Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005

Transkript

1 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005 Marina Magnusson och Rutger Rosenberg Marine Monitoring vid Kristineberg AB Ett fönster till Gullmarsfjorden ISBN

2 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2005 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade Generellt har bottenmiljön under 2005 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög till god status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan dålig till hög status i Havstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen av Havstensfjord samt på flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv. Uppdrag P å uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdförbund har provtagningar utförts i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt samt i Öresund. Syftet är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler. Provtagningen sker enligt en generell modell för områdesövervakning, och sker i samarbete med Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Halland, som ansvarar för provtagning av mjukbottenfauna (Figur 1). I denna rapport rapporteras endast resultat från sedimentprofilsfotograferingen (SPI). Provtagningarna ägde rum under maj månad 2005 från Kristinebergs Marina Forskningsstations fartyg R/V Arne Tiselius. Figur 1. Karta som visar de bassänger och de delområden (gröna cirklar) som ingår i detta provtagningsprogram. Inom varje delområde provtas 3 djupstrata med 4 stationer och med 4 replikat. Stationer ingående i det samordnade programmet för mjukbottenfauna visas som gula punkter. 2

3 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, Inledning Digital kamerateknik Fotografering sker av vertikala profiler av sedimentet med en sedimentprofilkamera (SPI). Tekniken kan liknas vid ett omvänt periskop, vilket tränger in i sedimentet och tar en ostörd bild av bottnen med storleken av en A4-sida (Figur 2). Bilden genomgår sedan en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan 20 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Metoden rekommenderas av Naturvårdsverket för bedömning av miljökvaliteten (Anon. 1999). Fördelarna med SPI jämfört med traditionell analys av bottenfauna är att det går snabbt att ta många fotografier över ett område, samt att den digitala analysen av fotografierna är säker och snabb. Metoden är icke destruktiv och dokumentationen sker in situ. Figur 2. Beskrivning av funktionen av sedimentprofilkameran. Sedimentprofilsbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. Färgövergången mellan oxiderat brunt sediment och reducerat gråsvart sediment anger oxidationsdjupet. Miljökvalitetsindex Sammantaget medger djurens strukturer på sedimentet och inne i sedimentet, tillsammans med sedimentets redoxförhållanden, att ett Miljökvalitetsindex (BHQ) kan beräknas (se Tabell 1). Detta index varierar mellan 0 och 15; där 0 innebär att bottnen saknar liv, medan värden över 11 visar att miljön har en mycket hög kvalitet enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder (se Tabell 4). SPI medger inte artbestämning av bottendjuren. Vi har dock vid undersökningar i kustområden i Skagerrak vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). För att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. Tabell 1. Strukturer i bilderna från sedimentprofilfotografering och formel för att beräkna index för bottnens miljökvalitet (BHQ). BHQ = A + B + C där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) strukturer under sedimentytan och (C) djupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. Korresponderande status av bottenkvaliteten enligt EU:s Vattendirektiv visas i figur 4.

4 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Områdesövervakning Målsättningen med områdesövervakning är att kunna uttala sig om förändringar i hela det område som avgränsats. Detta skiljer sig från stationsövervakning, där man endast kan uttala sig om förändringar på respektive station (Sköld, 2000). Om områdesövervakningen utökas till att omfatta flera områden i flera rumsliga skalor skapas möjligheten att fastlägga om en uppmätt variation är av lokal, regionala eller av diffus generell karaktär (Tabell 2). De valda områdena och djup-strata inom respektive Kattegatt/Öresund och Skagerrak i denna studie skiljer sig topografiskt åt, men alla områdena är kända för att tidigare ha drabbats av låga syrekoncentrationer i bottenvattnet under kortare eller längre perioder. Material och metoder Provtagning Totalt besöktes 72 slumpvist valda stationer jämt fördelade mellan Skagerrak (Figur 3a) och Kattegatt/Öresund (Figur 3b). Tolv stationer fördelades slumpvis på 3 djupstrata i respektive delområde Öresund, Skälderviken och Laholmsbukten i Kattegatt/Öresund, samt i Gullmarn, Havstensfjord och Koljöfjorden i Skagerrak. Sedan den första provtagningen i detta program som genomfördes i juni, 2001, har djupstrata i Koljöfjorden, Havstensfjord, Laholmsbukten och Skälderviken modifierats något enligt Tabell 3 (Nilsson & Rosenberg, 2001). Andledningen till förändringen är att förbättra analysen med hänsyn till substratets sammansättning (se nedan) och utbredningen av syrefattigt vatten. På varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Provtagningen genomfördes under maj månad Sedimentprofilsfotografering (SPI) Fotografier av sedimentet tas in situ genom att en ram med profilkameran sakta sänks mot bottnen (Figur 2). Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet, vilket fungerar som ett upp-och-nervänt periskop, och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 16 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av tagna bilder direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. Samtliga bilder har analyserats för att beräkna ett miljökva- Tabell 2. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-modell med nämnare för F-kvot och antal frihetsgrader samt ekologisk tolkning och relevans för övervakningsprogram (se även Sköld 2000). Faktor df test över Betydelse vid signifikans Tid Ti 3 Ti x Om(Ba) Storskalig förändring över tiden (ex. klimatförändring) Bassäng Ba Område Om(Ba) Strata St(Om, Ba) Lokal Lo(St, Om, Ba) Ti x Ba Ti x Om(Ba) Ti x St(Om, Ba) Ti x Lo(St, Om, Ba) residual Om(Ba) 4 St(Om, Ba) 12 Lo(St, Om, Ba) 54 residual 3 Ti x Om(Ba) 12 Ti x St(Om, Ba) 36 Ti x Lo(St, Om, Ba) 162 residual Skillnader mellan bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan områden inom bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan strata inom områden (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan lokaler inom strata (ej intressant i övervakningssyfte) Storskalig förändring mellan bassänger över tiden (ex. uteblivet vattenutbyte i Skagerraks fjordar) Regionala förändringar mellan områden i tiden (ex. störning i Laholmsbukten men ej i övriga Kattegatt) Lokala förändringar mellan strata i tiden (ex. störning i de djupare delarna av Gullmarn) Lokala förändringar mellan Lokaler i tiden (ex. slumpartad störning inom ett djupstrata) 4

