Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101 82 E-post marina@marine-monitoring.se www.marine-monitoring.se

Titel Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Lysekil, Sweden Marina Magnusson & Jonatan Hammar Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum December 2011 Beställare COWI AB MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101 82 Mobil 0702 565 551 E-post marina@marine-monitoring.se www.marine-monitoring.se 2

Innehållsförteckning Bakgrund...................................................................... 5 Uppdrag....................................................................... 5 Områdesbeskrivning............................................................. 6 Metodbeskrivning............................................................... 7 Utförande...................................................................... 7 Resultat....................................................................... 10 Utredningsområde Modifierad SSV Ving....................................... 10 Sedimentprofilkamera................................................... 10 Analys av bottenfauna................................................... 11 Utredningsområde 1 väster om Vinga......................................... 13 Sedimentprofilkamera................................................... 13 Bedömning av Miljökvalitet....................................................... 14 Sammanfattning................................................................ 15 Referenser..................................................................... 16 Appendix...................................................................... 16 3

4

Bakgrund Göteborgs Hamn AB avser att söka förnyad dispans enligt 9 kap, miljöbalken för tippning av muddermassor i inre och yttre vattenområden i Göteborg. COWI AB innehar uppdraget att upprätta dispansansökan samt en miljöeffektbeskrivning åt Göteborgs hamn och Marine Monitoring AB kommer att komplettera COWI AB med sin marinbiologiska kompetens i detta ärende. Områden i det yttre vattenområdet som utreds för tippning av muddermassor är SSV Vinga (befintlig tipplats), Modifierad SSV Vinga, Utredningsområde 1 väster om Vinga, Utredningsområde 2 nordväst om Vinga angöring samt område Öster om Värngrund (Figur 1). Denna undersökning avser att utreda de marinbiologiska förhållandena avseende bottenmiljön vid de två mest aktuella lokaliseringsalternativen för tipplats i det yttre vattenområdet. Denna rapport kommer därför endast att fokusera på områdena Modifierad SSV Vinga och Utredningsområde 1 väster om Vinga. Uppdrag Undersökningen avser att dokumentera bottnarnas miljökvalitet i Utredningsområde 1 väster om Vinga samt området Modifierad SSV Vinga. Detta har skett genom fotografering av sedimentprofiler. Även sk bottenfaunahugg har tagits i respektive område, men endast proverna från Modifierad SSV Vinga har i nuläget analyserats då detta område ses som det mest intressanta alternativet. Utöver detta har även prov på ytsedimentet tagits med hjälp av en box-core för kemisk analys samt analys av kornstorlek. Provsvaren för detta berörs ej i denna rapport utan redovisas separat i ett PM (Holm; 2011) framtaget av COWI AB. Mängd tillgänglig bakgrundsdata för respektive område varierar. I utredningsområdet Modifierad SSV Vinga eller i dess omedelbara närhet har flertalet studier gjorts med sedimentprofilkamera inom projektet Säkrare farleder (Nilsson 2002; 2003; 2003; 2004) samt Vingas kontrollprogram (Magnusson 2005; 2008; 2010). Endast ett fåtal av dessa gamla SPI stationer återfinns i utredningsområde 1 väster om Vinga varför undersökningen för detta område är mer omfattande än för Modifierad SSV Vinga. Björköfjorden - GÖTEBORGS HAMN - baskarta Hakefjorden mudderdeponi SSV Vinga mudderdeponi Alternativa områden för nya tipplatser 30 m-kurva 0 2 500 5 000 1 250 m Bilaga 1 Skala 1:80 000 (A3) SWEREF 99 TM Utredningsområde 2 Hakefjorden K:\uppdrag11\163365\16-prj\01-rit\Göteborgs hamn - baskarta_a3.mxd Utredningsområde 1 Modifierad SSV Vinga SSV Vinga Öster Värngrund Figur 1. Karta hämtad från den lokaliseringsutredning som är framtagen av COWI på uppdrag av Göteborgs hamn och som visar alternativa områden för nya tipplatser. Områden som denna undersökning har fokuserat på är utredningsalternativ 1 väster om Vinga och Modiferad SSV Vinga. 5 Askimsfjorden

Nedan beskrivs kortfattat vilken provtagning som har utförts i varje område och vid hur många stationer. Placering av provtagna stationer samt provtagningsutrustning framgår av Tabell 1 och Figur 2. Utredningsområde Modifierad SSV Vinga Fotografering av sedimentprofiler på 3 stationer med 4 replikat/bilder på varje station. Provtagning av bottenfauna med Smith Mc- Intyre-huggare på 3 stationer. Provtagning av ytsediment (0-2 cm) mha en boxcore på 3 stationer för kemiska analyser av organiska tennföreningar metaller, PAH, PCB samt kornstorlek. Utredningsområde 1 väster om Vinga: Fotografering av sedimentprofiler på 9 stationer med 4 replikat/bilder på varje station. Provtagning av bottenfauna med Smith Mc- Intyre-huggare på 6 stationer. Provtagning av ytsediment (0-2 cm) mha en boxcore på 3 stationer för kemiska analyser av organiska tennföreningar, metaller, PAH, PCB samt kornstorlek. Områdesbeskrivning Den befintliga tipplatsen SSV Vinga omfattar ett drygt 3 km 2 stort område som innan tippning påbörjades hade ett varierande djup mellan huvudsakligen 50 och 70 meter. I området finns även ett fåtal naturliga toppar som sträcker sig upp över 30 meters djup. Platsen har under mer än 20 års tid använts för tippning av rena muddermassor och sjömätningar utförda 2010 visar på ett djup som för närvarande är ca 45 meter. Då indikationer finns på att massorna i viss mån flyttar sig ifrån tipplatsen har fyra alternativa platser utretts och två av dessa undersöks härmed närmare. Utredningsalternativet Modifierad SSV Vinga utgörs av ett område inom befintlig tipp, SSV Vinga samt med en utökning i nordvästlig riktning. Det andra alternativet Utredningsområde 1 väster om Vinga är placerat väster om befintlig tipplats och har ett djup som varierar mellan 45-65 m och är till storleken större än den befintliga deponin. Enligt maringeologisk karta framtagen av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) förväntas ackumulationsförhållanden råda inom båda utredningsområdena. VO1.9 VO1(BC)1A Utredningsområde 1 Väster om Vinga VO1.8 VO1.6 VO1.4 VO1.5 VO1.3 VO1.7 VO1.1 VO1(BC)3A VO1(BC)5A VO1.2 Utredningsområde Modifierad SSV Vinga VU.1 VU.3 VU(BC)3A VU.2 VU(BC)2A VU(BC)1A 0 0,5 1 Km Befintlig tipplats SSV Vinga SPI stationer Bottenfauna Bottenfauna + Sediment Äldre SPI stationer Figur 2. Provtagna stationer vid 2011 års undersökning samt staioner som tidigare provtagits med sedimentprofilkamera inom projektet Säkrare Farleder samt Vingas kontrollprogram. Endast SPI stationer provtagna 2011 samt sedimentstationer är namngivna då prover från dessa stationer är analyserade och redovisade; Alla SPI stationer samt bottenfaunahugg tagna i utredningsområde Modifierad SSV Vinga redovisas i denna rapport och sedimentdata i Holm (2011). 6

