EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.X.2007 K (2007) 5092 slutlig Ärende: Statligt stöd N 152/2007 Sverige Förordning om regionalt transportbidrag Herr Minister, 1. FÖRFARANDET (1) Den 15 december 1999 godkände kommissionen den ändrade stödordningen för regionalt transportbidrag för perioden 2000 2006 i statsstödsärende N 146/1999 1. (2) Genom en elektronisk anmälan den 26 mars 2007 anmälde de svenska myndigheterna i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget den ovan nämnda stödordningen till kommissionen för perioden 2007 2013. (3) Genom skrivelser av den 16 maj 2007 (D/52111) och den 10 augusti 2007 (D/53352) bad kommissionen de svenska myndigheterna om ytterligare information angående den ovan nämnda åtgärden. De svenska myndigheterna lämnade den begärda informationen genom en skrivelse av den 15 juni 2007, registrerad hos kommissionen samma datum (A/35027), och genom en skrivelse av den 6 september 2007, registrerad hos kommissionen samma datum (A/37266). 2. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET 2.1. Syfte (4) Stödordningen för regionalt transportbidrag har varit i kraft i Sverige sedan 1971 och syftar till att stimulera näringslivet i norra Sverige genom att lämna 1 SG (99) D/10274. Ordningen N 146/1999 har därefter ändrats två gånger: N 220/2005 (kommissionens beslut av den 22 juni 2005, K(2005) 1943, EUT C 235, 23.9.2005) och N 637/2005 (kommissionens beslut av den 23 mars 2006, K(2006) 1103, EUT C 153, 1.7.2006). Carl BILDT Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE - 103 23 Stockholm Commission européenne, B-1049 Bruxelles Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgium Telephone: 00 32 (0) 2 299.11.11
kompensation för merkostnader för transport som uppstått hos företag belägna i denna region. 2.2. Rättslig grund (5) Den rättsliga grunden för stödordningen är förordningen om regionalt transportbidrag samt förordningen om ändring i förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. (6) Ordningen har offentliggjorts på Internet på följande adress: http://www.regeringen.se 2.3. Stödbeviljande myndighet (7) NUTEK Verket för näringslivsutveckling är stödbeviljande myndighet enligt ordningen. 2.4. Stödberättigade regioner (8) De områden, med respektive befolkningstäthet (Eurostatuppgifter avseende år 2005), som är berättigade till transportbidrag är följande: NUTS II-region SE07 Mellersta Norrland (5,2 invånare/km²), NUTS III-regionerna SE071 Västernorrland (11,3 invånare/km²) och SE072 Jämtland (2,6 invånare/km²). NUTS II-region SE08 Övre Norrland (3,3 invånare/km²), NUTS III-regionerna SE081 Västerbotten (4,7 invånare/km²) och SE082 Norrbotten (2,6 invånare/km²). 2.5. Stödmottagare (9) Stödmottagarna kan enligt ordningen vara företag av alla storlekar belägna i de ovan nämnda regionerna, som ej bedriver verksamhet inom sektorer som inte omfattas av ordningen (se förklaringen nedan). 2.6. Stödberättigade typer av transport (10) Enligt ordningen beviljas transportbidrag för (1) transporter från orter inom stödområdet, om godset utgörs av sådana heleller halvfabrikat som inom stödområdet har undergått en betydande bearbetning ( uttransporter ). (2) transporter till orter inom stödområdet, om godset utgörs av sådana råvaror och halvfabrikat som ska undergå en betydande bearbetning hos mottagaren ( intransporter ). (11) De svenska myndigheterna uppger att intransportbidrag utgör omkring 15 % av det totala transportbidraget. Intransportbidrag beviljas företag i vissa näringsgrenar för varor som undergår en betydande bearbetning och förädling, dvs. oftast till företag inom verkstadsindustrin, som för sina produktionsanläggningar inom gleshetsområdet är beroende av långväga transporter av insatsvaror och halvfabrikat för att kunna bedriva sin produktion. Cirka hälften av de drygt 700 företag som erhöll transportbidrag 2006 har fått intransportbidrag. De flesta företag som får intransportbidrag erhåller också uttransportbidrag. Antalet 2