5 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 A GULLMARN HAVSTENSFJORD KOLJÖFJORDEN Figur 3 A, B. Stationskarta för provtagning år 2004 i Gullmarsfjorden, Koljöfjorden och Havstensfjord (A) samt i Laholmsbukten, Skälderviken och Öresund (B). Provpunkterna har slumpats ut i tre olika djupstrata inom varje område (se tabell 3). De olika färgerna på stationerna refererar till en preliminär bedömning av bottenmiljöns status enligt EU:s Vattendirektiv (se Figur 4). Stationer med brun färg bestod av sand och kan därför ej bedömas enligt BHQ-index. Stationer i Gullmarsfjorden där trålspår har kunnat observeras är markerade med en *, dessa stationer ligger alla dock inom det område som är tillåtet för trålning, dvs mellan de två röda linjerna. B LAHOLMSBUKTEN SKÄLDERVIKEN ÖRESUND litetsindex (Bentiskt habitat kvalitets index; BHQ; Tabell 1), vilket görs digitalt med hjälp av programvaran Photoshop CS 8.0 (Adobe) och ImageJ 1.28 (NIH). Kontrasten i bilderna av sedimentet kan härigenom förstärkas, vilket gör analysen säkrare. De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Beräkningar av längder och ytor kan genomföras med hög precision. 5

6 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Djup >20m 20m BHQ BHQ BHQ BHQ BHQ 2-0 BHQ BHQ BHQ BHQ BHQ 2-0 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Figur 4. Distributionen av olika bottendjursamhällen längs en gradient av ökad stress från vänster till höger i bilden (efter Pearson and Rosenberg 1978) och associerat bentiskt habitats kvalitetsindex, BHQ-index, och tillståndsklasser enligt EU:s Vattendirektiv. Intervallen för BHQ-index inom de olika tillståndsklasserna är preliminära och beroende på vattendjup ( 20 meter och >20 meter). Sedimentprofilbilder motsvarande de olika tillståndklasserna visas överst (från Rosenberg et al. 2004). Miljökvalitetsindex, BHQ-index Bilder tagna med sedimentprofilkamera tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQ-index (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000; Anon, 1999; Tabell 1). Bedömning av bottnens kvalitet utförs genom en sammanvägning av de biologiska strukturerna på sedimentet (typ av borstmaskrör, förekomst av stora gropar som indikerar födosök av djur, samt förekomst av fekalier) och under sedimentytan (antal djurgångar, djup hos födofickor och biogena strukturer) samt det oxiderade skiktets djup (medeldjupet hos den distinkta färgövergången mellan oxiderat brunt sediment till reducerat gråsvart sediment ( redox potential discontinuity ; RPD). Summan av dessa strukturer räknas samman till ett BHQ-index. E nligt EU:s Vattendirektiv har helt nya bedömningsgrunder för bedömning av bottenmiljöns status framtagits av Naturvårdsverket under hösten Dessa bedömningsgrunder är uppbyggda efter en 5-gradig tillståndsklassning. Tillståndsklassningen kommer att interkalibreras mot liknande bedömningsgrunder från övriga EU stater. Figur 4 visar den generella modellen för tillståndklassning i två djupintervall (bottnar 20 meter och >20 meter) efter analys av sedimentprofilsbilder enligt BHQ-indexet (Rosenberg et al. 2004). Motsvarande indelning i tillståndsklasser är även gjord för analys av bottenfauna i en rapport till Naturvårdsverket (Blomqvist et al. 2004). 6