Metodbeskrivning Vid denna undersökning användes ett flertal olika metoder såsom; sedimentprofilkamera, bottenhuggare och box-core för sedimentprovtagning. Men då endast resultaten från fotograferingen av sedimentprofiler samt provtagning med bottenhuggare beskrivs och diskuteras i denna rapport redovisas endast dessa metoder i detalj. Sedimentprofilkamera (SPI) SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan drygt 30 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Fotografering av vertikala profiler av sedimentet sker med en sedimentprofilkamera (SPI) som sakta sänks mot botten. Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 16 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av bilderna direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. För att få en säkrare analys förstärks kontraster och färger i Photoshop CS4 Extended (Adobe) Figur 3. Illustrerar skillnaden mellan en bild som inte är databehandlad till vänster och en som är kontrastförstärk i Photoshop till höger innan analys kan ske. innan bildanalys sker (Figur 3). De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Bilden genomgår därefter en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. Beräkningar av längder och ytor i bilderna kan genomföras med hög precision. Bilderna kan därefter tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQindex (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000). Undersökningar i kustområden i Skagerrak har vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). Användandet av SPI medför att större områden effektivt kan inventeras med avseende på bottens miljöstatus. Vidare möjliggör det att både direkta (exempelvis effekter av muddertippning alternativt trålskador) och indirekta (effekter på bottendjur) effekter kan studeras med samma metod. SPI medger dock inte artbestämning av bottendjur utan för att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. Bottenfaunaprovtagning Kvantitativ provtagning av bottenfauna utfördes med en huggare av modellen Smith McIntyre som med ett standardiserat mått som hämtar upp en 0,1 m 2 stor del av bottenytan med dess organismer. På varje station togs ett hugg vars organismer bestämdes till art, vikt och antal. Bottenhugg ger således flera olika kvantitativa mått på bottenfaunans tillstånd och artsammansättning och innebär därmed ett kvantitativt mått på både funktionell och artmässig biodiversitet samt potentiell födoresurs. Varje prov behandlades separat och sållades genom ett 1 mm såll. Därefter fixerades proverna och fördes till laboratorium för taxonomisk bestämning, räkning av individer samt bestämning av biomassa. All provtagning 7

och analys av bottenfauna och sediment utfördes utifrån Naturvårdsverkets metodbeskrivningar: mjukbottenlevande makrofauna, kartering (Naturvårdsverket 2006); metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö (Leonardsson 2004). Utförande Provtagningen genomfördes den 13 och 16 maj 2011 med hjälp av forskningsfartyget R/V Skagerak. Inom utredningsområde 1 väster om Vinga besöktes nio utslumpade SPI stationer och på varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Därutöver undersöktes även sex bottenfaunastationer med ett hugg på varje station och på Tabell 1. Stationsbeteckning, positioner, djup för provtagna stationer samt utrustning som har använts vid provtagningen, från vänster; sedimentprofilkamera, boxcore för sedimentprovtagning och SmithMcIntyre huggare för provtagning av bottenfauna. Område Station Utrustning WGS 84 RT90 Djup Latitud Longitud X-koordinat Y-koordinat (m) VU.1 SPI 57 36.843' 11 33.066' 1245840 6395644 57,5 VU.2 SPI 57 37.048' 11 33.827' 1246621 6395976 49,5 VU.3 SPI 57 37.383' 11 33.055' 1246887 6396583 53,5 VU(BF)1 Smith McIntyre 57 36.667' 11 33.317' 1246069 6395302 56,3 VU(BF)2 Smith McIntyre 57 36.985' 11 33.394' 1246183 6395886 53,5 VU(BF)3 Smith McIntyre 57 37.285' 11 34.147' 1246967 6396396 50,0 VU(BC)1A Box Core 57 36.667' 11 33.307' 1246059 6395302 57,4 VU(BC)2A Box Core 57 36.988' 11 33.405' 1246194 6395891 53,3 VU(BC)3A Box Core 57 37.274' 11 34.191' 1247009 6396372 49,8 Utredningsområde Modifierad SSV Vinga Utredningsområde 1 Väster om Vinga VO1.1 SPI 57 36.568' 11 31.067' 1243819 6395259 72,0 VO1.2 SPI 57 36.868' 11 31.474' 1244259 6395790 70,0 VO1.3 SPI 57 36.925' 11 30.560' 1243356 6395953 75,0 VO1.4 SPI 57 37.315' 11 30.872' 1243712 6396656 70,5 VO1.5 SPI 57 37.383' 11 31.454' 1244299 6396746 65,0 VO1.6 SPI 57 37.805' 11 30.375' 1243276 6397596 69,0 VO1.7 SPI 57 37.938' 11 31.170' 1244082 6397793 65,0 VO1.8 SPI 57 38.253' 11 30.683' 1243635 6398407 67,0 VO1.9 SPI 57 38.461' 11 30.153' 1243132 6398826 66,0 VO1(BF)1 Smith McIntyre 57 38.383' 11 30.909' 1243875 6398634 75,7 VO1(BF)2 Smith McIntyre 57 38.008' 11 30.461' 1243385 6397967 65,4 VO1(BF)3 Smith McIntyre 57 37.629' 11 31.152' 1244028 6397221 65,5 VO1(BF)4 Smith McIntyre 57 37.240' 11 30.616' 1243449 6396533 74,3 VO1(BF)5 Smith McIntyre 57 36.968' 11 31.183' 1243981 6395993 71,0 VO1(BF)6 Smith McIntyre 57 36.550' 11 31.696' 1244443 6395186 71,0 VO1(BC)1A Box Core 57 38.391' 11 30.908' 1243875 6398649 73,3 VO1(BC)3A Box Core 57 37.622' 11 31.122' 1243997 6397210 66,2 VO1(BC)5A Box Core 57 36.970' 11 31.172' 1244088 6397852 71,3 8