anställda i de företag som fick intransportbidrag var cirka 24 500, varav cirka 14 000 inom verkstadsindustrin. De svenska myndigheterna betonar att intransportbidraget således är särskilt viktigt i detta sammanhang eftersom det ger företag som är mindre beroende av de lokala förutsättningarna bättre möjligheter att verka på olika orter. (12) Enligt den anmälda ordningen får transportbidrag beviljas för merkostnader för transport som uppstått vid godstransporter inom Sveriges gränser på järnväg, yrkesmässig trafik på väg eller till sjöss 2. Transportbidrag får ej beviljas för sjötransporter mellan svenska och icke svenska hamnar. (13) I den anmälda ordningen avses med transportavstånd den sammanlagda transportsträckan enligt den kortaste vägen inom Sverige vid landtransporter och sjötransporter. De svenska myndigheterna har uppgivit att bedömningen av merkostnaden för transporten grundar sig på det billigaste och mest miljövänliga transportsättet och den kortaste vägen. Externa kostnader för miljön beaktas, eftersom beräkningen av merkostnaderna för transporten bygger på tågtransport, när detta är ett alternativ till lastbilstransport. (14) Transportbidrag får för sjötransporter lämnas för sträckan mellan hamn inom stödområde och hamn i en annan del av Sverige, oavsett om fartyget har passerat gräns för svenskt territorialvatten. Om fartyget har utländsk destination får transportbidrag lämnas för sträckan mellan hamn inom stödområde och närmast belägna inhemska hamn när fartyget anses slutligen lämna svenskt territorialvatten. Vid intransporter får transportbidrag lämnas för sträckan från närmast belägna inhemska hamn när fartyget anses komma in på svenskt territorialvatten och till hamn inom stödområde. Transportbidrag får för sjötransporter, som utgör del av transportsträcka som i övrigt är bidragsberättigad, lämnas för transport på insjöar i enlighet med vad som gäller för landtransporter. (15) Transportstöd utgår enligt ordningen inte för transport av begagnade varor. Dessutom får något transportstöd som allmän regel inte utbetalas för transporter som görs med stödmottagarens egna transportmedel. Bidraget enligt ordningen utbetalas endast för transport som sköts av yrkesmässiga transportföretag 3. (16) Ordningen är inte tillämplig på följande sektorer: Stålsektorn, syntetfibrer och produkter upptagna i bilaga I till EG-fördraget. Transportstödet kan heller inte utbetalas till branscher som regleras av specifika statsstödsregler: exempelvis fiske och vattenbruk samt kol- och varvsindustrin. 2 3 I den rättsliga grunden föreskrivs att om synnerliga skäl föreligger får Verket för näringslivsutveckling medge att bidrag lämnas även för transportkostnader som inte är hänförliga till transport i yrkesmässig trafik. De svenska myndigheterna förklarade att det finns orter som är så avlägsna att det är omöjligt för yrkesmässiga transporttjänster att nå dem. Hittills har endast ett litet företag i Karesuando (300 km från Kiruna, områdets huvudort) fått bidrag för transport med egna fordon. Inga företag har önskat utföra dessa transporter på grund av företagets geografiska avlägsenhet. Det högsta belopp som beviljades företaget under perioden 2000 2006 var 34 700 kronor, vilket beviljades 2004. Ibid. 3
