Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008

Transkript

1 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Magnusson 2009

2 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Titel Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Framtagen av Marine Monitoring vid Kristineberg AB Fiskebäckskil, Sweden Marina Magnusson Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum Februari 2009 Beställare Bohuskustens vattenvårdsförbund Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsverket ISBN Marine Monitoring vid Kristineberg AB

3 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 (tom sida) Marine Monitoring vid Kristineberg AB 3

4 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2008 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade Generellt har bottenmiljön under 2008 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan måttlig till god status i Havstensfjord. På flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv och bottens miljöstatus klassas som dålig. Uppdrag På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdförbund har provtagningar utförts i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt samt i Öresund. Syftet är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler. Provtagningen sker enligt en generell modell för områdesövervakning, och sker i samarbete med Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Halland, som ansvarar för provtagning av mjukbottenfauna (Figur 1). I denna rapport rapporteras endast resultat från sedimentprofilsfotograferingen (SPI). Provtagningarna ägde rum under maj månad 2008 från forskningsfartyget R/V Skagerak. Utöver denna rapport har även en vetenskaplig artikel (Rosenberg et al 2009) sammanställts och publicerats internationellt i tidsskriften Marine Pollution Bulletin. Artikeln redovisar SPI-undersökningen mellan åren samt diskuterar bedömning av bottenmiljöns status utifrån användandet av sedimentprofilbilder i relation till EUs vattendirektiv. Figur 1. Karta som visar de bassänger och de delområden (gröna cirklar) som ingår i detta provtagningsprogram. Inom varje delområde provtas 3 djupstrata med 4 stationer och med 4 replikat. Stationer ingående i det samordnade programmet för mjukbottenfauna visas som gula punkter. 4 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

5 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Inledning Digital kamerateknik Fotografering sker av vertikala profiler av sedimentet med en sedimentprofilkamera (SPI). Tekniken kan liknas vid ett omvänt periskop, vilket tränger in i sedimentet och tar en ostörd bild av bottnen med storleken av en A4-sida (Figur 2). Bilden genomgår sedan en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan drygt 25 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Metoden rekommenderas av Naturvårdsverket för bedömning av miljökvaliteten (Anon. 1999). Fördelarna med SPI jämfört med traditionell analys av bottenfauna är att det går snabbt att ta många fotografier över ett område, samt att den digitala analysen av fotografierna är säker och snabb. Metoden är icke destruktiv och dokumentationen sker in situ. Tabell 1. Strukturer i bilderna från sedimentprofilfotografering och formel för att beräkna index för bottnens miljökvalitet (BHQ). BHQ = A + B + C där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) strukturer under sedimentytan och (C) medeldjupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. Korresponderande status av bottenkvaliteten enligt EU:s Vattendirektiv visas i figur 4. Miljökvalitetsindex Sammantaget medger djurens strukturer på sedimentet och inne i sedimentet, tillsammans med sedimentets redoxförhållanden, att ett Miljökvalitetsindex (BHQ) kan beräknas (se Tabell 1). Detta index varierar mellan 0 och 15; där 0 innebär att bottnen saknar liv, medan värden över 11 visar att miljön har en mycket hög kvalitet enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder (se Tabell 4). SPI medger inte artbestämning av bottendjuren. Undersökningar i kustområden i Skagerrak har vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). För att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. Figur 2. Beskrivning av funktionen av sedimentprofilkameran. Sedimentprofilsbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. Färgövergången mellan oxiderat brunt sediment och reducerat gråsvart sediment anger oxidationsdjupet. Områdesövervakning Målsättningen med områdesövervakning är att kunna uttala sig om förändringar i hela det område som avgränsats geografiskt. Detta skiljer sig från stationsövervakning, där man endast kan uttala sig om förändringar på respektive station (Sköld, 2000). Om områdesövervakningen utökas till att omfatta flera områden i flera rumsliga skalor skapas möjligheten att fastlägga om en uppmätt variation är av lokal, regionala eller av diffus generell karaktär (Tabell 2). De valda områdena och djup-strata inom respektive Kattegatt/Öresund och Skagerrak i denna studie skiljer sig topografiskt åt, men alla områdena är kända för att tidigare ha drabbats av låga syrekoncentrationer i bottenvattnet under kortare eller längre perioder (Rosenberg, Elmgren, Fleischer, Jonsson, Persson, Dahlin, 1990) (Josefson, Jensen, 1992). Marine Monitoring vid Kristineberg AB 5

