Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Av Karin Kockum, SGI Den 5 november 2003 hölls på Renovas avfallskraftvärmeverk i Göteborg ett seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial, vilket anordnades av Renova, RVF, Renhållningsbolaget i Halmstad, Lidköpings Värmeverk, Karlstads Energi och Borås Energi. Syftet med seminariet var att informera om slaggrus från avfallsförbränning och dess egenskaper som anläggningsmaterial. Ett 60-tal personer främst från energi- och avfallsbolag, tillsynsmyndigheter, entreprenör- och konsultföretag deltog i seminariet. Föredragshållare var Jan Hartlén (JH GeoConsulting), Maria Paijkull (Scandiaconsult), Jan Christiansson (Naturvårdsverket), Annika Ekvall (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) och Åsa Lindgren (Vägverket). Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall - Jan Hartlén Jan Hartlén redogjorde för hur man har gått tillväga för att kvalitetssäkra slaggrus från Sysavs avfallsförbränningsanläggning i Malmö inför användning av slaggrus till bl a parkeringsplatser och vägbyggnad. Detta tillvägagångssätt finns redovisat i rapport Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall (RVF Rapport 02:10). Med slaggrus menas här bottenaska där material större än 55 mm har siktats bort och som därefter har lagrats i ca 6 månader. Enligt Jan Hartlen är en viktig utgångspunkt för användning och kvalitetssäkring att slaggrus betraktas som en produkt och inte som ett avfall. Genom att upprätta varuinformationsblad och kvalitetssäkringssystem på motsvarande sätt som i byggbranschen kan slaggrus jämföras på samma sätt som andra byggvaror. Detta innebär att tekniska och miljömässiga egenskaper ska kontrolleras, dokumenteras och kvalitetssäkras såsom: Provtagningsstandard - har utförts enligt Nordtest standard Miljöanalyser - t ex kemisk sammansättning och utlakningsegenskaper Fysikaliska analyser - t ex kornstorleksfördelning och glödgningsförlust Det är här viktigt att beakta eventuella variationer av egenskaper i slaggruset under året. När det gäller miljöaspekter är slaggrusets utlakningsegenskaper viktiga. För slaggruset från Sysavs avfallsförbränningsanläggning har riktvärden för användning av slaggrus som anläggningsmaterial tagits fram för olika metaller. Dessa riktvärden är baserade på tillgänglighetsförsök, som utförts på ett stort antal slaggrusprov från anläggningen, samt på erfarenheter om slaggruset egenskaper och variation. Riktvärdena gäller specifikt för dagens slaggrus från Sysavsanläggningen, vilket innebär att om slaggrusets karaktär förändras måste nya riktvärden tas fram och att riktvärdena inte kan användas för slaggrus från andra anläggningar. 1 (8)
För att säkerställa att slaggruset har rätt kvalitet är det viktigt att det finns ett väl fungerande kvalitetssystem i alla steg. Leverantören ska kvalitetssäkra produkten slaggrus Entreprenören ska kvalitetssäkra tillståndsförfarandet, utförande samt kontroll och uppföljning Detta görs bl a genom att leverantören följer checklistor för provtagning, analyser etc och entreprenörernas miljö- och kvalitetsplaner. Exempel på objekt där slaggrus från Sysav har använts som anläggningsmaterial är: Törringevägen i Malmö förstärkningslager Svedala kommun förstärkningslager för en kompostplatta Svågetorp i Malmö parkeringsplatser Inom område för Sysavs nya förbränningsanläggning - fyllnadsmassor Inför varje projekt har en anmälan gjorts till tillsynsmyndigheten innehållande en enklare miljöriskbedömning, geoteknisk undersökning och förslag på kontrollprogram. Sysav har åtagit sig att utföra kontrollen i de aktuella projekten. Miljöförvaltningen i Malmö anser att det är möjligt att slaggrus från Sysav, som är kvalitetssäkrad, kan användas inom industriområden men att en anmälan och en bedömning i varje enskilt fall behövs för övriga markområden. Avfallslagstiftning i Sverige och EU - Maria Paijkull Utgångspunkten för Maria Paijkulls föredrag var att ur ett juridisk perspektiv besvara frågorna: Vad är avfall? När upphör avfall att vara avfall? Behöver jag som verksamhetsutövare anmäla? Vad är avfall? I Miljöbalken kap 15:1 anges avfallsdefintionen: Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. I några europiska miljömål ( t ex C-129/96, C-418/97, C-419/97, C-9/00 och C-114/01) görs bedömningar om begreppen göra sig av med och avfall : Irrelevanta värden: - ekonomiskt värde - plats för lagring - materialsammansättning och miljöaspekter 2 (8)