(17) Enligt ordningen får stöd inte lämnas för transport av produkter från företag för vilka det inte finns någon alternativ lokalisering (utvinningsprodukter, vattenkraftverk osv.). 2.7. Beräkning av transportstödet (18) Stödet beräknas som en procentandel av den transportkostnad som uppstår för stödmottagaren. Med transportkostnad avses i detta sammanhang en sådan skälig kostnad som anges i en fraktsedel eller motsvarande handling och som är beroende av transportavståndet inom landet, godsvikt och godsslag samt av frakttillägg och andra avgifter som kan hänföras till själva transporten. Mervärdesskatt och belopp som betalas tillbaka av transportföretaget som återbäring får inte räknas in i transportkostnaden. (19) Uttransportbidrag kan lämnas för transporter på sträckor som överstiger 401 kilometer. Bidraget beräknas på grundval av transportsträckan och en bidragssats i procent som beror på produktionsställets belägenhet enligt vad som framgår av följande tabell: Tabell 1: Transportbidragsnivå efter produktionsställets belägenhet Belägenhet Bidragssats i procent Sundsvall och Timrå 10 Härnösand, Ånge, Kramfors och Härjedalen samt Örnsköldsvik och Sollefteå 15 inom områden som inte förtecknas nedan Bräcke och Ragunda 20 Berg, Nordmaling, Östersund, Krokom, Umeå, Vännäs, Bjurholm, 25 Robertsfors och Åre Åsele, Strömsund, Vindeln, Dorotea och Lycksele och Edsele, Junsele, 30 Ramsele och Ådalslidens församlingar i Sollefteå kommun, liksom f.d. Solbergs kyrkobokföringsdistrikt i Örnsköldsviks kommun Vilhelmina, Skellefteå, Piteå, Luleå, Storuman, Norsjö och Boden 35 Älvsbyn, Malå, Kalix, Arvidsjaur, Haparanda, Sorsele, Överkalix och 40 Övertorneå Arjeplog, Jokkmokk, Pajala, Gällivare och Kiruna 45 (20) Intransportbidrag lämnas för transporter på sträckor som överstiger 401 kilometer. Bidraget ska beräknas utifrån en bidragssats för mottagningsortens belägenhet som är fem procentenheter lägre än vad som anges i tabellen 1 ovan. Beräkningsgrunderna i övrigt ska vara desamma. (21) Det högsta belopp for det totala transportbidraget som kan beviljas per produktionsställe och kalenderår är 15 miljoner kronor (1,6 miljoner euro). (22) För transporter av sågade trävaror från Bodens, Luleå, Piteå, Älvsbyns, Nordmalings, Robertsfors, Skellefteå, Umeå, Vännäs, Kramfors, Härnösands, Timrå, Sundsvalls och Ånge kommuner samt Örnsköldsviks, utom Solbergs kyrkobokföringsdistrikt och Sollefteå kommuner, utom Edsele, Junsele, Ramsele 4
och Ådalslidens församlingar, får transportbidrag lämnas för högst 28 000 m³ per produktionsställe och kalenderår 4. (23) Om transportavståndet inom Sverige inte uppgår till 401 km, men transporten delvis utförts inom finländskt eller norskt område, får den finländska eller norska sträckan tillgodoräknas vid beräkningen av det minimiavstånd som krävs för transportbidrag. Transportbidrag ska dock endast beviljas för den del av transporten som utförts inom svenskt område. (24) För transporter från orter inom stödområdet till hamnar, som är belägna längs Norrlandslänens kust, vid Mälaren eller vid Vänern, får Verket för näringslivsutveckling bevilja transportbidrag oavsett landtransportsträckans längd, om godset ska transporteras vidare med lastfartyg en betydande sträcka. (25) Ansökan om transportbidrag ska göras för varje halvår. Transportbidraget vid intransportbidrag lämnas till mottagaren. Om inte Verket för näringslivsutveckling bestämmer annat lämnas bidraget i övriga fall till den av avsändaren eller mottagaren som har betalt transportkostnaden. 2.8. Varaktighet (26) Den anmälda ordningen omfattar perioden 1 januari 2007 31 december 2013. 2.9. Budget (27) Årsbudgeten för transportbidragsförordningen kommer att uppgå till omkring 500 miljoner kronor (54 miljoner euro). Det uppskattade antalet stödmottagare varierar mellan 500 och 1000. 