Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004

Transkript

1 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004 Rutger Rosenberg och Hans C Nilsson Marine Monitoring vid Kristineberg AB, Pl 2130, S Fiskebäckskil Ett fönster till Skälderviken ISBN

2 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2005 Rapport till Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund, januari 2005 Uppdrag P å uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdförbund har provtagningar utförts i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt samt i Öresund. Syftet är Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2004 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade Generellt har bottenmiljön under 2004 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög till god status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan dålig till hög status i Havstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen av Havstensfjord samt på flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv. Figur 1. Karta som visar de bassänger och de delområden (gröna cirklar) som ingår i detta provtagningsprogram. Inom varje delområde provtas 3 djupstrata med 4 stationer och med 4 replikat. Stationer ingående i det samordnade programmet för mjukbottenfauna visas som gula punkter. 2

3 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler. Provtagningen sker enligt en generell modell för områdesövervakning, och sker i samarbete med Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Halland, som ansvarar för provtagning av mjukbottenfauna (Figur 1). I denna rapport rapporteras endast resultat från sedimentprofilsfotograferingen (SPI). Provtagningarna ägde rum vid månadsskiftet maj - juni 2004 från Kristinebergs Marina Forskningsstations fartyg R/V Arne Tiselius. Inledning Digital kamerateknik Fotografering sker av vertikala profiler av sedimentet med en sedimentprofilkamera (SPI). Tekniken kan liknas vid ett omvänt periskop, vilket tränger in i sedimentet och tar en ostörd bild av bottnen med storleken av en A4-sida (Figur 2). Bilden genomgår sedan en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan 20 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Metoden rekommenderas av Naturvårdsverket för bedömning av miljökvaliteten (Anon. 1999). Fördelarna med SPI jämfört med traditionell analys av bottenfauna är att det går snabbt att ta många fotografier över ett område, samt att den digitala analysen av fotografierna är säker och snabb. Metoden är icke destruktiv och dokumentationen sker in situ. Figur 2. Beskrivning av funktionen av sedimentprofilkameran. Sedimentprofilsbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. Färgövergången mellan oxiderat brunt sediment och reducerat gråsvart sediment anger oxidationsdjupet. Tabell 1. Strukturer i bilderna från sedimentprofilfotografering och formel för att beräkna index för bottnens miljökvalitet (BHQ). BHQ = A + B + C där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) strukturer under sedimentytan och (C) djupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. Korresponderande status av bottenkvaliteten enligt EU:s Vattendirektiv visas i figur 4. Miljökvalitetsindex S ammantaget medger djurens strukturer på sedimentet och inne i sedimentet, tillsammans med sedimentets redoxförhållanden, att ett Miljökvalitetsindex (BHQ) kan beräknas. Detta index varierar mellan 0 och 15; där 0 innebär att bottnen saknar liv,

4 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2005 medan värden över 11 visar att miljön har en mycket hög kvalitet enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder (se Tabell 1). SPI medger inte artbestämning av bottendjuren. Vi har dock vid undersökningar i kustområden i Skagerrak vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). För att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. Områdesövervakning Målsättningen med områdesövervakning är att kunna uttala sig om förändringar i hela det område som avgränsats. Detta skiljer sig från stationsövervakning, där man endast kan uttala sig om förändringar på respektive station (Sköld, 2000). Om områdesövervakningen utökas till att omfatta flera områden i flera rumsliga skalor skapas möjligheten att fastlägga om en uppmätt variation är av lokal, regionala eller av diffus generell karaktär (Tabell 2). De valda områdena och djup-strata inom respektive Kattegatt/Öresund och Skagerrak i denna studie skiljer sig topografiskt åt, men alla områdena är kända för att tidigare ha drabbats av låga syrekoncentrationer i bottenvattnet under kortare eller längre perioder. Material och metoder Provtagning Totalt besöktes 72 slumpvist valda stationer jämt fördelade mellan Skagerrak (Figur 3a) och Kattegatt/Öresund (Figur 3b). Tolv stationer fördelades slumpvis på 3 djupstrata i respektive delområde Öresund, Skälderviken och Laholmsbukten i Kattegatt/Öresund, samt i Gullmarn, Havstensfjord och Koljöfjorden i Skagerrak. I jämförelse med den första provtagningen i detta program som genomfördes i juni, 2001, har djupstrata i Koljöfjorden, Havstensfjord, Laholmsbukten och Skälderviken modifierats något enligt Tabell 3 (Nilsson & Rosenberg, 2001). Andledningen till förändringen är att förbättra analysen med hänsyn till substratets sammansättning (se nedan) och utbredningen av syrefattigt vatten. På varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Provtagningen genomfördes från slutet av maj till början av juni Tabell 2. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-modell med nämnare för F-kvot och antal frihetsgrader samt ekologisk tolkning och relevans för övervakningsprogram (se även Sköld 2000). Faktor df test över Betydelse vid signifikans Tid Ti 3 Ti x Om(Ba) Storskalig förändring över tiden (ex. klimatförändring) Bassäng Ba Område Om(Ba) Strata St(Om, Ba) Lokal Lo(St, Om, Ba) Ti x Ba Ti x Om(Ba) Ti x St(Om, Ba) Ti x Lo(St, Om, Ba) residual Om(Ba) 4 St(Om, Ba) 12 Lo(St, Om, Ba) 54 residual 3 Ti x Om(Ba) 12 Ti x St(Om, Ba) 36 Ti x Lo(St, Om, Ba) 162 residual Skillnader mellan bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan områden inom bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan strata inom områden (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan lokaler inom strata (ej intressant i övervakningssyfte) Storskalig förändring mellan bassänger över tiden (ex. uteblivet vattenutbyte i Skagerraks fjordar) Regionala förändringar mellan områden i tiden (ex. störning i Laholmsbukten men ej i övriga Kattegatt) Lokala förändringar mellan strata i tiden (ex. störning i de djupare delarna av Gullmarn) Lokala förändringar mellan Lokaler i tiden (ex. slumpartad störning inom ett djupstrata) 4

