TEMA LEDARSKAP DEN GODE HERDEN 4-5 LEDARSKAPETS FEM UTMANINGAR

Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 1 2009 TEMA LEDARSKAP DEN GODE HERDEN Caroline Krook om ledarrollen sid 4-5 LEDARSKAPETS FEM UTMANINGAR Nycklarna till förändring sid 8-9

Per Westberg, Jonas Eek, Per Hansson, Kai Wiklund, Peter Moro, Så blir du bättre på att föra ut kyrkans verksamhet i media och i samhället! TEMA NR 1/09 LEDARSKAP Styra och leda i kyrkan Talare: Anmari Larsson, Kognitivt förhållningssätt i ledarskapen Siv Boalt Boëthius, www.cku.se/kyrka tfn: 08 598 870 00 Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se Redaktionsråd Bror Holm Katarina Toll Koril Anne-Charlott Karlsson Magnus Gissler Jeanette Kern Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Thomas Klockseth Adressändringar www.kyrka.se Tryck Elanders, Falköping 2008 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 2 vecka 17 Annonser Display i Umeå Kontakt Lisa Ljada 090-711 518 www.display-umea.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 Kyrkfack 1/09

LEDAREN LEDARSKAP ÄR EN RELATION Vår tid behöver ledare som bidrar till framtidstro och livskvalitet och det bygger på ömsesidig tillit och respekt för medmänniskor. I vår tid har kyrkan en given uppgift att vara ett föredöme med ledare som är satta att tjäna människor och ge plats för andra att växa. Bror Holm Förbundsordförande Ledarskap innehåller ett tydligt drag av viljeinriktning. Det handlar om att få medarbetarna att med entusiasm sträva mot ett gemensamt mål och i mötet med medarbetarna formas ledarskapet. Ledarskapet har sin grund i en ömsesidighet. Det bygger på ett positivt förhållande till medarbetarna, som i sin tur ger ledaren sitt förtroende. Det är inte bara ledaren som påverkar medarbetarna utan en god ledare låter sig också påverkas. Ledarens viktigaste redskap i uppgiften att styra och skapa engagemang är ledaren själv. Ledarens beteende och sätt att kommunicera styr och motiverar medarbetarna. Ledarskapet är alltså i första hand en relation. Att vara chef är däremot mera en yrkesroll och är en formell position som följer av befattningen. Tillsammans med sina medarbetare har chefen makt och ansvar att nå resultat. En god chef klarar av att vara både chef och ledare. Utifrån biblisk förebild är en ledare satt att tjäna människor och ge plats för andra att växa. I ett kyrkligt ledarskap behövs en teologisk helhetssyn och en vision av kyrkans uppdrag. De ledare som öppnar för och bygger på andras engagemang ger i sitt ledarskap uttryck för evangelium, kan vi läsa på sidan 202 i Svenska kyrkans utredningar 2007:2, En förändrad utbildning för Svenska kyrkan. I en tid som präglas av kortsiktiga mål och snabba resultat behöver vi insikt om att det som verkligen är värt att sträva efter kräver uthållighet och tid. Det behövs ledare som kan förena resultat med långsiktig utveckling och hållbarhet. Vår tid behöver ledare som bidrar till framtidstro och livskvalitet, som bygger på ömsesidig tillit och respekt för medmänniskor. I vår tid har kyrkan en given uppgift att vara ett föredöme med ledare som är satta att tjäna människor och ge plats för andra att växa. Vi måste våga bygga vårt ledarskap i kyrkan på trofasthet, tillit och tilltro. Med uthållighet når vi långsiktighet och hållbarhet. Ett viktigt steg i den riktningen har redan tagits. Kyrkostyrelsens utredningsgrupp om samverkan och ansvarsfördelning i Svenska kyrkan har utkommit med slutbetänkandet Styra och leda, Svenska kyrkans utredningar 2008:1. Tydlighet i ansvarsfrågorna kring styrning och ledning har avgörande betydelse för arbetsmiljöfrågorna i Svenska kyrkan och därmed för trivseln på de kyrkliga arbetsplatserna. I betänkandet finns bl a förslag till ändrade bestämmelser i Kyrkoordningen om samverkan och ansvarsfördelning mellan kyrkoråd och kyrkoherde. Det finns en styrka i att det gemensamma uppdraget för kyrkoråd och kyrkoherde så tydligt lyfts fram i betänkandet samtidigt som utredningen framhåller kyrkoherdens uppgift att leda all verksamhet i församlingen. Det gemensamma uppdraget betonas och kyrkoherdens övergripande och samlade ledarskap klargörs. Det ger tydlighet i ansvarsfördelningen, en enkel organisation och en god grund för långsiktig och hållbar samverkan med ömsesidig respekt för varandras uppgifter. Svenska kyrkan har en organisation som ställer krav på lyhördhet, tillit och tilltro. Den bygger på dialog och räknar med ömsesidighet och respekt, m a o. den förutsätter en relation i god mening. Den har en inbyggd tröghet, som ibland kan vara till förfång för utvecklingen, men som i bästa fall leder till eftertanke. Den kan skydda kyrkan mot alltför tillfälliga svängningar och kortsiktiga mål. Kyrkans Akademikerförbund arbetar med frågor som rör vårt arbete och uppdrag i Svenska kyrkan. I någon mening har de flesta av våra medlemmar ett ledarskap i sin tjänst. Hur det ledarskapet sköts har stor betydelse för Svenska kyrkans utveckling. Vi är övertygade om att motiverade medarbetare, som känner arbetsglädje och tillfredsställelse i arbetet är bra för Svenska kyrkan. Det ger uthållighet, tillit och tilltro. Kyrkans Akademikerförbund vill bistå dig i det ledarskapet. Kyrkfack 1/09 3