2.10. Kumulering (28) Stöd som lämnas enligt ordningen kommer inte att kombineras med stöd från andra ordningar på lokal, regional, nationell eller gemenskapsnivå som avser samma transportkostnader. 2.11. Åtaganden (29) När det gäller tillämpningen av ordningen har de svenska myndigheterna åtagit sig att inlämna årliga rapporter för alla regioner där driftstödet kommer att beviljas, innehållande en specifikation av de sammanlagda kostnaderna för den aktuella ordningen och med angivelse av de tio största mottagarna av driftstöd (i termer av mottaget stödbelopp) i den berörda regionen och deras verksamhetssektorer samt vilket stödbelopp var och en av dem mottagit. 4 De svenska myndigheter uppger att den särskilda behandlingen av sågade trävaror är en avvägning mellan det faktum att dessa varor har stor betydelse för många orter i stödområdet och det faktum att de samtidigt inte anses vara gods som undergått betydande ytterligare bearbetning. Denna särskilda behandling är enligt de svenska myndigheterna även motiverad av budgetskäl. 5
3. BEDÖMNING AV STÖDÅTGÄRDEN (30) Genom att anmäla förlängningen av ordningen innan den träder i kraft har de svenska myndigheterna uppfyllt sin skyldighet enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. (31) Genom att minska transportkostnaderna syftar den svenska ordningen till att få ner de nuvarande kostnaderna för företag i glest befolkade områden. Stödmottagarna bedriver ekonomisk verksamhet inom sektorer där handel förekommer mellan medlemsstaterna. Stödet i ordningen beviljas av NUTEK Verket för näringslivsutveckling, ett offentligt organ, som använder offentliga medel. Därför utgör ordningen statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget och artikel 61.1 i EES-avtalet. (32) I sin anmälan klassificerade de svenska myndigheterna liksom kommissionen i sitt tidigare beslut 5 angående den aktuella stödordningen det stöd som ska beviljas enligt den anmälda ordningen som transportstöd. Kommissionen har därför granskat den anmälda ordningen med utgångspunkt i artikel 87.3 c i EGfördraget, och särskilt i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007 2013 (nedan kallade "riktlinjerna") 6. Kommissionen har härvid gjort följande observationer. 3.1. Uttransportbidrag (33) Kommissionen har bedömt uttransportbidraget enligt punkt 81 i riktlinjerna. 1. Stödet är begränsat till regioner med låg befolkningstäthet som uppfyller kraven för att erhålla artikel 87.3 c-status (punkt 30 b och punkt 81 i riktlinjerna): (34) Alla fyra NUTS III-regionerna (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) som är stödberättigade enligt ordningen uppfyller kriteriet om låg befolkningstäthet (dvs. under 12,5 invånare/km²). Alla fyra regionerna, med undantag för tätorterna Luleå, Umeå och Sundsvall, ingår i den svenska regionala statsstödskartan för perioden 2007 2013 7. 2. Stödet får endast användas för att kompensera merkostnader för transport, varvid transportstöd enligt andra stödordningar skall beaktas. Stödet kan beräknas på grundval av typiska kostnader, men systematisk överkompensation skall undvikas (punkt 81 första strecksatsen i riktlinjerna): (35) De svenska myndigheterna har lämnat in resultaten från den senaste studie som utförts av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) 8 för att visa att de företag som är belägna i de fyra nordligaste länen i landet har merkostnader för transport. Tabell 2 visar de relativa transportkostnaderna för uttransport för alla kommuner i de fyra nordligaste länen. Tabellen visar också den bidragsprocent som krävs för att transportkostnaderna ska motsvara genomsnittet på riksnivå. 5 6 7 8 Kommissionens beslut av den 15 december 1999 om statligt stöd nr N 146/1999 Ändring i förordningen om regionalpolitiskt transportbidrag för perioden 2000 2006, SG(99) D/10274. EUT C 54, 4.3.2006, s.13. Kommissionens beslut av den 20 december 2006, statligt stöd N 431/2006 Sverige Regionalstödskartan 2007 2013, K(2006) 6719. SIKA inrapporterade sitt arbete till Regeringskansliet den 31 maj 2006. 6