Indikationer på att det rör sig om avfall: - lagring på obestämd tid i avvaktan på ev framtida bruk - gängse bearbetningsmetod - allmänhetens uppfattning - slutlig omhändertagning enda tänkbara användningsområdet - särskilda försiktighetsåtgärder är påkallade Ej avfall om: - faktisk och laglig återanvändning utan föregående bearbetning - tillräckliga garantier för identifiering och användning Maria påpekade att det är viktigt att göra en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet. När upphör avfall att vara avfall? Enligt några mål ( C-418/97, C-419/97) från Holland upphör avfall att vara avfall när återvinningsförfarandet är fullständigt eller när avfallet motsvarar en råvara. I mål C-444/00 anges att ett avfall upphör att vara avfall när det har använts av ståltillverkaren för framställning av stålprodukter däremot inte om avfall har beretts för användning som råvara. En konsekvens av dessa domar när det gäller slaggrus kan vara att slaggrus slutar att vara avfall först när det är placerat i en konstruktion (väg, parkeringsplats) och frågan är då om entreprenörer behöver tillstånd för avfallshantering. Tillstånds- och anmälningsplikt Prövningsförfarandet, som regleras i Miljöbalken är olika för inert avfall, icke-farligt avfall och farligt avfall och beror också på vilken hantering som planerats; t ex transport, mellanlagring, sortering, återvinning eller bortskaffas. Till exempel om inert avfall ska användas som anläggningsändamål krävs tillstånd av länsstyrelsen om föroreningsrisken ej är ringa och en anmälan till kommunen om föroreningsrisken är ringa. Viktiga övervägande vid prövning av t ex slaggrus som konstruktionsmaterial är: - Samordning med prövning av anläggningar enligt andra regelverk - Avfall som konstruktionsmaterial måste komma in i ett tidigt skede i prövningsprocessen - Avvägning mellan hänsynsreglerna i Miljöbalken (kretslopps- resp försiktighetsprincipen) Sammanfattning Maria Paijkulls sammanfattande synpunkter var följande: Det som tidigare benämnts användning av restprodukter är numera återvinning av avfall. Oklarheter med definitioner och prövningsystemet leder till olika tillämpningar bland landets tillsyns- och tillståndsmyndigheter. Viktigt med en enad strategi och aktivt agerande inom EU för den fortsatta utvecklingen. 3 (8)
Dagens och framtidens regler gällande alternativa material för anläggningsändamål - Jan Christiansson Jan Christiansson påpekade att framtidens miljöregler gällande alternativa material för anläggningsändamål inte är fastställda och i föredraget redovisade han Naturvårdsverkets pågående översynsarbeten och aktiviteter inom området. Pågående regeringsuppdrag och offentliga utredningar: Översyn av bilagan över miljöfarliga verksamheter till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899); den sk FMH-bilagan. Kretsloppsproppen 2002/03-117 som nyligen antagits av riksdagen kommer ge NV flera uppdrag. Miljöbalkskommittén, nytt betänkande i december 2003 NV har yttrat sig (Dnr 641-4870-03 Rp) om EU- kommissionens meddelande om Strategi för förebyggande och återvinning av avfall. Översyn FMH-bilagan Naturvårdsverket håller nu på en översyn av FMH- bilagan. Vid denna översyn kommer hänsyn tas till praxisutveckling på länsstyrelser och kommuner samt resultat från forskning och utvecklingsprojekt från verksamhetsutövare och intressenter. Några utgångspunkter för översynen är: Missnöje med den sk uppläggningspunkten 90.007 ( Uppläggning av -inert avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken är ringa (anmälan krävs) resp icke ringa (tillstånd krävs) Miljöbalkskommittén ska se över möjligheterna att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att hälso- och