Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006

Transkript

1 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006 Marina Magnusson och Rutger Rosenberg Marine Monitoring vid Kristineberg AB ISBN

2

3 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Titel Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006 Framtagen av Marine Monitoring vid Kristineberg AB Fiskebäckskil, Sweden Marina Magnusson Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum Februari 2007 Beställare Bohuskustens vattenvårdsförbund Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsverket 3

4 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil,

5 Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2006 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade Generellt har bottenmiljön under 2006 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög till god status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan dålig till hög status i Havstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen av Havstensfjord samt på flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv. Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Uppdrag P å uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdförbund har provtagningar utförts i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt samt i Öresund. Syftet är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler. Provtagningen sker enligt en generell modell för områdesövervakning, och sker i samarbete med Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Halland, som ansvarar för provtagning av mjukbottenfauna (Figur 1). I denna rapport rapporteras endast resultat från sedimentprofilsfotograferingen (SPI). Provtagningarna ägde rum under maj månad 2006 från Kristinebergs Marina Forskningsstations fartyg R/V Arne Tiselius. Figur 1. Karta som visar de bassänger och de delområden (gröna cirklar) som ingår i detta provtagningsprogram. Inom varje delområde provtas 3 djupstrata med 4 stationer och med 4 replikat. Stationer ingående i det samordnade programmet för mjukbottenfauna visas som gula punkter. 5

6 Inledning Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Digital kamerateknik Fotografering sker av vertikala profiler av sedimentet med en sedimentprofilkamera (SPI). Tekniken kan liknas vid ett omvänt periskop, vilket tränger in i sedimentet och tar en ostörd bild av bottnen med storleken av en A4-sida (Figur 2). Bilden genomgår sedan en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan 20 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Metoden rekommenderas av Naturvårdsverket för bedömning av miljökvaliteten (Anon. 1999). Fördelarna med SPI jämfört med traditionell analys av bottenfauna är att det går snabbt att ta många fotografier över ett område, samt att den digitala analysen av fotografierna är säker och snabb. Metoden är icke destruktiv och dokumentationen sker in situ. Miljökvalitetsindex Sammantaget medger djurens strukturer på sedimentet och inne i sedimentet, tillsammans med sedimentets redoxförhållanden, att ett Miljökvalitetsindex (BHQ) kan beräknas (se Tabell 1). Detta index varierar mellan 0 och 15; där 0 innebär att bottnen saknar liv, medan värden över 11 visar att miljön har en mycket hög kvalitet enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder (se Tabell 4). SPI medger inte artbestämning av bottendjuren. Vi har dock vid undersökningar i kustområden i Skagerrak vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). För att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. 6 Figur 2. Beskrivning av funktionen av sedimentprofilkameran. Sedimentprofilsbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. Färgövergången mellan oxiderat brunt sediment och reducerat gråsvart sediment anger oxidationsdjupet. Tabell 1. Strukturer i bilderna från sedimentprofilfotografering och formel för att beräkna index för bottnens miljökvalitet (BHQ). BHQ = A + B + C där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) strukturer under sedimentytan och (C) djupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. Korresponderande status av bottenkvaliteten enligt EU:s Vattendirektiv visas i figur 4.