Faktaruta 1 - Analys av bottnens miljökvalitet med sedimentprofilkamera (SPI) I slutet på 1970-talet utvecklades en generell, internationell modell, den sk Pearson & Rosenberg modellen, för att beskriva marina bottnars kvalitet samt förändringar av faunan i tid eller rum. Denna modell har visat sig vara användbar för att beskriva hur artdiversiteten hos bottenfaunan förändras i relation till olika typerna av stress, t.ex. organisk belastning, syrebrist och mekanisk störning som trålning och muddringsarbeten. För att kunna uppskatta graden av stress hos bottenfaunasamhällen beräknas ett bentiskt kvalitetsindex (BQI) som är uppbyggt av tre faktorer; proportionen mellan känsliga och toleranta arter, antal arter och antal individer. Att analysera bottenfaunaprover är mycket tidsödande. Ett index för att bestämma miljökvaliteten hos mjukbottenfaunasamhällen (BHQ-index) utifrån sedimentprofilbilder (SPI) har därför utvecklats. Metoden har flera fördelar, bland annat genom att det går snabbt att provta och analysera bilderna i relation till BHQ-indexet. Detta gör metoden betydligt billigare än traditionell teknik med analys av bottenfaunasamhällen. Vidare ger metoden en integrerad bild av sedimentets syreförhållanden, vilka avspeglar djurens aktivitet under en längre tidsperiod. Djup >20m 20m Foton av sedimentprofiler visar dessutom en mycket god överensstämmelse med Pearson & Rosenberg modellen, eftersom analysen av bilderna integrerar sedimentets syreförhållanden och faunans aktiviteter, dvs. ju större del av sedimentet som är oxiderat, desto fler funktionella djurgrupper finns det i bottnen (Nilsson and Rosenberg, 2000). Detta medför att BHQ är direkt jämförbart med det bentiska kvalitetsindexet (BQI). Från det framräknade BHQ- eller BQI- indexet kan man sedan klassificera bottenmiljön efter olika successionsstadier, vilket kan användas för tillstånds klassningen av miljön enligt EU:s vattendirektiv enligt ett förslag utarbetat av Rosenberg et al. (2004). Formel för att beräkna Bentisk Habitat Kvalitets index (BHQ) och analyserade strukturer i sedimentprofilsbilderna. BHQ= A+ B+C, där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) stukturer under sedimentytan och (C) djupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. A: På sedimentytan Fekalier 1 Rör små 1 eller Rör stora 2 Födogrop 2 B: Under sedimentytan Infauna 1 Djurgång #1-3 1 eller Djurgång >3 2 Födoficka 5cm djup 1 eller Födoficka >5cm djup 2 C: RPD 0 cm 0 0,1-1,0 cm 1 1,1-2,0 cm 2 2,1-3,5 cm 3 3,6-5,0 cm 4 >5,0 cm 5 Summering av BHQ-index = (1+2+2+1+2+2+5) SA+SB+SC Variablerna som använts för att beskriva BHQ-indexet är sådana att de skall vara lätta att tolka från sedimentprofilbilderna, samt att de skall spegla bottnens kvalitet på ett objektivt sätt. Variablerna är fördelade inom tre grupper; (A) ytstrukturer, (B) strukturer i sediment och (C) oxidationsdjupet (RPD), dvs. djupet i sedimentet där färgövergången mellan det bruna oxiderade och det svarta reducerade skiktet förekommer. Oxiderat Reducerat Djup >20m 20m Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig I figuren visas orginalteckningen av de olika successionsstadierna, motsvarande sedimentprofilbilder, och föreslagen klassning utifrån EU:s vattendirektiv med angivna gränser för BHQ- och BQI-indexet för de 2 djupintervallen som klassningen stratifierats utifrån. Tekniken hos en sedimentprofilkameran kan, liknas vid ett upp-och-nervänt periskop. Sedimentprofilbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. 9