TEMA LEDARSKAP Den gode herden Ledarskap handlar om att få andra med sig, säger biskop Caroline Krook. Hennes valspråk är Var brinnande i anden, tjäna Herren, och anden ser hon som en stark handledare. Vi träffas på biskopens rum med utsikt över S:ta Klara kyrka och kyrkogården, ett stenkast från Nils Ferlin statyn. Här i de gamla Klarakvarteren vilar, storstadspulsen till trots, en särskild anda från Sveriges stora författare och poeter, något som stämmer väl med Caroline Krooks intresse för kultur och samhällsfrågor. Hon hälsar med ett fast handslag och utstrålar integritet, lugn och pondus med en naturlig självklarhet som ledare. När jag ber medarbetare till Caroline Krook beskriva henne, återkommer just ord som integritet och inre styrka. En av hennes kyrkoherdar säger; Hon utstrålar både integritet och omtanke, vilket är en ganska ovanlig kombination. Världen skulle kunna gå under i morgon, men om jag kom till henne med mina problem skulle hon ändå ta sig tid att lyssna. En egenskap som Caroline Krook också inkluderar i det goda ledarskapet. En god ledare lyssnar, inger trygghet och har en vetskap om vart vi är på väg. Som ledare är det jag som kör bussen, och då måste jag också se till att vi når destinationen och att alla kommer välbehållna fram. Jag har en förmåga att vara närvarande och känna in andra människors situation, säger Caroline Krook som också har en psykoterapeututbildning från Sankt Lukasstiftelsen. Att mogna I år har Caroline Krook varit biskop i Stockholms stift i elva år, hon går i CAROLINE KROOKS BÄSTA RÅD TILL DIG I KARRIÄREN * Var dig själv * Skaffa en god och mångsidig utbildning * Lev som du lär 4 Kyrkfack 1/09 pension i november, och tycker att åren har format henne till en bättre ledare. Den goda herden vinner på att mogna som människa, det skänker också en mognad till själva ledarskapet Du får en perspektivförskjutning när du blir äldre och gör en omvärdering av vad som är viktigt och mindre viktigt. Jag har blivit mer prestigelös. Jag tycker fortfarande att strukturfrågor är viktiga, men i ett sammanhang där det handlar om att nå ut med Kristi kyrka på jorden tappar de vikt. Både de små och stora tingen hör till det hon är mest stolt över i sitt ledarskap. Hon nämner bland annat tillfredsställelsen i att vara med och lösa en konflikt där det blir bra för alla parter. En bra ledare har fantasi nog att ta fram en lösning där alla vinner. Därför försöker jag lösa en konflikt så att alla går ur den positivt, inte som förlorare. Särskilda gudstjänster som minnesstunden för Anna Lind och för offren i Tsunamikatastrofen hör också till det som stannat kvar. Det ligger en glädje i att bli brukad på ett gott sätt. Att använda sin gåva och komma till sin rätt. Jag är också stolt över alla duktiga medarbetare och vad vi gör på stiftet och i församlingarna. Om vägledning Caroline Krook har sagt att hennes ledarskap bygger på humanism, allas lika värde och att hon försöker stötta de svagare. Något som hon tydligt gett prov på i handling. Hon invigningstalade på Stockholm Pride sommaren 2004 och blev centrum i ett mediabrus när hon vägrade att lämna ut brev som stiftets präster hade skrivit till henne. Brev där de delade tankar och reflektioner kring sin arbetssituation. De breven ville en journalist ha del av med motiveringen att de var offentlig handling, men Caroline Krook vägrade att lämna ut dem. Det var så självklart, det var något jag hade lovat. Det var ett enkelt beslut. När hon står inför mer komplexa beslut, som kräver vägledning, talar hon med några av sina medarbetare och är uppmärksam på andens ledning. I en svår situation litar jag till att jag får den hjälp jag behöver. Svaren finns där om vi förmår vänta in dem. Om jag sitter fast med en predikan går jag till bokhyllan och slår upp ett ord eller ett stycke som nästan alltid leder mig vidare. Caroline Krook är känd för att vara en god predikant, det är många som går till Storkyrkan för att lyssna till hennes ord. Inspiration får hon från skönlitteratur och teater, Det är viktigt med input, när du är ny som präst är också exegetiken central. Jag läser gärna Olov Hartman, teolog och författare, och bland rent skönlitterära skribenter återkommer jag alltid till Strindberg. Vilka är dina förebilder? Jag är uppvuxen i scouterna och blev patrulledare när jag var 11 år. Det är den bästa ledarutbildning jag har fått. Jag var omgiven av duktiga kvinnliga ledare i scouterna, mamma var också en naturlig ledare i sin person. Kvinnliga ledare har alltid funnits omkring mig och varit en självklarhet. Vad blir utmaningen för nästa biskop i Stockholms stift? Strukturfrågorna. Hur kyrkan ska organiseras och likaså det andliga innehållet. Svenska kyrkan behöver bli ännu tydligare. Vårt mångkulturella samhälle har skapat ett intresse för tro och religion,. Det är så många människor som kommer hit med ett naturligt förhållningssätt till sin tro, vilket påverkar den allmänna inställningen.

