Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden



Relevanta dokument
Hantering av läkemedel

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Yttrande över KPMG:s granskning över läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre i Luleå kommun

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Granskning av Ledarutbildningsbidrag till SSU Piteå

Stockholms läns Landsting AVTAL OM LANDSTINGETS Kommun LÄKARINSATSER I SÄRSKILDA BOENDEN xx-xx Sid 1 (5)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Landstingets revisorer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS


Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport.

Egenkontroll avseende riskhantering

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Förtida upphörande av avtal angående husläkarverksamhet med basal hemsjukvård vid Telefonplans husläkarmottagning

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering


Handlingsplan Modell Västerbotten

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Granskning av intern kontroll

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Revisionsrapport. Föreningsbidrag. Gällivare kommun. Mars Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult

Patientsäkerhetsberättelse

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Lekmannarevision 2007

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Uppföljning av Miljöplan 2006

Nora kommun. Granskning av lönehantering. Audit KPMG AB 15 mars 2012 Antal sidor: 8

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

4 april, Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden

Transkript:

Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård till dem som bor i särskilda boendeformer. Grunden för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den ska vara individuellt anpassad till den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. Enligt Socialstyrelsen (SoS) har läkemedelsanvändningen bland äldre ökat påtagligt i kommunala särskilda boendeformer. Denna omfattande läkemedelsanvändning innebär enligt SoS en kraftigt ökad risk för oönskade interaktioner mellan olika läkemedel och biverkningar hos patienterna som kan innebära försämrad funktionsförmåga. Socialstyrelsen har även påtalat att förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre är ett allvarligt problem. Negativa händelser som medfört vårdskada eller tillbud som kunnat medföra vårdskada betecknas som avvikelser och ska (enligt SOSFS 2005:12) rapporteras av personalen till ledningen för uppföljning och åtgärder. Det ska finnas rutiner för avvikelserapportering så att förebyggande åtgärder kan vidtas. Exempel på en negativ händelse är när vårdtagare vid ett äldreboende får fel mediciner eller att förskriven medicin glöms bort att delas ut. Risk och väsentlighet: En felaktig läkemedelförskrivning/läkemedelsanvändning och bristande avvikelserutiner kan innebära att säkerheten för de äldre vårdtagarna sätts i fara. Felaktig läkemedelsförskrivning kan även innebära omfattande och onödiga kostnader för den enskilde och för samhället. Uppdrag Klarlägga vad Gällivare kommun själva har för kontroll över de äldres läkemedelsanvändning vid de särskilda boendena. I uppdraget ingår även att synliggöra eventuella indikationer som kan föranleda en fördjupad granskning. (1)

Metod Intervju med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Gällivare kommun Förstudien avgränsas vidare till dokumentgenomgång av: Antalet läkemedelsavvikelser 2005-2008 Avtal mellan Gällivare kommun och Norrbottens läns landsting som berör läkarmedverkan, utbildning och uppföljning m.m. Sammanställning antal boendeplatser, boenden och kommunens egen bedömning av den demografiska utvecklingen Kvalitesindikatorerna rörande läkemedelsanvändningen i SKL:s öppna jämförelser för år 2008 Genomförd uppföljning för år 2008 av MAS:en som berör kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Eventuellt genomförd uppföljning av specifika läkemedel vid kommunens särskilda boenden Granskningsresultat Antal boendeplatser, boenden och kommunens egen bedömning av den demografiska utvecklingen I Gällivare kommun finns totalt sex äldreboenden med sammanlagt 284 boendeplatser. Vidare har kommunen 21 stycken korttidsplatser. I kommunens egen bedömning av den demografiska utvecklingen kommer antalet äldre (över 65 år) att öka med 508 personer (13 procent) mellan åren 2008 och 2018. Mellan åren 2008 till 2018 bedöms vidare antalet särskilt boende-dygn öka med 25 088. Det i sin tur medför med nuvarande struktur att antalet boendeplatser måste öka med totalt 69 platser till år 2018 till en beräknad kostnadsökning på cirka 40 mnkr. Antalet läkemedelsavvikelser 2005-2008 och eventuell övrig uppföljning Avvikelserapportering sker inom hälso- och sjukvården om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning har skadats eller utsattas för risk att skadas. Rapporteringen används som grund för värdering av orsaker till att fel och misstag begås och även till att förbättra verksamheten så att misstagen inte upprepas. En allmän uppfattning är, att ju fler läkemedel patienten tar och ju fler gånger per dag, desto större blir risken att misstag begås t ex att läkemedlet doseras fel eller ges på fel sätt. (2)