6 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Utförande Provtagning Totalt besöktes 72 slumpvist valda stationer jämt fördelade mellan Skagerrak (Figur 3a) och Kattegatt/ Öresund (Figur 3b). Tolv stationer fördelades slumpvis på 3 djupstrata i respektive delområde Öresund, Skälderviken och Laholmsbukten i Kattegatt/Öresund, samt i Gullmarn, Havstensfjord och Koljöfjorden i Skagerrak. Sedan den första provtagningen i detta program som genomfördes i juni, 2001, har djupstrata i Koljöfjorden, Havstensfjord, Laholmsbukten och Skälderviken modifierats något enligt Tabell 3 (Nilsson & Rosenberg, 2001). Andledningen till förändringen är att förbättra analysen med hänsyn till substratets sammansättning (se nedan) och utbredningen av syrefattigt vatten. På varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Provtagningen genomfördes under maj månad Sedimentprofilsfotografering (SPI) Fotografier av sedimentet tas in situ genom att en ram med profilkameran sakta sänks mot bottnen (Figur 2). Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet, vilket fungerar som ett upp-och-nervänt periskop, och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 17 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av tagna bilder direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. Samtliga bilder har analyserats för att beräkna ett miljökvalitetsindex (Bentiskt habitat kvalitets index; BHQ; Tabell 1), vilket görs digitalt med hjälp av programvaran Photoshop CS 8.0 (Adobe). Kontrasten i bilderna av sedimentet kan härigenom förstärkas, vilket gör analysen säkrare. De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Beräkningar av längder och ytor i bilderna kan genomföras med hög precision. Tabell 2. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-modell med nämnare för F-kvot och antal frihetsgrader samt ekologisk tolkning och relevans för övervakningsprogram (se även Sköld 2000). Faktor df test över Betydelse vid signifikans Tid Ti 3 Ti x Om(Ba) Storskalig förändring över tiden (ex. klimatförändring) Bassäng Ba Område Om(Ba) Strata St(Om, Ba) Lokal Lo(St, Om, Ba) Ti x Ba Ti x Om(Ba) Ti x St(Om, Ba) Ti x Lo(St, Om, Ba) residual Om(Ba) 4 St(Om, Ba) 12 Lo(St, Om, Ba) 54 residual 3 Ti x Om(Ba) 12 Ti x St(Om, Ba) 36 Ti x Lo(St, Om, Ba) 162 residual Skillnader mellan bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan områden inom bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan strata inom områden (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan lokaler inom strata (ej intressant i övervakningssyfte) Storskalig förändring mellan bassänger över tiden (ex. uteblivet vattenutbyte i Skagerraks fjordar) Regionala förändringar mellan områden i tiden (ex. störning i Laholmsbukten men ej i övriga Kattegatt) Lokala förändringar mellan strata i tiden (ex. störning i de djupare delarna av Gullmarn) Lokala förändringar mellan Lokaler i tiden (ex. slumpartad störning inom ett djupstrata) 6 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

7 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 A * * GULLMARN * HAVSTENSFJORD KOLJÖFJORDEN Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig A LAHOLMSBUKTEN SKÄLDERVIKEN Figur 3 A, B. Stationskarta för provtagning år 2008 i Gullmarsfjorden, Koljöfjorden och Havstensfjord (A) samt i Laholmsbukten, Skälderviken och Öresund (B). Provpunkterna har slumpats ut i tre olika djupstrata inom varje område (se tabell 3). De olika färgerna på stationerna refererar till en preliminär bedömning av bottenmiljöns status enligt EU:s Vattendirektiv (se Figur 4). Stationer i Gullmarsfjorden där trålspår har kunnat observeras är markerade med en *, dessa stationer ligger alla dock inom det område som är tillåtet för trålning, dvs mellan de två röda linjerna. ÖRESUND Tabell 3. Djupintervall i meter i de olika djupstrata inom varje delområde i Skagerrak respektive Kattegatt/Öresund vid provtagningargjorda under åren Skagerrak Strata 1 Strata 2 Strata 3 Gullmarn Koljöfjorden >22 Havstensfjord >22 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Kattegatt/Öresund Strata 1 Strata 2 Strata 3 Laholmsbukten >25 Skälderviken >25 Öresund Marine Monitoring vid Kristineberg AB 7

