Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer

Dagordning Aktuellt om hälsoskydd Översynen av buller inomhus Tre nya publikationer: 1. Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer 2. Hälsoeffekter av buller inomhus och höga ljudnivåer 3. Om ljud och buller (inkl. mätmetoder) Sid 2.

Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot Myndigheten bildades 1 januari 2014 Verksamheten bedrivs både i Solna och i Östersund Myndigheten har ca 500 anställda Webbadress: www.folkhalsomyndigheten.se Sid 3.

Enheten för miljöhälsa Sid.

Enheten för miljöhälsa Tillsynsvägledning om hälsoskydd enligt miljöbalken; inomhusmiljön. Uppföljning Följer upp och rapporterar om miljöhälsan i Sverige, t.ex. miljöhälsoenkäten. Kunskapsstöd inom miljörelaterad hälsa Bekämpningsmedel - utfärdar tillstånd för en yrkesmässig användning Sid.

Miljöhälsoenkäten FolkhälsoStudio: www.folkhalsomyndigheten.se/ folkhalsorapportering-statistik Data från 1999, 2007 och 2015 Kön, län, år, (utbildningsnivå) Sid.

Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling (2017-2019) Samverkansprojekt under Miljömålsrådet: Boverket, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Region Dalarna, Livsmedelsverket, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, SGU, Trafikverket, Transportstyrelsen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten samt Sveriges Kommuner och Landsting Sök på Hälsa i miljömålen på folkhalsomyndigheten.se Sid 7.

Tillsynsvägledning hälsoskydd Tar fram allmänna råd och annan vägledning Deltar på regionala hälsoskyddsträffar Driver nationella tillsynsprojekt och anordnar seminarieserier Svarar på frågor från inspektörer halsoskydd@folkhalsomyndigheten.se Yttrar oss till domstolar Sid 8.

Plan för tillsynsvägledning 2019-2021 OMRÅDE INSATS ÅR Bassängbad Objektburen smitta Slutföra revidering av allmänna råd och övrig vägledning Seminarieserie Slutföra revidering av allmänna råd och övrig vägledning 2019 2020 2021 2019 2020 Temperatur inomhus Påbörja översyn av allmänna råd och övrigt vägledningsmaterial 2019 2021 Radon Översyn av allmänna råd och övrigt vägledningsmaterial 2019 Sid.

Tillsynsvägledning Pågående/snart avslutat vägledningsarbete Lokaler för vård och omsorg publiceras maj 2019 Tillfälligt boende publiceras hösten 2019 Buller publiceras maj 2019 Sid.

Översynen av buller inomhus Foto: Johner

Underlagen buller inomhus Förstudien om buller har resulterat i sex pm/rapporter: Sid 12.

Resultat - rumsakustik i skola Bristfällig rumsakustik kan ge negativa hälsoeffekter. Inget starkt stöd för riktvärde Ingen lämplig indikationsmetod finns Sid 13.

Resultat övrig litteraturgenomgång Aktuell kunskap om buller inomhus i bostäder Ingen förändring av befintliga riktvärden Sid 14.

Resultat myndighetsansvar och konsekvensutredning Folkhälsomyndigheten har ansvar för tillsynsvägledning om buller i inomhusmiljön, oavsett källa till bullret. Samma bedömning bör även gälla andra störningar inomhus som uppstått av en yttre källa, t.ex. vibrationer. Sid 15.

Uppdaterad vägledning men oförändrade allmänna råd Nya publikationer 1. Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer 2. Om ljud och buller 3. Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer Ersätter handboken Buller (2008, SoS) Sid.

1. Ny e-publikation: Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer Sid 17.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer Innehåll Buller inomhus (FoHMFS 2014:13) Buller i olika miljöer och situationer Höga ljudnivåer (FoHMFS 2014:15) Buller hos andra Foto:Leif Johansson Foto:Astrakan Images AB Sid 18.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer FoHMFS 2014:13 Riktvärden - tabell 1 Maximalt ljud L 1 AFmax 45 db Ekvivalent ljud L 2 Aeq,T 30 db Ljud med hörbara tonkomponenter L 2 Aeq,T 25 db Ljud från musikanläggningar L 2 Aeq,T 25 db 1 Den högsta A-vägda ljudnivån. 2 Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T). Sid.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer FoHMFS 2014:13 Riktvärden - tabell 2 Lågfrekvent buller Mäts ekvivalent utan filter Tersband (Hz) 31,5 56 40 49 50 43 63 42 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 Ljudtrycksnivå Leq [db] Sid 20.