7 Områdesövervakning Målsättningen med områdesövervakning är att kunna uttala sig om förändringar i hela det område som avgränsats. Detta skiljer sig från stationsövervakning, där man endast kan uttala sig om förändringar på respektive station (Sköld, 2000). Om områdesövervakningen utökas till att omfatta flera områden i flera rumsliga skalor skapas möjligheten att fastlägga om en uppmätt variation är av lokal, regionala eller av diffus generell karaktär (Tabell 2). De valda områdena och djup-strata inom respektive Kattegatt/Öresund och Skagerrak i denna studie skiljer sig topografiskt åt, men alla områdena är kända för att tidigare ha drabbats av låga syrekoncentrationer i bottenvattnet under kortare eller längre perioder. Material och metoder Provtagning Totalt besöktes 72 slumpvist valda stationer jämt fördelade mellan Skagerrak (Figur 3a) och Kattegatt/Öresund (Figur 3b). Tolv stationer fördelades slumpvis på 3 djupstrata i respektive delområde Öresund, Skälderviken och Laholmsbukten i Kattegatt/Öresund, samt i Gullmarn, Havstensfjord och Koljöfjorden i Skagerrak. Sedan den första provtagningen i detta program som genomfördes i juni, Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, , har djupstrata i Koljöfjorden, Havstensfjord, Laholmsbukten och Skälderviken modifierats något enligt Tabell 3 (Nilsson & Rosenberg, 2001). Andledningen till förändringen är att förbättra analysen med hänsyn till substratets sammansättning (se nedan) och utbredningen av syrefattigt vatten. På varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Provtagningen genomfördes under maj månad Sedimentprofilsfotografering (SPI) Fotografier av sedimentet tas in situ genom att en ram med profilkameran sakta sänks mot bottnen (Figur 2). Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet, vilket fungerar som ett upp-och-nervänt periskop, och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 16 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av tagna bilder direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. Samtliga bilder har analyserats för att beräkna ett miljökva- Tabell 2. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-modell med nämnare för F-kvot och antal frihetsgrader samt ekologisk tolkning och relevans för övervakningsprogram (se även Sköld 2000). Faktor df test över Betydelse vid signifikans Tid Ti 3 Ti x Om(Ba) Storskalig förändring över tiden (ex. klimatförändring) Bassäng Ba Område Om(Ba) Strata St(Om, Ba) Lokal Lo(St, Om, Ba) Ti x Ba Ti x Om(Ba) Ti x St(Om, Ba) Ti x Lo(St, Om, Ba) residual Om(Ba) 4 St(Om, Ba) 12 Lo(St, Om, Ba) 54 residual 3 Ti x Om(Ba) 12 Ti x St(Om, Ba) 36 Ti x Lo(St, Om, Ba) 162 residual Skillnader mellan bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan områden inom bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan strata inom områden (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan lokaler inom strata (ej intressant i övervakningssyfte) Storskalig förändring mellan bassänger över tiden (ex. uteblivet vattenutbyte i Skagerraks fjordar) Regionala förändringar mellan områden i tiden (ex. störning i Laholmsbukten men ej i övriga Kattegatt) Lokala förändringar mellan strata i tiden (ex. störning i de djupare delarna av Gullmarn) Lokala förändringar mellan Lokaler i tiden (ex. slumpartad störning inom ett djupstrata) 7

8 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 A GULLMARN HAVSTENSFJORD KOLJÖFJORDEN B LAHOLMSBUKTEN SKÄLDERVIKEN Figur 3 A, B. Stationskarta för provtagning år 2006 i Gullmarsfjorden, Koljöfjorden och Havstensfjord (A) samt i Laholmsbukten, Skälderviken och Öresund (B). Provpunkterna har slumpats ut i tre olika djupstrata inom varje område (se tabell 3). De olika färgerna på stationerna refererar till en preliminär bedömning av bottenmiljöns status enligt EU:s Vattendirektiv (se Figur 4). Stationer i Gullmarsfjorden där trålspår har kunnat observeras är markerade med en *, dessa stationer ligger alla dock inom det område som är tillåtet för trålning, dvs mellan de två röda linjerna. Stationer inom parentes representerar djuphålorna inom Gullmarsfjorden respektive Havstensfjord och fotograferades utanför programmet. ÖRESUND 8 litetsindex (Bentiskt habitat kvalitets index; BHQ; Tabell 1), vilket görs digitalt med hjälp av programvaran Photoshop CS 8.0 (Adobe) och ImageJ 1.28 (NIH). Kontrasten i bilderna av sedimentet kan härigenom förstärkas, vilket gör analysen säkrare. De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Beräkningar av längder och ytor kan genomföras med hög precision.

9 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Djup >20m 20m BHQ BHQ BHQ BHQ BHQ 2-0 BHQ BHQ BHQ BHQ BHQ 2-0 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Figur 4. Distributionen av olika bottendjursamhällen längs en gradient av ökad stress från vänster till höger i bilden (efter Pearson and Rosenberg 1978) och associerat bentiskt habitats kvalitetsindex, BHQ-index, och tillståndsklasser enligt EU:s Vattendirektiv. Intervallen för BHQ-index inom de olika tillståndsklasserna är preliminära och beroende på vattendjup ( 20 meter och >20 meter). Sedimentprofilbilder motsvarande de olika tillståndklasserna visas överst (från Rosenberg et al. 2004). Miljökvalitetsindex, BHQ-index Bilder tagna med sedimentprofilkamera tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQ-index (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000; Anon, 1999; Tabell 1). Bedömning av bottnens kvalitet utförs genom en sammanvägning av de biologiska strukturerna på sedimentet (typ av borstmaskrör, förekomst av stora gropar som indikerar födosök av djur, samt förekomst av fekalier) och under sedimentytan (antal djurgångar, djup hos födofickor och biogena strukturer) samt det oxiderade skiktets djup (medeldjupet hos den distinkta färgövergången mellan oxiderat brunt sediment till reducerat gråsvart sediment ( redox potential discontinuity ; RPD). Summan av dessa strukturer räknas samman till ett BHQ-index. 9 E nligt EU:s Vattendirektiv har helt nya bedömningsgrunder för bedömning av bottenmiljöns status framtagits av Naturvårdsverket under hösten Dessa bedömningsgrunder är uppbyggda efter en 5-gradig tillståndsklassning. Tillståndsklassningen kommer att interkalibreras mot liknande bedömningsgrunder från övriga EU stater. Figur 4 visar den generella modellen för tillståndklassning i två djupintervall (bottnar 20 meter och >20 meter) efter analys av sedimentprofilsbilder enligt BHQ-indexet (Rosenberg et al. 2004). Motsvarande indelning i tillståndsklasser är även gjord för analys av bottenfauna i en rapport till Naturvårdsverket (Blomqvist et al. 2004).