miljöskyddskraven åsidosätts. Naturvårdsverkets ståndpunkter på utnyttjande av restmaterial och avfall för anläggningsändamål, som redovisades vid SGFs seminarium den 19 maj 2003. När det gäller uppläggningspunkten 90.007 kan det bli aktuellt med ändringar i skrivningar som rör begreppen uppläggning, inert avfall och anläggningsändamål. Det kan även eventuellt bli ett tillägg med lämplig användning från nyttosynpunkt för att bättre klargöra ibland ifrågasatta behov som utformning och lokalisering av t ex bullervallar och pulkabackar. Några av Naturvårdverkets synpunkter vid SGF seminariet var: Miljömålet God bebyggd miljö! kan inte nås utan att vi även uppnår miljömålet Giftfri miljö Säkerställandet av en giftfri miljö måste ligga steget före, d v s miljöhänsynen väger tyngre än resurshänsyn då föroreningsrisken bedöms vara ej ringa Utnyttjande av restmaterial och avfall måste stimuleras. Resursaspekterna bör därför överväga om föroreningsrisken bedöms vara ringa Samma miljökrav bör gälla oberoende av om ett restmaterial betraktas som avfall eller ej 4 (8)
Producenten av ett restmaterial har det primära ansvaret för att karaktärisera materialet och bedöma dess lämplighet för anläggningsändamål Användaren av ett restmaterial har ansvaret för att bedöma om föroreningsrisken vid den aktuella användningen förväntas bli ringa eller ej. Naturvårdsverket planerar att 2004 ge ut en handbok/allmänna råd till den nya FMH-bilagan med bl a följande innehåll: Närmare definition av begrepp i bilagan Användning av hänsynsreglerna i MB vid jämförelser mellan material- checklista Kvalitetssäkringsaspekter Exempel på material som kan komma ifråga för anmälan liknande de kriterier som nu används i Danmark. Kommer baseras på erfarenheter från beprövade material i fullskaleförsök Metoder för att bedöma miljöpåverkan Kretsloppspropositionen Några uppdrag som kan bli aktuella för Naturvårdsverket till följd av den nyligen antagna kretsloppspropositionen är; reglering av avfall till förbränning egenkontroll, kvalitetssäkring av inkommande avfall, åtgärdspaket för att få bättre kontroll över flödena av farligt avfall och utveckla strategin för resurssnåla och giftfria kretslopp och förtydliga avfallsdefinitionen. Certifiering av slaggrus Hur och varför? - Annika Ekvall Annika Ekvall tog i sitt föredrag upp frågeställningarna: Vad är produktcertifiering och varför är det bra? Hur certifierar man sin produkt? Hur gör man certifieringsregler? Pågående projekt på SP avseende alternativa material är bl a certifieringsregler för hyttsten och stålslagg till vägbyggnad, certifieringsregler för anläggningsmaterial, kvalitetskriterier för aska för anläggningsändamål. När det gäller slaggrus finns idag ingen certifiering men Annika menar att det är möjligt att ta fram på samma vis som för andra alternativa material. Produktcertifiering Produktcertifiering är ett system för att säkra att produkten uppfyller externt ställda krav på t ex säkerhet, miljö och livslängd. Kraven ställs av samhället (t ex Vägverket och Boverket) och branschen ( t ex ATB Väg, VÄG 94) och kraven gäller bl a kontroll att produkten uppfyller externa krav, krav på anläggning, maskiner, kompetens, leverens samt krav på kvalitetssystem. Certifieringen kan vara en tidkrävande process som ofta tar flera år och det är viktigt att i ett tidigt skede samråda med berörda parter. 5 (8)
Certifiering av produkten leder bl a till: Jämnare kvalitet Kontroll över produktens ofarlighet och lämplighet för sitt ändamål Spårbarheten; hur, var, när, av vad är produkten tillverkad Mindre behov av mottagningskontroll hos kunden Lättare att ställa krav på leverantörer När det gäller alternativa material, t ex slaggrus, är spårbarheten mycket viktig och möjligheten att spåra medför att man kan förhindra kvalitetsproblem som kan äventyra kretsloppstanken. Ett kvalitetssystem är en systematisk styrning av produktionen, t ex kontroll av råvaror, produktionskontroll ( typprovning, egenkontroll, och övervakande kontroll) och analyser på den färdiga produkten. Vägverket ställer krav på vägmaterial och för