Foto Thomas Klockseth Kyrkfack 1/09 5

VAD HANDLAR LEDARSKAP OM? Vi tog pulsen på biskopskandidaterna i Stockholms stift (den 9 februari var det provval) och ställde två frågor om ledarskap. 1. Vad utgör en bra ledare? 2. Vilka är dina styrkor som ledare? EVA BRUNNE stiftsprost i Stockholms stift 1. En bra ledare är tydlig och orädd, lyssnar och tar beslut. En bra ledare vet att medarbetare ofta har annan kunskap än hon själv - och tar vara på det. Dessutom är en bra ledare nyfiken, drivs av att lära sig nya saker och har drömmar. 2. Till mina egna styrkor som ledare hör att jag är tydlig och prestigelös, nyfiken och långsiktig. Jag drivs av att lära mig nytt och har drömmar. ÅKE BONNIER domprost och kyrkoherde i Stockholms domkyrkoförsamling 1. En bra ledare är en person som kan lyssna till vad andra säger, låta sig påverkas där det är klokt men som också kan fatta självständiga beslut efter lyssnandet. En bra ledare vågar stå upp i obekväma sammanhang, har ett varmt hjärta men kan också ha kraftfulla nypor. En bra ledare i kyrkans sammanhang är djupt rotad i den kristna tron men vågar vara öppen för andras övertygelser. 2. Jag tycker att jag kan lyssna till medarbetare och föra dialog i en god ömsesidighet. Jag är bra på att inspirera och få med mig människor. Jag vågar fatta beslut med kraftfullhet där det behövs och jag tror att jag har ett varmt kristuscentrerat hjärta. Jag vågar säga förlåt och erkänna misstag. 6 Kyrkfack 1/09 ANNA KARIN HAMMAR stiftsadjunkt för själavård vid Uppsala stift 1. En bra ledare har fokus på uppgiften, i kyrkans fall att sprida evangeliet. En bra ledare har god social förmåga och kan kommunicera, både internt och externt, med ord, men också genom förhållningssätt och arbetsmetoder. En bra ledare har rejäla underlag för sina beslut och vågar sticka ut om det är av nöden. 2. Jag är bra på att leda processer och att få alla med på båten med en medvetenhet om att jag också är besättning, inte enbart passagerare. Jag är mån om gemenskapen och är dessutom resultatinriktad. Är tydlig med vem som har ansvar och var bollen ligger. Har god erfarenhet av media och kännedom om mina svagheter samt självdistans. SVEN HILLERT rektor vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala 1. En bra ledare har en god relation till människor, medlemmar och medarbetare. En bra ledare skapar samhörighet och framtidstro och fattar viktiga beslut. 2. Till mina styrkor som ledare hör; att dela tro och teologi, att formulera mål och visioner, att visa att jag lyssnar på människor och att fatta beslut som många är delaktiga i. MARTIN MODÉUS stiftsadjunkt för gudstjänstutveckling i Stockholms stift 1.En bra ledare bör vara tydlig och transparent, så att det som är kärna och vilja syns för omgivningen. I denna kärna måste det finnas en vision som väcker energi, hämtad både ur den egna övertygelsen och ur det som är gruppens vilja och strävan. I lyhörd dialog med gruppen omsätter ledaren visionen till realistiska mål och tillför handlingskraft och arbetsglädje på vägen för att uppnå målen. 2. Mina styrkor som ledare ligger i att kunna urskilja det centrala i komplicerade sammanhang och formulera det i vision och mål och att arbeta resultatorienterat och långsiktigt för att nå dem. Andra beskriver mig som bekräftande, samarbetsvillig och öppen i min hållning, men med förmågan att vara drivande och uthållig i det som är centralt. Jag brukar ha förmågan att hjälpa medarbetare att hämta fram sin egen energi och kreativitet i uppgiften, och jag tillför gärna energi och passion i arbetet. LISA TEGBY kyrkoherde i Ålidhems församling, Luleå stift 1. En bra ledare ska vara lyhörd, både inför andra människors behov och inför vilka resurser de har. Och så drivande, hon eller han

måste vilja något och kunna förmedla det till andra och få andra med sig. Att vara både orädd och empatisk är också viktigt för en ledare. 2. Jag är orädd och tydlig, engagerad och ganska glad. Jag tror jag är rätt bra på att lyssna och att jag har förmåga att se och lyfta fram andras goda sidor och kapacitet. Och så blir jag inte rädd när andra tänker annorlunda än jag. CECILIA WADSTEIN lärare vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala 1. När jag tänker på mitt möte med goda ledare så är det ledare som har drivits av en vision för en verksamhet. Det som ytterligare utmärker en bra ledare är att hon har glöd så att hon kan entusiasmera de omistliga medarbetarna. Hon har personlig integritet, är nyfiken och modig. En bra ledare är en ledare som inte kan allt och kan vidgå det men som har god förmåga att skapa tid, rum och trygghet för sina medarbetare så att de får växa. En bra ledare är delaktig i gemenskapen och personlig. En bra ledare låter sig också bli ledd och hon är tydlig. 2. Att jag, när det behövs, är bra på att ta hjälp utifrån. Jag ser de som finns runtomkring mig och involverar dem i ett medarbetarskap. Jag har värme och humor, någorlunda god distans till mig själv. Jag är inte mitt arbete. Jag kan entusiasmera mina medarbetare och ser dem. Jag är lyhörd och mån om goda relationer. I en förändringsprocess kan jag invänta. När det blir skarpt läge är jag någorlunda lugn och tydlig och också beredd på att fatta svåra beslut. Foto detta uppslag: Från respektive stift, församling och pastoralinstitut. KyrkAs ordförande nominerad till biskop i Härnösands stift Hur ställer du dig till nomineringen? Jag är tacksam för att det finns ett brett stöd för min kandidatur. Det ser jag som en kyrklig kallelse. Det är hedrande att jag kom på andra plats, efter Tuulikki, i provvalet. Jag tar det som ett gott betyg för det arbete vi gör i Selånger församling men även ett erkännande av KyrkAs arbete. Vilken är den viktigaste frågan för nästa biskop i stiftet? Att skapa en enhet och samhörighet mellan församlingar och stift. Det finns sprickor idag som behöver helas, sprickor som består av att det har brustit i lyhördhet gentemot församlingarna. Det är ju genom församlingarnas arbete som kyrkan tydliggörs och där ska stiftet fungera vägröjare. De olika intressenterna behöver möta varandra, och nästa biskop behöver bjuda in till samtal i en anda av lyhördhet och lyssnande. Vilka är dina styrkor som ledare? Jag har förmågan att kunna lyssna och skapa tilltro. Jag tror också jag har förmågan att entusiasmera, både medarbetare och mig själv, och har lätt att bli engagerad i en uppgift. Uthållighet är också en del av mitt ledarskap, jag går in i uppgifter med en vetskap om att en del frågor kan bli långsiktiga och driver dem tills de har fått ett svar eller nått ett resultat. SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE ANSÖKAN SENAST DEN 24 APRIL 2009 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2009 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm, och skall ha inkommit senast den 24 april 2009. Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomstoch förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av juni 2009. För information kontakta Robert Svec, svec@kyrka.se telefon 08-441 85 69. Kyrkfack 1/09 7