10 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Tabell 3. Djupintervall i meter i de olika djupstrata inom varje delområde i Skagerrak respektive Kattegatt/Öresund. Skagerrak Gullmarn Koljöfjorden Havstensfjord År Strata Strata Strata >25 >22 >25 >22 Kattegatt/Öresund Laholmsbukten Skälderviken Öresund År Strata Strata Strata 3 >25 >25 >25 > Penetrationsdjup Vid den första provtagningen i detta program, 2001, genomfördes en korrelationsstudie vid provtagningen i Kattegatt i syfte att jämföra penetrationsförmågan hos en SPI-kamera i sediment med fyllnadsgraden hos en huggare av typen Smith-McIntyre (50 kg). Från den studien framkom det att båda utrustningarna fungerade väl vid de flesta stationer, men i de inre, sandigare delarna av Laholmsbukten samt Skälderviken var ingen av utrustningarna särkilt lämpade genom att penetrationsdjupet av både SPI och bottenhuggare var undermålig. På grundval av dessa resultat samt att mycket låga BHQ-index uppmättes i de allra grundaste områdena i Koljöfjorden och Havstensfjord, 2001, ändrades djupintervallen i dessa områden till provtagningen 2002 (Tabell 3). Denna djupindelning har använts 2003, 2004, 2005 och 200. Från och med 2005 års provtagning kommer jämförande analyser av data tillbaka i tiden endast att ske tom år

11 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Figur 5. Bilder tagna med sedimentprofilkameran med exempel från varje provtagningsområde: Gullmarn (A), Havstensfjord (B), Koljöfjorden (C), Laholmsbukten (D), Skälderviken (E) och norra Öresund (F). Kontrasterna i bilderna är digitalt förstärkta. I figur A finns ett övre lager med oxiderat sediment med flertalet djurgångar (G) samt maskar (M) och på ytan ses flera små rörstrukturer. Bilden i figur B är fotograferad i Havstensfjords djuphåla och visar ett tunt oxiderat skikt med en matta av rörbyggande opportunistiska maskar under vilket sedimentet är reducerat (RED). Figur C är från 33 meters djup och visar på en botten som saknar makroskopiskt liv. På ytan i figur D ses delar av en Piprensare (Pi; Virgularia Mirabilis) och längre ner i sedimentet ses en födoficka (F). Det översta, ca 2 cm, tjocka skiktet av sedimentet i figur E är oxiderat och i sedimentet ses ett flertal djurgångar. I bild F syns ett tydligt trålspår dvs bottnen lutar ; det översta sedimentlagret är oxiderat med ett flertal, av bottendjur, grävda djurgångar. 11

12 Resultat och Diskussion Statistisk analys av miljökvalitetsindex (BHQ) enligt modellen för områdesövervakning Figur 5 visar sedimentprofilbilder från vart och ett av de sex olika områden som undersökts vid denna provtagning. I Tabell 2 visas typexempel på möjliga utfall av den statistiska analysen och de generella tolkningarna man kan göra utifrån denna modell. I Tabell 4 redovisas de i miljöövervakningssyfte intressanta faktorerna samt interaktionseffekter mellan år och de olika rumsliga nivåerna. BHQ-index Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Skillnader mellan år. Ingen signifikant skillnad mellan år kan observeras, vilket tolkas som att ingen storskalig förändring av bottenmiljön (BHQindexet) i hela Västerhavet har ägt rum mellan åren (Tabell 4). Interaktion mellan år och bassäng. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) effekt mellan år och bassäng kan observeras, vilket tolkas som att eventuella förändringar i bottenmiljön i bassängerna Skagerrak och Kattegatt inte varierar mellan åren (Tabell 4, Figur 6). Interaktion år och område. Signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och område kan observeras (Tabell 4, Figur 7). Signifikanta (p<0,05) skillnader mellan år och område kunde observeras i Koljöfjorden och Laholmsbukten. BHQ-index minskade i medeltal i Koljöfjorden från 4,1 till 2,4 mellan 2002 och Mellan 2003 BHQ-index År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År Kattegat Bassäng Skagerrak Laholmsbukten Skälderviken Öresund Gullmarsfjorden Havstensfjord Koljöfjorden Figur 6. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Bassäng. Felstaplar är standarda vikelse (SD, n=288). Figur 7. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Delområde. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=48). Tabell 4. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet (BHQ) över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-tabell med Faktor, antal frihetsgrader (df), Variation (SS), F-kvot, P-värde och nämnare för F-kvot. De analysresultat som är av intresse i denna undersökning är markerade med röd färg (se även Figur 6-8). Faktor df SS F-kvot P-Värde nämnare för F-kvot Tid 4 108,572 0,694 0,6072 Tid * Område (Bassäng) Bassäng 1 847,934 0,474 0,529 Område (Bassäng) Område (Bassäng) ,669 36,769 0,0001 Strata (Område, Bassäng) Strata (Område, Bassäng) ,75 2,571 0,009 Lokal (Strata, Område, Bassäng) Lokal (Strata, Område, Bassäng) ,862 9,365 0,0001 Residual Tid * Bassäng 4 369,792 2,362 0,0969 Tid * Område (Bassäng) Tid * Område (Bassäng) ,178 3,44 0,0005 Tid * Strata (Område, Bassäng) Tid * Strata (Område, Bassäng) ,083 0,893 0,6719 Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) ,075 6,303 0,0001 Residual Residual ,25 12

