MonitoringAB. Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009.

Transkript

1 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Magnusson 2010 arine MonitoringAB vid Kristineberg Postadress Telefon E-post Marine Monitoring AB marina@marine-monitoring.se Verkstadsgatan Hemsida S Lysekil Fax

2 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Titel Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Framtagen av Marine Monitoring vid Kristineberg AB Lysekil, Sweden Marina Magnusson Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum Februari 2010 Beställare Bohuskustens vattenvårdsförbund Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsverket ISBN Marine Monitoring vid Kristineberg AB

3 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 (tom sida) Marine Monitoring vid Kristineberg AB 3

4 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2009 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade Generellt har bottenmiljön under 2009 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan måttlig till god status i Havstensfjord. På flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv och bottens miljöstatus klassas som dålig. Uppdrag På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdförbund har provtagningar utförts i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt samt i Öresund. Syftet är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler. Provtagningen sker enligt en generell modell för områdesövervakning, och sker i samarbete med Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Halland, som ansvarar för provtagning av mjukbottenfauna (Figur 1). I denna rapport rapporteras endast resultat från sedimentprofilsfotograferingen (SPI). Provtagningarna ägde rum under maj månad 2009 från forskningsfartygen R/V Skagerak och R/V Oscar von Sydow. Utöver denna rapport har även en vetenskaplig artikel (Rosenberg et al 2009) sammanställts och publicerats internationellt i tidsskriften Marine Pollution Bulletin. Artikeln redovisar SPI-undersökningen mellan åren samt diskuterar bedömning av bottenmiljöns status utifrån användandet av sedimentprofilbilder i relation till EUs Vattendirektiv. Inledning Miljöövervakningen sker genom sk områdesövervakning där målsättningen är att kunna uttala sig om förändringar i hela det område som avgränsats geografiskt. Detta skiljer sig från stationsövervakning, där man endast kan uttala sig om förändringar på respek- VADE7 Skagerrak LYSE6 HAGAR Koljöfjorden MARS7 VINGA SW SK6 FLADEN Kattegatt VADE4 Gullmarn DANA ANHOLT Laholmsbukten Skälderviken Öresund Havstensfjorden Figur 1. Karta som visar de bassänger och de delområden (gröna cirklar) som ingår i detta provtagningsprogram. Inom varje delområde provtas 3 djupstrata med 4 stationer och med 4 replikat. Stationer ingående i det samordnade programmet för mjukbottenfauna visas som gula punkter. Infällt i kartan ses även en av två sedimentprofilkamror som används inom detta uppdrag. N7 L4 4 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

5 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 tive station (Sköld, 2000). Om områdesövervakningen utökas till att omfatta flera områden i flera rumsliga skalor skapas möjligheten att fastlägga om en uppmätt variation är av lokal, regionala eller av diffus generell karaktär. I Tabell 1 visas typexempel på möjliga utfall av den statistiska analysen och de generella tolkningarna man kan göra utifrån denna modell. De valda områdena och djup-strata inom respektive Kattegatt/ Öresund och Skagerrak i denna studie skiljer sig topografiskt åt, men alla områdena är kända för att tidigare ha drabbats av låga syrekoncentrationer i bottenvattnet under kortare eller längre perioder (Rosenberg et al., 1990; Josefson, Jensen, 1992). Syrefattiga bottnar är vanligtvis en effekt av en hög näringstillförsel vilken ger upphov till en överproduktion av alger. När dessa sjunker till botten och dör förbrukas stora mängder syrgas av de bakterier och bottendjur som bryter ned algresterna. För att motverka att syrebrist uppstår i bottenvattnet är det viktigt att syrerikt vatten tillförs bottnarna. Detta sker vanligen i samband med höststormar som blandar om vattenmassan så att det syrerika ytvattnet kommer ner i bottenskiktet. I fjordsystemen kan detta av naturliga skäl vara problematiskt då tröskeln i fjordmynningen försvårar nedblandningen av syrerikt ytvatten till de djupare delarna av fjorden. Fjordens geografiska placering har även stor betydelse för vattenutbytet, vilket försvåras om fjorden ligger långt in i ett vattensystem som exempelvis Koljöfjorden och Havstensfjord. Skälderviken, Laholmsbukten och Öresund är andra områden som löper risk att drabbas av syrebrist i bottenvattnet. Dessa områden ligger i övergångszonen mellan Östersjön och Nordsjön, vilket innebär att vattnet oftast är skiktat, dvs vatten med olika salthalt återfinns på olika djup. Skiktningen medför att utbytet mellan de olika vattenmassorna är begränsat. Detta medför en risk för att syrebrist uppstår på bottnar under salthaltssprångskiktet, eftersom syrerikt ytvatten inte blandas med det syrefattigare bottenvattnet. Alla tre områdena är kraftigt belastade av näringsämnen, där tillflödet från land är den huvudsakliga näringskällan. Läget i Kattegatt har varit stabilt de senaste åren men området är hela tiden beroende av höststormar som rör om vattenmängderna så att det syrerika ytvattnet även når havsbotten och de organismer som lever där. Vid syrebrist, som främst inträffar under sensommaren eller hösten, kan bottendjur dödas och fisken flyr området. När det är fråga om stora områden som i södra Kattegatt, kan det som följd bli stora ekonomiska förluster för fisket. Metodbeskrivning SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan drygt 30 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Fotografering av vertikala profiler av sedimentet sker med en sedimentprofilka- Tabell 1. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-modell med nämnare för F-kvot och antal frihetsgrader samt ekologisk tolkning och relevans för övervakningsprogram (se även Sköld 2000). Faktor df test över Betydelse vid signifikans Tid Ti 7 Ti x Om(Ba) Bassäng Ba 1 Om(Ba) Område Om(Ba) 4 St(Om, Ba) Strata St(Om, Ba) 12 Lo(St, Om, Ba) Lokal Lo(St, Om, Ba) 54 residual Ti x Ba 7 Ti x Om(Ba) Ti x Om(Ba) 28 Ti x St(Om, Ba) Ti x St(Om, Ba) 84 Ti x Lo(St, Om, Ba) Ti x Lo(St, Om, Ba) 377 residual residual 1715 Marine Monitoring vid Kristineberg AB Storskalig förändring över tiden (ex. klimatförändring) Skillnader mellan bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan områden inom bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan strata inom områden (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan lokaler inom strata (ej intressant i övervakningssyfte) Storskalig förändring mellan bassänger över tiden (ex. uteblivet vattenutbyte i Skagerraks fjordar) Regionala förändringar mellan områden i tiden (ex. störning i Laholmsbukten men ej i övriga Kattegatt) Lokal förändringar mellan strata i tiden (ex. störning i de djupare delarna av Gullmarn) Lokal förändringar mellan Lokaler i tiden (ex. slumpartad störning inom ett djupstrata) 5