TEMA LEDARSKAP LEDARSKAPETS FEM UTMANINGAR Att vara en förebild och våga ifrågasätta hör till några av ledarskapets fem utmaningar, menar Stefan Söderfjell, en av delägarna för Ledarcentrum i Umeå, som har skrivit en bok på temat och håller kurser och utbildningar i ämnet. De fem utmaningarna handlar också om att frigöra handlingskraft, uppmuntra och synliggöra och inspirera till gemensamma framtidsvisioner. När Stefan går in i företag och jobbar med konflikthantering eller coaching, så är det framförallt två utmaningar som kartläggningar visar att ledare tampas lite extra med. I Sverige är vi generellt sett inga stora visionärer. Det kräver sin person och bygger på att du sticker ut lite grann och entusiasmerar med bl a ett färgstarkt språk, som amerikanska ledare är duktiga på. Ett tydligt exempel är ju Obama, som efter år av krig i Irak och ekonomiska bekymmer, lyckats inge så många ett nytt hopp om en bättre värld. Likaså är svenska ledare lite rädda för att utmana och ifrågasätta, man läser gärna in konfliktbeteende i själva utmanandet och det finns en rädsla för att stöta sig med andra. Istället kan man välja och tolka ifrågasättandet som ett sunt granskande, som ingår i en lärande organisation. Men människan har också lätt att bli bekväm och tycker generellt Stefan Söderfjell arbetar med det transformerande ledarskapet. 8 Kyrkfack 1/09 att det är jobbigt med förändringar. En förändring innebär att du behöver skärpa till dig och det kostar energi. En utmaning som däremot brukar passera ganska smidigt är förmågan att vara en god förebild och stå för de värderingar och åsikter man har. Likaså är svenska ledare ofta duktiga på att delegera och involvera sina medarbetare. En ömsesidig process Stefan har tidigare varit lärare på Umeå universitet och skrev sin doktorsavhandling i ämnet psykologi och har alltid varit intresserad av mänskliga relationer. Vilka mekanismer det är som påverkar att vi står ut eller inte står ut med varandra och varför vi beter oss som vi gör. Och ledarskapet ser han i högsta grad som en relation mellan ledare och medarbetare. Ledarskap är en ömsesidig process som sker inom ramen för till exempel en församling, där ledaren tydliggör ideal och värderingar som man kommit överens om och motiverar och vägleder mot målet. Vad ställs det för krav på ledare idag? Det är ingen större skillnad på de krav som ställdes för femtio år sedan. Då som nu behöver en ledare fortfarande vara en förebild, inge framtidstro och frigöra handlingskraft. Men det finns en avgörande skillnad; idag lever vi i ett samhälle med en betydligt högre förändringstakt. Det ställer andra krav på flexibilitet, att kunna utmana och ifrågasätta den egna organisationen. Stefan utgår i sitt arbete från det transformella ledarskapet som han både har forskat i och skrivit om. Det var författaren James Mc Gregor Burns som tyd- DE FEM UTMANING 1. VAR EN GOD FÖREBILD Det innebär att orden blir lika med handling, att leva som du lär och vara beredd att själv ställa upp på det som man kräver av andra. Denna utmaning handlar om att identifiera sina egna och medarbetares grundläggande värderingar och bygga en gemensam värdegrund. 2. INSPIRERA TILL GEMENSAMMA VISIONER Visioner är ideala tillstånd om hur man vill forma sin arbetsplats och sin verksamhet. Det är ledarens uppgift att tillsammans med sina medarbetare identifiera och måla upp dessa framtidsideal.

