På gång inom bassängbad, vårdlokaler och buller. Elin Stenberg, Utredare, Folkhälsomyndigheten

Transkript

1

2 På gång inom bassängbad, vårdlokaler och buller Elin Stenberg, Utredare, Folkhälsomyndigheten

3 Enheten för miljöhälsa Kunskapsstöd till myndigheter, regeringen och andra aktörer i frågor som gäller miljörelaterad hälsa och till kommuner, länsstyrelser och andra i frågor som gäller samhällsplanering för god hälsa Uppföljning av miljöns påverkan på människors hälsa, bl.a. kopplat till miljömålen och folkhälsomålen Tillsynsvägledning av kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder samt länsstyrelserna när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd, t.ex. bassängbad Sid 3.

4 Enheten för miljöhälsa Totalt 17 personer varav 7 personer på delar av sin tid arbetar med tillsynsvägledning. Hela hälsoskyddsområdet t.ex. inomhusmiljöfrågor i lokaler som skolor, förskolor och bostäder. Placerade i både Solna och Östersund. Sid 4.

5 Tillsynsvägledning om bassängbad Vad är på gång? 5 Foto: Calle Bredberg

6 Tillsynsvägledning om bassängbad - Vad finns idag? Allmänna råd om bassängbad: FoHMFS 2014:12 (ersatte Socialstyrelsens allmänna råd från 2004) Handbok: Bassängbad: hälsorisker, regler och skötsel (2006) Webbsida Tillsynsvägledning: halsoskydd@folkhalsomyndigheten.se Sid.

7 Ur tillsynsvägledningsplan bassängbad Ta fram kunskapsunderlag 2017 Se över allmänna råd Revidera kompletterande vägledning 2018 Sid 7.

8 Varför översyn av vägledning? Förändrad bassängbadsverksamhet med nya vattenaktiviteter och badformer som spaverksamheter och äventyrsbad. Fokus på mer än vattenkvaliteten. Nya renings- och desinfektionsmetoder. Ökade hälsorisker för de badande? Sid 8.

9 Framtagna kunskapsunderlag Mikroorganismer: bland annat legionella och cryptosporidium Trihalometaner (THM), klorater och ph-halt Trikloramin Sid 9.

10 Övrigt som vi utreder Bundet klor Hygien Städning Ventilation Sid 10.

11 Mikroorganismer Legionella: Finns idag inget riktvärde. Svårt eftersom det är oklart hur mycket bakterier som krävs för att orsaka sjukdom. Cryptosporidium: Ska inte förekomma. Ovanligt med utbrott i Sverige. Sid 11.

12 Bundet klor Riktvärde idag 0,4 mg CL 2 /liter. Reningstekniker har utvecklats sedan rådet skrevs Viktigt att nivåerna är låga för att förhindra negativa hälsoeffekter av kloraminer. Sid 12.

13 Trihalometaner (THM) Nuvarande rekommendationen 100 μg/l THM i bassängvatten. Utreder ett eventuellt riktvärde. Foto: Jörgen Wiklund Sid 13.

14 Klorater Finns väldigt lite forskning, att sätta ett riktvärde är svårt. ph Finns inget i vetenskapen som talar för en förändring (7,2-7,6 vid klorering). Sid 14.

15 Trikloramin Utreder, med ledning av kunskapssammanställningen, om det är möjligt med ett riktvärde i det allmänna rådet Foto: Justem Johnsson Sid 15.

16 Hygien Viktigt att minska tillförsel av föroreningar från badande för att få en god vatten- och luftkvalitet. Utreder om vi ska skriva mer om hygien i de allmänna råden än idag. Sid 16.

17 Städning Utreder att skriva mer specifikt om städning i de allmänna råden och vägledningen. Sid 17.

18 Tidplan för projektet Beslut från ledningsgruppen Folkhälsomyndigheten maj 2017 Möte med referensgrupp juni 2017 Remissrunda höst 2017 Nytt allmänt råd 2018 Revidera vägledning på webb 2018 Sid 18.

19 Frågor? Foto: A.Glenn Viksten Sid 19.

20 Tillsynsvägledning om vårdlokaler Vad är på gång? Foto: Scandinav

21 Översyn av vägledning om vårdlokaler Översyn av vägledningen Ansvarsfördelning för tillsyn av vårdlokaler pågår under Bakgrunden är dels förändringar i myndigheternas struktur och dels synpunkter om att befintlig vägledning inte är tillräckligt tydlig. Sid.