6 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Figur 2. Illustrerar skillnaden mellan en bild som inte är databehandlad till vänster och en som är kontrastförstärk i Photshop till höger innan analys kan ske. mera (SPI) som sakta sänks mot botten. Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av tagna bilder direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. För att få en säkrare analys förstärks kontraster och färger i Photoshop CS 8.0 (Adobe) innan bildanalys sker (Figur 2). De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Bilden genomgår därefter en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. Beräkningar av längder och ytor i bilderna kan genomföras med hög precision. Bilderna kan därefter tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQ-index (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000). Undersökningar i kustområden i Skagerrak har vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). Användandet av SPI medför att större områden effektivt kan inventeras med avseende på bottens miljöstatus. Vidare möjliggör det att både direkta (exempelvis effekter av muddertippning alternativt trålskador) och indirekta (effekter på bottendjur) effekter kan studeras med samma metod. SPI medger dock inte artbestämning av bottendjur utan för att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. Utförande Totalt besöktes 72 slumpvist valda stationer jämt fördelade mellan Skagerrak (Figur 6) och Kattegatt/ Öresund (Figur 8). Tolv stationer fördelades slumpvis på 3 djupstrata i respektive delområde Öresund, Skälderviken och Laholmsbukten i Kattegatt/Öresund, samt i Gullmarn, Havstensfjord och Koljöfjorden i Skagerrak. På varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Provtagningen genomfördes under maj månad Sedan den första provtagningen i detta program som genomfördes i juni, 2001, har djupstrata i Koljöfjorden, Havstensfjord, Laholmsbukten och Skälderviken modifierats något enligt Tabell 2 (Nilsson & Rosenberg, 2001). Anledningen till förändringen är att förbättra analysen med hänsyn till substratets sammansättning och utbredningen av syrefattigt vatten. Sedimentprofilsbilderna analyserades med avseende på sedimentets oxidationsstatus samt bottendjurens aktivitet i och på sedimentet. Från dessa variabler beräknades BHQ vilket kan visa på eventuell biologisk störning samt sammansättningen av den funktionella biodiversiten d.v.s. variationer av bottenfaunans aktivitet såsom grävning och omrörning (bioturbation) i sedimentet, transport av syrerikt vatten, produktion av fekalier, etc. En miljökvalitetsbedömning görs därefter med avseende på bottenmiljöns kvalitet i relation till EU:s Vattendirektiv enligt ett förslag utarbetat av Rosenberg et al För en mer utförlig beskrivning av SPI-teknik och EU:s Vattendirektiv se Faktaruta 1. Eventuella skillnader mellan stationerna i denna provtagning och provtagningar utförda tidigare analyseras med variationsanalys. Tabell 2. Djupintervall i meter i de olika djupstrata inom varje delområde i Skagerrak respektive Kattegatt vid provtagningar gjorda under åren Skagerrak Stratum 1 Stratum 2 Stratum 3 Gullmarn Koljöfjorden >22 Havstensfjord >22 Kattegatt Stratum 1 Stratum 2 Stratum 3 Laholmsbukten >25 Skälderviken >25 Öresund Marine Monitoring vid Kristineberg AB

