planer över miljöskyddsåtgärder. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (MiljöskyddsL 56 ). Därtill bör iakttas Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 1774/2002) om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen ( 86/2000) 4 8, 28, 31, 35 38, 41 43, 45 46, 52 59, 81, 96 och 105. Miljöskyddsförordningen ( 169/2000) 1, 6, 16 19, 21 23, 30 och 37. Avfallslagen ( 1072/93) 4, 6, 12, 15, 19, 51 och 52. Avfallsförordningen (1390/93) 7 8. Statsrådets förordning om avfallsförbränning (362/2003) Lagen om grunder för avgifter till staten ( 150/1992) Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003) Därtill har tagits i beaktande följande: Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002)