5 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2005 Figur 3 A, B. Stationskarta för provtagning år 2004 i Gullmarsfjorden, Koljöfjorden och Havstensfjord (A) samt i Laholmsbukten, Skälderviken och Öresund (B). Provpunkterna har slumpats ut i tre olika djupstrata inom varje område (se tabell 3). De olika färgerna på stationerna refererar till en preliminär bedömning av bottenmiljöns status enligt EU:s Vattendirektiv (se Figur 4). Stationen med brun färg i Laholmsbukten bestod av sand och kan därför ej bedömas enligt BHQ-index. LAHOLMSBUKTEN SKÄLDERVIKEN Sedimentprofilsfotografering (SPI) ÖRESUND F otografier av sedimentet tas in situ genom att en ram med profilkameran sakta sänks mot bottnen (Figur 2). Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet, vilket fungerar som ett upp-och-nervänt periskop, och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 16 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, 5

6 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2005 Djup >20m 20m BHQ BHQ BHQ BHQ BHQ 2-0 BHQ BHQ BHQ BHQ BHQ 2-0 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Figur 4. Distributionen av olika bottendjursamhällen längs en gradient av ökad stress från vänster till höger i bilden (efter Pearson and Rosenberg 1978) och associerat bentiskt habitats kvalitetsindex, BHQ-index, och tillståndsklasser enligt EU:s Vattendirektiv. Intervallen för BHQ-index inom de olika tillståndsklasserna är preliminära och beroende på vattendjup ( 20 meter och >20 meter). Sedimentprofilbilder motsvarande de olika tillståndklasserna visas överst (från Rosenberg et al. 2004). vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av tagna bilder direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. Samtliga bilder har analyserats för att beräkna ett miljökvalitetsindex (Bentiskt habitat kvalitets index; BHQ; Tabell 1), vilket görs digitalt med hjälp av programvaran Photoshop CS 8.0 (Adobe) och ImageJ 1.28 (NIH). Kontrasten i bilderna av sedimentet kan härigenom förstärkas, vilket gör analysen säkrare. De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Beräkningar av längder och ytor kan genomföras med hög precision. Miljökvalitetsindex, BHQ-index B ilder tagna med sedimentprofilkamera tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQ-index (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000; Anon, 1999; Tabell 1). Bedömning av bottnens kvalitet utförs genom en sammanvägning av de biologiska strukturerna på sedimentet (typ av borstmaskrör, förekomst av stora gropar som indikerar födosök av djur, samt förekomst av fekalier) och under sedimentytan (antal djurgångar, djup hos födofickor och biogena strukturer) samt det oxiderade skiktets djup (medeldjupet hos den distinkta färgövergången mellan oxiderat brunt sediment till reducerat gråsvart sediment ( redox potential discontinuity ; RPD). Summan av dessa strukturer räknas samman till ett BHQ-index. 6