13 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 BHQ-index Gullmarn, 75-90m Gullmarn, m Gullmarn, >105m Havstensfjord, 10-16m Havstensfjord, 16-22m Havstensfjord, >22m Koljöfjorden, 10-16m Koljöfjorden, 16-22m Koljöfjorden, >22m Laholmsbukten, 22-25m Laholmsbukten, 19-22m Laholmsbukten, >25m Öresund, 26-40m Öresund, 24-31m Öresund, 25-32m Skälderviken, 19-22m Skälderviken, 22-25m Skälderviken, >25m Figur 8. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Strata. Felstaplar avser standardavvikelse (SD, n=16). och 2004 ökade BHQ-index i samma område till i medeltal 3,5 för att därefter minska till 1,7 under I Laholmsbukten observerades en signifikant minskning i BHQ-index mellan år 2005 och tidigare år. I övrigt kunde inga andra signifikanta skillnader på områdesnivå observeras. Interaktion mellan år och strata. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och strata observerades (Tabell 4, Figur 8). Detta tolkas som att BHQ-indexet inte skiljer sig signifikant mellan de olika djupintervallen i de undersökta områdena. Miljökvalitet i Skagerrak Gullmarn. Syrekoncentrationerna (enligt mätningar av SMHI inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund; Anon. 2005) i Gullmarn var som lägst 1,31 ml/l i februari 2005 i djuphålan (Alsbäck, 118 m), under mars månad skedde ett inflöde av syrerikt vatten och syrekoncentrationer ökad till 6,35 ml/l. Med minskande djup blev syrekoncentrationerna successivt högre. De generellt höga BHQ-värdena i Gullmarn under samtliga provtagningstillfällen ( ), med miljöstatus hög eller god enligt EU:s vattendirektiv (Figur 3A), visar att ingen storskalig påverkan på bottenfaunan har kunnat påvisas års resultat visar på en god bottenkvalitét, dock har det skett en signifikant minskning av BHQ jämfört med 2004 och Ett saltvatteninbrott skedde i början av året vilket resulterade i mycket högre syrgashalt än normalt då drygt 6 ml/l uppmättes från meters djup ner till botten i djuphålan vid Alsbäck. Därefter minskade syrgashalten successivt under resten av året. Variationen i bottenmiljön mätt med BHQ kan även vara påverkad av fiske med bottentrål efter räka i den inre nord-östra delen. Detta fiske återupptogs 1999 efter 6 års totalförbud mot trålning i fjorden. Typiska trålspår förekommer i några av bilderna. De stationer, där trålspår har observerats, ligger alla inom tillåtet trålningsområde. Koljöfjorden års provtagning visade på att fjorden saknade helt makroskopiskt liv från 15 meters djup och neråt (BHQ-index <2: tillståndsklass dålig). År 2002 förekom det dock täta mattor av små rörbyggande borstmaskar på samtliga djup, vilka med stor sannolikhet koloniserat området efter ett större inbrott av djupvatten vid årsskiftet (Anon. 2002). Följande år, 2003, kunde en tydlig försämring observeras i hela fjorden, vilken bedömdes tillhöra tillståndklasserna måttlig till dålig. Läget var liknande under 2004 och flera stationer saknar makroskopiskt liv. År 2005 försämrades tillståndet ytterligare då bottnens miljökvalitet på mer än hälften av stationerna klassas som dålig. Det högsta BHQ värdet på 5,2 mättes på 14 meters djup, vilket enligt vattendirektivet ger en måttlig status års resultat visar på en signifikant förbättrad bottenkvalitét jämfört med 2005 och stationernas miljöstatus klassas som dålig till god. Det högsta BHQ värdet på 7,8 mättes på 16,5 meters djup. Den dåliga bottenmiljön i Koljöfjordens djupare delar orsakas av syrebrist. I mars 2005 var syrekoncentrationerna <1