8 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Figur 4. Distributionen av olika bottendjursamhällen längs en gradient av ökad stress från vänster till höger i bilden (efter Pearson and Rosenberg 1978) och associerat bentiskt habitats kvalitetsindex, BHQ-index, och tillståndsklasser enligt EU:s Vattendirektiv. Intervallen för BHQ-index inom de olika tillståndsklasserna beror på vattendjup ( 20 meter och >20 meter). Sedimentprofilbilder motsvarande de olika tillståndklasserna och visas överst (från Rosenberg et al. 2004). Miljökvalitetsindex - BHQ-index Bilder tagna med sedimentprofilkamera tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQindex (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000; Anon, 1999; Tabell 1). Bedömning av bottnens kvalitet utförs genom en sammanvägning av de biologiska strukturerna på sedimentet (typ av borstmaskrör, förekomst av stora gropar som indikerar födosök av djur, samt förekomst av fekalier) och under sedimentytan (antal djurgångar, djup hos födofickor och biogena strukturer) samt det oxiderade skiktets djup (medeldjupet hos den distinkta färgövergången mellan oxiderat brunt sediment till reducerat gråsvart sediment ( redox potential discontinuity ; RPD). Summan av dessa strukturer räknas samman till ett BHQ-index. Enligt EU:s Vattendirektiv har helt nya bedömningsgrunder för bedömning av bottenmiljöns status framtagits av Naturvårdsverket under hösten Dessa bedömningsgrunder är uppbyggda efter en 5-gradig tillståndsklassning. Tillståndsklassningen kommer att interkalibreras mot liknande bedömningsgrunder från övriga EU stater. Figur 4 visar den generella modellen för tillståndklassning i två djupintervall (bottnar 20 meter och >20 meter) efter analys av sedimentprofilsbilder enligt BHQ-indexet (Rosenberg et al. 2004). Motsvarande indelning i tillståndsklasser är även gjord för analys av bottenfauna i en rapport till Naturvårdsverket (Blomqvist et al. 2004). 8 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

9 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 A B C M M Br F OX G G 99.4 H 10.4 RED K 14.2 D E F Pi G F OX L S Br Ö 32.3 Figur 5. Bilder tagna med sedimentprofilkameran med exempel från varje provtagningsområde: Gullmarn (A), Havstensfjord (B), Koljöfjorden (C), Laholmsbukten (D), Skälderviken (E) och norra Öresund (F). Kontrasterna i bilderna är digitalt förstärkta. I figur A ses en botten med små och stora rörstrukturer samt flertalet födofickor (F) och djurgångar (G) i vilket bland annat en sjöborre skymtar (Br;Brissopsis sp.). Bilden i figur B är fotograferad i Havstensfjord på 10 m djup och visar ett oxiderat (OX) skikt med långa rörstrukturer på sedimentet. I bilden ses även tett flertal djurgångar. Figur C är från 14 meters djup och visar ett tunt oxiderat skikt med en matta av rörbyggande havsborstmaskar under vilket sedimentet är reducerat (RED). Sedimentet i figur D i Laholmsbukten är väl syresatt och på ytan ses en Piprensare (Pi; Virgularia mirabilis) vilken är vanlig i Laholmsbukten. Ytsedimentet i figur E (Skälderviken) är väl syresatt (OX; oxiderat) och täckt med en matta av ormstjärnor som filtrerar partiklar från vatttnet med hjälp av armarna. I bild F (Öresund) syns djurgångar och födofickor (F) samt ca 10 cm ner i sedimentet kan en för omrörningen av sedimentet viktigt organism skymtas dvs en sjöborre (Br; Brissopsis sp.). Marine Monitoring vid Kristineberg AB 9