22 Översyn av vägledning om vårdlokaler En enkätundersökning om befintlig vägledning genomfördes våren Översynen görs i ett första steg i samarbete med Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Generalläkaren. En viktig fråga som ingår i utredningen är frågan om tillträde för tillsyn av olika vårdlokaler eller delar av vårdlokaler. Sid 22.

23 Tillsynsvägledning om hem för ensamkommande asylsökande barn

24 Många frågor gjorde att vi tog fram en webbsida: nesomraden/tillsyn-och-regelverk/tillsynmiljobalken/tillsynsvagledningensamkommande-barn/ Vår vägledning om asylboenden gäller INTE hem för ensamkommande barn. Sid.

25 Hem för ensamkommande barn Ensamkommande barn placeras i ett hem för vård eller boende (HVB), ett stödboende eller ett familjehem. HVB och stödboende räknas som lokaler för allmänna ändamål och omfattas av tillsyn enligt miljöbalken. Familjehem, där vård sker i enskilt hem och verksamheten inte bedrivs yrkesmässigt, räknas som bostad och kan inspekteras vid klagomål. Sid 25.

26 Hem för ensamkommande barn HVB och stödboende kan drivas av kommun, landsting eller privat aktör. Omfattas också av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO s) tillsyn. Sid 26.

27 Behövs tillsyn av hem för ensamkommande barn? SVAR: JA! Kommunerna har haft stora svårigheter att hitta boende åt ensamkommande barn Dåliga boendelösningar! Barnen kan ha svårt att göra sina röster hörda. Riskbaserad tillsyn Sid 27.

28 Befintlig vägledning Finns i allmänna råd, handböcker och webb om ventilation, radon, fukt och mikroorganismer, temperatur inomhus och buller inomhus. där hem för ensamkommande barn ingår. Sid 28.

29 Tillsyn Kontroll av egenkontrollen. Ventilation i sovrum, hygienutrymmen och andra utrymmen. Städning och rengöring i sovrum, hygienutrymmen mm. Förutsättningar för en god hygien (tvätt, handtvätt osv.). Underhåll av ytor, inredning och utrustning. Om det förekommer fukt och mögelskador. Temperatur inomhus. Radon. Sid 29.

30 Tillsynsvägledning om buller Vad är på gång från Folkhälsomyndigheten? Foto: Johner

31 Vägledning Översyn Akustik i skolan Lågfrekvent buller Mätmetoder Omgivningsbuller Sid.

32 Sid 32.

33 Folkhälsomyndighetens vägledning om buller Sid.

34 Ytterligare vägledning om buller Sid 34.

35 Besvär av buller Sid 35.

36 Buller inomhus FoHMFS 2014:13 Riktvärden Tabell 1 Maximalt ljud L AFmax1 45 db Ekvivalent ljud L AeqT2 30 db Ljud med hörbara tonkomp. L AeqT2 25 db Ljud från musikanläggningar L AeqT2 25 db 1 Den högsta A-vägda ljudnivån. 2 Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T). Sid.

37 Tabell 2 Tersband (Hz) Ljudtrycksnivå Leq [db] 31, Sid 37.

38 Höga ljudnivåer Sid 38.

39 Översyn av Buller inomhus Vi ser över: ny forskning/evidens/praxis gällande buller inomhus. samordningsbehov med andra myndigheter. om det allmänna rådet även bör omfatta ny vägledning om skoloch förskolelokalers akustik? om det allmänna rådet om buller inomhus även bör omfatta trafik och liknade yttre bullerkällor? Sid 39.

40 Akustiken i skolan Miljön i skola/förskola är en miljö med bullerproblem. Barn extra känsliga. Brister i akustiken försvårar inlärningen. Svårt att ställa krav med nuvarande allmänna råd. Akustik är ett komplext område som är svårt att mäta och följa upp. Arbetsmiljöverket arbetar också med buller i skola. Sid 40.

41 Sid 41.

42 Underlag - akustik i skolan: Rapport: Akustik i skolan - Lokalens akustiska utformning i relation till akustiska mått och hälso- och besvärsutfall. Rapport: Översyn av metoder för att bedöma lokalers akustiska kvalitet i skola och förskola. Sid 42.

43 Ska våra riktvärden för inomhusbuller avse trafikbuller? Utredning pågår Foto: Kentaroo Tryma Sid 43.

44 Lågfrekvent buller Påverkar människor på ett annat sätt och ofta mer än annat ljud. Symtomen och besvären kan uppstå vid låga nivåer ljudnivåer. Svårt att dämpa. Sid 44.