vägmaterial görs olika tester m a p: - styvhet och stabilitet - beständighet - allmänna geotekniska egenskaper - miljöegenskaper Omfattningen av dessa tester beror på vad vägmaterialet ska användas till, t ex krävs för bullervall ett fåtal tester medan mer omfattande tester krävs för förstärkningslager och skyddslager. Nordcerts regler är utformade för naturballast. Kopplingen mellan laboratorieresultat och funktionen är dålig för alternativa material jämfört med Nordcerts regler för naturballast, t ex med avseende på vattenmättnad, sprödhet, densitet och kornform. Certifieringsregler Vid upprättandet av certifieringsregler görs inledningsvis ett utkast till regelverk som innebär inventering och sammanställning av bl a befintliga krav, krav på närliggande material, branschstandarder, myndighetskrav, utveckla ev nya krav och provningsmetoder tillsammans med branschen, provning av material för bakgrundsfakta. Inför fastställande av certifieringsreglerna förankras de i en referensgrupp med tillverkare, användare, experter och myndigheter och med remiss till berörda. Efter bearbetning av remissvar fattas beslut om fastställelse av SPs certifieringsstyrelse och gällande certifieringsregler läggs ut på SPs hemsida (www.sp.se). För upprätthållandet av certifieringsreglerna görs besiktningar ca 2 ggr/år av besiktningsmän. En expertgrupp med tillverkare, användare, experter och myndigheter har som uppdrag att tolka, uppdatera och utveckla reglerna. Ändringar skrivs under av certifieringsenhetens chef på SP och läggs ut på hemsidan. När det gäller eventuella certifieringsregler för slaggrus menar Annika att det är viktigt att ta fram miljökriterier, provnings- och analysmetoder i samråd med miljömyndigheter. 6 (8)
Användning av alternativa material ur Vägverkets perspektiv Åsa Lindgren Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anger att 2010 ska den totala användningen av naturgrus i Sverige högst ska uppgå till 12 miljoner ton per år och andelen återvunnet material utgöra 15 % av ballastanvändningen, som idag totalt uppgår till ca 70 miljoner ton per år. Även transportpolitiska mål delmålet en god miljö (giftfria och resurssnåla kretslopp) stimulerar återvinning. Vägverket har egna program och handlingsprogram för att uppnå miljömål, t ex Vägverkets nationella miljöprogram (Publ 2001:57). Under 2002 förbrukades totalt ca 14 miljoner ton ballastmaterial inom statlig väghållning varav andelen naturgrus var ca 18 % och andelen alternativa material är mycket liten. Vägverket återvinner idag egna restprodukter såsom t ex asfalt men är försiktiga med andras förutom hyttsten i Norrland. Vägverket ställer krav på färdig produkt och funktionskrav i ATB Väg (Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion) och godkänner därmed inte ett material (t ex slaggrus). ATB Väg tar inte upp mycket om alternativa material. Idag ansvarar producenten för karaktärisering av materialet medan användaren ska bedöma miljörisken. Åsa Lindgren pekade på några frågor/faktorer som måste klargöras bättre för att öka intresset för alternativa material vid vägbyggnad: Metodik för miljöbedömning saknas ( ringa resp ej ringa ) Materialmängderna för små eller på fel plats Liten erfarenhet Materialvalet för sent i processen, borde föreslås i MKB-skedet Ansvaret. Risk för att VV projektledare kan bli personligt åtalad Miljölagstiftningen Kostnad miljörisk. Får inte kosta mer än vid användning av vanliga material Dokumentation vad och var Aktuella FUD- projekt som Vägverket deltar i angående användning av alternativa material är: Forskning/provning av materialegenskaper Byggande av provvägar Utredningar av miljöfrågan Vidare gör Vägverket och Banverket tillsammans en avfallsutredning för deras verksamhet för att avfallsbegreppet är så omfattande och vissa lagar är svårtolkade. Åsa Lindgren gav exempel på hur man skulle kunna styra mot större användning av alternativa material vid vägbyggnad; t ex miljökrav i upphandling, utformning av förfrågningsunderlag, resursplaner lokala materialförsörjningsplaner och produktcertifiering. 7 (8)
8 (8)