Kommun Tabell 2: Merkostnader för transport som uppstår för företag i regioner berättigade till transportstöd Relativa transportkostnader (100 = normala transportkostnader för företag utanför regioner med låg befolkningstäthet) Bidragssats som krävs för att eliminera merkostnader för transport Sundsvall 112 11 Timrå 112 11 Härnösand 117 15 Ånge 121 18 Kramfors 123 19 Härjedalen 123 19 Bräcke 124 20 Ragunda 127 22 Örnsköldsvik 125 20 Sollefteå 127 21 Berg 133 25 Nordmaling 133 25 Östersund 134 26 Krokom 134 26 Umeå 137 27 Vännäs 140 28 Bjurholm 140 29 Robertsfors 141 29 Åre 141 29 Åsele 144 31 Strömsund 144 31 Vindeln 145 31 Dorotea 148 32 Lycksele 153 34 Vilhelmina 154 35 Skellefteå 154 35 Piteå 160 38 Luleå 161 38 Storuman 162 38 Norsjö 164 39 Boden 164 39 Älvsbyn 168 40 Malå 168 40 Kalix 168 41 Arvidsjaur 170 41 Haparanda 173 42 Sorsele 173 42 Överkalix 174 43 Övertorneå 180 44 Arjeplog 182 45 Jokkmokk 183 45 Pajala 188 47 Gällivare 190 47 Kiruna 204 51 (36) Statistiken visar tydligt att transporterna förorsakar merkostnader för företag i de transportbidragsberättigade regionerna och kvantifierar den bidragssats som krävs för att transportkostnaderna ska motsvara riksgenomsnittet. 7
(37) Stödnivåerna i tabell 1 ovan (som varierar mellan 10 och 45 % av transportkostnaderna) motsvarar därför de merkostnader för transport som uppstår för företag i de regioner som är berättigade till transportstöd, och med avseende på uttransport ger ordningen inte mer stöd än vad som krävs för att kompensera dessa merkostnader för transport. (38) Vidare fastställer ordningen ett högsta belopp på 15 miljoner kronor (1,6 miljoner euro) för det totala transportbidrag som får beviljas per produktionsställe och kalenderår. (39) Slutligen kommer det transportstöd som beviljas enligt ordningen inte att kombineras med stöd från andra ordningar lokalt, regionalt, nationellt eller på gemenskapsnivå för att täcka samma transportkostnader. 3. Stödet får bara gälla merkostnader för transport av varor som tillverkas i regioner med låg befolkningstäthet inom det berörda landets gränser. Stödet får inte bli exportstöd (punkt 81 andra strecksatsen i riktlinjerna): (40) Enligt ordningen lämnas uttransportbidrag för merkostnader för transport som uppstått för transporten av gods från orter inom stödområdet, om godset antingen är hel- eller halvfabrikat som har undergått betydande bearbetning hos ett företag inom de ovan nämnda regionerna. I ordningen föreskrivs också att stöd endast lämnas för den del av transporten som skett inom svenskt område på järnväg, yrkesmässig trafik på väg eller till sjöss. Transportbidrag får ej beviljas för sjötransporter mellan svenska och icke svenska hamnar. 4. Stödet skall vara objektivt kvantifierbart på förhand på grundval av nyckeltalet stöd per ton/kilometer, och en årlig rapport skall utarbetas på grundval av detta nyckeltal. Bedömningen av merkostnaden bör grunda sig på det billigaste transportsättet och den kortaste vägen mellan platsen för produktion eller bearbetning och platserna för kommersiell avsättning då detta transportsätt används. Externa kostnader för miljön bör också beaktas (punkt 81 fjärde och femte strecksatserna, och punkt 83 i riktlinjerna): (41) Enligt ordningen beviljas uttransportbidrag för sträckor som överstiger 401 km och bidraget beräknas som en procentandel av transportkostnaden (transportbidraget täcker 10 45 % av transportkostnaderna, beroende på var produktionsstället är