7 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, Tabell 3. Djupintervall i meter i de olika djupstrata inom varje delområde i Skagerrak respektive Kattegatt/Öresund. Skagerrak Gullmarn Koljöfjorden Havstensfjord År Strata Strata Strata >25 >22 >25 >22 Kattegatt/Öresund Laholmsbukten Skälderviken Öresund År Strata Strata Strata 3 >25 >25 >25 > Enligt EU:s Vattendirektiv har helt nya bedömningsgrunder för bedömning av bottenmiljöns status framtagits av Naturvårdsverket under hösten Dessa bedömningsgrunder är uppbyggda efter en 5-gradig tillståndsklassning. Tillståndsklassningen får tills vidare ses som preliminär och kommer att interkalibreras mot liknande bedömningsgrunder från övriga EU stater. Figur 4 visar den generella modellen för tillståndklassning i två djupintervall (bottnar 20 meter och >20 meter) efter analys av sedimentprofilsbilder enligt BHQ-indexet (Rosenberg et al. 2004). Motsvarande indelning i tillståndsklasser är även gjord för analys av bottenfauna i en rapport till Naturvårdsverket (Blomqvist et al. 2004). Penetrationsdjup Vid den första provtagningen i detta program, 2001, genomfördes en korrelationsstudie vid provtagningen i Kattegatt i syfte att jämföra penetrationsförmågan hos en SPI-kamera i sediment med fyllnadsgraden hos en huggare av typen Smith-McIntyre (50 kg). Från den studien framkom det att båda utrustningarna fungerade väl vid de flesta stationer, men i de inre, sandigare delarna av Laholmsbukten samt Skälderviken var ingen av utrustningarna särkilt lämpade genom att penetrationsdjupet av både SPI och bottenhuggare var undermålig. På grundval av dessa resultat samt att mycket låga BHQ-index uppmättes i de allra grundaste områdena i Koljöfjorden och Havstensfjord, 2001, ändrades djupintervallen i dessa områden till provtagningen 2002 (Tabell 3). Denna djupindelning har använts 2003 och Resultat och Diskussion Statistisk analys av miljökvalitetsindex (BHQ) enligt modellen för områdesövervakning F igur 5 visar sedimentprofilbilder från vart och ett av de sex olika områden som undersökts vid denna provtagning. I Tabell 2 visas typexempel på möjliga utfall av den statistiska analysen och de generella tolkningarna man kan göra utifrån denna modell. I Tabell 4 redovisas de i miljöövervakningssyfte intressanta faktorerna samt interaktionseffekter mellan år och de olika rumsliga nivåerna. Analysen av data från 2001 har gjorts om då vi gjorde en justering av djupstrata mellan 2001 och 2002 (Tabell 3). Genom att fördela om stationerna från provtagningen 2001 mellan strata i analysen har vi minimerat

8 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2005 A C B S 4 cm R P OX F RED H 28.1 G D E K 25.2 F H F G L 28.2 S 29.4 M Ö 17.2 Figur 5. Bilder tagna med sedimentprofilkameran med exempel från varje provtagningsområde: Gullmarn (A), Havstensfjord (B), Koljöfjorden (C), Laholmsbukten (D), Skälderviken (E) och norra Öresund (F). Kontrasterna i bilderna är digitalt förstärkta. I bild A syns en sjöborre (S) på sedimentytan, Spatangus raschi; det översta drygt 6 cm tjocka sedimentlagret är oxiderat (OX) med en födoficka grävd av bottendjur (F) i dess undre kant. I bild B finns ett cirka 1 mm tunt oxiderat skikt med en tät matta av rör av borstmaskar (R) på ytan; därunder är sedimentet reducerat (RED). I figur C visas ett drygt 5 centimeter tjockt skikt av fekaliepartiklar (P). Det översta cirka 4,5 cm tjocka skiktet av sedimentet i figur D är oxiderat och visar på en god omblandning med en födoficka (F). På ytan i figur E finns många ler-rör av kräftdjuret Haploops (H), och i sedimentet finns ett flertal djurgångar (G).I figur F finns ett övre lager med oxiderat sediment genombrutet av reducerat sediment; i sedimentet finns två bortmaskar (M), troligen terebellider, som grävt gångar ner i sedimentet. 8

9 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, Tabell 4. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-tabell med Faktor, antal frihetsgrader (df), Variation (SS), F-kvot, P- värde och nämnare för F-kvot. De analysresultat som är av intresse i denna undersökning är markerade med röd färg (se Figur 6-8). Faktor df SS F-kvot P-Värde nämnare för F-kvot Tid 3 60,06 0,71 0,5661 Tid * Område (Bassäng) Bassäng ,57 1,00 0,3730 Område (Bassäng) Område (Bassäng) ,31 37,25 0,0001 Strata (Område, Bassäng) Strata (Område, Bassäng) ,16 3,65 0,0005 Lokal (Strata, Område, Bassäng) Lokal (Strata, Område, Bassäng) ,45 6,67 0,0001 Residual Tid * Bassäng 3 77,10 0,91 0,4661 Tid * Område (Bassäng) Tid * Område (Bassäng) ,79 1,90 0,0687 Tid * Strata (Område, Bassäng) Tid * Strata (Område, Bassäng) ,51 1,35 0,1104 Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) ,48 5,69 0,0001 Residual Residual ,25 variationen mellan åren beroende på skillnader i djupintervall, vilket underlättar tolkningen av den statistiska analysen. Skillnader mellan år. Ingen signifikant skillnad mellan år kan observeras, vilket tolkas som att ingen storskalig förändring av bottenmiljön (BHQindexet) i hela Västerhavet har ägt rum mellan åren (Tabell 4). Interaktion mellan år och bassäng. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) effekt mellan år och bassäng kan observeras, vilket tolkas som att eventuella förändringar i bottenmiljön i bassängerna Skagerrak och Kattegatt inte varierar mellan åren (Tabell 4, Figur 6). Interaktion år och område. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och område kan observeras (Tabell 4, Figur 7). Signifikanta (SNK, p<0,05) skillnader mellan år och område kunde observeras i Koljöfjorden. BHQindex ökade i medeltal i Koljöfjorden från 0,5 till 4,2 mellan 2001 och Mellan 2002 och 2003 minskade BHQ-index i samma område till i medeltal 2,4 för att därefter öka till 3,8 under Inga andra signifikanta skillnader på områdesnivå kunde observeras. Interaktion mellan år och strata. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och strata observerades (Tabell 4, Figur 8). Detta tolkas som att BHQ-indexet inte skiljer sig signifikant mellan de olika djupintervallen i de undersökta områdena ,0 12, ,0 BHQ-index 8 6 8,0 6,0 4 4,0 2 2,0 0 0,0 Kattegatt Bassäng Skagerrak Laholmsbukten Skälderviken Öresund Gullmarn Havstensfjord Koljöfjorden Figur 6. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Bassäng. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=288). Figur 7. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Delområde. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=48).