10 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Resultat och diskussion Statistisk analys av miljö-kvalitetsindex (BHQ) enligt modellen för områdesövervakning Figur 5 visar sedimentprofilbilder från vart och ett av de sex olika områden som undersökts vid denna provtagning. I Tabell 2 visas typexempel på möjliga utfall av den statistiska analysen och de generella tolkningarna man kan göra utifrån denna modell. I Tabell 4 redovisas de i miljöövervakningssyfte intressanta faktorerna samt interaktionseffekter mellan år och de olika rumsliga nivåerna. Skillnader mellan år. Ingen signifikant skillnad mellan år kan observeras, vilket tolkas som att ingen storskalig förändring av bottenmiljön (BHQ-indexet) i hela Västerhavet har ägt rum mellan åren (Tabell 4). kant minska till 2,7 och nu ses tendens till ytterligare en minskning. I Laholmsbukten observerades en signifikant minskning i BHQ-index mellan år 2005 och tidigare år samt en signifikant ökning med 2006 och 2007 års resultat års resultat från Laholmsbukten visar på en tendens till minskning. I Havstensfjord observerades 2007 en signifikant minskning av BHQ från 7,2 till 5,3. Resultatet för 2008 visar dock på en ökning av BHQ till 8,0. I Skälderviken observerades 2007 en signifikant ökning av BHQ från 7,2 till 9,4, 2008 års resultat tyder på ett oförändrat tillstånd med ett BHQ på 9,7. Interaktion mellan år och strata. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och strata observerades (Tabell 4, Figur 8). Detta tolkas som att BHQ-indexet inte skiljer sig signifikant mellan de olika djupintervallen i de undersökta områdena över provtagningstiden. Interaktion mellan år och bassäng. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) effekt mellan år och bassäng har observerats, vilket tolkas som att eventuella förändringar i bottenmiljön i bassängerna Skagerrak och Kattegatt inte varierar mellan åren (Tabell 4, Figur 6). Interaktion år och område. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och område har observerats mellan 2007 och 2008 (Tabell 4, Figur 7). År 2007 observeradessignifikanta (p<0,05) skillnader mellan år och område i Koljöfjorden, Laholmsbukten, Havstensfjord och Skälderviken. BHQ-index minskade i medeltal i Koljöfjorden från 4,1 till 2,4 mellan 2002 och Mellan 2003 och 2004 ökade BHQ-index i samma område till i medeltal 3,5 för att därefter minska till 1,7 under 2005 och på nytt öka till 3,9 under 2006 för att 2007 signifi- BHQ-index Kattegat Bassäng Skagerrak År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Figur 6. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Bassäng. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=144). Tabell 4. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet (BHQ) över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-tabell med Faktor, antal frihetsgrader (df), Variation (SS), F-kvot, P-värde och nämnare för F-kvot. De analysresultat som är av intresse i denna undersökning är markerade med röd färg (se även Figur 6-8). Faktor df SS F-kvot P-Värde nämnare för F-kvot Tid 6 234,383 1,046 0,4208 Tid * Område (Bassäng) Bassäng ,493 0,381 0,5705 Område (Bassäng) Område (Bassäng) ,246 43,546 0,0001 Strata (Område, Bassäng) Strata (Område, Bassäng) ,613 2,863 0,0041 Lokal (Strata, Område, Bassäng) Lokal (Strata, Område, Bassän ,312 11,795 0,0001 Residual Tid * Bassäng 6 485,082 2,166 0,0825 Tid * Område (Bassäng) Tid * Område (Bassäng) ,908 3,083 0,0001 Tid * Strata (Område, Bassäng) Tid * Strata (Område, Bassäng) ,848 1,053 0,3752 Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) Tid * Lokal (Strata, Område, ,895 5,98 0,0001 Residual Residual , Marine Monitoring vid Kristineberg AB

11 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År BHQ-index Laholmsbukten Skälderviken Öresund Gullmarsfjorden Havstensfjord Koljöfjorden Figur 7. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Delområde. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=48) År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År BHQ-index Gullmarn, 75-90m Gullmarn, m Gullmarn, >105m Havstensfjord, 10-16m Havstensfjord, 16-22m Havstensfjord, >22m Koljöfjorden, 10-16m Koljöfjorden, 16-22m Koljöfjorden, >22m Laholmsbukten, 19-22m Laholmsbukten, 22-25m Laholmsbukten, >25m Öresund, 26-40m Öresund, 24-31m Öresund, 25-32m Skälderviken, 19-22m Skälderviken, 22-25m Skälderviken, >25m Figur 8. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Strata. Felstaplar avser standardavvikelse (SD, n=16). Marine Monitoring vid Kristineberg AB 11