14 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 ml/l mellan meters djup (Anon 2005). I början av 2006 skedde dock ett inflöde av syrerikt bottenvatten. I januari uppmättes halter på > 3 ml/l (Anon 2006). Under resten av 2006 förbrukades dock syret successivt och i mars var syrekoncentrationen på meters djup 1,51-1,78 ml/l och från och med juni låg halten syre nära eller under noll. Havstensfjord års resultat visar på en signifikant ökning av BHQ jämfört med åren , jämfört med 2005 ses endast en tendens till förbättring. Tidigare år har bottenmiljön generellt varit dålig på de djupaste stationerna, vilket bedöms vara orsakat av låga syrekoncentrationer. I både februari och mars 2005 uppmätte SMHI syrekoncentrationer över 6 ml/l syre på 35 meters djup. Även i början av 2006 uppmättes höga syrekoncentrationer med över 5 ml/l på 35 meters djup vilket också avspeglas i sedimentprofilsbilderna då 2 av 4 stationer inom djupstratum >22 m klassas som god. En stor variation av bottenkvaliteten fanns inom djupstratum meter, där två av stationerna klassades som höga, medan en station i norra delen klassades som dålig och saknade makroskopiskt liv (BHQ<2). Denna norra del av Havstensfjord, Svälte kile är sedan tidigare känd för en mycket dålig bottenmiljö (Rosenberg & Nilsson, 2004). Miljökvalitet i Kattegatt och norra Öresund Laholmsbukten. Bottenmiljön har varit relativt stabil mellan åren sett till sin helhet under provtagningsperioden 2002 till och med I det grundaste stratumet (19-22 m) är dock bottenmiljön variabel med generellt lägre BHQ index än på större djup. Detta orsakas bl.a. av att bottensubstratet varierade mellan sand och lera. År 2005 ses dock en signifikant minskning av BHQ index jämfört med tidigare år och bottenkvalitetens miljösstatus varierade mellan otillfredsställande, måttlig och god. De lokaler som 2005 klassades som otillfredsställande innehöll stora inslag av sand. Resultaten från 2006 års provtagning visar på en tendens till förbättrad bottenkvalitét då antalet stationer som klassas som otillfredsställande minskat. Största variationen i bottenkvalitét ses inom det grundaste stratumet som klassas från otillfredsställande till god. Syrebrist kan även uppträda vid salthaltssprångskiktet och då påverka bottenfaunan negativt (Rosenberg et al. 1992). Bottenfaunan i Kattegatt har undersökts av Göransson (2004) på två stationer i Laholmsbukten. Göransson (2004) fann att faunan på en av dessa stationer (L9, 20 meters djup) varierade kraftigt mellan åren i relation till syrets svängningar. Ingen statistiskt säkerställd trend har dock kunnat påvisas för perioden (Göransson, 2006). Skälderviken. Bottenmiljön i Skälderviken har varit mer stabil än i Laholmsbukten under provtagningsperioden. Det grundaste djupstratumet, meter, har generellt haft något högre medelvärden för BHQ jämfört med Laholmsbukten. Hela Skäldervikens status år 2006 klassas, enligt Vattendirektivet, som måttlig till god. Vid flera tillfällen har Haploops-samhällen kunnat observeras i sedimentprofilsbilderna. Haploops är ett litet kräftdjur som lever i lerrör på sedimentytan och är ett karaktärsdjur för vissa bottnar i södra Kattegatt och norra Öresund. Öresund. Även bottenmiljön i Öresund har under hela provtagningsperioden varit mer stabil än i Laholmsbukten. Totalt klassades år 2006 bottenmiljöns status vid 7 stationer som god och vid 5 stationer som måttlig enligt tillståndsklassningen. Sämst bottenmiljö observerades 2003 och 2004 i djuphålan vid Ven på 44 meters djup, där ytlagret bestod av fint, lättrörligt organiskt material (detritus) över ett tunt (2,6 cm) oxiderat skikt. Konklusioner Inga storskaliga effekter i bassängerna Kattegatt och Skagerrak har kunnat påvisas. Bottenmiljön varierar kraftigt mellan fjordarna i Skagerrak med den största variationen mellan åren i Koljöfjorden. I Kattegatt/Öresund klassades (preliminär klassning) bottenmiljön enligt Vattendirektivet vid alla lokaler som huvudsakligen måttlig till god. Makroskopiskt liv saknades på flera stationer i Koljöfjorden och i Havstensfjord, främst orsakad av periodiskt förekommande syrebrist. 14