7 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Faktaruta 1 - Analys av bottnens miljökvalitet med sedimentprofilkamera (SPI) I slutet på 1970-talet utvecklades en generell, internationell modell, den sk Pearson & Rosenberg modellen, för att beskriva marina bottnars kvalitet samt förändringar av faunan i tid eller rum. Denna modell har visat sig vara användbar för att beskriva hur artdiversiteten hos bottenfaunan förändras i relation till olika typerna av stress, t.ex. organisk belastning, syrebrist och mekanisk störning som trålning och muddringsarbeten. För att kunna uppskatta graden av stress hos bottenfaunasamhällen beräknas ett bentiskt kvalitetsindex (BQI) som är uppbyggt av tre faktorer; proportionen mellan känsliga och toleranta arter, antal arter och antal individer. Att analysera bottenfaunaprover är mycket tidsödande. Ett index för att bestämma miljökvaliteten hos mjukbottenfaunasamhällen (BHQ-index) utifrån sedimentprofilbilder (SPI) har därför utvecklats. Metoden har flera fördelar, bland annat genom att det går snabbt att provta och analysera bilderna i relation till BHQ-indexet. Detta gör metoden betydligt billigare än traditionell teknik med analys av bottenfaunasamhällen. Vidare ger metoden en integrerad bild av sedimentets syreförhållanden, vilka avspeglar djurens aktivitet under en längre tidsperiod. Djup >20m 20m Foton av sedimentprofiler visar dessutom en mycket god överensstämmelse med Pearson & Rosenberg modellen, eftersom analysen av bilderna integrerar sedimentets syreförhållanden och faunans aktiviteter, dvs. ju större del av sedimentet som är oxiderat, desto fler funktionella djurgrupper finns det i bottnen (Nilsson and Rosenberg, 2000). Detta medför att BHQ är direkt jämförbart med det bentiska kvalitetsindexet (BQI). Från det framräknade BHQ- eller BQI- indexet kan man sedan klassificera bottenmiljön efter olika successionsstadier, vilket kan användas för tillstånds klassningen av miljön enligt EU:s vattendirektiv enligt ett förslag utarbetat av Rosenberg et al. (2004). Formel för att beräkna Bentisk Habitat Kvalitets index (BHQ) och analyserade strukturer i sedimentprofilsbilderna. BHQ= A+ B+C, där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) stukturer under sedimentytan och (C) djupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. A: På sedimentytan Fekalier 1 Rör små 1 eller Rör stora 2 Födogrop 2 B: Under sedimentytan Infauna 1 Djurgång #1-3 1 eller Djurgång >3 2 Födoficka 5cm djup 1 eller Födoficka >5cm djup 2 C: RPD 0 cm 0 0,1-1,0 cm 1 1,1-2,0 cm 2 2,1-3,5 cm 3 3,6-5,0 cm 4 >5,0 cm 5 Summering av BHQ-index = ( ) SA+SB+SC Variablerna som använts för att beskriva BHQ-indexet är sådana att de skall vara lätta att tolka från sedimentprofilbilderna, samt att de skall spegla bottnens kvalitet på ett objektivt sätt. Variablerna är fördelade inom tre grupper; (A) ytstrukturer, (B) strukturer i sediment och (C) oxidationsdjupet (RPD), dvs. djupet i sedimentet där färgövergången mellan det bruna oxiderade och det svarta reducerade skiktet förekommer. Oxiderat Reducerat Djup >20m 20m Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig I figuren visas orginalteckningen av de olika successionsstadierna, motsvarande sedimentprofilbilder, och föreslagen klassning utifrån EU:s vattendirektiv med angivna gränser för BHQ- och BQI-indexet för de 2 djupintervallen som klassningen stratifierats utifrån. Tekniken hos en sedimentprofilkameran kan, liknas vid ett upp-och-nervänt periskop. Sedimentprofilbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. Marine Monitoring vid Kristineberg AB 7