7 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, Tabell 3. Djupintervall i meter i de olika djupstrata inom varje delområde i Skagerrak respektive Kattegatt/Öresund. Bassäng Skagerrak Delområde Gullmarn Koljefjorden Havstensfjord År Strata Strata Strata >25 >22 >25 >22 Bassäng Kattegatt/Öresund Delområde Laholmsbukten Skälderviken Öresund År Strata Strata Strata 3 >25 >25 >25 > Penetrationsdjup Vid den första provtagningen i detta program, 2001, genomfördes en korrelationsstudie vid provtagningen i Kattegatt i syfte att jämföra penetrationsförmågan hos en SPI-kamera i sediment med fyllnadsgraden hos en huggare av typen Smith-McIntyre (50 kg). Från den studien framkom det att båda utrustningarna fungerade väl vid de flesta stationer, men i de inre, sandigare delarna av Laholmsbukten samt Skälderviken var ingen av utrustningarna särkilt lämpade genom att penetrationsdjupet av både SPI och bottenhuggare var undermålig. På grundval av dessa resultat samt att mycket låga BHQ-index uppmättes i de allra grundaste områdena i Koljöfjorden och Havstensfjord, 2001, ändrades djupintervallen i dessa områden till provtagningen 2002 (Tabell 3). Denna djupindelning har använts 2003, 2004 och Från och med 2005 års provtagning kommer jämförande analyser av data tillbaka i tiden endast att ske tom år 2002.

8 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Figur 5. Bilder tagna med sedimentprofilkameran med exempel från varje provtagningsområde: Gullmarn (A), Havstensfjord (B), Koljöfjorden (C), Laholmsbukten (D), Skälderviken (E) och norra Öresund (F). Kontrasterna i bilderna är digitalt förstärkta. I bild A syns ett tydligt trålspår dvs bottnen lutar ; det översta sedimentlagret är oxiderat med en födoficka (F) grävd av bottendjur (M). I figur B visas ett drygt 5 centimeter tjockt skikt av fekaliepartiklar (P). I bild B finns ett cirka 7 mm oxiderat skikt med ett fåtal rör av borstmaskar på ytan; därunder är sedimentet reducerat (RED). Det översta cirka 4,5 cm tjocka skiktet av sedimentet i figur D är oxiderat och visar på en god omblandning, på ytan ses delar av en Piprensare (Pi; Virgularia Mirabilis). På ytan i figur E ses ett större maskrör (SR) och i sedimentet finns ett flertal djurgångar (G). I figur F finns ett övre lager med oxiderat sediment, under detta tar ett reducerat sediment vid; i sedimentet finns flera djurgångar (G), på ytan ses flera rörstrukturer samt en ormstjärna (O). 8

9 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, Resultat och Diskussion Statistisk analys av miljökvalitetsindex (BHQ) enligt modellen för områdesövervakning Figur 5 visar sedimentprofilbilder från vart och ett av de sex olika områden som undersökts vid denna provtagning. I Tabell 2 visas typexempel på möjliga utfall av den statistiska analysen och de generella tolkningarna man kan göra utifrån denna modell. I Tabell 4 redovisas de i miljöövervakningssyfte intressanta faktorerna samt interaktionseffekter mellan år och de olika rumsliga nivåerna. Skillnader mellan år. Ingen signifikant skillnad mellan år kan observeras, vilket tolkas som att ingen storskalig förändring av bottenmiljön (BHQindexet) i hela Västerhavet har ägt rum mellan åren (Tabell 4). Interaktion mellan år och bassäng. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) effekt mellan år och bassäng kan observeras, vilket tolkas som att eventuella förändringar i bottenmiljön i bassängerna Skagerrak och Kattegatt inte varierar mellan åren (Tabell 4, Figur 6). Interaktion år och område. Signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och område kan observeras (Tabell 4, Figur 7). Signifikanta (p<0,05) skillnader mellan år och område kunde observeras i Koljöfjorden och Laholmsbukten. BHQ-index minskade i medeltal i Koljöfjorden från 4,1 till 2,4 mellan 2002 och Mellan 2003 och 2004 ökade BHQ-index i samma område till i BHQ-index År 2002 År 2003 År År BHQ-index År 2002 År 2003 År 2004 År Kattegat Bassäng Skagerrak Figur 6. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Bassäng. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=288). 0 Laholmsbukten Skälderviken Öresund Figur 7. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Delområde. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=48). Gullmarn Havstensfjord Koljöfjorden Tabell 4. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-tabell med Faktor, antal frihetsgrader (df), Variation (SS), F-kvot, P-värde och nämnare för F-kvot. De analysresultat som är av intresse i denna undersökning är markerade med röd färg (se även Figur 6-8). Faktor df SS F-kvot P-Värde nämnare för F-kvot Tid 3 97,64 1,01 0,4237 Tid * Område (Bassäng) Bassäng 1 988,27 0,60 0,4810 Område (Bassäng) Område (Bassäng) ,12 39,32 0,0001 Strata (Område, Bassäng) Strata (Område, Bassäng) ,76 2,34 0,0168 Lokal (Strata, Område, Bassäng) Lokal (Strata, Område, Bassäng) ,27 9,57 0,0001 Residual Tid * Bassäng 3 224,44 2,31 0,1278 Tid * Område (Bassäng) Tid * Område (Bassäng) ,16 2,52 0,0160 Tid * Strata (Område, Bassäng) Tid * Strata (Område, Bassäng) ,03 0,99 0,4945 Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) Tid * Lokal (Strata, Område, Ba ,92 6,97 0,0001 Residual Residual ,75