15 Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53 Anon. (2002). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2003). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2004). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Anon. (2005). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Blomqvist, M., Cederwall, H., Nilsson, H.C., Rosenberg, R. (2004). Framtagning av nya bedömningsgrunder för kust och hav enligt ramdirektivets krav - Bentiska evertebrater. Rapport till Naturvårdsverket. sid 51 Göransson, P. (2004) Bottenfaunan längs Hallandskusten, Havsmiljön, sid Göransson, P. (2006) Bottenfaunan längs Hallandskusten 2006 Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spcies-abundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49: Rosenberg, R. & Nilsson, H.C. (2004). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) Maine Monitoring AB Rosenberg R, Loo L-O, Möller P (1992) Hypoxia, salinity and temperature as structuring factors for marine benthic communities in an eutrophic area. Neth. J. Sea Res. 30: Sköld, M. (2000). Förslag till ett samordnat nationellt-regionalt miljöövervakningsprogram för makrofauna mjukbotten för svenska västkusten. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:20, sid 35 Karlsson, A. & L. Edler (2003). Årsrapport hydrografi & växtplankton 2002 Hallands kustvattenkontroll. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:8 sid 28 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (2001). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI). Maine Monitoring AB, sid 10 Nilsson, H.C., Laursen, S., Schwærter, S., Rosenberg, R. (2003) Analys av bottenhabitat i Flensborg och Vejle fjord, våren Marine Monitoring AB, Rapport till Vejle och Sønderjyllands Amt, sid 8 Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2006 Appendix 2 - Stationsliggare Appendix 3 - Analys av SPI, 2006 Appendix 4 - Analys av SPI, Appendix 5 - Analys av SPI, CD Rapport som.pdf Bilder som.jpg Rådata 15

16 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil,

17 APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2006 Datum Bassäng Område Besöks ID Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X Skagerrak Gullmarn 422 Strata 1 A G , ,60 80, Skagerrak Gullmarn 432 Strata 1 B G , ,71 83, Skagerrak Gullmarn 424 Strata 1 C G , ,66 86, Skagerrak Gullmarn 431 Strata 1 D G , ,26 88, Skagerrak Gullmarn 429 Strata 2 A G , ,04 102, Skagerrak Gullmarn 425 Strata 2 B G , ,45 94, Skagerrak Gullmarn 430 Strata 2 C G , ,47 96, Skagerrak Gullmarn 423 Strata 2 D G , ,94 99, Skagerrak Gullmarn 428 Strata 3 A G , ,22 105, Skagerrak Gullmarn 426 Strata 3 B G , ,52 110, Skagerrak Gullmarn 427 Strata 3 C G , ,09 116, Skagerrak Gullmarn 434 Strata 3 D G , ,34 118, Skagerrak Gullmarn 433 Strata 3 Djuphåla G , ,21 120, Skagerrak Havstensfjord 405 Strata 1 A H , ,42 11, Skagerrak Havstensfjord 400 Strata 1 B H , ,71 12, Skagerrak Havstensfjord 406 Strata 1 C H , ,47 13, Skagerrak Havstensfjord 401 Strata 1 D H , ,54 15, Skagerrak Havstensfjord 399 Strata 2 A H , ,44 17, Skagerrak Havstensfjord 397 Strata 2 B H , ,60 18, Skagerrak Havstensfjord 408 Strata 2 C H , ,15 19, Skagerrak Havstensfjord 407 Strata 2 D H , ,99 21, Skagerrak Havstensfjord 409 Strata 3 A H , ,57 28, Skagerrak Havstensfjord 402 Strata 3 B H , ,16 32, Skagerrak Havstensfjord 404 Strata 3 C H , ,92 32, Skagerrak Havstensfjord 398 Strata 3 D H , ,94 33, Skagerrak Havstensfjord 403 Strata 3 Djuphåla H , ,42 40, Skagerrak Koljefjorden 414 Strata 1 A K , ,93 11, Skagerrak Koljefjorden 415 Strata 1 B K , ,75 12, Skagerrak Koljefjorden 416 Strata 1 C K , ,17 15, Skagerrak Koljefjorden 418 Strata 1 D K , ,02 15, Skagerrak Koljefjorden 413 Strata 2 A K , ,43 16, Skagerrak Koljefjorden 419 Strata 2 B K , ,26 16, Skagerrak Koljefjorden 412 Strata 2 C K , ,35 17, Skagerrak Koljefjorden 417 Strata 2 D K , ,67 20, Skagerrak Koljefjorden 411 Strata 3 A K , ,19 24, Skagerrak Koljefjorden 410 Strata 3 B K , ,63 25, Skagerrak Koljefjorden 420 Strata 3 C K , ,81 33, Skagerrak Koljefjorden 421 Strata 3 D K , ,91 42, Kattegat Laholmsbukten 366 Strata 1 A L , ,35 20, Kattegat Laholmsbukten 364 Strata 1 B L21, , ,39 22, Kattegat Laholmsbukten 365 Strata 1 C L , ,94 21, Kattegat Laholmsbukten 363 Strata 1 D L , ,70 22, Kattegat Laholmsbukten 362 Strata 2 A L , ,05 24, Kattegat Laholmsbukten 389 Strata 2 B L , ,43 24, Kattegat Laholmsbukten 367 Strata 2 C L , ,94 24, Kattegat Laholmsbukten 390 Strata 2 D L , ,63 24, Kattegat Laholmsbukten 392 Strata 3 A L , ,49 30, Kattegat Laholmsbukten 361 Strata 3 B L , ,34 31, Kattegat Laholmsbukten 391 Strata 3 C L , ,33 35, Kattegat Laholmsbukten 396 Strata 3 D L , ,15 39, Kattegat Skälderviken 385 Strata 1 A S , ,97 19, Kattegat Skälderviken 386 Strata 1 B S , ,30 20, Kattegat Skälderviken 384 Strata 1 C S , ,68 21, Kattegat Skälderviken 388 Strata 1 D S , ,84 21, Kattegat Skälderviken 387 Strata 2 A S , ,35 24, Kattegat Skälderviken 381 Strata 2 B S , ,98 25, Kattegat Skälderviken 382 Strata 2 C S , ,24 25, Kattegat Skälderviken 383 Strata 2 D S , ,44 25, Kattegat Skälderviken 380 Strata 3 A S , ,66 31, Kattegat Skälderviken 393 Strata 3 B S , ,88 32, Kattegat Skälderviken 394 Strata 3 C S , ,51 33, Kattegat Skälderviken 395 Strata 3 D S , ,01 41, Kattegat Öresund 373 Strata 1 A Ö , ,48 28, Kattegat Öresund 374 Strata 1 B Ö , ,34 29, Kattegat Öresund 372 Strata 1 C Ö , ,35 31, Kattegat Öresund 371 Strata 1 D Ö , ,08 36, Kattegat Öresund 369 Strata 2 A Ö , ,40 26, Kattegat Öresund 370 Strata 2 B Ö , ,97 26, Kattegat Öresund 375 Strata 2 C Ö , ,62 28, Kattegat Öresund 368 Strata 2 D Ö , ,84 30, Kattegat Öresund 378 Strata 3 A Ö , ,26 31, Kattegat Öresund 379 Strata 3 B Ö , ,85 31, Kattegat Öresund 376 Strata 3 C Ö , ,06 31, Kattegat Öresund 377 Strata 3 D Ö , ,68 32, Y Sida 1 av 1