8 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Resultat och diskussion Syftet med detta uppdrag är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler. All klassificering av bottenkvalitén sker i enlighet med EU:s Vattendirektiv (Faktaruta 1). Resultaten presenteras först ur ett statistiskt perspektiv där BHQ-data har analyserats enligt modellen för områdesövervakning (Tabell 1) därefter redovisas de förändringar som har skett i respektive område under den period som programmet har pågått. Därefter följer sammanfattande slutsatser av resultaten. Statistisk analys av BHQ index Skillnader mellan år. Ingen signifikant skillnad mellan år kan observeras, vilket tolkas som att ingen storskalig förändring av bottenmiljön (BHQ-indexet) i hela Västerhavet har ägt rum mellan åren (Tabell 3). Interaktion mellan år och bassäng. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) effekt mellan år och bassäng har observerats, vilket tolkas som att eventuella förändringar i bottenmiljön i bassängerna Skagerrak och Kattegatt inte varierar mellan åren (Tabell 3, Figur 3). Interaktion år och område. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och område har observerats mellan 2008 och 2009 (Tabell 3, Figur 4). Däremot har sedan tidigare signifikanta (p<0,05) skillnader observerats mellan år och område i Koljöfjorden, Laholmsbukten, Havstensfjord och Skälderviken. BHQ-index har varierat i medeltal i Koljöfjorden från 1,7-3,9 mellan åren 2002 och 2008, och nu ses tendens till ytterligare en minskning. I Laholmsbukten observerades en signifikant minskning i BHQ-index mellan år 2005 och tidigare år samt en signifikant ökning mellan 2006 och 2007 års resultat års resultat från Laholmsbukten visar på en tendens till minskning och detsamma gäller för 2009 års resultat. I Havstensfjord observerades 2007 en signifikant minskning av BHQ från 7,2 till 5,3. I relation till detta visar resultatet för 2009 en signifikant ökning eftersom BHQs medeltal för området är tillbaka på 2006 års nivå (7,2 (±1,8SD)). I Skälderviken observerades 2007 en signifikant ökning av BHQ från 7,2 till 9, och 2009 års resultat tyder på ett oförändrat tillstånd med ett medel BHQ för hela området på 9,7 (±1,4SD) respektive 9,6 (±1,7SD). Interaktion mellan år och strata. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och strata observerades (Tabell 3, Figur 5). Detta tolkas som att BHQ-indexet inte skiljer sig signifikant mellan de olika djupintervallen i de undersökta områdena över provtagningstiden. BHQ-index Kattegatt Bassäng Skagerrak År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Figur 3. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Bassäng. Felstaplar är standarda vikelse (SD, n=144). Tabell 3. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet (BHQ) över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-tabell med Faktor, antal frihetsgrader (df), Variation (SS), F- kvot, P-värde och nämnare för F-kvot. De analysresultat som är av intresse i denna undersökning är markerade med röd färg (se även Figur 6-8). Faktor df SS MS F-kvot P-värde Nämnare för F-kvot Tid 7 246,6 35,2 0,8 0,5927 Tid * Område (Bassäng) Bassäng ,4 1268,4 0,4 0,5836 Område (Bassäng) Område (Bassäng) ,8 3577,0 50,7 0,0001 Strata (Område, Bassäng) Strata (Område, Bassäng) ,2 70,6 3,2 0,0018 Lokal (Strata, Område, Bassäng) Lokal (Strata, Område, Bassäng) ,9 22,2 11,7 0,0001 Residual Tid * Bassäng 7 478,6 68,4 1,6 0,1898 Tid * Område (Bassäng) Tid * Område (Bassäng) ,4 43,9 3,8 0,0001 Tid * Strata (Område, Bassäng) Tid * Strata (Område, Bassäng) ,0 11,7 1,1 0,3212 Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) ,6 10,9 5,7 0,0001 Residual Residual ,6 1,9 8 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

9 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År BHQ-index Laholmsbukten Skälderviken Öresund Gullmarsfjorden Havstensfjord Koljöfjorden Figur 4. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Delområde. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=48) År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 BHQ-index Gullmarn, 75-90m Gullmarn, m Gullmarn, >105m Havstensfjord, 10-16m Havstensfjord, 16-22m Havstensfjord, >22m Koljöfjorden, 10-16m Koljöfjorden, 16-22m Koljöfjorden, >22m Laholmsbukten, 19-22m Laholmsbukten, 22-25m Laholmsbukten, >25m Öresund, 26-40m Öresund, 24-31m Öresund, 25-32m Skälderviken, 19-22m Skälderviken, 22-25m Skälderviken, >25m Figur 5. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Strata. Felstaplar avser standardavvikelse (SD, n=16). Marine Monitoring vid Kristineberg AB 9