10 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 BHQ-index Gullmarn, 75-90m Gullmarn, m Gullmarn, >105m Havstensfjord, 10-16m Havstensfjord, 16-22m Havstensfjord, >22m Koljöfjorden, 10-16m Koljöfjorden, 16-22m Koljöfjorden, >22m Laholmsbukten, 19-22m Laholmsbukten, 22-25m Laholmsbukten, >25m Öresund, 26-40m Öresund, 24-31m Öresund, 25-32m Skälderviken, 19-22m Skälderviken, 22-25m Skälderviken, >25m Figur 8. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Strata. Felstaplar avser standardavvikelse (SD, n=16). medeltal 3,5 för att därefter minska till 1,7 under I Laholmsbukten observerades en signifikant minskning i BHQ-index mellan år 2005 och tidigare år. I övrigt kunde inga andra signifikanta skillnader på områdesnivå observeras. Interaktion mellan år och strata. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och strata observerades (Tabell 4, Figur 8). Detta tolkas som att BHQ-indexet inte skiljer sig signifikant mellan de olika djupintervallen i de undersökta områdena. Miljökvalitet i Skagerrak Gullmarn. Syrekoncentrationerna (enligt mätningar av SMHI inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund; Anon. 2005) i Gullmarn var som lägst 1,31 ml/l i februari 2005 i djuphålan (Alsbäck, 118m), under mars månad skedde ett inflöde av syrerikt vatten och syrekoncentrationer ökad till 6,35 ml/l. Med minskande djup blev syrekoncentrationerna successivt högre. De generellt höga BHQ-värdena i Gullmarn under samtliga provtagningstillfällen ( ), med miljöstatus hög eller god enligt EU:s vattendirektiv (Figur 3A), visar att ingen storskalig påverkan på bottenfaunan har kunnat påvisas. Variationen i bottenmiljön mätt med BHQ kan vara påverkad av fiske med bottentrål efter räka i den inre nord-östra delen. Detta fiske återupptogs 1999 efter 6 års totalförbud mot trålning i fjorden. Typiska trålspår förekommer i några av bilderna. De stationer, där trålspår har observerats, ligger alla inom tillåtet trålningsområde. 10 Koljöfjorden års provtagning visade på att fjorden saknade helt makroskopiskt liv från 15 meters djup och neråt (BHQ-index <2: tillståndsklass dålig). År 2002 förekom det dock täta mattor av små rörbyggande borstmaskar på samtliga djup, vilka med stor sannolikhet koloniserat området efter ett större inbrott av djupvatten vid årsskiftet (Anon. 2002). Följande år, 2003, kunde en tydlig försämring observeras i hela fjorden, vilken bedömdes tillhöra tillståndklasserna måttlig till dålig. Läget var liknande under 2004 och flera stationer saknar makroskopiskt liv. År 2005 försämrades tillståndet ytterligare då bottnens miljökvalitet på mer än hälften av stationerna klassas som dålig. Det högsta BHQ värdet på 5,2 mättes på 14 meters djup, vilket enligt vattendirektivet ger en måttlig status. Den dåliga bottenmiljön i Koljöfjordens djupare delar orsakas av syrebrist. I mars 2005 var syrekoncentrationerna <1 ml/l mellan meters djup (Anon 2005). Havstensfjord. Inga statistiskt signifikanta skillnader finns mellan åren 2002 och 2005 dock ses en tendens till förbättring av bottenkvaliteten Tidigare år har bottenmiljön generellt varit dålig på de djupaste stationerna, vilket bedöms vara orsakat av låga syrekoncentrationer. I både februari och mars 2005 uppmätte SMHI syrekoncentrationer över 6 ml/l syre på 35 meters djup, vilket också avspeglas i sedimentprofilsbilderna då 3 av 4 stationer inom djupstratum >22m klassas som god. En stor variation av bottenkvaliteten fanns inom djupstratum meter, där några stationer hade