beläget). Med transportkostnad avses den kostnad som anges i en fraktsedel eller motsvarande handling och som är beroende av transportavståndet, godsvikt och godsslag samt andra avgifter som direkt kan hänföras till själva transporten. Mervärdesskatt och belopp som betalas tillbaka av transportföretaget som återbäring får inte räknas in i transportkostnaden. (42) Såvitt gäller uttransporter avser transportavstånd den sammanlagda transportsträckan som det aktuella godset fraktas med det billigaste transportsättet (landeller sjövägen) enligt den kortaste vägen mellan produktionsstället eller bearbetningsstället och platserna för kommersiell avsättning. Externa kostnader för miljön beaktas, eftersom beräkningen av merkostnaderna för transporten bygger på tågtransport, när detta är ett alternativ till lastbilstransport. (43) De svenska myndigheterna har vidare åtagit sig att inlämna ingående årliga rapporter för alla regioner där driftstöd kommer att lämnas, innehållande en 8
specifikation av de sammanlagda kostnaderna för den aktuella ordningen och med angivelse av de tio största mottagarna av driftstöd och deras verksamhetssektorer samt vilket stödbelopp var och en av dem mottagit. 5. Sektorsspecifika bestämmelser (punkt 8 och punkt 81 andra strecksatsen i riktlinjerna): (44) Ordningen är inte tillämplig på följande sektorer: Stålsektorn, syntetfibrer och produkter upptagna i bilaga I till EG-fördraget. Transportstödet får heller inte utbetalas till branscher som regleras av specifika statsstödsregler: exempelvis fiske, kol- och varvsindustrin. (45) Något stöd kan enligt ordningen inte lämnas för transport av produkter från företag för vilka det inte finns någon alternativ lokalisering (utvinningsprodukter, vattenkraftverk osv.). 3.2. Intransportbidrag (46) Kommissionen har bedömt bidraget för transport till orter inom stödområdet, när godset utgörs av råmaterial eller halvfabrikat som ska undergå en betydande bearbetning hos mottagaren, på grundval av punkt 80 andra strecksatsen i riktlinjerna. 1. De regioner som har den lägsta befolkningstätheten består av eller hör till regioner på NUTS II-nivå med en befolkningstäthet på 8 invånare/km² eller lägre och inbegriper angränsande mindre områden som uppfyller samma kriterium för befolkningstäthet. (47) Alla regioner som föreslås kunna få intransportbidrag ligger i NUTS IIregionerna SE07 Mellersta Norrland (5,2 invånare/km²) och SE08 Övre Norrland (3,3 invånare/km²), vilket uppfyller kriteriet som rör lägsta befolkningstäthet. 2. Stödet är avsett att förebygga eller minska en fortlöpande avfolkning av regioner med den lägsta befolkningstätheten (48) De svenska myndigheterna betonar betydelsen av denna typ av transportbidrag för de berörda regionerna. De uppger att folkmängden i norra Sverige särskilt i inlandet har minskat kraftigt under många decennier, vilket bland annat beror på att antalet arbetstillfällen har minskat i många branscher. Enligt en rapport från Nordregio 2007 9 om den regionala utvecklingen i de nordiska länderna har denna utveckling fortsatt under de senaste åren allt eftersom befolkningen minskat i de län som är berättigade till transportbidrag. Den framtida utvecklingen av de berörda regionerna är därför beroende av tillgången till arbetstillfällen, vilken i sin tur är direkt beroende av att livskraftiga företag kan överleva eller satsa på de lokala arbetsmarknaderna. I detta sammanhang bör också den sysselsättning som erbjuds befolkningen i de mest glesbefolkade områdena i möjligaste mån svara mot invånarnas olika kompetenser och önskemål. En långsiktigt hållbar utveckling bygger också på att det finns en rimlig balans mellan privat och offentlig sektor. Således är det av stor vikt att näringslivet i de berörda regionerna 9 Nordregio Report 2007:1. 9