10 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, BHQ-index Gullmarn, 75-90m Gullmarn, m Gullmarn, >105m Havstensfjord, 10-16m Havstensfjord, 16-22m Havstensfjord, >22m Koljöfjorden, 10-16m Koljöfjorden, 16-22m Koljöfjorden, >22m Laholmsbukten, 19-22m Laholmsbukten, 22-25m Laholmsbukten, >25m Öresund, 26-40m Öresund, 24-31m Öresund, 25-32m Skälderviken, 19-22m Skälderviken, 22-25m Skälderviken, >25m Figur 8. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Strata. Felstaplar avser standardavvikelse (SD, n=16). Miljökvalitet i Skagerrak Gullmarn. Syrekoncentrationerna (enligt mätningar av SMHI inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund; Anon. 2004) i Gullmarn var som lägst 0,80 ml/l i mars 2004 i djuphålan (Alsbäck, 118m). Med minskande djup blev syrekoncentrationerna successivt högre. De generellt höga BHQ-värdena i Gullmarn under samtliga provtagningstillfällen ( ), med miljöstatus hög eller god enligt EU:s vattendirektiv (Figur 3A), visar att ingen storskalig påverkan på bottenfaunan har kunnat påvisas. Variationen i bottenmiljön mätt med BHQ kan vara påverkad av fiske med bottentrål efter räka i den inre nord-östra delen. Detta fiske återupptogs 1999 efter 6 års totalförbud mot trålning i fjorden. Typiska trålspår förekommer i några av bilderna. Koljöfjorden års provtagning visade på att fjorden saknade helt makroskopiskt liv från 15 meters djup och neråt (BHQ-index <2: tillståndsklass dålig). År 2002 förekom det dock täta mattor av små rörbyggande borstmaskar på samtliga djup, vilka med stor sannolikhet koloniserat området efter ett större inbrott av djupvatten vid årsskiftet (Anon. 2002). Följande år, 2003, kunde en tydlig försämring observeras i hela fjorden, vilken bedömdes tillhöra tillståndklasserna måttlig till dålig. Läget är liknande under 2004 (Fig. 3A) och flera stationer saknar makroskopiskt liv. Detta gäller både stationer på djup mellan 22 och 42 meter samt på 14 meter; på totalt hälften av stationerna klassas miljön som dålig. Det högsta BHQ värdet på 8,5 mättes på 17 meters djup, vilket enligt vattendirektivet ger en hög status. Miljökvaliteten kan således variera stort i Koljöfjorden. Den dåliga bottenmiljön i Koljöfjordens djupare delar orsakas av syrebrist. I mars 2004 var syrekoncentrationerna <1 ml/l mellan meters djup (Anon 2004). Havstensfjord. Inga statistiskt signifikanta skillnader finns mellan åren 2001 och Generellt är bottenmiljön dålig på de djupaste stationerna, vilket bedöms vara orsakat av låga syrekoncentrationer. I februari 2004 uppmätte SMHI 1,15 ml/l syre på 30 meters djup och 0,20 ml/l på 36 meter. En stor variation av bottenkvaliteten fanns inom djupstratum meter, där några stationer hade höga BHQ värden, medan två stationer i norra delen saknade makroskopiskt liv (BHQ=0) och ytterligare en station hade BHQ = 3 (Figur 3A). Denna norra del av Havstensfjord, Svälte kile, har således en mycket dålig bottenmiljö. Miljökvalitet i Kattegatt och norra Öresund L aholmsbukten. Bottenmiljön har varit relativt stabil mellan åren sett till sin helhet under provtagningsperioden 2001 till och med I det grundaste stratumet (19-22 m) är dock bottenmiljön variabel med generellt lägre BHQ index än på större 10