10 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Miljökvalitet i Skagerrak Gullmarn De generellt höga BHQ-värdena i Gullmarn under samtliga provtagningstillfällen ( ), med miljöstatus hög eller god enligt EU:s Vattendirektiv (Faktabox 1), visar att ingen storskalig påverkan på bottenfaunan har kunnat påvisas års resultat visade på en signifikant minskning av BHQ jämfört med 2004 och , 2008 och 2009 års resultat visar dock på en tendens till ökning av BHQ, då bottenmiljökvalitén vid elva av tolv stationer klassas som hög och vid den resterande stationen som god (Figur 6). Vid beräkning av 20% percentilen för alla stationerna så klassas Gullmarns bottenmiljö som hög. Syrekoncentrationerna i Gullmarn (enligt mätningar av SMHI och Kristinebergs marina forskningsstation inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund; Anon. 2005, 2006 och 2007) var som lägst 1,31 ml/l i februari 2005 i djuphålan (Alsbäck, 118 m), under mars månad skedde ett inflöde av syrerikt vatten och syrekoncentrationer ökad till 6,35 ml/l. Med minskande djup blev syrekoncentrationerna successivt högre skedde ett saltvatteninbrott i början av året vilket resulterade i mycket högre syrgashalt än normalt då drygt 6 ml/l uppmättes från 60 meters djup ner till botten i djuphå- lan vid Alsbäck. Därefter minskade syrgashalten successivt under resten av år År 2007 skedde ett vattenutbyte först i maj månad och syrgashalten höjdes till strax över 4 ml/l. Därefter minskade syrgashalten sucessivt för att i september gå under den kritiska nivån på 2 ml/l i bottenvattnet. Vid denna nivå flyr de flesta fiskar och redan vid halter på 3-4 ml/l kan juvenila individer och bottenlevande djur påverkas. Det var först i maj 2008 som nytt syrerikt vatten kom in i Gullmarn och syrgashalterna ökade då från 0,3 ml/l till ca 6 ml/l på 117 m vid Alsbäck skedde inflödet av syrerik vatten tidigt på året varpå halter på 6 ml kunde mätas upp redan i mars månad. Variationen i bottenmiljön mätt med BHQ kan även vara påverkad av fiske med bottentrål efter räka i den inre nord-östra delen. Detta fiske återupptogs 1999 efter 6 års totalförbud mot trålning i fjorden. Typiska trålspår förekommer i några av bilderna. De stationer, där trålspår har observerats, ligger alla inom tillåtet trålningsområde. Koljöfjorden 2001 års provtagning visade på att fjorden saknade helt makroskopiskt liv från 15 meters djup och neråt (BHQ-index <2: tillståndsklass dålig). År 2002 förekom det dock täta mattor av små rörbyggande borst- GULLMARN * * HAVSTENSFJORD * KOLJÖFJORDEN Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Figur 6. Stationskarta för provtagning år 2009 i Gullmarsfjorden, Koljöfjorden och Havstensfjord. Provpunkterna har slumpats ut i tre olika djupstrata inom varje område (se tabell 2). De olika färgerna på stationerna refererar till en preliminär bedömning av bottenmiljöns status enligt EU:s Vattendirektiv (se Faktabox 1). Stationer i Gullmarsfjorden där trålspår har kunnat observeras är markerade med en *, dessa stationer ligger alla inom det område som är tillåtet för trålning, dvs mellan de två röda linjerna. 10 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

11 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 maskar på samtliga djup, vilka med stor sannolikhet koloniserat området efter ett större inbrott av djupvatten vid årsskiftet (Anon. 2002). Följande år, 2003, kunde en tydlig försämring observeras i hela fjorden, vilken bedömdes tillhöra tillståndklasserna måttlig till dålig. Läget var liknande under 2004 och flera stationer saknade makroskopiskt liv. År 2005 försämrades tillståndet ytterligare då bottnens miljökvalitet på mer än hälften av stationerna klassades som dålig. Det högsta BHQ värdet på 5,2 mättes på 14 meters djup, vilket enligt Vattendirektivet ger en måttlig status års resultat visade på en signifikant förbättrad bottenkvalitét jämfört med 2005 och stationernas miljöstatus klassades som dålig till god. Det högsta BHQ värdet på 7,8 mättes på 16,5 meters djup. Vid 2007 års undersökning observerades en tendens till en försämrad miljö. Det högsta BHQ värdet uppmättes på 19 m och var på 6, var det högsta BHQ värdet 9,0 vilket uppmättes på 13 meter i övrigt sågs en tendens till försämrad bottenmiljö jämfört med Bottens miljöstatus i Koljöfjorden 2009 är den sämsta uppmätta i detta kontrollprograms historia (Figur 6). Högsta BHQ-värdet som analyserades var 3,0 och BHQ i medeltal var 1,0 (±1,2 SD). Vid beräkning av 20% percentilen så klassas bottenmiljön i Koljöfjorden som dålig. Den dåliga bottenmiljön i Koljöfjordens djupare delar orsakas av syrebrist. I Koljöfjorden förekommer flerårig syrebrist, vilket innebär att gränsvärdet på 3.5 ml/l underskrids under hela året trots att omsättningstiden i djupvattnet är mindre än ett år. I mars 2005 var syrekoncentrationerna <1 ml/l mellan meters djup (Anon 2005). I början av 2006 skedde dock ett inflöde av syrerikt bottenvatten. I januari uppmättes halter på > 3 ml/l (Anon 2006). Under resten av 2006 förbrukades syret successivt och i mars var syrekoncentrationen på meters djup 1,51-1,78 ml/l och från och med juni låg halten syre nära noll alternativt så saknades syre helt. Mätningar av syrgashalter mellan januari 2007 och maj 2009 visar att inget nytt vattenutbyte har skett vilket innebär att Koljöfjorden har haft negativa syrehalter under ca tre års tid, vilket också återspeglar sig i den dåliga bottenmiljön som på sina ställen saknar makroskopiskt liv (Figur 7). Havstensfjord 2006 års resultat visade på en signifikant ökning av BHQ jämfört med åren , jämfört med 2005 sågs endast en tendens till förbättring. Resultaten från 2007 visar dock på en signifikant minskning av BHQ, och bottenmiljökvalitén var 2007 på samma nivå som Den största variationen av bottenkvalitén återfanns inom djupstratum meter, där en station klassades som god medan tre av stationerna klassades som dåliga och saknade makroskopiskt liv (BHQ<2). Denna norra del av Havstensfjord, Svälte kile, är sedan tidigare känd för en mycket dålig bottenmiljö (Rosenberg & Nilsson, 2004). Tidigare år har bottenmiljön generellt varit dålig på de djupaste stationerna, vilket bedöms vara orsakat av låga syrekoncentrationer. I både februari och mars 2005 uppmätte SMHI syrekoncentrationer över 6 ml/l syre på 35 meters djup. Även i början av 2006 uppmättes höga syrekoncentrationer med över 5 ml/l på 35 meters djup vilket också avspeglades i sedimentprofilsbilderna tagna 2006 då 2 av 4 stationer inom djupstratum >22 m klassades som god. Under hela 2007 var syrekoncentrationerna dessvärre låga och det var först i mars 2008 som ett kraftigt utbyte med syrerikt vatten skedde, vilket kan vara en trolig orsak till den ökning av BHQ som 2008 års sedimentprofilbilder visar på. Ökningen är framförallt tydligast på meters djup. Ett inflöde av syrerikt vatten skedde även våren års resultat är fortfarande signifikant högre jämfört med 2007, men jämfört med 2008 ses dock en tendens till minskning. Vid beräkning av 20% percentilen så klassas bottenmiljö djupare än 20 meter som måttlig och grundare än 20 meter som god (Figur 6). Figur 7. En sedimentprofilbild fotograferad på 40 meters djup i Koljöfjorden och som visar på en syrefri botten fri från makroskopiskt liv (BHQ =0,0; status dålig ). Bottenytan finns på ca 13 cm djup i bilden. Marine Monitoring vid Kristineberg AB 11