är tillräckligt väl diversifierat till sin natur, eftersom befolkningsutvecklingen i norra Sverige i hög grad är beroende av utvecklingen av näringslivet. (49) Eurostatuppgifter som omfattar perioden 1990 2005 bekräftar att de berörda områdena fortlöpande har avfolkats. Den sammanlagda befolkningen för de berörda områdena var 910 000 år 1990, men endast 880 000 år 2005, dvs. en minskning med omkring 30 000 invånare på 16 år. År 2000 hade dessa områden fortfarande en sammanlagd befolkning på 891 500 invånare, vilket visar att avfolkningen fortsätter med 11 500 färre invånare år 2005 än år 2000. (50) För att visa transportbidragets betydelse har de svenska myndigheterna lämnat in resultaten från flera nyligen gjorda studier, som beställts i syfte att utvärdera transportbidragets effekter i de berörda regionerna. (51) Enligt den rapport som konsultfirman Infraplan AB gjort på uppdrag av Verket för näringslivsutveckling 10 är transportbidrag av stor betydelse för Norrlands inland, eftersom det gör det möjligt att upprätthålla underlaget för godstransporter och bidra till att ett utbud av transporttjänster över huvudtaget ska kunna existera. Det har en direkt inverkan på sysselsättningen eftersom det bidrar till att företag kan forttsätta sin verksamhet och ger dessutom förbättrade förutsättningar för att företag ska satsa i norra inlandet. Genom reducerad befolkningsminskning säkras ekonomin och kvaliteten i serviceutbudet och befintliga samhällsinvesteringar kan nyttjas istället för att överges. Infraplan AB har beräknat att det i svenska kommuner finns bostäder, byggnader för arbete och service, transportinfrastruktur och övrig teknisk infrastruktur för i storleksordningen 600 000 900 000 kronor per invånare. Ifall arbete tillgodoses för 100 personer på en viss ort innebär detta i praktiken att cirka 300 personer kan bo kvar (dvs. relationen 1:3), vilket motsvara att befintliga samhällsinvesteringar på 200 miljoner kronor kan nyttjas istället för att överges. (52) Enligt en annan utredning som konsultföretaget Capgemini utfört år 2004 på Näringsdepartementets uppdrag 11, har transportbidraget särskilt betydelse för varuproducerande företag med långa avstånd till leverantörer och kunder. Utan bidraget skulle rörelseresultatet minska hos de undersökta företagen med mellan 17 och 65 %. (53) För många av företagen är transportbidraget i själva verket avgörande för om de går med vinst eller förlust. Detta bekräftades i studier av Infraplan AB och Institutet för tillväxtpolitiska studier 12, där det uppges att transportbidrag i de flesta fall står för 1 3 % av ett företags omsättning, vilket ofta är en betydande del av dess vinst och i vissa fall kan innebära skillnaden mellan vinst och förlust. Exempelvis uppgick bidraget år 2005 sammanlagt till minst 1 % av omsättningen för 23 % av mottagarna. Av de stödmottagare som uppvisade vinst fick fyra av tio minst en tiondel av vinsten från bidraget. En minskning av transportbidraget skulle därför kunna föranleda nedläggning av de minst lönsamma företagen. 10 11 12 Transportbidraget En analys av motiv effekter och alternativ, NUTEK R 2004:15. Driftstöd inom den regionala utvecklingspolitiken. En analys av transportbidragets och de regionalt nedsatta socialavgifternas betydelse för norra Sverige. Statligt stöd till näringslivet, 2005. 10