18 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 D SG Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D SH Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D SK Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A SL1.1.X L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D SL L Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D SL Kattegatt Skälderviken Strata 1 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 D SS Kattegatt Öresund Strata 1 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 D SÖ Sida 1 av 4

19 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A , ,20 75, Skagerrak Gullmarn Strata 1 B , ,73 80, Skagerrak Gullmarn Strata 1 C , ,32 86, Skagerrak Gullmarn Strata 1 D , ,82 93, Skagerrak Gullmarn Strata 2 A , ,53 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 B , ,10 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 C , ,98 95, Skagerrak Gullmarn Strata 2 D , ,76 89, Skagerrak Gullmarn Strata 3 A , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 B , ,16 108, Skagerrak Gullmarn Strata 3 C , ,68 110, Skagerrak Gullmarn Strata 3 D , ,66 118, Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D 14, , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D , Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A , ,92 21, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B , ,23 20, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C , ,44 21, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D , ,78 22, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A 22, , ,71 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B , ,28 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C , ,84 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D , ,83 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A , ,10 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B , ,48 37, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C , ,68 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D , ,25 35, Kattegatt Skälderviken Strata 1 A , ,12 20, S Kattegatt Skälderviken Strata 1 B , ,15 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 C 21, , ,90 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 D , ,09 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 A , ,80 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 B , ,44 25, Kattegatt Skälderviken Strata 2 C 24, , ,23 26, Kattegatt Skälderviken Strata 2 D , ,56 25, Kattegatt Skälderviken Strata 3 A , ,11 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 B , ,87 29, Kattegatt Skälderviken Strata 3 C , ,34 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 D , ,26 34, Kattegatt Öresund Strata 1 A , ,49 20, Kattegatt Öresund Strata 1 B , ,28 32, Kattegatt Öresund Strata 1 C 30, , ,53 30, Kattegatt Öresund Strata 1 D , ,83 45, Kattegatt Öresund Strata 2 A , ,01 24, Kattegatt Öresund Strata 2 B 24, , ,67 24, Kattegatt Öresund Strata 2 C , ,82 25, Kattegatt Öresund Strata 2 D , ,56 28, Kattegatt Öresund Strata 3 A , ,34 27, Kattegatt Öresund Strata 3 B 28, , ,18 29, Kattegatt Öresund Strata 3 C 29, , ,96 35, Kattegatt Öresund Strata 3 D , ,94 33, Sida 2 av 4