ARNA - FEM NYCKLAR Illustration Anna Gunneström 3. UTMANA OCH IFRÅGASÄTTA Både de befintliga processer som existerar hos ledaren själv, hos personalen och i organisationens kultur och struktur. Att utgå från sin egen organisation och aktivt arbeta med kontinuerlig utveckling i små steg och att ifrågasätta befintliga rutiner. 4. FRIGÖR HANDLINGSKRAFT Att frigöra den handlingskraft som finns inneboende hos individer och grupper, men som på grund av hinder i organisationens kultur och struktur, i ledarskapet, i gruppens processer samt i bristande motivation och självförtroende, inte lösgörs. 5. UPPMUNTRA OCH SYNLIGGÖR Vi behöver alla uppmuntran och beröm, det får oss att växa. Här handlar det om att ge beröm och uppskattning för de bidrag och insatser som människor tillför verksamheten samt att tillsammans fira framsteg. liggjorde begreppet i sina studier av politiska ledare på 70-talet. Burns beskrev det transformerande ledarskapet som en process där ledare och medarbetare lyfter varandra till högre nivåer av moral och motivation. Det transformerande ledarskapet har som yttersta syfte att få människor att känna ett högre syfte och mening med sin verksamhet, och därigenom trivas bättre, bli mer motiverade, prestera mer än förväntat och göra personliga uppoffringar för gruppens bästa. Transformerande ledare arbetar med att öka människors medvetenhet om ideal, och grundläggande moraliska värderingar, säger Stefan. Det finns alltså en stark koppling till mening och funderingar över varför man gör ett arbete, istället för att av ren vana utföra uppgifter för att tjäna ihop till en månadslön. Forskning har visat, berättar Stefan, att det transformella ledarskapet är det som leder till det bästa resultatet. Både mätt i trivsel och i ekonomisk vinst. Jag tycker att det är väldigt tilltalande med ett ledarskap som bjuder in till att fundera över det högre syftet. I detta ingår som ett naturligt led, att låta människor bli delaktiga i processen och titta på glapp mellan till exempel visioner och verkligheten. Vad vi gör för att närma oss dem men också vad vi missar att göra. Jesus en transformell ledare På en direkt fråga vad Stefan, som främst arbetar inom näringslivet och polisen, tycker om Svenska kyrkans ledare så svarar han med en reflektion. Jag har inte haft så många uppdrag för Svenska kyrkan, men jag höll en utbildning i ledarskap för Svenska kyrkans unga i Umeå och då fick jag ett intryck av att ledarskapet på sina håll fortfarande är ganska auktoritärt. Men skulle han kartlägga den främsta ledarförebilden inom Svenska kyrkan skulle betyget bli mycket högt. Jesus möter alla de fem utmaningarna och är en utpräglad transformell ledare. Han lever som han lär, är karismatisk och inger människor hopp, han ser andra människor, frigör deras handlingskraft och är inte rädd för att utmana och ifrågasätta. Kyrkfack 1/09 9

TEMA LEDARSKAP Medarbetarskap - utveckling eller ris Medarbetarskap en möjlighet till utveckling eller risk för utbrändhet i allt för flexibla och gränslösa arbetsmiljöer? Medarbetarskap är ett begrepp i tiden som sätter arbetslivets relationer i centrum. Anställdas lust och förmåga till utveckling och förändring sätts på prov: Vad vill vi med vårt arbete? Vad får oss motiverade? För vems skull? På 80-talet drog en trend av decentralisering över världen, en trend som landade mjukt här i Sverige där vi redan var på gång med begrepp som MBL och samverkan. Det banade väg för intresset för medarbetarskap som på 90-talet dök upp bland arbetsgivare och konsulter. Forskningen som sysslat med personalansvar ur ledningens perspektiv började då intressera sig för medarbetarskap. Några av de ledande forskarna inom ämnet finns vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Medarbetarskap måste skapas nerifrån i organisationen om det ska bli bra. Vi forskare brukar säga att medarbetarskap existerar hela tiden, frågan är bara om det är bra eller dåligt, säger forska- 10 Kyrkfack 1/09 ren Freddy Hällsten. En del i medarbetarskapet är att arbetstagaren blir något av en ledare för sig själv. Detta ökade ansvarstagande gör att verksamheten inte behöver kontrolleras så detaljerat vilket i sin tur kan skapa kreativitet och effektivitet. Ekonomiska och etiska motiv har drivit på intresset för medarbetarskap. Det viktigaste etiska begreppet är förtroende. Har man ett misstroende leder det till ökad kontroll. Tillit och förtroende är avgörande, menar Hällsten. Otydliga ramar Under 90-talet såg forskarna exempel på medarbetarskap som blev för fritt. Ramar och gränser för ansvar, befogenheter med mera blev för otydliga. Organisationer plattades till och chefsnivåer försvann. Budskapet till de anställda var att nu tar ni ett större ansvar. De som inte var vana vid detta kunde känna både osäkerhet och handlingsförlamning. Man kan inte kasta bort gamla traditioner och tro att man bara kan tänka nytt. Ibland har medarbetarskap bara varit ett tjusigt ord, en policy som ledningen infört utan varken förankring eller tankar på hur det ska genomföras. De första som behöver gå kurs i medarbetarskap är de högre cheferna, så att de förstår förutsättningarna. Det gäller att de är beredda på att deras kontrollmöjligheter och deras maktposition kan komma att omprövas, säger Freddy Hällsten. En fråga om balans En grundsten i medarbetarskapet är enligt forskarna arbetstagarnas intresse för att utvecklas, att bli den bästa upplagan av sig själv. Men frågan är om inte denna jakt på utveckling och förändring kan skapa stress och känslor av att inte duga. Absolut. Därför har vi lagt till ett

k för utbrändhet? En del i medarbetarskapet är att arbetstagaren blir något av en ledare för sig själv. Detta ökade ansvarstagande gör att verksamheten inte behöver kontrolleras så detaljerat vilket i sin tur kan skapa kreativitet och effektivitet. Foto Magnus Aronson avsnitt om balans i tillvaron i vår modell. Vad är ditt arbete, vad är din fritid? Det finns en risk att totalt gå upp i sitt arbete och därmed att bli utbränd, säger Freddy Hällsten. Det kan vara bra för organisationer att inte falla för förändringsivern, att nöja sig med vad medarbetarna kan, vad Freddy Hällsten, forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Foto Lars Soold de uträttar och att värdesätta det. Det finns risk att man ändrar för mycket och slår undan benen på stabil och väl fungerande verksamhet. Under 2000-talet har pendeln svängt tillbaka mot ett tydligare ledarskap. Företagen är mer noga med att chefer och ledare ger sina anställda tydligare gränser. Det skapar en större trygghet och gör att medarbetarna kan se inom vilka gränser de kan växa och ta ansvar. En risk finns att pendeln svänger för långt tillbaka. Internationellt sett vill stora globalt verkande företag få verksamheterna mer likartade i olika länder och tona ned varje lands specifika arbetslivstradition. Det leder till behov av mer styrning. Utvecklingen av IT-system har också skapat behov av mer övervakning, säger Freddy Hällsten. Text Lars Soold Medarbetarskap står för hur En relation Medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet, inklusive förhållandet till arbetskamrater. Det kräver att den enskilde medarbetaren kan leda sig själv och har balans mellan arbete, hem och fritid. Medarbetarskap finns i alla organisationer eftersom det är en relation. Frågan är bara hur organisationer och företag kan skapa ett positivt medarbetarskap Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Kyrkfack 1/09 11

FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Hur kan jag påverka min lön? Jag känner mig missnöjd med lönen. Min livsgärning har jag huvudsakligen ägnat åt att vara komminister i Svenska kyrkan. I över 20 år har jag varit i en och samma församling. Trots att min kyrkoherde inte har några klagomål på det arbete jag utför får jag inte annat än marginella löneförhöjningar. Borde jag inte tvärtom i mogen ålder få ordentliga påslag? Vad gäller enligt avtalet i min situation? Erfaren och underbetald I denna för samtliga medlemmar betydelsefulla fråga kan det vara värdefullt att inledningsvis peka på några centrala utgångspunkter i kollektivavtalet Kyrkans löneavtal 08. Lokal lönebildning är den övergripande ordningen i löneavtalet. För medlemmarna i Kyrkans Akademikerförbund innebär det att varje arbetsgivare förhandlar och träffar överenskommelse med den lokala kretsen av förbundet i respektive stift om de nya lönerna. Denna löneöversyn ska genomföras årligen och gälla från och med den 1 april för respektive år. Vidare är lönesättningen individuell och differentierad. Innebörden av detta är att lönen ska avspegla den enskilde arbetstagarens förutsättningar och prestationer. Lönen ska följaktligen variera mellan såväl yrkeskategorier som funktioner och individer. Även lönebilden för stiftet liksom hos den enskilde arbetsgivaren kan ha betydelse för arbetstagarens lönenivå. Det ankommer på din arbetsgivare att närmare formulera en lönepolitik utifrån vissa i löneavtalet angivna lönekriterier. I samband härmed ska särskilt beaktas dina arbetsuppgifter, svårighetsgraden i arbetsuppgifterna, dina bidrag till verksamhetsförbättringar, utbildnings krav, kunskap, kompetens, ansvar, befogenheter och ditt sätt att uppfylla dessa krav. Till detta kommer även ledningsförmåga, omdöme, initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft. När det gäller utfallet i kronor och ören för arbetstagaren finns dock ingen garanterad lägsta löneutveckling. Vad som sägs i löneavtalet är att ett lägsta löneutrymme (löneökning) ska beräknas på respektive förbunds totala lönesumma hos arbetsgivaren. Med andra ord är avtalet konstruerat så att det finns en kollektiv miniminivå beräknad på den totala lönesumman för samtliga medlemmar i förbundet hos vissa arbetsgivare. För 2009 och 2010 är denna miniminivå 3,5 % respektive 2,7 % av lönesumman. I förhandlingen mellan arbetsgivaren och den lokala kretsen av förbundet fördelas därefter löneutrymmet, d v s löneökningarna för enskilda medlemmar fastställs. Det avgörande för arbetstagarens löneutveckling är det sätt på vilket han eller hon bidrar till arbetsgivarens verksamhet. I löneavtalet uttrycks detta som att lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten och att lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. För att hålla kretsen informerad om Förhandling avseende begynnelselönen är en av de viktigaste förhandlingar du kan ha. din arbetssituation och eventuella förändringar är det mycket viktigt att det innan förhandlingen förekommer någon form av kommunikation mellan dig och den lokala fackliga företrädaren. Det är således inte möjligt att närmare ange på vilken nivå just din lön ska ligga. Detta förhållande påverkas av en rad olika omständigheter. Exempelvis kan det vara så att du redan vid anställningstillfället accepterade en alldeles för låg lön i förhållande till det allmänna löneläget. Förhandling avseende begynnelselönen är en av de viktigaste förhandlingar du kan ha. Lönenivån följer dig för många år framöver och det är betydligt svårare att korrigera nivån när lönen väl är satt än att åstadkomma en tillfredsställande lönenivå vid anställningstillfället. Andra skäl till att du upplever din lön alldeles för låg kan naturligtvis också vara att arbetsgivaren anser att du inte motsvarar de förväntningar som ställs på dig. Du har rätt att veta vilka krav som arbetsgivaren har på dig och hur dina prestationer uppfattas och bedöms. Enligt löneavtalet ska därför din chef innan löneöversynen med dig diskutera din lön och dina prestationer, så kallat lönesamtal. Det ger er två möjligheter att resonera och framföra synpunkter på vad som förväntas av dig och vilka resultat du uppnått. Lönesamtalet är dock inte någon löneförhandling utan en dialog mellan dig och din chef om vad som ligger till grund för din lön. Din chef ska även efter förhandlingen meddela dig din nya lön och ge dig motiveringen för denna. Om du finner förklaringen märklig eller tycker löneutfallet är otillräckligt bör du också kontakta din lokala fackliga företrädare. Det förekommer att arbetsgivaren och den lokala kretsen slutat förhandlingen i oenighet och att arbetsgivaren därför helt ensidigt bestämt din slutlön. Om din löneutveckling över tid är svag ska din chef upprätta en åtgärdsplan med dig i syfte att du ska nå uppsatta mål och en förbättrad löneutveckling. 12 Kyrkfack 1/09