(54) Enligt de svenska myndigheterna arbetade 40 000 anställda år 2006 i företag som beviljats transportbidrag. Härtill kommer sysselsättningstillfällen som genereras i kringtjänster till dessa företag. Myndigheterna beräknar att en minskad omfattning av transportbidrag torde få klart negativa konsekvenser dels genom direkt påverkan på rekryteringen till de företag som får stöd och, dels genom den negativa multiplikatoreffekt på befolkningsutvecklingen som sysselsättningsminskningen i företagen har (jämför relationen 1:3 som anges ovan). (55) De svenska myndigheterna betonar att intransportbidraget är särskilt viktigt i detta sammanhang eftersom det ger företag som är mindre beroende av de lokala förutsättningarna bättre möjligheter att verka på olika orter och således spelar en viktig roll för att upprätthålla ett diversifierat näringsliv på de lokala arbetsmarknaderna. Intransportbidrag utgör upp till ungefär 15 % av det totala transportbidraget och den största andelen av detta stöd går till företag inom verkstadsindustrin, som för sina produktionsanläggningar inom gleshetsområdet är beroende av långväga transporter av insatsvaror och halvfabrikat för att kunna bedriva sin produktion. Cirka hälften av de drygt 700 företag som erhöll bidrag för transport 2006 fick intransportbidrag. Antalet anställda i de företag som fick intransportbidrag var cirka 24 500, varav cirka 14 000 inom verkstadsindustrin. Ett borttagande av intransportbidraget skulle således slå särskilt hårt mot den verkstadsindustri som bedrivs inom stödområdena. 3. Bidraget är nödvändigt och lämpligt för att förhindra eller minska den fortlöpande avfolkningen (56) Kommissionen anser att de svenska myndigheternas argument visat att intransportbidraget är nödvändigt för att förhindra eller minska den fortlöpande avfolkningen av de aktuella glesbygdsregionerna. (57) Kommissionen konstaterar dessutom att intransportbidraget enligt den anmälda ordningen, liksom uttransportbidraget, i huvudsak uppfyller villkoren i punkt 81 i riktlinjerna. Bidraget tjänar endast som kompensation för merkostnaderna för godstransport inom svenskt område. Bidraget är på förhand objektivt kvantifierbart: det beviljas för transporter för sträckor som överstiger 401 km och beräknas som en procentandel av transportkostnaden (transportbidraget täcker 5 40 % av transportkostnaderna beroende på mottagningsortens belägenhet). Med transportkostnad avses den kostnad som anges i en fraktsedel eller motsvarande handling och som är beroende av transportavståndet, godsvikt och godsslag samt andra avgifter som direkt kan hänföras till själva transporten. Med transportavstånd avses den sammanlagda sträcka som det aktuella godset transporteras med det billigaste transportsättet (land- eller sjövägen) och enligt den kortaste vägen. Dessutom iakttas de sektorsspecifika reglerna. (58) Intransportbidraget är följaktligen även proportionerligt i förhållande till det mål det är avsett att uppnå att förhindra eller minska den fortlöpande avfolkningen. 4. BESLUT (59) Kommissionen har således beslutat att inte resa invändningar mot den anmälda stödordningen Regionalt transportbidrag till den 31 december 2013, eftersom den 11
är förenlig med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i EGfördraget. (60) Kommissionen påminner de svenska myndigheterna om att inlämna årliga rapporter, innehållande en specifikation av de sammanlagda kostnaderna för den aktuella ordningen och med angivelse av de tio största mottagarna av driftstöd (i termer av mottaget stödbelopp) i de berörda regionerna och deras verksamhetssektorer samt vilket stödbelopp var och en av dem mottagit. (61) Dessutom påminner kommissionen de svenska myndigheterna om att alla planer på att ändra stödordningen måste anmälas till kommissionen. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/index.htm. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Faxnummer: (32-2) 296 12 42 Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Neelie Kroes Ledamot av kommissionen 12