Ljudtrycksnivå (db) Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer FoHMFS 2014:13 Lågfrekvent buller 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20 25 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Tersband (Hz) Normalhörtröskelnivå Riktvärden för låga frekvenser Sid 21.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer Buller i olika miljöer och situationer Fasta installationer Industrier och andra verksamheter Grannar Vindkraftverk Motorsportbanor* Skjutfält och skjutbanor* Byggarbetsplatser* Trafik Undervisningslokaler Lokaler för vård eller annat omhändertagande Tillfälligt boende * Folkhälsomyndighetens allmänna råd brukar inte tillämpas Foto:Scandinav Sid 22.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer Buller från trafik FoHMFS 2014:13 kan tillämpas, men viktigt att beakta: Naturvårdsverkets vägledningar om buller utomhus Infrastrukturpropositionen Rättspraxis A-vägd ljudnivå Foto:Anne Dillner Sid 23.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer Buller i undervisningslokaler FoHMFS 2014:13 omfattar: Buller från installationer och buller från yttre ljudkällor Inte buller från själva verksamheten Begreppet undervisningslokal inkluderar tex klassrum och förskola Foto:Astrakan Images AB Vissa skollokaler har behov av förstärkt ventilation, tex träslöjd, kök och matsal. Sid 24.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer Akustik i skolan Bristfällig rumsakustik kan ge negativa hälsoeffekter Akustiken i en lokal för undervisning bör vara anpassad till den verksamhet som bedrivs. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ställa krav på att verksamhetsutövaren ska utreda bristfällig akustik. Foto:Astrakan Images AB Sid 25.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer Akustik i skolan Komplext och kräver fackkunskap Olika behov i olika lokaler Inte tillräckligt starkt stöd för ett specifikt hälsobaserat riktvärde Rumsakustiska mått Efterklangstid - RT Taluppfattbarhet t.ex. STI/RASTI Signal till brusnivå - SNR Clarity, C50/C80 Sid 26.

Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer Lokaler för vård el. annat omhändertagande I första hand: Buller från andra källor än själva verksamheten Lokaler för omsorg där människor vistas under bostadsliknande former Rum för sömn och vila och rum för daglig samvaro men inte: Väntrum och dylikt Lokaler där det bedrivs hälso- och sjukvård Exempel på lokaler som kan omfatts av FoHMFS 2014:13 hem för vård eller boende (HVB), särskilda ungdomshem särskilda boenden för äldre (SÄBO) bostäder med särskild service gruppbostäder daglig verksamhet asylboenden kriminalvårdsanstalter Sid 27.

Höga ljudnivåer Foto:Göran Strand Sid 28.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om höga ljudnivåer Där hög musik spelas t.ex. diskotek och konsert- och träningslokaler Personer som besöker ett arrangemang Inte individuell exponering, t ex hörlurar FoHMFS 2014:15 - riktvärden Ekvivalent ljudnivå 100 dba barn 97 dba Maximal ljudnivå 115 dba barn 110 dba Sid 29.

Hörselskador Hur hörselsystemet påverkas av höga ljudnivåer Hörselnedsättning Tinnitus Ljudöverkänslighet Effekter på talförståelse och kommunikation Effekter på sömn Omedelbara reaktioner Långtidseffekter Fysiologiska effekter Omedelbara reaktioner Långtidseffekter Effekter av lågfrekvent buller 2. Ny e-publikation: Hälsoeffekter av buller inomhus och höga ljudnivåer Samtalsstörande buller talmaskering Kognitiva effekter, mental hälsa och välbefinnande Prestation och inlärning Störning Känsliga grupper Individuella variationer Riskgrupper för hörselskador Känslighet under sömn Sid 30.

Hälsoeffekter av buller inomhus och höga ljudnivåer Hörselskador Försämrad hörsel Tinnitus Förvrängning av hur ljud upplevs, Hyperacusis Sid 31.

Hälsoeffekter av buller inomhus och höga ljudnivåer Effekter på taluppfattning och kommunikation Buller maskerar tal och gör det svårt att uppfatta samtal Kräver ökad koncentration sämre inlärning Bör vara 15 db skillnad mellan tal och bakgrundsbrus för tydlig taluppfattning Buller med frekvens som liknar tal, tex trafikbuller påverkar uppfattningsförmågan. Foto:Peter Rutherhagen Sid 32.

Hälsoeffekter av buller inomhus och höga ljudnivåer Störning Störningseffekt beror på typ av buller Största källorna till störande buller är (i fallande skala): Trafik Grannar Byggplatser Renhållning Fläktar och ventilation Sid 33.