Andra exempel på avvikelser är om personalen glömt ge den äldre dennes läkemedel helt/delvis/vid utsatt tid eller om en person har fått fel läkemedel, t ex någon annans. MAS följer årligen upp rapporterade avvikelser vid kommunens samtliga särskilda boenden, där merparten är äldreboenden, och sammanställer samt redovisar statistiken till socialnämnden (2009-08-10). De flesta läkemedelsavvikelserna beror enligt MAS:en på utebliven eller för liten dos. Tabell 1 Antal inrapporterade läkemedelsavvikelser 2005-2008 2005 2006 2007 2008 195 239 219 243 Källa: MAS: ens sammanställning av HSL-avvikelse redovisning för år 2008 avseende läkemedelsavvikelser. Enligt tabell 1 ovan kan konstateras att antalet läkemedelsavvikelser har ökat något under perioden. En mer omfattande uppföljning av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar genomfördes senast år 2007. Enligt MAS:en har kommunen själv, men även i samverkan med Primärvården, påbörjat en rad aktiviteter som både direkt och indirekt kan anses beröra läkemedelsområdet. Dialog förs med Primärvården om behovet av en tydligare definition av vad en läkemedelsgenomgång ska innehålla samt vilka kompetenser som ska ingå. En översyn är på väg för att förbättra det förebyggande arbetet kring fallskador. Särskilda kompetenshöjande insatser ska ges till kommunens sjuksköterskor kring läkemedel. Förutsatt att kommunen beviljas ytterligare stimulansmedel ska även särskild utbildning ges till baspersonalen. Avtal mellan Gällivare kommun och Norrbottens läns landsting Det finns ett lokalt avtal mellan Gällivare kommun och landstinget om läkarmedverkan som bland annat omfattar äldreboendena. Avtalad läkarmedverkan medför ungefär en timma per tio vårdtagare/äldre per månad. I detta ingår tid för ronder, planerade besök, läkemedelsgenomgångar och konsultationer med ansvarig sjuksköterska. (3)

Avtalet följs enligt MAS:en upp årligen. Några gemensamma utbildningsinsatser som avtalet ger utrymme för har inte genomförts. Kommunrankning över läkemedelsanvändningen I SKL:s Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet anses mer än tio läkemedel innebära avsevärd/extrem polyfarmaci (Korta kurer och vid-behovsläkemedel inkluderat). Statistiken i tabell 2 nedan inkluderar samtliga äldre i kommunen över 80 år. Tabell 2 Sammanställning av SKL:s kommunrankning över läkemedelsanvändningen i utvalda kommuner för målgruppen 80 år- w. Indikator Gällivare Kiruna Jokkmokk Övertorneå 3 eller fler psykofarmaka 14 3 2 51 Farliga läkemedelskombinationer 34 74 185 280 10 eller fler läkemedel 157 168 7 279 Källa: SKL:s öppna jämförelser för år 2008 (baserat på 2007 års siffror). Eventuellt genomförd uppföljning av specifika läkemedel vid kommunens särskilda boenden MAS:en har under 2009 kartlagt läkemedelsanvändningen i kommunens äldreboenden. Underlaget för kartläggningen baseras enligt MAS:en på tidigare utförda fördjupade revisionsgranskningar kring de äldres läkemedelsanvändning som genomförts i länet 1. Resultatet från MAS:ens kartläggning visar att läkemedelsanvändningen vid Gällivare kommuns särskilda boenden ligger i nivå med övriga kommuner i länet. Enligt MAS: ens uppgifter är det framförallt användningen av lugnade och sömnmedel som generellt bedöms indikera en för hög användning. 1 Fördjupande revisionsgranskningar kring de äldres läkemedelsanvändning har under 2008-2009 genomförts i Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Piteå och Övertorneå kommun i samverkan med Norrbottens läns landsting. I samtliga granskningar har de förtroendevalda revisorerna biträtts av sakkunniga från Komrev inom PricewaterhouseCoopers. (4)

Med anledning av MAS: ens kartläggning av läkemedelsanvändningen vid de särskilda boendena håller särskilda rutiner på att tas fram vid insättande av lugnande och sömnmedel. Rekommendationer Att de äldres läkemedelsanvändning är ändamålsenlig och att kontrollen av användningen är tillräcklig är onekligen ett viktigt område för revisionen att följa. Kommunen har trots allt, som ansvarig vårdgivare, det övergripande ansvaret för att hälso- och sjukvården i kommunen uppfyller de krav som Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrift om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården ställer. Bakomliggande faktorer som personalens kompetensnivå inom läkemedelsområdet, säkerhetstänkandet, omvårdnadstänkandet och storleken på boendet är exempel på faktorer/förhållanden som kan påverka förskrivningen av läkemedel till de äldre. Även om läkaren är ansvarig förskrivare så påverkas denne i sin läkemedelsförskrivning, enligt vår erfarenhet, till stor del av uppfattningar från den övriga vårdpersonalen vid äldreboenden som har den dagliga kontakten med de äldre. Utifrån genomförd förstudie rekommenderar vi dock revisorerna att avvakta med en fördjupad granskning av de äldres läkemedelsanvändning då en rad åtgärder antingen har påbörjats eller planeras för att förbättra styrningen och kontrollen av de äldres läkemedelsanvändning. Lämpligt kan vara att revisionen i ett senare skede följer upp utfallet av de insatser kommunen nu genomför, exempelvis under hösten 2010. Vår rekommendation baseras bland annat på att: Ett arbete har påbörjats tillsammans med Primärvården för att tydliggöra vad, hur och vilka kompetenser som ska alternativt bör medverka vid de äldres årliga läkemedelsgenomgångar. En kartläggning har genomförts av de äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden under 2009 med utgångspunkt från Socialstyrelsens Indikatorer för utvärdering av läkemedelsanvändningens kvalitet hos äldre. Särskilda rutiner håller på att tas fram vid insättande av lugnande och sömnmedel. Luleå 2009-11-11 Fredrik Markstedt Revisionskonsult (5)