12 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Miljökvalitet i Skagerrak Gullmarn De generellt höga BHQ-värdena i Gullmarn under samtliga provtagningstillfällen ( ), med miljöstatus hög eller god enligt EU:s vattendirektiv (Figur 3A), visar att ingen storskalig påverkan på bottenfaunan har kunnat påvisas års resultat visade på en signifikant minskning av BHQ jämfört med 2004 och och 2008 års resultat visar dock på en tendens till ökning av BHQ, då bottenmiljökvalitén vid elva av tolv stationer klassas som hög och vid den resterande stationen som god. Vid beräkning av 20% percentilen för alla stationerna så klassas Gullmarns bottenmiljö som hög. Syrekoncentrationerna i Gullmarn (enligt mätningar av SMHI och Kristinebergs marina forskningsstation inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund; Anon. 2005, 2006 och 2007) var som lägst 1,31 ml/l i februari 2005 i djuphålan (Alsbäck, 118 m), under mars månad skedde ett inflöde av syrerikt vatten och syrekoncentrationer ökad till 6,35 ml/l. Med minskande djup blev syrekoncentrationerna successivt högre skedde ett saltvatteninbrott i början av året vilket resulterade i mycket högre syrgashalt än normalt då drygt 6 ml/l uppmättes från 60 meters djup ner till botten i djuphålan vid Alsbäck. Därefter minskade syrgashalten successivt under resten av år År 2007 skedde ett vattenutbyte först i maj månad och syrgashalten höjdes till strax över 4 ml/l. Därefter minskade syrgashalten sucessivt för att i september gå under den kritiska nivån på 2 ml/l i bottenvattnet. Vid denna nivå flyr de flesta fiskar och redan vid halter på 3-4 ml/l kan juvenila individer och bottenlevande djur påverkas. Det var först i maj 2008 som nytt syrerikt vatten kom in i Gullmarn och syrgashalterna ökade då från 0,3 ml/l till ca 6 ml/l på 117 m vid Alsbäck. Variationen i bottenmiljön mätt med BHQ kan även vara påverkad av fiske med bottentrål efter räka i den inre nord-östra delen. Detta fiske återupptogs 1999 efter 6 års totalförbud mot trålning i fjorden. Typiska trålspår förekommer i några av bilderna. De stationer, där trålspår har observerats, ligger alla inom tillåtet trålningsområde. Koljöfjorden 2001 års provtagning visade på att fjorden saknade helt makroskopiskt liv från 15 meters djup och neråt (BHQindex <2: tillståndsklass dålig). År 2002 förekom det dock täta mattor av små rörbyggande borstmaskar på samtliga djup, vilka med stor sannolikhet koloniserat området efter ett större inbrott av djupvatten vid årsskiftet (Anon. 2002). Följande år, 2003, kunde en tydlig försämring observeras i hela fjorden, vilken bedömdes tillhöra tillståndklasserna måttlig till dålig. Läget var liknande under 2004 och flera stationer saknade makroskopiskt liv. År 2005 försämrades tillståndet ytterligare då bottnens miljökvalitet på mer än hälften av stationerna klassades som dålig. Det högsta BHQ värdet på 5,2 mättes på 14 meters djup, vilket enligt vattendirektivet ger en måttlig status års resultat visade på en signifikant förbättrad bottenkvalitét jämfört med 2005 och stationernas miljöstatus klassades som dålig till god. Det högsta BHQ värdet på 7,8 mättes på 16,5 meters djup. Vid 2007 års undersökning observerades en tendens till en försämrad miljö. Det högsta BHQ värdet uppmättes på 19 m och var på 6, var det högsta BHQ värdet 9,0 vilket uppmättes på 13 meter i övrigt sågs en tendens till försämrad bottenmiljö jämfört med Vid beräkning av 20% percentilen så klassas bottenmiljön i Koljöfjorden som dålig. Den dåliga bottenmiljön i Koljöfjordens djupare delar orsakas av syrebrist. I mars 2005 var syrekoncentrationerna <1 ml/l mellan meters djup (Anon 2005). I början av 2006 skedde dock ett inflöde av syrerikt bottenvatten. I januari uppmättes halter på > 3 ml/l (Anon 2006). Under resten av 2006 förbrukades syret successivt och i mars var syrekoncentrationen på meters djup 1,51-1,78 ml/l och från och med juni låg halten syre nära noll alternativt så saknades syre helt. Mätningar av syrgashalter mellan januari 2007 och maj 2008 visar att inget nytt vattenutbyte har skett vilket innebär att Koljöfjorden har haft negativa syrehalter under ca två års tid, vilket också återspeglar sig i den dåliga bottenmiljön som på sina ställen saknar makroskopiskt liv. Havstensfjord 2006 års resultat visade på en signifikant ökning av BHQ jämfört med åren , jämfört med 2005 sågs endast en tendens till förbättring. Resultaten från 2007 visar dock på en signifikant minskning av BHQ, och bottenmiljökvalitén var 2007 på samma nivå som Den största variationen av bottenkvalitén återfanns inom djupstratum meter, där en station klassades som god medan tre av stationerna klassades som dåliga och saknade makroskopiskt liv (BHQ<2). Denna norra del av Havstensfjord, Svälte kile är sedan tidigare känd för en mycket dålig bottenmiljö (Rosenberg & Nilsson, 2004). Tidigare år har bottenmiljön generellt varit dålig på de djupaste stationerna, vilket bedöms vara orsakat av låga syrekoncentrationer. I både februari och mars 2005 uppmätte SMHI syrekoncentrationer över 6 ml/l syre på 35 meters djup. Även i början av 2006 uppmättes höga syrekoncentrationer 12 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

