Alterna(va resultatbegrepp Rolf Rundfelt och Peter Malmquist
Disposi(on Som bakgrund ges en kort beskrivning av en avhandling om nyckeltal avseende 2004; den veterligen enda sammanställningen i Sverige. Vad avhandlingen påvisade var stora brister vad gällde möjligheten af förstå innebörden av vad företagen rapporterade. 2005 gav ESMA (Kdigare CESR) ut en rekommendakon om unormningen av alternakva resultatmåf, så kallade APM 2014 har ESMA lagt fram ef förslag Kll skärpningar Inför dagens Symposium har en undersökning gjorts av hur 50 företag redovisar nyckeltal.
Mikael Schejas avhandling Sy"e: undersöka förekomsten av resultatbegrepp som inte definierades i lag eller normgivning 2004. Omfa*ning: alla börsföretag på OMX samt urval av delårsrapporter. Resultat: vanligt förekommande men stor spridning mellan företag. Exempel är EBIT och resultat före exempelvis vissa kostnader. Defini5oner: saknades helt i ca en Yärdedel av årsredovisningarna och i hälzen av delårsrapporterna. Mo5vering: mycket ovanligt af företag förklarar syzet med ef alternakvt måf.
CESR s rekommenda(on om APM Tydliga definikoner är vikkga Läsare ska uppmärksammas på af APM inte baseras på ex. IFRS. APM bör redovisas Kllsammans med GAAP- måf Kllsammans med en förklaring Kll skillnader. APM bör definieras på ef entydigt säf över Kden. För af undvika missförstånd bör APM inte ges en mer framträdande plats än GAAP- måf. EF skäl för af redovisa APM är af de används av företagsledningen. I dessa fall bör företaget kommentera defa.
ESMA s nu aktuella förslag (ll ucormning av APM 1. Företag ska definiera APM och vad som ingår liksom hur det beräknats. APM ska ges en begriplig ekkef som inte vilseleder läsaren. En sammanställning av alla APM ska ges i bilaga Kllsammans med definikoner. 2. Av redovisningen ska framgå en avstämning mellan APM och ef relevant jämförelsetal enligt den formella redovisningen. 3. När företag använder APM för af beskriva företagets resultat mm ska det samkdigt redovisa jämförbara siffror baserade på den formella redovisningen. I jämförelsen ska APM måfen ges en mindre framträdande roll.
Vad skiljer ESMA från CESR Inte mycket. Den vikkgaste skillnaden är kravet på avstämning mellan APM och GAAP Uppenbart anser dock ESMA af den informakon som företagen lämnar fornarande gör det svårt för läsarna af tolka resultat och ställning. Något underlag som visar af det finns fog för krikk har dock inte lämnats.
Kommentar från Rådet för finansiell rapportering Rådet är kriksk och menar af skillnaderna jämfört med 2007 års förslag är för små för af mokvera en ny rekommendakon. Förutom bristen på ef empiriskt underlag framhålls avsaknaden av en analys av vilken effekt de nya förslagen skulle få. Rådets egen bedömning är af om förslagen genomförs skulle de påtagligt öka omfafningen av de finansiella rapporterna framför allt på grund av af alla APM ska kompleferas med motsvarande regelbaserade nyckeltal. Vad Rådet grundar sif påstående på framgår dock inte.
Fråga för IASB Som framgår av det följande finns anledning kriksera företagens bruk av APM. ESMA skulle visserligen kunna vara en naturlig granskare av af den rekommendakon som finns (CESR 2005) ezerlevs. SåviF jag vet har dock inte ESMA i Sverige, dvs. börserna, granskat nyckeltal. Mer naturligt är af frågan hänskjuts Kll IASB. Diskussioner pågår sedan en Kd om af införa en ny rapport liknande vår förvaltningsberäfelse. Med tanke på den betydelse som nyckeltal har för af sammanfafa och beskriva företagens resultat och ställning vore det naturligt af IASB ger sin syn på hur de ska redovisas.
Nyckeltal i 50 årsredovisningar från 2013 Undersökningen omfafar ef slumpmässigt urval av 50 företag noterade på NasdaqOmx. SyZet är af idenkfiera förekomsten av nyckeltal som kan betecknas som APM. Nyckeltalen begränsas inte Kll de som avser resultat. Många nyckeltal kräver ingen förklaring utan har en innebörd som måste förutsäfas vara känd. Exempel är räntabilitet på eget kapital och olika marginalmåf. Andra såsom rörelseresultat, resultat före skaf m.fl. kan direkt utläsas från resultaträkningen, dvs. GAAP- måf. Det som undersökningen söker idenkfiera är nyckeltal vars innebörd är oklar ock där det inte framgår hur det beräknats.