12 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Miljökvalitet i Kattegatt och norra Öresund LAHOLMSBUKTEN SKÄLDERVIKEN Laholmsbukten Bottenmiljön har varit relativt stabil mellan åren sett till sin helhet under provtagningsperioden 2002 till och med I det grundaste djupstratumet (19-22 m) är dock bottenmiljön variabel med generellt lägre BHQ index än på större djup. Detta orsakas bl.a. av att bottensubstratet varierar mellan sand och lera. Syrebrist kan även uppträda vid salthaltssprångskiktet och då påverka bottenfaunan negativt (Rosenberg et al. 1992). Bottenfaunan i Kattegatt har undersökts av Göransson (2004) på två stationer i Laholmsbukten. Göransson (2004) fann att faunan på en av dessa stationer (L9, 20 meters djup) varierade kraftigt mellan åren i relation till syrets svängningar. År 2005 sågs en signifikant minskning av BHQ index jämfört med tidigare år och bottenkvalitetens miljösstatus varierade mellan otillfredsställande, måttlig och god. De lokaler som 2005 klassades som otillfredsställande innehöll stora inslag av sand. Resultaten från 2006 års provtagning visade på en signifikant förbättrad bottenkvalitét då antalet stationer som klassades som otillfredsställande minskade. Största variationen i bottenkvalitét sågs inom det grundaste stratumet som klassades från otillfredsställande till god års resultat visade på en tendens till ytterligare ökning av BHQ då stationerna klassades att ha en bottenstatus motsvarande måttlig eller god. Resultaten från 2008 års provtagning visar däremot på en tendens till en försämring; dock är antalet stationer som klassas som god respektive måttlig detsamma som 2007, dvs 7 respektive 5 stationer års analyser visar på ytterligare tendens till försämring och vid beräkning av 20% percentilen klassas bottenmiljön som måttlig. Skälderviken Bottenmiljön i Skälderviken har varit stabil under hela provtagningsperioden. Det grundaste djupstratumet, meter, har generellt haft något högre medelvärden för BHQ jämfört med Laholmsbukten. Hela Skäldervikens status år 2009 klassas, enligt Vattendirektivet, som god vilket innebär en signifikant ökning av BHQ sedan 2006 års provtagning. Vid flera tillfällen har Haploops-samhällen kunnat observeras i sedimentprofilsbilderna. Haploops är ett litet kräftdjur som lever i lerrör på sedimentytan och är ett karaktärsdjur för vissa bottnar i södra Kattegatt och norra Öresund. En annan organism som ofta ses i bilderna från Skälderviken är den lilla piprensaren Virgularia mirabilis (Figur 9). ÖRESUND Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Km Figur 8. Stationskarta för provtagning år 2009 i Laholmsbukten, Skälderviken och Öresund. Provpunkterna har slumpats ut i tre olika djupstrata inom varje område (se tabell 2). De olika färgerna på stationerna refererar till en preliminär bedömning av bottenmiljöns status enligt EU:s Vattendirektiv (se Faktabox 1). Figur 9. Fotografi ifrån Skälderviken i vilket en liten piprensare samt ormstjärnearmar sticker upp ifrån sedimentet. Vidare ses ett flertal djurgångar och att det översta lagret är väl syresatt (ljusbrun färg) (BHQ =10,3; status god ). 12 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