13 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 med över 5 ml/l på 35 meters djup vilket också avspeglasdes i sedimentprofilsbilderna tagna 2006 då 2 av 4 stationer inom djupstratum >22 m klassades som god. Under hela 2007 var syrekoncentrationerna dessvärre låga och det var först i mars 2008 som ett kraftigt utbyte med syrerikt vatten skedde, vilket kan vara en trolig orsak till den ökning av BHQ som 2008 års sedimentprofilbilder visar på. Ökningen är framförallt tydligast på meters djup. Vid beräkning av 20% percentilen så klassas bottenmiljö som måttlig till god. Miljökvalitet i Kattegatt och norra Öresund Laholmsbukten Bottenmiljön har varit relativt stabil mellan åren sett till sin helhet under provtagningsperioden 2002 till och med I det grundaste djupstratumet (19-22 m) är dock bottenmiljön variabel med generellt lägre BHQ index än på större djup. Detta orsakas bl.a. av att bottensubstratet varierar mellan sand och lera. Syrebrist kan även uppträda vid salthaltssprångskiktet och då påverka bottenfaunan negativt (Rosenberg et al. 1992). Bottenfaunan i Kattegatt har undersökts av Göransson (2004) på två stationer i Laholmsbukten. Göransson (2004) fann att faunan på en av dessa stationer (L9, 20 meters djup) varierade kraftigt mellan åren i relation till syrets svängningar. År 2005 ses en signifikant minskning av BHQ index jämfört med tidigare år och bottenkvalitetens miljösstatus varierade mellan otillfredsställande, måttlig och god. De lokaler som 2005 klassades som otillfredsställande innehöll stora inslag av sand. Resultaten från 2006 års provtagning visade på en signifikant förbättrad bottenkvalitét då antalet stationer som klassades som otillfredsställande minskade. Största variationen i bottenkvalitét sågs inom det grundaste stratumet som klassades från otillfredsställande till god års resultat visade på en tendens till ytterligare ökning av BHQ då stationerna klassades att ha en bottenstatus motsvarande måttlig eller god. Resultaten från 2008 års provtagning visar däremot på en tendens till en försämring; dock är antalet stationer som klassas som god respektive måttlig detsamma som 2007, dvs 7 respektive 5 stationer. Vid beräkning av 20% percentilen klassas dock bottenmiljö som måttlig. som god vilket innebär en signifikant ökning av BHQ sedan 2006 års provtagning. Vid flera tillfällen har Haploops-samhällen kunnat observeras i sedimentprofilsbilderna. Haploops är ett litet kräftdjur som lever i lerrör på sedimentytan och är ett karaktärsdjur för vissa bottnar i södra Kattegatt och norra Öresund. En annan organism som ofta ses i bilderna från Skälderviken är den lilla piprensaren Virgularia mirabilis. Öresund Även bottenmiljön i Öresund har under hela provtagningsperioden varit stabil. År 2008 års resultat visar på en botten som klassas huvudsakligen som god med ett BHQ medel på 7,8. Sämst bottenmiljö observerades 2003 och 2004 i djuphålan vid Ven på 44 meters djup, där ytlagret bestod av fint, lättrörligt organiskt material (detritus) över ett tunt (2,6 cm) oxiderat skikt var bottenmiljöns status, enligt tillståndsklassningen, god vid 7 stationer måttlig vid 5 stationer sågs en tendens till ökning och kvalitén på bottenmiljöns status klassades vid åtta stationer som god och vid fyra stationer som måttlig. Slutsats Inga storskaliga effekter i bassängerna Kattegatt och Skagerrak har kunnat påvisas.. Bottenmiljön varierar kraftigt mellan fjordarna i Skagerrak med den största variationen mellan åren i Koljöfjorden. Gullmarsfjorden har en hög status, Havstensfjord en måttlig till god status och Koljöfjorden har en dålig status enligt vattendirektivet. I Koljöfjorden saknas makroskopiskt liv på flera stationer, vilket främst är orsakat av periodiskt förekommande syrebrist. I Kattegatt/Öresund klassades (preliminär klassning) bottenmiljön enligt Vattendirektivet vid de flesta lokaler som god. Skälderviken Bottenmiljön i Skälderviken har varit stabil under hela provtagningsperioden. Det grundaste djupstratumet, meter, har generellt haft något högre medelvärden för BHQ jämfört med Laholmsbukten. Hela Skäldervikens status år 2008 klassas, enligt vattendirektivet, Marine Monitoring vid Kristineberg AB 13