11 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, djup. Detta orsakas bl.a. av att bottensubstratet varierade mellan sand och lera. Bottenmiljöns status varierar mellan måttlig och god (Fig. 3B). Syrebrist kan även uppträda vid salthaltssprångskiktet och då påverka bottenfaunan negativt (Rosenberg et al. 1992). Bottenfaunan i Kattegatt har undersökts av Göransson (2004) på två stationer i Laholmsbukten. Göransson (2004) fann att faunan på en av dessa stationer (L9, 20 meters djup) varierade kraftigt mellan åren i relation till syrets svängningar. Skälderviken. Bottenmiljön i Skälderviken har varit mer stabil än i Laholmsbukten under provtagningsperioden. Det grundaste djupstratumet, meter, har generellt haft något högre medelvärden för BHQ jämfört med Laholmsbukten. Hela Skäldervikens status klassas enligt Vattendirektivet som måttlig till god. I figur 5E visas en sedimentprofilsbild på ett Haploops-samhälle. Haploops är ett litet kräftdjur som lever i lerrör på sedimentytan och är ett karaktärsdjur för vissa bottnar i södra Kattegatt och norra Öresund. Öresund. Även bottenmiljön i Öresund har under hela provtagningsperioden varit mer stabil än i Laholmsbukten. Totalt klassades år 2004 bottenmiljöns status vid 8 stationer som god och vid 4 stationer som måttlig enligt tillståndsklassningen. Sämst bottenmiljö observerades 2003 och 2004 i djuphålan vid Ven på 44 meters djup, där ytlagret bestod av fint, lättrörligt organiskt material (detritus) över ett tunt (2,6 cm) oxiderat skikt. Konklusioner Inga storskaliga effekter i bassängerna Kattegatt och Skagerrak har kunnat påvisas. Bottenmiljön varierar kraftigt mellan fjordarna i Skagerrak med den största variationen mellan åren i Koljöfjorden. I Kattegatt/Öresund klassades (preliminär klassning) bottenmiljön enligt Vattendirektivet vid alla lokaler som måttlig till god. Makroskopiskt liv saknades på flera stationer i Koljöfjorden och i Havstensfjord, främst orsakad av periodiskt förekommande syrebrist. Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Anon. (2002). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2003). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2004). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Blomqvist, M., Cederwall, H., Nilsson, H.C., Rosenberg, R. (2004). Framtagning av nya bedömningsgrunder för kust och hav enligt ramdirektivets krav - Bentiska evertebrater. Rapport till Naturvårdsverket. sid 51 Göransson, P. (2004) Bottenfaunan längs Hallandskusten, Havsmiljön, sid Karlsson, A. & L. Edler (2003). Årsrapport hydrografi & växtplankton 2002 Hallands kustvattenkontroll. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:8 sid 28 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (2001). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI). Maine Monitoring AB, sid 10 Nilsson, H.C., Laursen, S., Schwærter, S., Rosenberg, R. (2003) Analys av bottenhabitat i Flensborg och Vejle fjord, våren Marine Monitoring AB, Rapport till Vejle och Sønderjyllands Amt, sid 8 Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53

12 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2005 Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spcies-abundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49: Rosenberg R, Loo L-O, Möller P (1992) Hypoxia, salinity and temperature as structuring factors for marine benthic communities in an eutrophic area. Neth. J. Sea Res. 30: Sköld, M. (2000). Förslag till ett samordnat nationellt-regionalt miljöövervakningsprogram för makrofauna mjukbotten för svenska västkusten. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:20, sid 35 Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2004 Appendix 2 - Stationsliggare Appendix 3 - Analys av SPI, 2004 Appendix 4 - Analys av SPI, CD Rapport som.pdf Bilder som.jpg Rådata 12