13 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Öresund Även bottenmiljön i Öresund har under hela provtagningsperioden varit stabil. År 2009 års resultat visar på en botten som klassas huvudsakligen som god med ett BHQ medel på 8,7 (±1,9 SD). Sämst bottenmiljö observerades 2003 och 2004 i djuphålan vid Ven på 44 meters djup, där ytlagret bestod av fint, lättrörligt organiskt material (detritus) över ett tunt (2,6 cm) oxiderat skikt var bottenmiljöns status, enligt tillståndsklassningen, god vid 7 stationer måttlig vid 5 stationer har antalet stationer med en god kvalité på bottenmiljöns status ökat till elva (Figur 10) och endast en station klassas som måttlig. Slutsats Inga storskaliga effekter i bassängerna Kattegatt och Skagerrak har kunnat påvisas.. Bottenmiljön varierar kraftigt mellan fjordarna i Skagerrak med den största variationen mellan åren i Koljöfjorden. Gullmarsfjorden har en hög status, Havstensfjord en måttlig till god status och Koljöfjorden har en dålig status enligt Vattendirektivet. I Koljöfjorden saknas makroskopiskt liv på flera stationer, vilket främst är orsakat av periodiskt förekommande syrebrist. I Kattegatt och norra Öresund klassades (preliminär klassning) bottenmiljön enligt Vattendirektivet i områdena Skälderviken och Öresund som god, medan Laholmsbukten endast uppnådde måttlig status vid årets provtagning. Figur 10. Fotografiet är ifrån 33 meters djup i Öresund och visar en botten vars miljökvalitét klassas som god. I bilden ses en födogrop dvs en tydlig vattenfylld gång ner i sedimentet som troligen mynnar i en oxiderad hålighet. I övrigt ses även små maskrör på ytan, en födoficka (oxiderad hålighet i sedimentet utan förbindese till ytan) samt ett flertal djurgångar (BHQ =10,0). Marine Monitoring vid Kristineberg AB 13

14 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Anon. (2002). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2003). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2004). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Anon. (2005). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Blomqvist, M., Cederwall, H., Nilsson, H.C., Rosenberg, R. (2004). Framtagning av nya bedömningsgrunder för kust och hav enligt ramdirektivets krav - Bentiska evertebrater. Rapport till Naturvårdsverket. sid 51 Göransson, P. (2004) Bottenfaunan längs Hallandskusten, Havsmiljön, sid Göransson, P. (2006) Bottenfaunan längs Hallandskusten 2006 Johansen, T. & Ljungqvist, L.,. (2007). Årsrapport hydrografi 2007, Bohusläns Vattenvårdsförbund Josefson, A.B., Jensen, J.N., Effects of hypoxia on softsediment macrobenthos in southern Kattegatt, Denmark. In: Colombo, G., Ferrari, I., Ceccherelli, V.U., Rossi, R. (Eds.), Marine eutrophication and population dynamics. Olsen & Olsen, Fredensborg, pp Karlsson, A. & L. Edler (2003). Årsrapport hydrografi & växtplankton 2002 Hallands kustvattenkontroll. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:8 sid 28 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (2001). Bottenmiljön i Kattegatt/ Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI). Maine Monitoring AB, sid 10 Nilsson, H.C., Laursen, S., Schwærter, S., Rosenberg, R. (2003) Analys av bottenhabitat i Flensborg och Vejle fjord, våren Marine Monitoring AB, Rapport till Vejle och Sønderjyllands Amt, sid 8 Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53 Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spciesabundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49: Rosenberg, R. & Nilsson, H.C. (2004). Bottenmiljön i Kattegatt/ Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) Maine Monitoring AB Rosenberg, R., Elmgren, R., Fleischer, S., Jonsson, P., Persson, G., Dahlin, H., Marine eutrophication case studies in Sweden. Ambio 19, Rosenberg R, Loo L-O, Möller P (1992) Hypoxia, salinity and temperature as structuring factors for marine benthic communities in an eutrophic area. Neth. J. Sea Res. 30: Rosenberg R., Magnusson M., Nilsson H.C., (2009) Temporal and spatial changes in marine benthic habitats in relation to the EU Water Framework Directive: The use of sediment profile imagery Marine Pollution Bulletin 58 (2009) Sköld, M. (2000). Förslag till ett samordnat nationellt-regionalt miljöövervakningsprogram för makrofauna mjukbotten för svenska västkusten. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:20, sid 35 Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2009 Appendix 2 - Stationsliggare Appendix 3 - Analys av SPI, 2009 Appendix 4 - Analys av SPI, Appendix 5 - Analys av SPI, CD Rapport som.pdf Bilder som.jpg Rådata 14 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

15 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Marine Monitoring vid Kristineberg AB 15