14 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Anon. (2002). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2003). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2004). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Anon. (2005). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Blomqvist, M., Cederwall, H., Nilsson, H.C., Rosenberg, R. (2004). Framtagning av nya bedömningsgrunder för kust och hav enligt ramdirektivets krav - Bentiska evertebrater. Rapport till Naturvårdsverket. sid 51 Göransson, P. (2004) Bottenfaunan längs Hallandskusten, Havsmiljön, sid Göransson, P. (2006) Bottenfaunan längs Hallandskusten 2006 Johansen, T. & Ljungqvist, L.,. (2007). Årsrapport hydrografi 2007, Bohusläns Vattenvårdsförbund Josefson, A.B., Jensen, J.N., Effects of hypoxia on softsediment macrobenthos in southern Kattegat, Denmark. In: Colombo, G., Ferrari, I., Ceccherelli, V.U., Rossi, R. (Eds.), Marine eutrophication and population dynamics. Olsen & Olsen, Fredensborg, pp Karlsson, A. & L. Edler (2003). Årsrapport hydrografi & växtplankton 2002 Hallands kustvattenkontroll. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:8 sid 28 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (2001). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI). Maine Monitoring AB, sid 10 Nilsson, H.C., Laursen, S., Schwærter, S., Rosenberg, R. (2003) Analys av bottenhabitat i Flensborg och Vejle fjord, våren Marine Monitoring AB, Rapport till Vejle och Sønderjyllands Amt, sid 8 Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53 Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spciesabundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49: Rosenberg, R. & Nilsson, H.C. (2004). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) Maine Monitoring AB Rosenberg, R., Elmgren, R., Fleischer, S., Jonsson, P., Persson, G., Dahlin, H., Marine eutrophication case studies in Sweden. Ambio 19, Rosenberg R, Loo L-O, Möller P (1992) Hypoxia, salinity and temperature as structuring factors for marine benthic communities in an eutrophic area. Neth. J. Sea Res. 30: Rosenberg R., Magnusson M., Nilsson H.C., (2009) Temporal and spatial changes in marine benthic habitats in relation to the EU Water Framework Directive: The use of sediment profile imagery Marine Pollution Bulletin xxx (2009) xxx xxx. Sköld, M. (2000). Förslag till ett samordnat nationellt-regionalt miljöövervakningsprogram för makrofauna mjukbotten för svenska västkusten. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:20, sid 35 Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2008 Appendix 2 - Stationsliggare Appendix 3 - Analys av SPI, 2008 Appendix 4 - Analys av SPI, Appendix 5 - Analys av SPI, CD Rapport som.pdf Bilder som.jpg Rådata 14 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