13 APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2004 Datum Bassäng Område Besöks ID Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X Y Skagerak Gullmarn 36 Strata 1 A G , , Skagerak Gullmarn 25 Strata 1 B G , , Skagerak Gullmarn 26 Strata 1 C G , , Skagerak Gullmarn 35 Strata 1 D G , , Skagerak Gullmarn 34 Strata 2 A G , , Skagerak Gullmarn 33 Strata 2 B G , , Skagerak Gullmarn 32 Strata 2 C G , , Skagerak Gullmarn 27 Strata 2 D G , , Skagerak Gullmarn 29 Strata 3 A G , , Skagerak Gullmarn 31 Strata 3 B G , , Skagerak Gullmarn 28 Strata 3 C G , , Skagerak Gullmarn 30 Strata 3 D G , , Skagerak Havstensfjord 18 Strata 1 A H , , Skagerak Havstensfjord 22 Strata 1 B H , , Skagerak Havstensfjord 17 Strata 1 C H , , Skagerak Havstensfjord 20 Strata 1 D H , , Skagerak Havstensfjord 13 Strata 2 A H , , Skagerak Havstensfjord 19 Strata 2 B H , ,64 18, Skagerak Havstensfjord 14 Strata 2 C H , , Skagerak Havstensfjord 21 Strata 2 D H , , Skagerak Havstensfjord 15 Strata 3 A H , , Skagerak Havstensfjord 16 Strata 3 B H , ,26 28, Skagerak Havstensfjord 12 Strata 3 C H , , Skagerak Havstensfjord 11 Strata 3 D H , , Skagerak Koljefjorden 6 Strata 1 A K , , Skagerak Koljefjorden 1 Strata 1 B K , , Skagerak Koljefjorden 7 Strata 1 C K , , Skagerak Koljefjorden 8 Strata 1 D K , , Skagerak Koljefjorden 5 Strata 2 A K , ,98 17, Skagerak Koljefjorden 3 Strata 2 B K , , Skagerak Koljefjorden 10 Strata 2 C K , , Skagerak Koljefjorden 4 Strata 2 D K , ,60 21, Skagerak Koljefjorden 2 Strata 3 A K , , Skagerak Koljefjorden 9 Strata 3 B K , , Skagerak Koljefjorden 24 Strata 3 C K , , Skagerak Koljefjorden 23 Strata 3 D K , , Kattegatt Laholmsbukten 45 Strata 1 A L , , Kattegatt Laholmsbukten 43 Strata 1 B L , ,24 19, Kattegatt Laholmsbukten 44 Strata 1 C L , , Kattegatt Laholmsbukten 42 Strata 1 D L , , Kattegatt Laholmsbukten 41 Strata 2 A L , , Kattegatt Laholmsbukten 40 Strata 2 B L , , Kattegatt Laholmsbukten 39 Strata 2 C L , , Kattegatt Laholmsbukten 71 Strata 2 D L , ,91 25, Kattegatt Laholmsbukten 72 Strata 3 A L , , Kattegatt Laholmsbukten 73 Strata 3 B L , , Kattegatt Laholmsbukten 70 Strata 3 C L , , Kattegatt Laholmsbukten 38 Strata 3 D L , , Kattegatt Skälderviken 49 Strata 1 A S , , Kattegatt Skälderviken 46 Strata 1 B S , ,65 21, Kattegatt Skälderviken 50 Strata 1 C S , , Kattegatt Skälderviken 48 Strata 1 D S , ,11 22, Kattegatt Skälderviken 47 Strata 2 A S , , Kattegatt Skälderviken 51 Strata 2 B S , , Kattegatt Skälderviken 53 Strata 2 C S , , Kattegatt Skälderviken 52 Strata 2 D S , , Kattegatt Skälderviken 55 Strata 3 A S , , Kattegatt Skälderviken 54 Strata 3 B S , , Kattegatt Skälderviken 68 Strata 3 C S , , Kattegatt Skälderviken 69 Strata 3 D S , , Kattegatt Öresund 62 Strata 1 A Ö , , Kattegatt Öresund 60 Strata 1 B Ö , , Kattegatt Öresund 61 Strata 1 C Ö , , Kattegatt Öresund 59 Strata 1 D Ö , , Kattegatt Öresund 57 Strata 2 A Ö , , Kattegatt Öresund 58 Strata 2 B Ö , , Kattegatt Öresund 63 Strata 2 C Ö , , Kattegatt Öresund 64 Strata 2 D Ö , , Kattegatt Öresund 56 Strata 3 A Ö , , Kattegatt Öresund 65 Strata 3 B Ö , , Kattegatt Öresund 66 Strata 3 C Ö , , Kattegatt Öresund 67 Strata 3 D Ö , , Sida 1 av 1

14 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2001 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A SL ' '70 17 L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B SL ' ' Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C SL ' ' Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D SL ' ' Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A SL ' '90 20 L Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B SL ' '00 21 L Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C SL ' '00 23 L Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D SL ' ' Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A SL ' '30 28 L Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B SL ' '20 33 L Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C SL ' '50 54 L Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D SL ' '10 58 AE 2001 Kattegatt Skälderviken Strata 1 A SS ' '00 14 LY 2001 Kattegatt Skälderviken Strata 1 B SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 1 C SS ' '93 20 S Kattegatt Skälderviken Strata 1 D SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 2 A SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 2 B SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 2 C SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 2 D SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 3 A SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 3 B SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 3 C SS ' ' Kattegatt Skälderviken Strata 3 D SS ' ' Kattegatt Öresund Strata 1 A SÖ ' '69 39 W 2001 Kattegatt Öresund Strata 1 B SÖ ' '70 29 ÖVF2: Kattegatt Öresund Strata 1 C SÖ ' ' Kattegatt Öresund Strata 1 D SÖ ' ' Kattegatt Öresund Strata 2 A SÖ ' '07 24 ÖVF1: Kattegatt Öresund Strata 2 B SÖ ' ' Kattegatt Öresund Strata 2 C SÖ ' ' Kattegatt Öresund Strata 2 D SÖ ' ' Kattegatt Öresund Strata 3 A SÖ ' '00 28 XX 2001 Kattegatt Öresund Strata 3 B SÖ ' ' Kattegatt Öresund Strata 3 C SÖ ' ' Kattegatt Öresund Strata 3 D SÖ ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 1 A SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 1 B SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 1 C SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 1 D SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 2 A SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 2 B SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 2 C SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 2 D SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 3 A SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 3 B SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 3 C SG ' ' Skagerrak Gullmarn Strata 3 D SG ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C SH ' ' Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D SH ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C SK ' ' Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D SK ' '39 59 Sida 1 av 3

15 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A SL1.1.X L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D SL L Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D SL Kattegatt Skälderviken Strata 1 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 D SS Kattegatt Öresund Strata 1 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 D SÖ Skagerrak Gullmarn Strata 1 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 D SG Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D SH Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D SK Sida 2 av 3