tre av dessa togs även ytsediment med hjälp av en boxcore för senare analys av kornstorlek och eventuella föroreningar i sedimentet. I utredningsalternativet Modifierad SSV Vinga besöktes tre utslumpade SPI stationer och på varje station togs 4 replikat. Även i detta område undersöktes bottenfaunan men endast med tre stationer med ett hugg på varje. På alla bottenfaunastationer togs även ytsediment med hjälp av en boxcore för senare analys av kornstorlek och eventuella föroreningar i sedimentet. Positioner för alla stationer framgår av Tabell 1. Sedimentprofilsbilderna analyserades med avseende på sedimentets oxidationsstatus samt bottendjurens aktivitet i och på sedimentet. Från dessa variabler beräknades BHQ, vilket kan visa på eventuell biologisk störning samt sammansättningen av den funktionella biodiversiteten, dvs variationer av bottenfaunans aktivitet såsom grävning och omrörning (bioturbation) i sedimentet, transport av syrerikt vatten, produktion av fekalier, etc. En miljökvalitetsbedömning görs därefter med avseende på bottenmiljöns kvalitet i relation till EU:s Vattendirektiv enligt ett förslag utarbetat av Rosenberg et al. 2004. För en mer utförlig beskrivning av SPI-teknik och EU:s Vattendirektiv se Faktaruta 1. Resultat Syftet med detta uppdrag är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler samt provtagning av bottenfauna. All klassificering av bottenkvalitén sker i enlighet med EU:s Vattendirektiv (Faktaruta 1). Som nämnts tidigare så kommer resultat från sedimentprofilundersökningen i båda utredningsområdena samt bottenfauna från alternativet Modifierad SSV Vinga att diskuteras i detalj på kommande sidor. Utredningsområde Modifierad SSV Vinga Sedimentprofilkamera Inom utredningsområdet Modifierad SSV Vinga fotograferades tre stationer med sedimentprofilkamera (Figur 4) och på varje station togs fyra bilder/replikat. Bottnens miljöstatusen bedöm- VU1 VU2 VU3 I R Dg Fg Ff I Ff Figur 4. En sedimentprofilbild från varje provtagen station i utredningsalternativet Modifierad SSV Vinga. Bilden från station VU 1 visar på en botten med ett något mjukare sediment än övriga stationer, dvs vattenhalten är högre vilket medför att kameran sjunker ner mer i sedimentet. I bilden ses ett flertal olika strukturer såsom födoficka (Ff), infauna (I) och djurgångar (Dg); BHQ var i medeltal för denna station 9,0 och stationen klassas som god enligt EU:s Vattendirektiv. Bilden från station VU2 visar på en skadad bottenmiljö där en fåra orsakad av ett trålbord har bildats. Infauna som blandar om sedimentet och bildar strukturer såsom djurgångar, födofickor samt en födogrop (Fg) har dock bidragit till att reparera skadan och bottenkvaliteten på denna staton har, trots tidigare trålning, ett medel BHQ på 10,8 vilket innebär en god statusklassning. Station VU3 visar på en bottenmiljökvalitet som klassas som hög och denna station har ett medel BHQ på 11,5. I bilderna från denna station kan de flesta strukturer ses, exempelvis djurgångar, små rör på ytan (R), infauna, födofickor och födogropar. 10

Tabell 2. BHQ (Benthic Habitat Quality-index) ± SD (n=4) för stationer fotograferade med en sedimentprofilkamera inom de båda undersökta utredningsalternativen.- Område Utredningsområde Modifierad SSV Vinga Station BHQ±SD Tillstånds klass VU.1 9,0±1,7 God VU.2 10,8±1,5 God VU.3 11,5±2,1 Hög VO1.1 11,0±1,7 God VO1.2 11,3±1,0 Hög VO1.3 8,5±1,3 God VO1.4 12,3±1,5 Hög Utredningsområde 1 VO1.5 9,8±1,3 God Väster om Vinga VO1.6 8,5±1,3 God VO1.7 10,3±1,0 God VO1.8 9,5±1,0 God VO1.9 8,5±1,3 God des till god på två stationer och hög på en station (Tabell 2; Figur 8). I flertalet av bilderna sågs strukturer i sedimentet såsom, djurgångar, födofickor (syresatta håligheter) och födogropar (hålighet med förbindelse upp till sedimentytan). Även infauna (djur i sedimentet) och maskrör som stack upp ur sedimentet förekom i de flesta bilderna. På alla stationer återfanns även ett väl syresatt sediment vilket är kännetecknade för en bra bottenmiljö. Även bottenmiljön vid station VU2 som uppvisade tidigare trålskador klassas som god. Trålskador uppstår när trålen dras över havsbottnen genom att trålborden, som har till uppgift att spänna ut öppningen på trålen, gräver djupa fåror i sedimentet. Dessa fåror kan tydligt ses i SPI bilderna. Analys av bottenfauna För att kunna göra en bedömning av bottenmiljöns status i enlighet med EU:s Vattendirektiv har ett s.k. BQI (Benthic Habitat Quality) index beräknats för stationer provtagna inom alternativet Modiferad SSV Vinga. BQI baseras på en objektiv bedömning av den relativa förekomsten av känsliga respektive tåliga arter i bottenfaunan. Enligt anvisningar i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning skall bedömningar inte göras för enskilda stationer eller hugg utan bedömningen skall alltid utgå ifrån minst fem hugg i området som skall statusklassas. Vidare har man av försiktighetsskäl valt att använda sig av 20-percentilen för medelvärdet av BQI vid klassificering av ett områdes miljöstatus. Klassningen av alternativ Modifierad SSV Vinga har utgått från detta men är beräknad på endast tre hugg, och utifrån detta klassas det provtagna området som en måttlig miljöstatus, även om två av huggen visar en god status. Djupet vid provtagningen av bottenfauna i alternativet modifierad Vinga varierade från 50 till 56 meters djup. Huggaren för analys av bottendjur var full vid alla provtagningar, vilket indikerar ett provtagningsdjup ner till drygt 15 cm i sedimentet. Substratet var likartat vid alla tre stationerna dvs lera med inslag av silt och ett relativt högt vatteninnehåll. Sedimentytan var ljusbrun vilket tyder på att sediment är väl syresatt. I de tre bottenfaunahuggen påträffades totalt ca 1300 individer med en biomassa av 135 g fördelade på totalt 36 arter/taxa. Individantalet varierade mellan 356 och 513 individer per station. Variationen i individantal beror huvudsakligen på förekomsten av de dominerande arterna ormstjärnorna Amphiura filiformis och Amphiura chiajei samt den depositionsätande musslan Abra nitida. Dessa arter föredrar alla ett lerigt substrat. En annan art som förekom i mer än 30 individer var havsborstmasken Pholoe sp. som är en rovlevande havsborstmask. Inga rödlistade arter hittades och antalet arter per station varierade mellan 22 och 30 med ett medel av 26 arter per station. Antal arter, antal individer och biomassa (per 0,1 m2) av bottenfaunan redovisas i detalj i Appendix 3 för de olika stationerna tillsammans med BQI, klassificering, substrat och djupangivelser. Arterna har även fördelats och analyserats utifrån deras födostrategi samt vilken djurgrupp de tillhör (Figur 5 och 6). De huvudsakliga födostrategier som har påträffats är ytliga depositionsätare (dep), alternativt grävande depositionsätare (sub) vilka båda äter av nedfallet organisk material. Sedan finns arter som är predatorer (pre) och filtrerare (sus). Filtrerare äter de partiklar som de aktivt kan filtrera ut ur vattenmassan. Vissa arter tillhör mer än en födostrategisk grupp och varierar sin födostrategi utifrån dess livsmiljö. Exempelvis kan ormstjärnan A. filiformis vara antigen en depositionsätare alternativt en passiv suspensionsätare (dep/psus) och sjöborren Brissopsis lyrifera är både en ytlig och grävande depositionsätare (dep/sub). Vanligen är ringmaskar antigen predatorer eller depositionsätare, blötdjur är oftast filtrerare eller 11