16 APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2009 Datum Bassäng Område Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X 2009 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A G , , Skagerrak Gullmarn Strata 1 B G , , Skagerrak Gullmarn Strata 1 C G , , Skagerrak Gullmarn Strata 1 D G , , Skagerrak Gullmarn Strata 2 A G , , Skagerrak Gullmarn Strata 2 B G , , Skagerrak Gullmarn Strata 2 C G , , Skagerrak Gullmarn Strata 2 D G , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 A G , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 B G , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 C G , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 D G , , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B H , ,58 14, Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C H , , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D H , , Skagerrak Koljefjorden Strata 1 A K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 1 B K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 1 C K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 1 D K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 2 A K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 2 B K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 2 C K , ,04 16, Skagerrak Koljefjorden Strata 2 D K , ,54 16, Skagerrak Koljefjorden Strata 3 A K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 3 B K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 3 C K , , Skagerrak Koljefjorden Strata 3 D K , , Kattegat Laholmsbukten Strata 1 A L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 1 B L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 1 C L , ,08 20, Kattegat Laholmsbukten Strata 1 D L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 2 A L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 2 B L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 2 C L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 2 D L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 3 A L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 3 B L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 3 C L , , Kattegat Laholmsbukten Strata 3 D L , , Kattegat Skälderviken Strata 1 A S , , Kattegat Skälderviken Strata 1 B S , , Kattegat Skälderviken Strata 1 C S , , Kattegat Skälderviken Strata 1 D S , , Kattegat Skälderviken Strata 2 A S , , Kattegat Skälderviken Strata 2 B S , ,34 23, Kattegat Skälderviken Strata 2 C S , , Kattegat Skälderviken Strata 2 D S , , Kattegat Skälderviken Strata 3 A S , , Kattegat Skälderviken Strata 3 B S , , Kattegat Skälderviken Strata 3 C S , , Kattegat Skälderviken Strata 3 D S , , Kattegat Öresund Strata 1 A Ö , , Kattegat Öresund Strata 1 B Ö , , Kattegat Öresund Strata 1 C Ö , , Kattegat Öresund Strata 1 D Ö , , Kattegat Öresund Strata 2 A S , , Kattegat Öresund Strata 2 B Ö , , Kattegat Öresund Strata 2 C Ö , , Kattegat Öresund Strata 2 D Ö , , Kattegat Öresund Strata 3 A Ö , , Kattegat Öresund Strata 3 B Ö , , Kattegat Öresund Strata 3 C Ö , , Kattegat Öresund Strata 3 D Ö , , Y Besöks ID Sida 1 av 1

17 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 D SG Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D SH Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D SK Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A SL1.1.X L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D SL L Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D SL Kattegatt Skälderviken Strata 1 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 D SS Kattegatt Öresund Strata 1 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 D SÖ Sida 1 av 8

18 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A , ,20 75, Skagerrak Gullmarn Strata 1 B , ,73 80, Skagerrak Gullmarn Strata 1 C , ,32 86, Skagerrak Gullmarn Strata 1 D , ,82 93, Skagerrak Gullmarn Strata 2 A , ,53 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 B , ,10 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 C , ,98 95, Skagerrak Gullmarn Strata 2 D , ,76 89, Skagerrak Gullmarn Strata 3 A , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 B , ,16 108, Skagerrak Gullmarn Strata 3 C , ,68 110, Skagerrak Gullmarn Strata 3 D , ,66 118, Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D 14, , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D , Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A , ,92 21, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B , ,23 20, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C , ,44 21, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D , ,78 22, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A 22, , ,71 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B , ,28 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C , ,84 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D , ,83 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A , ,10 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B , ,48 37, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C , ,68 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D , ,25 35, Kattegatt Skälderviken Strata 1 A , ,12 20, S Kattegatt Skälderviken Strata 1 B , ,15 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 C 21, , ,90 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 D , ,09 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 A , ,80 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 B , ,44 25, Kattegatt Skälderviken Strata 2 C 24, , ,23 26, Kattegatt Skälderviken Strata 2 D , ,56 25, Kattegatt Skälderviken Strata 3 A , ,11 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 B , ,87 29, Kattegatt Skälderviken Strata 3 C , ,34 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 D , ,26 34, Kattegatt Öresund Strata 1 A , ,49 20, Kattegatt Öresund Strata 1 B , ,28 32, Kattegatt Öresund Strata 1 C 30, , ,53 30, Kattegatt Öresund Strata 1 D , ,83 45, Kattegatt Öresund Strata 2 A , ,01 24, Kattegatt Öresund Strata 2 B 24, , ,67 24, Kattegatt Öresund Strata 2 C , ,82 25, Kattegatt Öresund Strata 2 D , ,56 28, Kattegatt Öresund Strata 3 A , ,34 27, Kattegatt Öresund Strata 3 B 28, , ,18 29, Kattegatt Öresund Strata 3 C 29, , ,96 35, Kattegatt Öresund Strata 3 D , ,94 33, Tidigare Sida 2 av 8