TEMA LEDARSKAP Andreas Patriksson är en av landets yngsta kyrkoherdar med sina 33 år. Han tillträdde sin tjänst dagen efter han hade fyllt 30 år och trivs i sin ledarroll. Pondus är inte bara förknippat med ålder utan är också kopplat till kunskap. Om du är inläst på ett ämne skänker det en naturlig trovärdighet. UNG OCH STOLT LEDARE Visst kan det hända att jag inte blir tagen på allvar och lite klappad på huvudet, men det är sällsynt. Ledarskap ser ju så olika ut, det hänger mer på personlighet än ålder, tror jag. Andreas Patriksson tillträdde som kyrkoherde i Himledalens församling i Göteborgs stift den 1 oktober 2005, en församling där han tidigare varit pastorsadjunkt. Jag blev headhuntad till tjänsten. Jag hade kontakter kvar sedan adjunktstiden och när församlingens kyrkoherde skulle sluta, fick jag frågan om jag var intresserad. Det är ett bra arbetslag med en god stämning och bra förtroendevalda, så jag visste vad jag gav mig in i. Innan jag tackade ja funderade jag över den nya rollen som kyrkoherde och om det skulle generera problem att återvända till en annan position, men det har gått väldigt bra. Mycket beroende på den öppenhet som finns i arbetslaget med låga trösklar. Vilka för- och nackdelar finns det med att vara ung och ledare? Jag ser mest fördelar. Min ålder och livssituation; jag är gift och har tre barn, skapar naturliga ingångar till exempelvis andra småbarnsföräldrar. Visst kan det hända att jag inte blir tagen på allvar och lite klappad på huvudet, men det är sällsynt. Ledarskap ser ju så olika ut, det hänger mer på personlighet än ålder, tror jag. Det finns ju ledare som pekar med hela handen, och tillämpar en auktoritär ledarstil, och andra som mer lyssnar och entusiasmerar. Vilken är din styrka som ledare? Jag hoppas att jag förmedlar närvaro och prestigelöshet. Det behöver inte nödvändigtvis gå prestige i allt, om en medarbetare har mer erfarenhet än jag i en fråga är jag öppen för det. Sen är jag en glad person och det kommer man en bit med, det du ger till andra får du ofta tillbaka. Vad gillar du med ledarrollen? Att ha mandat att hålla fokus på vad kyrkan ska hålla på med. Kyrkan ska vara en plats för gemenskap, en plats dit man kan komma för att dela sin tro med andra och få stöd i krissituationer. I det allmänna vardagsflödet, kan det vara lätt att tappa fokus, och då ligger det i min roll och påminna om varför vi finns till. Har du någon ledarförebild inom kyrkan? Den förra kyrkoherde i den här församlingen, Maria Ottensten. Hon var öppen, lyssnande men samtidigt tydlig och höll en linje utan att använda sig av ett maktspråk. Vilket stöd får du i din ledarroll från KyrkA? Det är bra att vara med i facket, men jag märker främst av det vid löneförhandlingar. Tiidgare jobbade jag med en komminister som arbetade fackligt 50 %. Nu har jag inte den inblicken längre. Men om jag skulle stöta på ett problem i mitt arbete är förhoppningen att KyrkA skulle backa upp mig. Är du med i något nätverk för ledare? Jag har gått en kyrkoherdeutbildning på stiftet i Göteborg där vi bland annat fick formulera oss kring ledarskapet. Det gav nya kontakter. Om jag behöver vägledning, beroende på vad det gäller, tar jag det i arbetslaget alternativt diskuterar med kollegor eller får stöd av stiftet. Kyrkfack 1/09 13

FÖRBUNDSINFORMATION 7/08 Anton Blomberg: Leva utan tidsbrist en het fråga i vår som behöver svar. behöver besvaras. Chefstidningen Anna Svensson: Stödet för chefen en het fråga i vår som 17 56 32 TEMA: GLOBALISERING SPINDELN I NÄTET IT- och infrastrukturminister Åsa Torstensson om det politiska engagemanget och att möta människor. 45 LOOP blir Chefstidningen HR- och ledarskapsmagasin för akademiker Det är nu fyra år sedan LOOP tidskriften om ledarskap, organisation och personal startade och KyrkAs chefer och ledare fick 2007 tidningen hem gratis. Sedan dess har många fortsatt prenumerera till ett förmånligt pris. Nu är det dags att förnya tidningen och i samband med det kommer den åter att ingå som medlemsförmån för samtliga chefer och ledare som är medlemmar i KyrkA! Tidningen får ett nytt namn, varför det? Målet är att bli tydligare med vad tidningen står för. Det kommer även fortsättningsvis att bli en tidning om ledarskap för chefer och personalvetare med akademisk bakgrund. Med den nya titeln Chefstidningen HR- och ledarskapsmagasin för akademiker kommer det aldrig att råda någon som helst tvekan om vad det handlar om, säger chefredaktör Eva Brandsma. Kommer vi som läsare att känna igen tidningen? När vi ändå byter namn passar vi på att göra om formen. Vi möter emellanåt läsarreaktioner på att LOOP upplevs som massiv och tung. Oftast menar man att layouten ger ett kompakt intryck, inte att själva texterna eller innehållet är tungt. Chefstidningen kommer att ge ett mindre massivt intryck, med mer varierat tempo. Innehållet då, förändras det? I Chefstidningen kommer vi fortfarande arbeta med teman. Vi gillar det nämligen, och det gör ni läsare också, har ni sagt! Men Chefstidningen kommer också att bjuda på nytt. Mer omvärldskoll, test av ledarskapsmodeller och verktyg, vi kommer att uppmärksamma trender, aktuella händelser, branscher och mycket annat. Och vi kommer även i Chefstidningen ha både det journalistiska och det akademiska perspektivet. Därmed fortsätter vi att bjuda in akademiker att skriva och göra de fördjupningar som LOOP idag kännetecknas av. När kommer det första numret? Det första numret av Chefstidningen kommer ut lite senare på året än vad LOOP normalt gör. I mars kommer Chefstidningen HR- och ledarskapsmagasin för akademiker med sitt första nummer. Den som vill får gärna skicka en hälsning till oss på redaktion@tidskriftenloop.se Text Jeanette Kern Chefredaktör Eva Brandsma. Billigare a-kassa och lättare att gå med! Från och med 1 januari 2009 sänks avgiften till AEA på grund av låg arbetslöshet bland medlemmarna med tio kronor och landar på 140 kr i månaden. Det är billigast i Sverige! Dessutom kommer Riksdagen under våren, troligtvis i mars, att ta ställning till ett antal förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som innebär att: Det kan bli lättare att kvalificera sig. En månads medlemskap under 2009 kan komma att räknas som två när man summerar kvalificeringstiden. Även sjuk- och föräldraledighet kan bli ersättningsgrundande. Även de som inte har ett arbete just nu kan komma att få gå med i a-kassan. Läs mer om de föreslagna förändringarna på www.aea.se Foto Magnus Aronson

Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se ANDERS GUSTAFSSON Kretsordförande, Luleå stiftskrets 070-3683342 STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets 0663-10860 ANDERS SKAGERSTRÖM Kretsordförande, Uppsala stiftskrets 070-324 91 12 CARL-MAGNUS REINERSTEDT Kretsordförande, Västerås stiftskrets 070-6768333 INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets 0554-688082 LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets 070-5250472 ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets 0585-31541 GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets 013-36 8576 CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets 0514-12291 ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets 070-515 00 22 KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets 0498-240176 GUNNEL HAGANDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets 0485-40872 ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets 040-279018 MARIA HAMMARSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen 018-640645 THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen 4930-8649590 Vi arbetar på kansliet LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se MAGNUS GISSLER Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT kristina.harrison@kyrka.se JEANETTE KERN Kommunikationsstrateg jeanette@kyrka.se ROBERT SVEC Förbundsjurist svec@kyrka.se SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret sofie.tillgren@kyrka.se ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post till lena@kyrka.se eller sofie@kyrka.se FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag: lena@kyrka.se 08-441 85 71 sofie@kyrka.se 08-441 85 70 ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på kansli@kyrka.se eller vår växel 08-441 85 60 så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida www.kyrka.se Kyrkfack 1/09 15

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box 30078 104 25 Stockholm Ledarskap enligt KyrkA Under året kommer KyrkA presentera en ingång på webben som särskilt ska belysa chefsfrågor. Alla chefsmedlemmar får en exklusiv tillgång. Där kommer du få del av verktyg och information om arbetsrätt, miljöfrågor och hur man agerar vid diskrimering, berättar Vibeke Hammarström som är ombudsman på KyrkA. Vilka problem brottas kyrkans ledare främst med? Det är framförallt två spår, säger Vibeke. Det ena rör relationen med de förtroendevalda och handlar om oklara gränser och vem som ska göra vad. Det kan vara allt ifrån förtroendevalda som lägger sig i för mycket till att de inte gör något alls. Det andra spåret handlar om problem med medarbetare, någon som inte fungerar i sin tjänst av olika skäl och frågor kring vad arbetsrätten säger. Ett ärende som vi får anledning att återkomma till är demokratiutredningen, som i korthet handlar om att kyrkoherden kommer få det övergripande ansvaret i församlingen. Vari ligger de största utmaningarna för ledare i kyrkan? De flesta behöver komplettera med utbildning för att bli tryggare i sin ledarroll. Jag brukar uppmana till att söka stöd i form av kollegiala nätverk och coaching. Ledare inom kyrkan har större krav på sig, än ledare inom t ex näringslivet, att agera etiskt. Det kan bidra till att medarbetare och allmänhet ställer krav som är svåra att leva upp till. Foto Magnus Aronson Jag ser också att kvinnliga ledare ofta bedöms med kritiska ögon på grund av sitt kön. Det är inte helt ovanligt att medarbetarna är extra återhållsamma och avvaktande mot dem. Hur kan KyrkA stödja de kvinnliga ledarna? Jag brukar säga att ditt sätt att leda duger lika bra som någon annans. Ingen är perfekt. Ibland handlar det om att sänka kraven på sig själv, som många gånger är väldigt höga! Det är också en attitydfråga. När vi vågar se varandra som individer och inte som könsbundna karaktärer kommer vi inte ha det här problemet. Förbättrat skydd om du blir arbetslös En majoritet av Kyrkans Akademikerförbunds medlemmar har en inkomst över taket i a-kasseförsäkringen och har därmed ett bristande skydd vid arbetslöshet. Därför har vi nu förbättrat inkomstförsäkringen som ingår i ditt medlemskap i Kyrkans Akademikerförbund. Högre inkomster kan försäkras Från och med 1 januari 2009 har gränsen för vilken högsta lön som kan försäkras tagits bort (60 000 kr till och med 31 december 2008). Även du med lägre inkomst kan tjäna in kvalificeringstid Den nedre lönegränsen (18 701 kr till och med 31 december 2008) har tagits bort ur anslutningsreglerna. Det innebär att även du med en inkomst under a-kassans inkomsttak omfattas av försäkringens regler kring intjänande av kvalificeringstid. Du är försäkrad längre Slutåldern i försäkringen har höjts till 65 år. Om du blir arbetslös är det viktigt att försäkringen ger det skydd den är tänkt att ge. Gå därför in på www.kyrka.se, logga in på Mina sidor och kontrollera att du har angett rätt månadsinkomst till Kyrkans Akademikerförbund. Bliwa Skadeförsäkring är försäkringsgivare för inkomst försäkringen. På www.bliwa.se/kyrka hittar du mer information om inkomstförsäkringen.