depositionsätare och tagghudingar kan vara predatorer, depositions- alternativt suspensionsätare. Djurgrupperna som arterna har delats in i är ringmaskar (Annelida), blötdjur (Mollusca), kräftdjur (Crustacea), samt tagghudingar (Echinodermata). Analysen av födostrategier visar att ytliga depositionsätare (dep) är dominerande bland arterna med 43% därefter kommer predatorer (pre) samt grävande depositionsätare (sub) med 24 respektive 22% av alla arter. Ytliga depositionsätare är även dominerande när det gäller individantalet med 64%, därefter kommer ormstjärnan Amphiura filiformis (dep/psus)som kan alternera mellan att vara en ytlig depositionsätare och en passiv suspensionsätare med 24%. När det gäller biomassan så domineras denna av ett fåtal, men stora, sjöborrar av arten Brissopsis lyrifera som kan vara både ytliga och grävande depositionsätare (dep/sub). Resultatet av födostrategianalysen visar på arter som föredragsvis återfinns i eller på ackumulationsbottnar. Analysen av djurgrupper visar att ringmaskar och blötdjur är dominerande med 62 respektive 19% av alla arter. Men när det gäller individantal så är det framförallt tagghudingarna som är dominerande med 50% tillföljd av den höga förekomsten av ormstjärnan Amphiura filiformis. På grund av en riklig förekomst av musslan Abra nitida hör även djurgruppen blötdjur till de dominerande när det gäller individantal. Men då denna är en relativt lätt mussla så ses inte samma genomslag i biomassa där hela 93% utgörs av tagghudingar. Tagghudingarna innefattar 624 individer av ormstjärnor samt några stora sjöborrar vars gemensamma vikt uppgår till 56 g. Figur 5. Procentuell fördelning av arter, individer och biomassa inom olika födostrategier för all analyserad bottenfauna inom alternativet Modifierad SSV Vinga. De huvudsakliga födostrategierna är ytliga depositionsätare (dep), grävande depositionsätare (sub), predatorer (pre) och filtrerare (sus). Vissa arter tillhör mer än en födostrategisk grupp exempelvis kan ormstjärnan Amphiura filiformis vara antigen en depositionsätare alternativt en passiv suspensionsätare (dep/psus) och sjöborren Brissopsis lyrifera är både en ytlig och grävande depositionsätare (dep/sub). Figur 6. Procentuell fördelning av arter, individer och biomassa inom de fyra djurgrupperna ringmaskar (Annelida), kräftdjur (Crustacea), blötdjur (Mollusca) och tagghudingar (Echinodermata) för all analyserad bottenfauna inom alternativet Modifierad SSV Vinga. 12

Utredningsområde 1 väster om Vinga Sedimentprofilkamera Inom Utredningsområde 1 väster om Vinga fotograferades totalt nio stationer på ett djup mellan 65 och 75 meter, med fyra bilder/replikat på varje station (Figur 7). Bottnens miljöstatusen bedömdes huvudsakligen till god utom på två stationer där den klassades som hög (Tabell 2; Figur 8). Även i detta området fiskas det med trål och en del äldre trålskador kunde ses vid ett fåtal stationer. Vid de flesta stationerna ses en matta av ormstjärnor som sticker upp sina armar ur ytsedimentet. Detta bekräftades även ute i fält då ytan i de sedimentboxar som togs upp på däck ofta var täckta av ett ljusbrunt väl syresatt sediment som mängder av armar av ormstjärnor stack upp ur. Vid sållning av de bottenfaunaprover som togs upp i området visade sig sållresterna också innehålla stora mängder av ormstjärnorna Amphiura chiajei och Amphiura filiformis. A. chiajei är en depositionsätare och ses ofta med armarna utbredda på sedimentytan medan A. filiformis är vanligen en suspensionsätare som äter av partiklar som förekommer i vattnet. De ses därför oftast med armar uppsträckta i vattnet. Båda dessa arter kan leva i samma miljö och är vanligt förekommande på ackumulationsbottnar. Nämnas kan också att strukturen på sedimentytan var mycket klumpig ca 10 cm ner i sedimentet i en av de boxcorer som togs upp till ytan i den norra delen av utredningsområdet. Denna klumpiga struktur ses ofta hos tippade muddermassor och kan tyda på en oavsiktlig alternativt otillåten dumpning av muddermassor. VO1.3 VO1.4 VO1.7 Or Or I I Ff Fg Dg Figur 7. En sedimentprofilbild vardera från tre utvalda stationer från Utredningsområde 1 väster om Vinga. I bilderna ses infauna (I) samt ett flertal olika strukturer såsom djurgångar (Dg), födofickor (Ff) och en födogrop (Fg). Notera även att armarna från ormstjärnor sticker upp ur sedimentet vid alla tre stationerna. Bilderna visar även på ett väl syresatt sediment där infaunans omrörning av sedimentet har fört ner syre djupt nere i botten vilket ses som ljusbruna partier eller strimmor. BHQ för dessa stationer (dvs ett medel för fyra replikat/bilder) varierar mellan 8,5-12,3 och bottnens miljökvalitet klassa enligt EU:s Vattendirektiv som minst god. 13