Nyckeltal som inte är APM Det är få måf som är helt entydiga. Exempel är Räntabilitet på eget kapital och Rörelsemarginal. KassaflödesmåF är också oza entydiga genom af de utgår från definierade rader i analysen. Sen finns en grupp där innebörden ozast framstår som klar. Hit hör sysselsaf kapital, rörelsekapital, skuldsäfningsgrad och soliditet. Det som skapar osäkerhet är den åtskillnad som företag gör mellan räntebärande och icke- räntebärande skulder. fortsäfningsvis uppfafas dock icke dessa måf som APM
Defini(oner Den enklaste frågan gäller kravet på af nyckeltal definieras. Samtliga företag har en sida med definikoner vanligen i slutet av årsredovisningen. Däremot är det många företag som inte hänvisar Kll var definikonerna finns när de på de första sidorna ger en sammanfafande beskrivning av företagets utveckling. Hänvisningar i löpande text, exempelvis när man kommenterar organisk Kllväxt görs aldrig.
Nyckeltal och APM Nästan alla företag har cirka en sida med nyckeltal, ozast på sista sidan. Den här sidan kommenteras aldrig. Jag ser den mest som en service Kll de läsare som vill snabbt kunna finna ef visst måf. Svårare af förstå hur de företag tänker som redovisar alla nyckeltal mif i årsredovisningen. Eniro är ef som dessutom har två 5- årsöversikter EF undantag är ABB som redovisar nyckeltal på en egen hemsida. Alla företag utom 5 (av 50) redovisar APM. Gemensamt för dessa är af de är små. Antalet APM är litet, ozast bara ef eller två. H&M kan kanske tas med även om de iriskbärande kapital inkl. latent skaf. I särklass vanligast är EBITA och EBITDA. Andra vanliga är operakvt eller frif kassaflöde. OZa handlar det om ef eller två. Ibland blir det fler genom af man har EBITDA i kombinakon med andra begrepp.
Kontroversiellt för ESMA? Min tro är af det som ESMA framför allt siktat in sig på är företag som redovisar ef resultat justerat för något. Om vi bortser från redovisningen av EBITA och EBITDA så har jag hifat 13 företag som redovisar någon form av justerat resultat. En majoritet av dessa är vad jag betecknar som större, nämligen ABB, Alfa Laval, Astra Zeneca, Electrolux, Ericsson, SCA, Swedish Match samt Volvo. Ord som används är engångsposter, underliggande resultat, jämförelsestörande men också exkl. nedskrivningar alt. omstrukturering. Astra talar sålunda om kärnverksamhet. Ericsson exkluderar joint ventures. Notabelt är af de också redovisar stora engångsposter, bl.a. ersäfning från Samsung dock utan af justera nyckeltalen för dessa.
Parallell redovisning av APM och GAAP- måv Den som söker ska finna verkar många företag anse! ESMA vill af ev. APM ska redovisas Kllsammans med GAAP- måf. EF av få företag som uppfyller defa krav är SCA som på första sidan redovisar rörelseresultat, räntabilitet mm både justerat och ojusterat. Vanligen redovisas dock på de första sidorna bara de måf som företaget vill lyza fram och där eventuella skillnader mot GAAP kommer fram först senare.
Skillnad mellan OMX och Nasdaq? Jag blev nyfiken på om bilden är densamma för företag som är noterade i USA, dvs. ABB, Astra, Autoliv, Ericsson och Lux. Svaret blev Kanske. På de inledande sidorna redovisar Astra resultat för kärnverksamheten i fasta priser utan definikoner eller kommentarer. På sidan 77 hifar man dock en föredömlig redovisning av valuta- effekterna och av de poster som inte ingår i kärnverksamheten. Autoliv har på sidan 42 en sida med beteckningen NON- US GAAP där de redogör för skillnaderna mellan den organiska Kllväxt som redovisas på de första sidorna och den officiella redovisningen
Framgår det varför APM måv krävs? Det finns en rad exempel på APM vars innebörd är oklar. Några ex: Cash conversion rako, res. exklusive joint ventures, d:0 exkl. avskrivningar på förvärvade immateriella Kllgångar, nefoskuldsäfning exkl. pensioner, riskbärande kapital inkl. uppskjuten skaf, underliggande resultat, organisk Kllväxt.