11 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, höga BHQ värden, medan en station i norra delen klassades som dålig och saknade makroskopiskt liv (BHQ<2). Denna norra del av Havstensfjord, Svälte kile är sedan tidigare känd för en mycket dålig bottenmiljö (Rosenberg & Nilsson, 2004). Miljökvalitet i Kattegatt och norra Öresund Laholmsbukten. Bottenmiljön har varit relativt stabil mellan åren sett till sin helhet under provtagningsperioden 2002 till och med I det grundaste stratumet (19-22 m) är dock bottenmiljön variabel med generellt lägre BHQ index än på större djup. Detta orsakas bl.a. av att bottensubstratet varierade mellan sand och lera. År 2005 ses dock en signifikant minskning av BHQ index jämfört med tidigare år och bottenkvalitetens miljösstatus varierar mellan otillfredsställande, måttlig och god (Fig. 3B). De tre lokaler som klassas som otillfredsställande innehåller stora inslag av sand. Syrebrist kan även uppträda vid salthaltssprångskiktet och då påverka bottenfaunan negativt (Rosenberg et al. 1992). Bottenfaunan i Kattegatt har undersökts av Göransson (2004) på två stationer i Laholmsbukten. Göransson (2004) fann att faunan på en av dessa stationer (L9, 20 meters djup) varierade kraftigt mellan åren i relation till syrets svängningar. Skälderviken. Bottenmiljön i Skälderviken har varit mer stabil än i Laholmsbukten under provtagningsperioden. Det grundaste djupstratumet, meter, har generellt haft något högre medelvärden för BHQ jämfört med Laholmsbukten. Hela Skäldervikens status klassas enligt Vattendirektivet som måttlig till god. Vid flera tillfällen har Haploops-samhällen kunnat observeras i sedimentprofilsbilderna. Haploops är ett litet kräftdjur som lever i lerrör på sedimentytan och är ett karaktärsdjur för vissa bottnar i södra Kattegatt och norra Öresund. Öresund. Även bottenmiljön i Öresund har under hela provtagningsperioden varit mer stabil än i Laholmsbukten. Totalt klassades år 2005 bottenmiljöns status vid 9 stationer som god och vid 2 stationer som måttlig enligt tillståndsklassningen. Sämst bottenmiljö observerades 2003 och 2004 i djuphålan vid Ven på 44 meters djup, där ytlagret bestod av fint, lättrörligt organiskt material (detritus) över ett tunt (2,6 cm) oxiderat skikt. Konklusioner Inga storskaliga effekter i bassängerna Kattegatt och Skagerrak har kunnat påvisas. Bottenmiljön varierar kraftigt mellan fjordarna i Skagerrak med den största variationen mellan åren i Koljöfjorden. I Kattegatt/Öresund klassades (preliminär klassning) bottenmiljön enligt Vattendirektivet vid alla lokaler som huvudsakligen måttlig till god. Makroskopiskt liv saknades på flera stationer i Koljöfjorden och i Havstensfjord, främst orsakad av periodiskt förekommande syrebrist.

12 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Anon. (2002). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2003). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spcies-abundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49: Rosenberg, R. & Nilsson, H.C. (2004). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) Maine Monitoring AB Anon. (2004). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Anon. (2005). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Blomqvist, M., Cederwall, H., Nilsson, H.C., Rosenberg, R. (2004). Framtagning av nya bedömningsgrunder för kust och hav enligt ramdirektivets krav - Bentiska evertebrater. Rapport till Naturvårdsverket. sid 51 Göransson, P. (2004) Bottenfaunan längs Hallandskusten, Havsmiljön, sid Rosenberg R, Loo L-O, Möller P (1992) Hypoxia, salinity and temperature as structuring factors for marine benthic communities in an eutrophic area. Neth. J. Sea Res. 30: Sköld, M. (2000). Förslag till ett samordnat nationellt-regionalt miljöövervakningsprogram för makrofauna mjukbotten för svenska västkusten. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:20, sid 35 Karlsson, A. & L. Edler (2003). Årsrapport hydrografi & växtplankton 2002 Hallands kustvattenkontroll. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:8 sid 28 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (2001). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI). Maine Monitoring AB, sid 10 Nilsson, H.C., Laursen, S., Schwærter, S., Rosenberg, R. (2003) Analys av bottenhabitat i Flensborg och Vejle fjord, våren Marine Monitoring AB, Rapport till Vejle och Sønderjyllands Amt, sid 8 Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2005 Appendix 2 - Stationsliggare Appendix 3 - Analys av SPI, 2005 Appendix 4 - Analys av SPI, 2004 Appendix 5 - Analys av SPI, CD Rapport som.pdf Bilder som.jpg Rådata Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:

13 APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2005 Datum Bassäng Område Besöks ID Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X Skagerrak Gullmarn 207 Strata 1 A G76 58!16,950! 11!30,120 76, Skagerrak Gullmarn 215 Strata 1 B G79 58!21,480! 11!34,610 79, Skagerrak Gullmarn 213 Strata 1 C G89 58!21,420! 11!35,560 89, Skagerrak Gullmarn 212 Strata 1 D G90 58!20,810! 11!35,060 90, Skagerrak Gullmarn 211 Strata 2 A G102 58!20,590! 11!34, , Skagerrak Gullmarn 208 Strata 2 B G91 58!17,790! 11!30,820 91, Skagerrak Gullmarn 214 Strata 2 C G93 58!21,650! 11!35,690 93, Skagerrak Gullmarn 216 Strata 2 D G99 58!20,590! 11!33,890 99, Skagerrak Gullmarn 218 Strata 3 A G110 58!18,400! 11!33, , Skagerrak Gullmarn 217 Strata 3 B G !20,070! 11!33, , Skagerrak Gullmarn 209 Strata 3 C G113 58!18,800! 11!31, , Skagerrak Gullmarn 210 Strata 3 D G !19,540! 11!33, , Skagerrak Havstensfjord 240 Strata 1 A H13 58!18,341! 11!48,642 13, Skagerrak Havstensfjord 245 Strata 1 B H14 58!16,704! 11!49,040 14, Skagerrak Havstensfjord 237 Strata 1 C H15 58!19,267! 11!45,745 15, Skagerrak Havstensfjord 236 Strata 1 D H15,5 58!20,138! 11!43,876 15, Skagerrak Havstensfjord 242 Strata 2 A H17 58!17,811! 11!46,408 17, Skagerrak Havstensfjord 235 Strata 2 B H18 58!19,671! 11!44,364 18, Skagerrak Havstensfjord 241 Strata 2 C H20 58!17,887! 11!48,420 20, Skagerrak Havstensfjord 234 Strata 2 D H21 58!19,183! 11!44,123 21, Skagerrak Havstensfjord 244 Strata 3 A H24 58!17,167! 11!47,639 24, Skagerrak Havstensfjord 243 Strata 3 B H27 58!17,410! 11!48,387 27, Skagerrak Havstensfjord 239 Strata 3 C H32 58!19,113! 11!47,491 32, Skagerrak Havstensfjord 238 Strata 3 D H40 58!18,855! 11!46,398 40, Skagerrak Koljefjorden 229 Strata 1 A K12 58!15,437! 11!34,836 12, Skagerrak Koljefjorden 228 Strata 1 B K12,5 58!15,508! 11!33,959 12, Skagerrak Koljefjorden 226 Strata 1 C K14 58!14,587! 11!35,130 14, Skagerrak Koljefjorden 231 Strata 1 D K15 58!15,396! 11!35,566 15, Skagerrak Koljefjorden 233 Strata 2 A K17 58!14,433! 11!35,380 17, Skagerrak Koljefjorden 230 Strata 2 B K18 58!15,072! 11!34,987 18, Skagerrak Koljefjorden 227 Strata 2 C K20 58!14,746! 11!34,688 20, Skagerrak Koljefjorden 223 Strata 2 D K22 58!13,832! 11!33,157 22, Skagerrak Koljefjorden 232 Strata 2 D K48 58!14,333! 11!35,625 48, Skagerrak Koljefjorden 224 Strata 3 A K25 58!13,762! 11!33,453 25, Skagerrak Koljefjorden 222 Strata 3 B K34 58!13,392! 11!33,794 34, Skagerrak Koljefjorden 225 Strata 3 C K40 58!14,173! 11!34,970 40, Kattegat Laholmsbukten 249 Strata 1 A L20 56!28,330! 12!36,610 20, Kattegat Laholmsbukten 248 Strata 1 B L20,5 56!32,900! 12!40,670 20, Kattegat Laholmsbukten 246 Strata 1 C L21 56!38,440! 13!36,430 21, Kattegat Laholmsbukten 247 Strata 1 D L !36,030! 12!37,880 21, Kattegat Laholmsbukten 271 Strata 2 A L23 56!31,960! 12!36,610 23, Kattegat Laholmsbukten 270 Strata 2 B L24 56!30,490! 12!33,000 24, Kattegat Laholmsbukten 272 Strata 2 C L !37,120! 12!31,050 24, Kattegat Laholmsbukten 273 Strata 2 D L25 56!38,800! 12!31,610 25, Kattegat Laholmsbukten 274 Strata 3 A L30 56!31,330! 12!0,268 30, Kattegat Laholmsbukten 279 Strata 3 B L31 56!32,050! 12!18,540 31, Kattegat Laholmsbukten 280 Strata 3 C L32 56!36,510! 12!23,600 32, Kattegat Laholmsbukten 281 Strata 3 D L37 56!38,430! 12!19,400 37, Kattegat Öresund 257 Strata 1 C Ö28 55!56,870! 12!42,400 28, Kattegat Öresund 258 Strata 1 B Ö29 55!58,000! 12!42,160 29, Kattegat Öresund 259 Strata 1 D Ö30 55!59,810! 12!41,040 30, Kattegat Öresund 256 Strata 1 D Ö37 55!55,690! 12!40,970 37, Kattegat Öresund 261 Strata 2 A Ö24,5 56!15,830! 12!25,470 24, Kattegat Öresund 260 Strata 2 B Ö25 56!13,550! 12!22,080 25, Kattegat Öresund 267 Strata 2 D Ö !19,250! 12!23,100 28, Kattegat Öresund 262 Strata 2 A Ö !16,920! 12!19,840 28, Kattegat Öresund 263 Strata 3 C Ö29,5 56!16,030! 12!14,050 29, Kattegat Öresund 266 Strata 3 A Ö !18,430! 12!17,970 30, Kattegat Öresund 264 Strata 3 B Ö32 56!21,000! 12!6,920 32, Kattegat Öresund 265 Strata 3 C Ö33 56!20,220! 12!12,530 33, Kattegat Skälderviken 251 Strata 1 B S !22,710! 12!37,140 21, Kattegat Skälderviken 253 Strata 1 C S !17,590! 12!36,940 21, Kattegat Skälderviken 252 Strata 1 A S21 56!21,060! 12!37,090 22, Kattegat Skälderviken 254 Strata 1 D S22 56!18,710! 12!35,610 22, Kattegat Skälderviken 255 Strata 2 C S25 56!19,760! 12!31,600 22, Kattegat Skälderviken 250 Strata 2 A S24 56!22,970! 12!32,260 24, Kattegat Skälderviken 269 Strata 2 B S !24,790! 12!31,870 24, Kattegat Skälderviken 268 Strata 2 D S !22,140! 12!30,450 25, Kattegat Skälderviken 275 Strata 3 A S31,5 56!27,530! 12!21,540 31, Kattegat Skälderviken 276 Strata 3 B S32 56!00,00!0 12!00,000 32, Kattegat Skälderviken 277 Strata 3 C S33 56!23,410! 12!16,800 33, Kattegat Skälderviken 278 Strata 3 D S37 56!28,950! 12!12,040 37, Y Sida 1 av 1