Bedömning av bottnens miljökvalitet Miljökvaliteten i de provtagna områdena är huvudsakligen klassad som god enligt EU:s Vattendirektiv. Dock finns det några stationer; två i utredningsområde 1 väster om Vinga och en station i området modifirad Vinga, där bottnens miljökvalitet klassas som hög (Figur 8 och Tabell 2). Resultaten i denna studie är liknande tidigare uppmätt bottenkvalitet för stationer inom området som har provtagits vid tidigare undersökningar (Nilsson 2003; 2003; 2004 och Magnusson 2005; 2008; 2010). Sammantaget så finns det sju stationer som vid något eller några tillfällen under perioden 2002-2010 har fotograferats med sedimenetprofilkamera och som alla har uppvisat en god bottenmiljöstatus i enligthet med EU:s Vattendirektiv. Den senaste undersökningen med SPI kamera som gjordes i området är från 2009-2010 (Magnusson 2010). I denna studie fotograferades totalt 22 stationer varav alla stationer utom en visade på en god bottenmiljökvalitet. Av dessa 21 stationer med god status återfanns fyra stationer inom utredningsområdet Modifierad SSV Vinga och två stationer inom Utredningsområde 1 väster om Vinga. Den station som 2009 visade en måttlig status återfinns ca 3 km väster om området Modifierad SSV Vinga. Analys av bottenfauna i alternativet Modifierad SSV Vinga visade likartade resultatet då två stationer visade på en god status och en station (VU3) visade på en måttlig status. Den goda bottenkvaliten i området tyder på ett diverst artsamhälle som har alla förutsättningar att beroende på störningens omfattning, återkolonisera och syresätta ett stört område inom en relativt kort tidsperiod. Exempelvis har tidigare undersökningar vid tipplats SSV Vinga visat att sedimentet på stationer med måttliga mängder nypålagrat sediment (c:a 10 cm) var koloniserade och syresatta på nytt efter sex månader. Denna process fortsatte sedan och kunde observeras vid samtliga lokaler som övertäcktes av muddermassor under projektet Säkrare Farleders gång. Att deponin SSV Vinga ligger på en ackumulationsbotten är sannolikt en bidragande orsak till den relativt snabba återhämtningen av botten. 8,5 Utredningsområde 1 Väster om Vinga 9,5 8,5 10,3 2004 Utredningsområde Modifierad SSV Vinga 12,3 9,8 2010 8,5 11,3 2010 11,0 11,5 200910,8 9,0 2009 2009 2009 0 0,5 1 Km Befintlig tipplats SSV Vinga SPI stationer Äldre SPI stationer Bottenfauna Figur 8. BHQ-index i medeltal för varje station fotograferad 2011 samt analyserade bottenfaunastationer och där färgen på symbolen för stationen indikerar vilken tillståndsklass, enligt EU:s vattendirektiv, som varje station tillhör (Blå; Hög status, Grön; God status, Gul; Måttlig status). Även stationer som tidigare har fotograferats med SPI kamera är illustrerade i kartbilden, för dessa anges senaste provtagningsåret istället för BHQ värdet, däremot framgår stationens tillståndsklass även här via färgen på stationssymbolen. 14

Sammanfattning Bottnens miljökvalitet i området Modifierad SSV Vinga klassas utifrån fotografering av sedimentprofiler och enligt Vattendirektivet som god. Inga rödlistade arter hittades i bottenfaunaproverna från området Modifierad SSV Vinga. Bottnens miljökvalitet i alternativet Utredningsområde 1 väster om Vinga klassas enligt Vattendirektivet som god. Genomgående för båda utredningsalternativen var ett ljust och väl syresatt sediment bestående av huvudsakligen lera med litet inslag av silt och ofta med stora mängder av ormstjärnorna A. chiajei och A. filiformis. 15

Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Holm, L., 2011, Utvärdering av analysresultat avseende sedimentkemi och kornstorleksfördelning vid Modifierad SSV Vinga och Utredningsområde 1, maj 2011.; Göteborgs hamn, COWI Magnusson, M., 2010, Fotograferingar av sedimentprofiler vid mudderdeponin vid Vinga 2009; Göteborgs hamn Magnusson, M., 2008, Kontrollprogram för mudderdeponien vid Vinga 2007; Göteborgs hamn Magnusson M., 2005, Kontrollprogram för mudderdeponien vid Vinga 2005; Göteborgs hamn Nilsson, H. C., 2004, Kontrollprogram för muddertippning vid Vinga; 5.2.5 Sedimentation 2004-09. Projekt Säkrare Farleder. Nilsson, H. C., 2003, Kontrollprogram för muddertippning vid Vinga; 5.2.5 Sedimentation 2003-08. Projekt Säkrare Farleder. Nilsson, H. C., 2003, Kontrollprogram för muddertippning vid Vinga; 5.2.5 Sedimentation 2003-06. Projekt Säkrare Farleder. Nilsson, H. C., 2002, Kontrollprogram för muddertippning vid Vinga; 5.2.5 Sedimentation. Projekt Säkrare Farleder. Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid 249-264 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid 139-149 Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid 229-311 Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spcies-abundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49:728-739 Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53 Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2011 Appendix 2 - Analys av SPI, 2011 Appendix 3 - Analys av Bottenfauna 16

APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2011 Datum Utredningsområde Station Besöks ID Djup Latitud Longitud X Y BHQ index SD BHQ 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga VU.1 1054 57.5 57 36,843 11 33,066 6395644 1245840 9.0 1.7 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga VU.2 1053 49.5 57 37,048 11 33,827 6395976 1246621 10.8 1.5 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga VU.3 1052 53.5 57 37,383 11 33,055 6396583 1246887 11.5 2.1 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.1 1055 72.0 57 36,568 11 31,067 6395259 1243819 11.0 1.7 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.2 1056 70.0 57 36,868 11 31,474 6395790 1244259 11.3 1.0 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.3 1057 75.0 57 36,925 11 30,560 6395953 1243356 8.5 1.3 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.4 1058 70.5 57 37,315 11 30,872 6396656 1243712 12.3 1.5 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.5 1059 65.0 57 37,383 11 31,454 6396746 1244299 9.8 1.3 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.6 1060 69.0 57 37,805 11 30,375 6397596 1243276 8.5 1.3 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.7 1061 65.0 57 37,938 11 31,170 6397793 1244082 10.3 1.0 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.8 1062 67.0 57 38,253 11 30,683 6398407 1243635 9.5 1.0 2011-05-16 1 väster om Vinga VO1.9 1063 66.0 57 38,461 11 30,153 6398826 1243132 8.5 1.3 Sida 1 av 1 17

APPENDIX 2 ANALYS AV SPI 2011 Datum Område Besöks Bild Fekalier Stora Små Födo- Infauna Djur- Födo- RPD ID rör rör grop gång ficka BHQ Pen. Anm. 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1054 VU1.1.jpg 1 0 2 0 1 5 8.3 2.4 10 12.5 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1054 VU1.2.jpg 1 0 1 0 0 4 0 2.3 7 17 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1054 VU1.3.jpg Överpenetrerad 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1054 VU1.4.jpg 1 0 1 0 1 4 20.7 2.6 10 20.5 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1053 VU2.1.jpg 1 0 8 0 1 6 9.6 1.8 9 13.5 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1053 VU2.2.jpg 1 0 2 2 1 6 0 3.5 10 13 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1053 VU2.3.jpg 1 0 0 2 1 3 15 6.1 12 12 Gammal trålskada 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1053 VU2.4.jpg 1 0 10 0 1 5 5.9 7.2 12 12 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1052 VU3.1.jpg 1 0 6 0 1 4 13.1 5.3 12 13.5 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1052 VU3.2.jpg 1 0 2 2 1 5 8.3 7.9 14 13.5 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1052 VU3.3.jpg 1 0 7 0 1 3 0 5.3 9 12.5 2011-05-13 Modifierad SSV Vinga 1052 VU3.4.jpg 1 0 4 0 1 4 9.2 5 11 13 2011-05-16 1 väster om Vinga 1055 VO1.1.1.jpg 1 0 3 2 0 4 10.2 5.1 13 16 Gammal trålskada 2011-05-16 1 väster om Vinga 1055 VO1.1.2.jpg 1 0 0 0 1 4 14.8 4 10 16.5 Små lerklumpar 2011-05-16 1 väster om Vinga 1055 VO1.1.3.jpg 1 0 2 0 1 4 11.7 3.2 10 15 2011-05-16 1 väster om Vinga 1055 VO1.1.4.jpg Störd, Ormstjärnor 2011-05-16 1 väster om Vinga 1056 VO1.2.1.jpg 1 0 14 2 1 3 10.4 2.5 11 12 Ormstjärnor, lite smearing 2011-05-16 1 väster om Vinga 1056 VO1.2.2.jpg 1 0 2 2 1 4 8.1 3.4 12 13.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1056 VO1.2.3.jpg 1 0 3 0 1 4 0 5.1 10 14 2011-05-16 1 väster om Vinga 1056 VO1.2.4.jpg 1 0 1 2 1 5 10.2 3.3 12 14 2011-05-16 1 väster om Vinga 1057 VO1.3.1.jpg 1 0 6 0 1 4 11.5 2.5 10 16.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1057 VO1.3.2.jpg 1 0 6 0 1 3 14.5 1.6 8 15 2011-05-16 1 väster om Vinga 1057 VO1.3.3.jpg 1 0 1 0 1 4 15 1.7 9 16 2011-05-16 1 väster om Vinga 1057 VO1.3.4.jpg 1 0 3 0 1 3 0 3.3 7 19 2011-05-16 1 väster om Vinga 1058 VO1.4.1.jpg 1 0 3 0 1 6 15.3 4.1 11 15 2011-05-16 1 väster om Vinga 1058 VO1.4.2.jpg 1 0 1 2 1 4 16.7 5.1 14 17 Gammal trålskada 2011-05-16 1 väster om Vinga 1058 VO1.4.3.jpg 1 0 11 2 1 5 4.5 2.8 11 13 2011-05-16 1 väster om Vinga 1058 VO1.4.4.jpg 1 0 3 2 1 5 10.1 4 13 14 2011-05-16 1 väster om Vinga 1059 VO1.5.1.jpg 1 0 5 0 1 5 0 3.2 8 16 2011-05-16 1 väster om Vinga 1059 VO1.5.2.jpg 1 0 4 2 1 5 0 3.8 11 13.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1059 VO1.5.3.jpg 1 0 2 0 1 5 13.3 2.8 10 13.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1059 VO1.5.4.jpg 1 0 5 2 1 5 0 2.8 10 15 2011-05-16 1 väster om Vinga 1060 VO1.6.1.jpg 1 0 7 0 1 4 14.6 2.4 10 15 2011-05-16 1 väster om Vinga 1060 VO1.6.2.jpg 1 0 5 0 0 3 9.9 1.3 7 17 2011-05-16 1 väster om Vinga 1060 VO1.6.3.jpg 1 0 3 0 0 3 16.2 2.2 8 16.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1060 VO1.6.4.jpg 1 0 4 2 1 3 12.5 0.9 9 13 2011-05-16 1 väster om Vinga 1061 VO1.7.1.jpg 1 0 13 0 1 4 4.2 2.5 9 16 2011-05-16 1 väster om Vinga 1061 VO1.7.2.jpg 1 0 2 0 0 5 7.9 5.9 11 13.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1061 VO1.7.3.jpg 1 0 3 0 1 5 6.3 2.8 10 11 2011-05-16 1 väster om Vinga 1061 VO1.7.4.jpg 1 0 5 2 1 6 0 4.9 11 15 2011-05-16 1 väster om Vinga 1062 VO1.8.1.jpg 1 0 3 0 1 3 6.8 2.3 9 15.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1062 VO1.8.2.jpg 1 0 2 0 0 4 9.8 2.9 9 14.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1062 VO1.8.3.jpg 1 0 2 0 1 4 10.7 3.7 11 17 Gammal trålskada 2011-05-16 1 väster om Vinga 1062 VO1.8.4.jpg 1 0 1 0 0 4 12.1 2.5 9 16.5 2011-05-16 1 väster om Vinga 1063 VO1.9.1.jpg 1 0 4 2 1 3 4 2.1 10 10 2011-05-16 1 väster om Vinga 1063 VO1.9.2.jpg 1 0 1 2 1 2 0 2.2 9 12 2011-05-16 1 väster om Vinga 1063 VO1.9.3.jpg 1 0 2 0 1 5 0 3.2 8 14 2011-05-16 1 väster om Vinga 1063 VO1.9.4.jpg 1 0 1 0 0 3 0 4.8 7 11 Sida 1 av 1 18