16 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A , ,92 21, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B , ,23 20, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C , ,44 21, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D , ,78 22, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A 22, , ,71 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B , ,28 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C , ,84 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D , ,83 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A , ,10 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B , ,48 37, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C , ,68 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D , ,25 35, Kattegatt Skälderviken Strata 1 A , ,12 20, S Kattegatt Skälderviken Strata 1 B , ,15 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 C 21, , ,90 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 D , ,09 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 A , ,80 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 B , ,44 25, Kattegatt Skälderviken Strata 2 C 24, , ,23 26, Kattegatt Skälderviken Strata 2 D , ,56 25, Kattegatt Skälderviken Strata 3 A , ,11 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 B , ,87 29, Kattegatt Skälderviken Strata 3 C , ,34 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 D , ,26 34, Kattegatt Öresund Strata 1 A , ,49 20, Kattegatt Öresund Strata 1 B , ,28 32, Kattegatt Öresund Strata 1 C 30, , ,53 30, Kattegatt Öresund Strata 1 D , ,83 45, Kattegatt Öresund Strata 2 A , ,01 24, Kattegatt Öresund Strata 2 B 24, , ,67 24, Kattegatt Öresund Strata 2 C , ,82 25, Kattegatt Öresund Strata 2 D , ,56 28, Kattegatt Öresund Strata 3 A , ,34 27, Kattegatt Öresund Strata 3 B 28, , ,18 29, Kattegatt Öresund Strata 3 C 29, , ,96 35, Kattegatt Öresund Strata 3 D , ,94 33, Skagerrak Gullmarn Strata 1 A , ,20 75, Skagerrak Gullmarn Strata 1 B , ,73 80, Skagerrak Gullmarn Strata 1 C , ,32 86, Skagerrak Gullmarn Strata 1 D , ,82 93, Skagerrak Gullmarn Strata 2 A , ,53 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 B , ,10 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 C , ,98 95, Skagerrak Gullmarn Strata 2 D , ,76 89, Skagerrak Gullmarn Strata 3 A , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 B , ,16 108, Skagerrak Gullmarn Strata 3 C , ,68 110, Skagerrak Gullmarn Strata 3 D , ,66 118, Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D 14, , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D , Sida 3 av 3