45 Vad finns det för regler? FoHMFS 2014:13 Tersband (Hz) Ljudtrycksnivå Leq [db] Boverket och Naturvårdsverket hänvisar i sina vägledningar till Folkhälsmyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller. 31, Sid 45.

46 Projekt inom nationella bullersamordningen: Syfte Sammanställa kunskap om förekomst av lågfrekvent buller samt risker för hälsoeffekter av lågfrekvent buller. Målet Ett underlag som visar i vilken mån Folkhälsomyndighetens vägledning om lågfrekvent buller är lämplig att tillämpa på olika yttre bullerkällor. Sid 46.

47 Omfattning Beskriva hälsoeffekter av lågfrekvent buller inomhus. Beskriva olika ljudkällors emissioner av lågfrekvent buller. Besvara frågan om olika källor och olika karaktär på lågfrekvent buller påverkar människors hälsa på olika sätt. Sid 47.

48 . Rapporten nästan klar Lågfrekvent buller är mer störande än icke lågfrekvent buller A-filtret inte är optimalt Behov av mer forskning Svårt att beräkna Diskussion hur man kan hantera buller som varierar Vissa källor kan vara särskilt problematiska: exempelvis diesellok och höghastighetståg Sid 48.

49 Hur ser det ut i andra länder? Fåtal europeiska länder har vägledning om lågfrekvent buller för trafik. Sid 49.

50 Den nationella bullersamordningen Består av representanter från centrala och regionala myndigheter som arbetar med buller. Bidra till samsyn, enhetlig tillämpning och vägledning. Det långsiktiga målet med bullersamordningen är att utpekade myndigheter och övriga aktörer genom den samordningen ska ha bidraget till att skapa bättre ljudmiljöer i samhället. Sid 50.

51 Sid 51.

52 Mätmetoder Höga ljudnivåer Buller inomhus

53 Uppdaterade mätmetoder Höga ljudnivåer SP INFO 2004:45 Snabbguide Sid 53.

54 Ny mätmetod: Buller inomhus SP Rapport 2015:02 Sid 54.

55 SP Rapport 2015:02 En översiktsmetod och en avancerad. Ingen formell standard, utan utgör anvisningar till hur internationella standarder kan tillämpas i Sverige. Går att ladda ner på Folkhalsomyndighetens.se och SP.se/akustik Sid 55.

56 SP rapport 2015:02 Hanterar ekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå och lågfrekvent buller. Ger exempel på hur man ska mäta buller som varierar i ljudnivå. Indikerar om man behöver mäta fler gånger eller om man bör mäta vid annat tillfälle. Förklarar hur länge man ska mäta, exempelvis så ska man vid buller från nattklubbar och externa industrier mäta så att ljudet motsvarar en timmes störning (när verksamhet pågår). Hantering av flera störkällor i samband med klagomålsärenden. Sid 56.

57 Excelark för beräkningar Sid 57.

58 Omgivningsbuller

59 På gång Uppföljning av trafikbullerförordningen (2015:16). Boverket ska redovisa uppdrag 18 april. Regeringen har beslutat att höja riktvärden i trafikbullerförordningen (2015:16). Ny vägledning från Naturvårdsverket om riktvärden för trafikbuller vid befintliga bostäder. Miljözoner för lättare fordon. Trafikbuller på skolgårdar. Sid 59.

60 Barns utemiljöer Boverkets nya vägledning om skolans/förskolans utemiljöer På skolgårdar eller förskolegårdar är det önskvärt med högst 50 dba ekvivalentnivå dagvärde på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. En målsättning kan vara att resten av ytorna ska ha högst 55 dba. Sid 60.

61 Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller Vägledningar från Naturvårdsverket och Boverket Tydlig hänvisning i Naturvårdsverkets vägledning: I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus finns riktvärden och vägledning för bedömning av buller inomhus, inklusive riktvärden för lågfrekvent buller Sid 61.

62 Frågor? Sid 62.

63 Nytt om omgivningsbuller i miljöbalken sedan 2 januari kap 9 a MB: I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden. Trots första stycket får förelägganden eller förbud beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det. Förelägganden eller förbud får dock aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a plan- och bygglagen. Sid 63.

64 Förordning om trafikbuller Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader Började gälla 1 juni 2015 Avser nya planer och bygglov där arbetet inleddes efter den 2 januari dba gäller men 60 dba gäller för små lägenheter Inga begränsningar för bullret på den ljuddämpade sidan Sid 64.

65 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. 4 Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Sid 65.

66 Naturvårdsverkets vägledning för trafikbuller Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för trafikbuller vid befintliga bostäder utomhus. Sid 66.

67 Sid 67.

68 Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Sid 68.