APPENDIX 3 ANALYS AV BOTTENFAUNA FRÅN OMRÅDET MODIFIERAD SSV VINGA Modifierad SSV Vinga Station VU(BF)1 Station VU(BF)2 Station VU(BF)3 Datum: 2011-05-13 Position Position Position Djup: 50-56 WGS 84 RT 90 WGS 84 RT 90 WGS 84 RT 90 Bottentyp: Lera med inslag av silt N57 36,667 X 6395302 N57 36,985 X 6395886 N57 37,285 X 6396396 Fyllnadsgrad: Full E11 33,317 Y 1246069 E11 33,394 Y 1246183 E11 34,147 Y 1246967 Svavel: Nej Djup: 56 m Djup: 54 m Djup: 50 m Huggare: Smith-McIntyre Latinsk namn Födostrategi * antal/0,1m 2 g våtvikt/0,1m 2 antal/0,1m 2 g våtvikt/0,1m 2 antal/0,1m 2 g våtvikt/0,1m 2 Annelida (ringmaskar) Ampharete lindstroemi Dep - - - - 1 0.006 Ampharete sp. (juvenil) Dep - - - - 1 0.004 Anobothrus gracilis Dep 2 0.042 - - 1 0.002 Diplocirrus glaucus Dep 3 0.018 1 0.001 4 0.012 Goniada maculata Pre 2 0.064 1 0.015 - - Heteromastus filiformis Sub 1 0.001 - - - - Levinsenia gracilis Sub 2 0.001 - - - - Lumbrineris tetraura Pre 2 0.005 2 0.024 - - Myriochele oculata Dep 4 0.006 1 0.003 7 0.007 Nephtys incisa Pre 1 0.107 2 0.130 6 0.352 Ophiodromus flexuosus Pre 1 0.129 - - 1 0.017 PecCnaria belgica Sub - - 2 0.003 3 0.002 PecCnaria sp. (juvenil) Sub 1 0.001 - - - - Philine aperta Pre 1 0.002 1 0.001 - - Pholoe balcca Pre 31 0.053 2 0.002 13 0.019 Polynoidae Pre - - 1 0.001 - - Polyphysia crassa Dep 2 1.894 3 3.600 4 2.267 Prionospio mulcbranchiata Dep - - - - 4 0.089 Rhodine loveni Sub - - 1 0.121 - - Scalibregma inflatum Sub 3 0.016 - - 4 0.203 Sphaerodorum flavum Pre 1 0.002 - - - - Spiophanes bombyx Dep 4 0.068 4 0.234 - - Terebellides stroemi Dep 6 0.014 1 0.001 17 0.085 Mollusca (blötdjur) Abra nicda Dep 167 0.100 230 0.302 45 0.049 Cylichna cylindracea Pre 1 0.009 - - - - Ennucula tenuis Dep - - 1 0.001 1 0.002 Hyala vitrea Sub 1 0.002 - - - - Mysella bidentata Kom/Sus 2 0.006 0 0.001 - - Nucula nicdosa Sub 2 0.003 1 0.001 - - Parvicardium minimum Sus 6 0.014 3 0.010 2 0.015 Echinodermata (tagghudingar) Amphiura filiformis P sus/dep 146 4.961 69 2.473 136 4.466 Amphiura chiajei Dep 105 7.140 85 6.735 93 7.233 Amphiuridae arm - 12.509-10.683-12.725 Amphiuridae juv 6 0.027 - - - - Brissopsis lyrifera Dep/Sub - - 4 42.344 2 13.740 Crustacea Diastylis goodsiri Dep 3 0.004 1 0.001 2 0.003 Diastylis lucifera Dep - - 1 0.002 - - Eudorella emarginata Dep 4 0.022 3 0.016 6 0.028 Leucon nasica Dep 2 0.005 3 0.012 3 0.008 Varia Virgularia mirabilis P sus 1 0.001 - - - - Summa 513 27.226 423 66.717 356 41.334 Antal arter 30 25 22 Bentiskt kvalitetsindex (BQI) 12.78 12.46 11.48 Klassning enligt Eus vattendirektiv God God Måttlig Klassning för området enligt 20%percen[len 11.91 Individantal Biomassa Måttlig Totalt 1292 135 * Födostrategisk grupp[llhörighet: P sus; betecknar passiva suspensionsätare, Sus; Filtrerare, Dep; Ytliga deposi[onsätare, Sub; Grävande deposi[onsätare, Pre; Predatorer, Kom; Lever som kommensaler, och Symb; I symbios med kemoautotrofa bakterier. Vissa arter [llhör mer än en födostrategisk grupp exempelvis Amphiura filiformis och Brissopsis Lyrifera. 19

MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, 453 30, Lysekil Tel +46 523-101 82 Mobil 0702 565 551 Fax +46 523-101 83 E-post marina@marine-monitoring.se www.marine-monitoring.se

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplats SSV Vinga, genom analys av sedimentprofiler och bottenfauna (SPI) 2011 MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, 453 30, Lysekil Tel +46 523-101 82 Mobil 0702 565 551 E-post marina@marine-monitoring.se www.marine-monitoring.se