17 APPENDIX 3 ANALYS AV SPI 2004 Datum Område Besöks ID Bild Fekalier Stora Små Födo- Djur- Födo- Infauna RPD rör rör grop gång ficka BHQ Pen. Sed. Suc. Klass Anm Gullmarn 27 G102.1.jpg ,7 4, ,0 0, Gullmarn 27 G102.2.jpg ,4 5, ,0 0, Gullmarn 27 G102.3.jpg ,7 4, ,0 0, Gullmarn 27 G102.4.jpg ,4 4,8 9 13,0 0, Gullmarn 29 G109.1.jpg ,8 4, ,0 0, Gullmarn 29 G109.2.jpg ,0 2,2 8 14,0 0,0 2 3 Tråleffekt äldre Gullmarn 29 G109.3.jpg ,5 2,4 8 13,0 0,0 2 3 Tråleffekt äldre Gullmarn 29 G109.4.jpg ,2 0,0 3 19,0 0,0 1 1 Tråleffekt ny Gullmarn 31 G110.1.jpg ,8 5, ,0 0, Gullmarn 31 G110.2.jpg ,9 6, ,0 0, Gullmarn 31 G110.3.jpg ,1 7, ,0 0, Gullmarn 31 G110.4.jpg ,0 4, ,0 0, Gullmarn 28 G111.1.jpg ,0 6, ,0 0, Gullmarn 28 G111.2.jpg ,8 5, ,0 0, Gullmarn 28 G111.3.jpg ,1 5, ,0 0, Gullmarn 28 G111.4.jpg ,5 6, ,0 0, Gullmarn 30 G116.1.jpg ,0 7, ,0 0, Gullmarn 30 G116.2.jpg ,5 6, ,0 0, Gullmarn 30 G116.3.jpg ,5 6, ,0 0,0 3 4 Amphiura Gullmarn 30 G116.4.jpg ,6 6, ,0 0,0 3 4 Spatangus racschi Gullmarn 36 G75.1.jpg ,6 4, ,0 0,0 3 4 Amphiura Gullmarn 36 G75.2.jpg ,6 4, ,0 0, Gullmarn 36 G75.3.jpg ,7 4, ,5 0,0 3 4 Ophiura Gullmarn 36 G75.4.jpg ,9 4, ,0 0, Gullmarn 25 G76.1.jpg ,8 4, ,0 0, Gullmarn 25 G76.2.jpg ,5 4, ,0 0,0 3 4 Ophiudromus Gullmarn 25 G76.3.jpg ,8 4, ,0 0, Gullmarn 25 G76.4.jpg ,6 3, ,0 0, Gullmarn 26 G80.1.jpg ,7 5, ,0 0,0 3 4 Amphiura Gullmarn 26 G80.2.jpg ,6 5, ,5 0, Gullmarn 26 G80.3.jpg ,4 5, ,0 0, Gullmarn 26 G80.4.jpg ,4 5, ,5 0, Gullmarn 35 G88.1.jpg ,9 5, ,0 0, Gullmarn 35 G88.2.jpg ,2 6,1 11 9,0 0, Gullmarn 35 G88.3.jpg ,0 1,2 8 18,0 0,0 2 3 Tråleffekt ny Gullmarn 35 G88.4.jpg ,1 4,0 10 5,0 0, Gullmarn 34 G93.1.jpg 0,0 0,0 0,0 0,0 Ej sediment Gullmarn 34 G93.2.jpg ,7 4, ,0 0, Gullmarn 34 G93.3.jpg ,4 4, ,0 0, Gullmarn 34 G93.4.jpg ,7 5, ,0 0, Gullmarn 33 G95.1.jpg ,3 5, ,0 0, Gullmarn 33 G95.2.jpg ,0 6, ,0 0, Gullmarn 33 G95.3.jpg ,0 3,1 8 15,0 0,0 2 3 Tråleffekt äldre Gullmarn 33 G95.4.jpg 0,0 0,0 0,0 0,0 Ej sediment Gullmarn 32 G98.1.jpg ,5 3, ,5 0, Gullmarn 32 G98.2.jpg ,7 4, ,0 0,0 3 3 Echinocardium Gullmarn 32 G98.3.jpg ,7 4, ,0 0, Gullmarn 32 G98.4.jpg ,2 4, ,0 0, Koljöfjorden 6 K10.1.jpg ,0 1,3 4 17,0 0, Koljöfjorden 6 K10.2.jpg ,0 0,8 3 17,0 0, Koljöfjorden 6 K10.3.jpg ,0 1,2 5 18,0 0, Koljöfjorden 6 K10.4.jpg ,0 1,8 5 15,0 0, Koljöfjorden 1 K12.1.jpg ,8 2,0 7 8,0 0, Koljöfjorden 1 K12.2.jpg ,6 1,9 6 7,0 0, Koljöfjorden 1 K12.3.jpg ,0 1,8 8 9,0 0, Koljöfjorden 1 K12.4.jpg ,0 1,9 7 10,0 0,0 2 3 Ophiura Koljöfjorden 7 K14.1.jpg ,0 0,0 0 20,0 0, Koljöfjorden 7 K14.2.jpg ,0 0,0 0 20,0 0, Koljöfjorden 7 K14.3.jpg ,0 0,0 0 24,0 0, Koljöfjorden 7 K14.4.jpg ,0 0,0 0 24,0 0, Koljöfjorden 8 K15.1.jpg ,0 0,0 0 17,0 0,0 0 0 Zosterablad Koljöfjorden 8 K15.2.jpg ,0 0,0 2 18,0 0, Koljöfjorden 8 K15.3.jpg ,0 0,3 3 18,0 0, Koljöfjorden 8 K15.4.jpg ,0 0,3 4 16,0 0, Koljöfjorden 5 K17.1.jpg ,0 1,2 7 17,0 0, Koljöfjorden 5 K17.2.jpg ,0 1,8 7 16,0 0, Koljöfjorden 5 K17.3.jpg ,0 2,1 8 15,0 0, Koljöfjorden 5 K17.4.jpg ,0 1,4 7 15,0 0, Koljöfjorden 3 K18.1.jpg ,0 2,5 8 16,0 0, Koljöfjorden 3 K18.2.jpg ,9 3, ,0 0, Koljöfjorden 3 K18.3.jpg ,0 3,1 8 15,0 0, Koljöfjorden 3 K18.4.jpg ,3 1,9 8 16,0 0, Koljöfjorden 10 K20.1.jpg ,0 2,1 8 14,0 0, Koljöfjorden 10 K20.2.jpg ,0 2,5 8 16,0 0, Koljöfjorden 10 K20.3.jpg ,0 1,8 5 15,0 0, Koljöfjorden 10 K20.4.jpg ,0 1,9 7 16,0 0, Koljöfjorden 4 K22.1.jpg ,0 0,0 0 15,0 3,2 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 4 K22.2.jpg ,0 0,0 2 19,0 3,7 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 4 K22.3.jpg ,0 0,0 1 20,0 4,0 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 4 K22.4.jpg ,0 0,0 1 24,0 5,8 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 2 K25.1.jpg ,0 0,0 1 14,0 4,3 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 2 K25.2.jpg ,0 0,0 1 14,0 4,3 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 2 K25.3.jpg ,0 0,0 1 13,0 4,0 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 2 K25.4.jpg ,0 0,0 1 11,0 4,8 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 9 K28.1.jpg ,0 0,1 2 9,0 5,8 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 9 K28.2.jpg ,0 0,0 1 8,0 3,3 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 9 K28.3.jpg ,0 0,0 2 10,0 4,0 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 9 K28.4.jpg ,0 0,1 2 8,0 3,6 0 0 Pellets sed Koljöfjorden 24 K34.1.jpg 0,0 0,0 0,0 0,0 Ej sediment Koljöfjorden 24 K34.2.jpg ,0 0,0 2 9,0 0, Koljöfjorden 24 K34.3.jpg ,0 0,1 3 8,0 0, Koljöfjorden 24 K34.4.jpg ,0 0,0 0 8,0 0, Koljöfjorden 23 K45.1.jpg 0,0 0,0 0,0 0,0 Ej sediment Koljöfjorden 23 K45.2.jpg ,0 0,0 0 3,0 0, Koljöfjorden 23 K45.3.jpg ,0 0,0 0 4,0 0, Koljöfjorden 23 K45.4.jpg ,0 0,0 0 4,0 0,0 0 0 Sida 1 av 3