14 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A SL1.1.X L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D SL L Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C SL Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D SL Kattegatt Skälderviken Strata 1 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 1 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 2 D SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 A SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 B SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 C SS Kattegatt Skälderviken Strata 3 D SS Kattegatt Öresund Strata 1 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 1 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 2 D SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 A SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 B SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 C SÖ Kattegatt Öresund Strata 3 D SÖ Skagerrak Gullmarn Strata 1 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 1 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 2 D SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 A SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 B SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 C SG Skagerrak Gullmarn Strata 3 D SG Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C SH Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D SH Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C SK Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D SK Sida 1 av 3

15 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A , ,92 21, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B , ,23 20, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C , ,44 21, L Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D , ,78 22, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A 22, , ,71 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B , ,28 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C , ,84 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D , ,83 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A , ,10 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B , ,48 37, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C , ,68 32, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D , ,25 35, Kattegatt Skälderviken Strata 1 A , ,12 20, S Kattegatt Skälderviken Strata 1 B , ,15 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 C 21, , ,90 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 D , ,09 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 A , ,80 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 B , ,44 25, Kattegatt Skälderviken Strata 2 C 24, , ,23 26, Kattegatt Skälderviken Strata 2 D , ,56 25, Kattegatt Skälderviken Strata 3 A , ,11 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 B , ,87 29, Kattegatt Skälderviken Strata 3 C , ,34 31, Kattegatt Skälderviken Strata 3 D , ,26 34, Kattegatt Öresund Strata 1 A , ,49 20, Kattegatt Öresund Strata 1 B , ,28 32, Kattegatt Öresund Strata 1 C 30, , ,53 30, Kattegatt Öresund Strata 1 D , ,83 45, Kattegatt Öresund Strata 2 A , ,01 24, Kattegatt Öresund Strata 2 B 24, , ,67 24, Kattegatt Öresund Strata 2 C , ,82 25, Kattegatt Öresund Strata 2 D , ,56 28, Kattegatt Öresund Strata 3 A , ,34 27, Kattegatt Öresund Strata 3 B 28, , ,18 29, Kattegatt Öresund Strata 3 C 29, , ,96 35, Kattegatt Öresund Strata 3 D , ,94 33, Skagerrak Gullmarn Strata 1 A , ,20 75, Skagerrak Gullmarn Strata 1 B , ,73 80, Skagerrak Gullmarn Strata 1 C , ,32 86, Skagerrak Gullmarn Strata 1 D , ,82 93, Skagerrak Gullmarn Strata 2 A , ,53 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 B , ,10 90, Skagerrak Gullmarn Strata 2 C , ,98 95, Skagerrak Gullmarn Strata 2 D , ,76 89, Skagerrak Gullmarn Strata 3 A , , Skagerrak Gullmarn Strata 3 B , ,16 108, Skagerrak Gullmarn Strata 3 C , ,68 110, Skagerrak Gullmarn Strata 3 D , ,66 118, Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D 14, , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C , Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C , Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D , Sida 2 av 3