15

16 APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2008 Datum Bassäng Område Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X 2008 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A G , , Skagerrak Gullmarn Strata 1 B G , , Skagerrak Gullmarn Strata 1 C G , , Skagerrak Gullmarn Strata 1 D G , , Skagerrak Gullmarn Strata 2 A G , , Skagerrak Gullmarn Strata 2 B G , , Skagerrak Gullmarn Strata 2 C G , , Skagerrak Gullmarn Strata 2 D G , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 A G , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 B G , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 C G , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 D G , , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A H , ,17 10, Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C H , ,48 13, Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D H , , Skagerrak Koljefjorden Strata 1 A K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 1 B K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 1 C K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 1 D K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 2 A K , ,13 16, Skagerrak Koljefjorden Strata 2 B K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 2 C K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 2 D K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 3 A K , ,61 23, Skagerrak Koljefjorden Strata 3 B K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 3 C K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 3 D K , , Kattegat Laholmsbukten Strata 1 A L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 1 B L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 1 C L , ,23 21, Kattegat Laholmsbukten Strata 1 D L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 2 A L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 2 B L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 2 C L , ,51 25, Kattegat Laholmsbukten Strata 2 D L , ,06 25, Kattegat Laholmsbukten Strata 3 A L , ,49 27, Kattegat Laholmsbukten Strata 3 B L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 3 C L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 3 D L , , Kattegat Skälderviken Strata 1 A S , , Kattegat Skälderviken Strata 1 B S , , Kattegat Skälderviken Strata 1 C S , , Kattegat Skälderviken Strata 1 D S , , Kattegat Skälderviken Strata 2 A S , , Kattegat Skälderviken Strata 2 B S , ,31 24, Kattegat Skälderviken Strata 2 C S , , Kattegat Skälderviken Strata 2 D S , , Kattegat Skälderviken Strata 3 A S , ,55 27, Kattegat Skälderviken Strata 3 B S , , Kattegat Skälderviken Strata 3 C S , , Kattegat Skälderviken Strata 3 D S , , Kattegat Öresund Strata 2 A Ö , ,96 24, Kattegat Öresund Strata 2 B Ö , ,21 24, Kattegat Öresund Strata 2 C Ö25, , ,96 25, Kattegat Öresund Strata 2 D Ö27, , ,79 27, Kattegat Öresund Strata 1 A Ö , ,07 27, Kattegat Öresund Strata 1 B Ö , ,15 29, Kattegat Öresund Strata 3 C Ö30, , ,88 30, Kattegat Öresund Strata 3 D Ö , ,67 31, Kattegat Öresund Strata 3 A Ö31, , ,42 31, Kattegat Öresund Strata 3 B Ö , , Kattegat Öresund Strata 1 C Ö , , Kattegat Öresund Strata 1 D Ö , ,99 37, Y Besöks ID Sida 1 av 1

17 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 D SG Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D SH Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D SK Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A SL1.1.X L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D SL L Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D SL Kattegatt Skälderviken Strata 1 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 D SS Kattegatt Öresund Strata 1 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 D SÖ Sida 1 av 7

18 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A , ,20 75, Skagerrak Gullmarn Strata 1 B , ,73 80, Skagerrak Gullmarn Strata 1 C , ,32 86, Skagerrak Gullmarn Strata 1 D , ,82 93, Skagerrak Gullmarn Strata 2 A , ,53 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 B , ,10 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 C , ,98 95, Skagerrak Gullmarn Strata 2 D , ,76 89, Skagerrak Gullmarn Strata 3 A , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 B , ,16 108, Skagerrak Gullmarn Strata 3 C , ,68 110, Skagerrak Gullmarn Strata 3 D , ,66 118, Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D 14, , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D , Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A , ,92 21, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B , ,23 20, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C , ,44 21, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D , ,78 22, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A 22, , ,71 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B , ,28 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C , ,84 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D , ,83 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A , ,10 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B , ,48 37, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C , ,68 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D , ,25 35, Kattegatt Skälderviken Strata 1 A , ,12 20, S Kattegatt Skälderviken Strata 1 B , ,15 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 C 21, , ,90 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 D , ,09 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 A , ,80 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 B , ,44 25, Kattegatt Skälderviken Strata 2 C 24, , ,23 26, Kattegatt Skälderviken Strata 2 D , ,56 25, Kattegatt Skälderviken Strata 3 A , ,11 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 B , ,87 29, Kattegatt Skälderviken Strata 3 C , ,34 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 D , ,26 34, Kattegatt Öresund Strata 1 A , ,49 20, Kattegatt Öresund Strata 1 B , ,28 32, Kattegatt Öresund Strata 1 C 30, , ,53 30, Kattegatt Öresund Strata 1 D , ,83 45, Kattegatt Öresund Strata 2 A , ,01 24, Kattegatt Öresund Strata 2 B 24, , ,67 24, Kattegatt Öresund Strata 2 C , ,82 25, Kattegatt Öresund Strata 2 D , ,56 28, Kattegatt Öresund Strata 3 A , ,34 27, Kattegatt Öresund Strata 3 B 28, , ,18 29, Kattegatt Öresund Strata 3 C 29, , ,96 35, Kattegatt Öresund Strata 3 D , ,94 33, Tidigare Sida 2 av 7