20 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Datum Bassäng Område Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X Y 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 A G , ,50 75, Skagerak Gullmarn Strata 1 B G , ,09 73, Skagerak Gullmarn Strata 1 C G , ,36 80, Skagerak Gullmarn Strata 1 D G , ,15 88, Skagerak Gullmarn Strata 2 A G , ,05 94, Skagerak Gullmarn Strata 2 B G , ,89 98, Skagerak Gullmarn Strata 2 C G , ,15 98, Skagerak Gullmarn Strata 2 D G , ,87 101, Skagerak Gullmarn Strata 3 A G , ,14 109, Skagerak Gullmarn Strata 3 B G , ,82 110, Skagerak Gullmarn Strata 3 C G , ,69 111, Skagerak Gullmarn Strata 3 D G , ,36 118, Skagerak Havstensfjord Strata 1 A H , ,30 10, Skagerak Havstensfjord Strata 1 B H , ,67 12, Skagerak Havstensfjord Strata 1 C H , ,81 15, Skagerak Havstensfjord Strata 1 D H , ,03 16, Skagerak Havstensfjord Strata 2 A H , ,73 18, Skagerak Havstensfjord Strata 2 B H , ,64 18, Skagerak Havstensfjord Strata 2 C H , ,47 19, Skagerak Havstensfjord Strata 2 D H , ,02 20, Skagerak Havstensfjord Strata 3 A H , ,80 22, Skagerak Havstensfjord Strata 3 B H , ,26 28, Skagerak Havstensfjord Strata 3 C H , ,13 33, Skagerak Havstensfjord Strata 3 D H , ,02 39, Skagerak Koljefjorden Strata 1 A K , ,50 10, Skagerak Koljefjorden Strata 1 B K , ,76 12, Skagerak Koljefjorden Strata 1 C K , ,71 14, Skagerak Koljefjorden Strata 1 D K , ,51 15, Skagerak Koljefjorden Strata 2 A K , ,98 17, Skagerak Koljefjorden Strata 2 B K , ,10 17, Skagerak Koljefjorden Strata 2 C K , ,70 20, Skagerak Koljefjorden Strata 2 D K , ,60 21, Skagerak Koljefjorden Strata 3 A K , ,53 25, Skagerak Koljefjorden Strata 3 B K , ,71 35, Skagerak Koljefjorden Strata 3 C K , ,46 34, Skagerak Koljefjorden Strata 3 D K , ,70 42, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A L , ,30 19, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B L , ,24 19, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C L , ,39 21, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D L , ,84 22, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A L , ,43 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B L , ,96 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C L , ,04 24, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D L , ,91 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A L , ,54 28, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B L , ,14 29, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C L , ,01 28, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D L , ,20 32, Kattegatt Skälderviken Strata 1 A S , ,16 20, Kattegatt Skälderviken Strata 1 B S , ,65 21, Kattegatt Skälderviken Strata 1 C S , ,56 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 D S , ,11 22, Kattegatt Skälderviken Strata 2 A S , ,64 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 B S , ,37 24, Kattegatt Skälderviken Strata 2 C S , ,07 25, Kattegatt Skälderviken Strata 2 D S , ,83 25, Kattegatt Skälderviken Strata 3 A S , ,25 29, Kattegatt Skälderviken Strata 3 B S , ,87 27, Kattegatt Skälderviken Strata 3 C S , ,03 33, Kattegatt Skälderviken Strata 3 D S , ,19 32, Kattegatt Öresund Strata 1 A Ö , ,01 19, Kattegatt Öresund Strata 1 B Ö , ,25 30, Kattegatt Öresund Strata 1 C Ö , ,27 29, Kattegatt Öresund Strata 1 D Ö , ,74 44, Kattegatt Öresund Strata 2 A Ö , ,92 28, Kattegatt Öresund Strata 2 B Ö , ,05 24, Kattegatt Öresund Strata 2 C Ö , ,61 25, Kattegatt Öresund Strata 2 D Ö , ,79 28, Kattegatt Öresund Strata 3 A Ö , ,10 28, Kattegatt Öresund Strata 3 B Ö , ,97 31, Kattegatt Öresund Strata 3 C Ö , ,00 33, Kattegatt Öresund Strata 3 D Ö , ,00 34, Tidigare Sida 3 av 4