16 APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE Datum Bassäng Område Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X Y Tidigare 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 A G75 58!21,44! 11!34,50 75, Skagerak Gullmarn Strata 1 B G76 58!16,88! 11!30,09 73, Skagerak Gullmarn Strata 1 C G80 58!17,22! 11!30,36 80, Skagerak Gullmarn Strata 1 D G88 58!21,54! 11!35,15 88, Skagerak Gullmarn Strata 2 A G93 58!20,96! 11!35,05 94, Skagerak Gullmarn Strata 2 B G95 58!20,61! 11!33,89 98, Skagerak Gullmarn Strata 2 C G98 58!20,20! 11!33,15 98, Skagerak Gullmarn Strata 2 D G102 58!17,52! 11!30,87 101, Skagerak Gullmarn Strata 3 A G109 58!18,66! 11!32,14 109, Skagerak Gullmarn Strata 3 B G110 58!19,92! 11!33,82 110, Skagerak Gullmarn Strata 3 C G111 58!18,47! 11!31,69 111, Skagerak Gullmarn Strata 3 D G116 58!18,96! 11!32,36 118, Skagerak Havstensfjord Strata 1 A H10 58!19,58 11!45,30 10, Skagerak Havstensfjord Strata 1 B H12 58!19,03! 11!43,67 12, Skagerak Havstensfjord Strata 1 C H15 58!19,26! 11!45,81 15, Skagerak Havstensfjord Strata 1 D H16 58!20,02! 11!43,03 16, Skagerak Havstensfjord Strata 2 A H17 58!17,68! 11!45,73 18, Skagerak Havstensfjord Strata 2 B H18 58!19,82! 11!44,64 18, Skagerak Havstensfjord Strata 2 C H19 58!18,09! 11!46,47 19, Skagerak Havstensfjord Strata 2 D H20 58!19,88! 11!44,02 20, Skagerak Havstensfjord Strata 3 A H22 58!18,13! 11!45,80 22, Skagerak Havstensfjord Strata 3 B H28 58!19,09! 11!48,26 28, Skagerak Havstensfjord Strata 3 C H33 58!18,20! 11!47,13 33, Skagerak Havstensfjord Strata 3 D H41 58!18,58 11!45,02 39, Skagerak Koljefjorden Strata 1 A K10 58!15,42! 11!33,50 10, Skagerak Koljefjorden Strata 1 B K12 58!13,54! 11!32,76 12, Skagerak Koljefjorden Strata 1 C K14 58!15,47! 11!33,71 14, Skagerak Koljefjorden Strata 1 D K15 58!15,40! 11!35,51 15, Skagerak Koljefjorden Strata 2 A K17 58!15,05! 11!34,98 17, Skagerak Koljefjorden Strata 2 B K18 58!14,40! 11!35,10 17, Skagerak Koljefjorden Strata 2 C K20 58!15,87! 11!38,70 20, Skagerak Koljefjorden Strata 2 D K22 58!14,80! 11!34,60 21, Skagerak Koljefjorden Strata 3 A K25 58!13,74! 11!33,53 25, Skagerak Koljefjorden Strata 3 B K28 58!15,38! 11!37,71 35, Skagerak Koljefjorden Strata 3 C K34 58!13,19! 11!33,46 34, Skagerak Koljefjorden Strata 3 D K45 58!13,87! 11!34,70 42, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A L19 56!28,56 12!41,30 19, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B L20 56!33,90! 12!43,24 19, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C L21 56!37,06! 12!38,39 21, Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D L22 56!36,24! 12!35,84 22, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A L !35,07! 12!33,43 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B L23 56!32,05! 12!33,96 23, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C L24 56!33,52! 12!32,04 24, Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D L25 56!28,86! 12!31,91 25, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A L28 56!31,50! 12!28,54 28, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B L29 56!32,29! 12!24,14 29, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C L30 56!29,47! 12!23,01 28, Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D L32 56!38,72! 12!22,20 32, Kattegatt Skälderviken Strata 1 A S20 56!18,94! 12!39,16 20, Kattegatt Skälderviken Strata 1 B S21 56!24,30! 12!35,65 21, Kattegatt Skälderviken Strata 1 C S !17,88! 12!35,56 22, Kattegatt Skälderviken Strata 1 D S22 56!20,01! 12!36,11 22, Kattegatt Skälderviken Strata 2 A S23 56!22,06! 12!34,64 23, Kattegatt Skälderviken Strata 2 B S24 56!18,77! 12!32,37 24, Kattegatt Skälderviken Strata 2 C S !22,20! 12!30,07 25, Kattegatt Skälderviken Strata 2 D S25 56!20,08! 12!30,83 25, Kattegatt Skälderviken Strata 3 A S28 56!22,84! 12!22,25 29, Kattegatt Skälderviken Strata 3 B S29 56!22,46! 12!26,87 27, Kattegatt Skälderviken Strata 3 C S31 56!24,98! 12!16,03 33, Kattegatt Skälderviken Strata 3 D S32 56!27,05! 12!17,19 32, Kattegatt Öresund Strata 1 A Ö17 55!58,75! 12!43,01 19, Kattegatt Öresund Strata 1 B Ö !56,54! 12!41,25 30, Kattegatt Öresund Strata 1 C Ö !57,66! 12!41,27 29, Kattegatt Öresund Strata 1 D Ö43 55!55,56 12!47,74 44, Kattegatt Öresund Strata 2 A Ö30 56!17,91! 12!25,92 28, Kattegatt Öresund Strata 2 B Ö24 56!16,68! 12!27,05 24, Kattegatt Öresund Strata 2 C Ö !11,97! 12!24,61 25, Kattegatt Öresund Strata 2 D Ö25 56!15,81! 12!18,79 28, Kattegatt Öresund Strata 3 A Ö27 56!18,65! 12!23,10 28, Kattegatt Öresund Strata 3 B Ö28 56!18,05! 12!14,97 31, Kattegatt Öresund Strata 3 C Ö32 56!20,04! 12!12,00 33, Kattegatt Öresund Strata 3 D Ö !22,00! 12!13,00 34, Sida 3 av 3