Hälsoeffekter av buller inomhus och höga ljudnivåer Effekter på sömn God nattsömn en förutsättning för att människan ska fungera både fysiologiskt och mentalt Maximala ljudnivån och antalet händelser viktiga faktorer Störd sömn innebär: Minskad möjlighet till återhämtning Ökad risk för ohälsa Foto:Christina Strehlow Sid 34.

Hälsoeffekter av buller inomhus och höga ljudnivåer Känsliga grupper Hänsyn ska tas till känsliga grupper vid bedömning av olägenhet Stora individskillnader i störning Barn känsliga då de utvecklar språklig förståelse Personer med hörselskada känsliga beroende på maskeringseffekter Sid 35.

Vad är buller? Perception av ljud Ultraljud Lågfrekvent ljud Infraljud Ljudets karaktär Ekvivalentnivå och maximalnivå Kontinuerliga ljud Icke-stationära ljud Toner, tonala komponenter och brus 3. Ny e-publikation: Om ljud och buller Flera ljudkällor Punkt- och linjeljudkällor Ljudets spridningsvägar Bakgrundsljud Vägningsfilter Lika energi-principen Tidsvägning Rumsakustik Påverkan av vind och temperatur Mätmetoder Sid 36.

Mätmetod: Buller inomhus Sid 37.

SP rapport 2015:02 Hanterar ekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå och lågfrekvent buller. buller som varierar i ljudnivå. Metoden indikerar om man behöver mäta fler gånger eller om man bör mäta vid annat tillfälle. Förklarar hur länge man ska mäta Hantering av flera störkällor Obs! Ej trafikbuller Sid 38.

Excelark för beräkningar Sid 39.

Beräkningsmetoder för trafikbuller inomhus Beräkning av trafikbuller har många fördelar jämfört med mätningar Utgår från beräknad ljudnivå utomhus vid fasad och därefter beräkna ljudnivån inomhus med hjälp av fasadens ljudisolering och rummets ljudabsorption. Exempel på beräkningsmetoder finns i SS 25267:2015 och SP 2014:34 En nackdel med beräkningar är att det kan vara svårt att bedöma kvaliteten Vid särskilt komplicerade förhållanden med många trafikkällor och komplicerad topografi kan ljudmätningar kan vara att föredra Sid 40.

Mätmetoder för trafikbuller inomhus Vägtrafik: Nordtest ACOU 039 och NT ACOU 056 Mätmetoder för buller utomhus och inomhus från vägtrafik. Används för att bestämma den A-vägda dygnsekvivalenta ljudnivå som motsvarar en årsmedeldygnstrafik. NT ACOU 039 används för A-vägd maximalnivå. Spårtrafik: NT ACOU 098 A-vägda ljudnivåer utomhus och inomhus från spårtrafik mäts enligt Nordtest mätmetod NT ACOU 098 (16). Flygtrafik: exempelvis Nordtest ACOU 075. Endast har anvisningar för mätning utomhus. Ovanstående mätmetoder används enbart för att mäta A-vägda ljudnivåer. Sid 41.

Hur länge är en viss tidsperiod? A-vägd ljudtrycksnivå under en viss tidsperiod (T). T framgår ofta av mät- och beräkningsmetoder Bullerkälla Stabila ljudkällor Regelbundna på/av Musik Externt buller Trafik T(tid) 30 sek 30 sek 1 h (5 min) 1 h (5 min) 24 h Sid 42.

Hur många smällar är ok? 45 dba Den högsta A-vägda ljudnivån i samband med en enskild bullerhändelse under en viss tidsperiod, t.ex. fordonspassager eller musik med korta höga ljudtoppar. Bullerkälla Ej trafik Trafik Hur många händelser behövs Medelvärde av 3 9 händelser 5 natt Sid 43.

Mätmetoder Höga ljudnivåer SP INFO 2004:45 Snabbguide Sid 44.

www.folkhalsomyndigheten.se Sid 45.

Nytt område: Vibrationer Uppgifter från Trafikverket: Klagomål vibrationer fr statlig väg och järnväg ca 250 st/ år (betydligt mindre än buller) Totala vibrationsutsatta personer i Sverige: Det antal personer som utsätts för rms-vägda komfortnivåer över: (Känseltröskeln ca 0,2 mm/s) 0,4 mm/s är 54 100 0,7 mm/s 25 000 1,0 mm/s 14 200 1,4 mm/s 7 300 Sid 46.

Tack! Sid.