Reviderat metodstöd för att följa upp och utvärdera operativ hälsoskyddstillsyn

Reviderat metodstöd för att följa upp och utvärdera operativ hälsoskyddstillsyn

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2013-3-14 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2013 2

Förord Socialstyrelsen ska ge tillsynsvägledning i frågor om hälsoskydd i bostäder och lokaler m.m. enligt 9 kap. miljöbalken samt smittskydd och övrigt hälsoskydd av hygienisk eller medicinsk karaktär samt i vissa frågor enligt 14 och 15 kap. miljöbalken. Socialstyrelsen ska inom sitt vägledningsområde särskilt ge stöd till länsstyrelsernas tillsynsvägledning till kommunerna. En del av länsstyrelsernas tillsynsvägledningsansvar är att följa upp och utvärdera operativ hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken. Syftet med metodstödet är att ge länsstyrelserna ett stöd i detta arbete. Detta är en revidering av det metodstöd som Socialstyrelsen publicerade 2009. Revideringen har skett utifrån synpunkter som insamlades av Socialstyrelsen efter det att sex länsstyrelser 2010 prövade metodstöd samt att stödet behövde uppdateras med aktuell lagstiftning. Agneta Holmström Enhetschef Enheten för hälsoskydd och smittskydd 3

4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Allmänt om Socialstyrelsens metodstöd 8 Vad ska följas upp och varför? 8 Ansvar inom hälsoskyddsarbetet 9 Genomförande av uppföljning och utvärdering 10 Del 1. Granska grunderna för operativ hälsoskyddstillsyn 11 Granska grunderna för operativ hälsoskyddstillsyn 11 Organisation 11 Delegation 12 Samverkan 14 Kompetens och resurser 15 Behovsutredning 16 Tillsynsplan 18 Del 2. Granska kommuners operativa hälsoskyddstillsyn 20 Granska operativ hälsoskyddstillsyn 20 Vad säger lagen? 20 Socialstyrelsens vägledningsmaterial 21 Exempel på relevanta dokument 21 Exempel på frågeställningar 22 Stöd för länsstyrelsens bedömning 23 Del 3. Granska enskilda hälsoskyddsärenden 25 Granska enskilda ärenden 25 Vad säger lagen? 25 Exempel på frågeställningar 26 Stöd för länsstyrelsens bedömning 27 Referenser 28 5

6

Sammanfattning En del av länsstyrelsernas tillsynsvägledningsansvar är att följa upp och utvärdera operativ tillsyn enligt miljöbalken. Syftet med metodstödet är att ge länsstyrelserna ett stöd i detta arbete vad gäller hälsoskyddstillsynen. Denna version av metodstödet är en revidering av en tidigare version som publicerades 2009. Metodstödet är utformat så att det kan användas både i sin helhet eller i valda delar. Det består främst av exempel på frågeställningar som länsstyrelserna kan använda i samband med uppföljning och utvärdering. Dessa exempel ska inte ses som en checklista på frågor, utan som ett stöd för länsstyrelserna när de väljer ut sina frågor inför granskningen. De frågor som ställs behöver kunna återkopplas till länsstyrelsens syfte med uppföljningen och utvärderingen. Metodstödet består av tre delar: Del 1 fokuserar på faktorer såsom risker för jäv i den kommunala organisationen samt delegation av beslut och samverkan mellan olika aktörer för att effektivisera hälsoskyddstillsynen. Del 1 fokuserar också på de underlag i form av behovsutredning och tillsynsplan som krävs för att kommunal hälsoskyddstillsyn ska kunna bedrivas på ett strukturerat sätt. Del 2 fokuserar på om den tillsyn som kommunen planerat genomförs i praktiken, hur själva tillsynen genomförs samt om tillsynsarbetet utförs på ett effektivt sätt. Del 3 fokuserar på hur handläggningen av enskilda hälsoskyddsärenden utförs för att i detalj få en uppfattning om hur tillsynen fungerar i praktiken. Det gäller såväl den formella handläggningen i förhållande till olika lagstiftningar, dels hur bedömningen görs av själva sakfrågan. 7

Inledning Allmänt om Socialstyrelsens metodstöd Syftet med metodstödet är att ge länsstyrelserna ett stöd i arbetet med att följa upp och utvärdera kommunal operativ hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken. Länsstyrelserna följer vanligtvis upp och utvärderar kommunernas totala operativa tillsyn enligt miljöbalken vid ett och samma tillfälle. Detta metodstöd kan då utgöra ett underlag i denna uppföljning och utvärdering vad gäller operativ hälsoskyddstillsyn. Metodstödet består främst av exempel på frågeställningar för uppföljning och utvärdering. Dessa exempel ska inte ses som en checklista på frågor, utan som ett stöd för länsstyrelserna när de ta fram sina frågor inför granskningen. En vid tolkning av begreppet hälsoskyddstillsyn kan inbegripa all form av tillsyn som syftar till att motverka olägenhet för människors hälsa. I detta metodstöd menas med operativ hälsoskyddstillsyn sådan tillsyn som utövas med stöd av 33 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH), kommunala föreskrifter antagna enligt 39, 40 och 42 FMH, 45 FMH samt objektsburen smitta enligt 9 kap. 15 miljöbalken. Med begreppet operativ tillsyn menas tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtar eller har vidtagit en åtgärd. Detta kan t.ex. vara förelägganden eller rådgivning och information i specifika ärenden. I begreppet operativ tillsyn ingår inte insatser i form av rådgivning och information som inte är specifikt riktad till en verksamhetsutövare eller direkt kopplat till ett ärende. Den första versionen av Socialstyrelsens metodstöd publicerades 2009. Metodstödet prövades av sex länsstyrelser 2010 och de synpunkter som kom fram i samband med denna testomgång samt behovet av att uppdatera stödet med aktuell lagstiftning är orsak till denna revidering. Vad ska följas upp och varför? Miljöbalken Syftet med länsstyrelsernas uppföljning och utvärdering av kommunernas operativa hälsoskyddstillsyn är att bedöma om den operativa tillsynen genomförs enligt 26 kap. 1 miljöbalken och att de krav som anges i 1 kap. 6 9, 11 12 och 17 miljötillsynsförordningen (2011:13) uppfylls. Kraven innebär bl.a. att den kommunala nämnden i egenskap av operativ tillsynsmyndighet ska ha en aktuell och beslutad behovsutredning, ett register över tillsynsobjekt samt en beslutad tillsynsplan. Tillsynsarbetet ska bedrivas effektivt och personalens kompetens ska utvecklas i tillsynsfrågor. Tillsynsverksamheten ska årligen följas upp och utvärderas och även sam- 8

ordnas med andra tillsynsmyndigheter om detta är ändamålsenligt och möjligt. Länsstyrelserna har inga sanktionsmöjligheter mot en kommun som brister i den operativa hälsoskyddstillsynen. Annan lagstiftning För att kunna göra en uppföljning och utvärdering av tillsynen behöver man även utgå ifrån annan lagstiftning än miljöbalken, t.ex. förvaltningslagen och kommunallagen. Dessa lagar reglerar att handläggning sker på ett rättsäkert sätt. Miljökvalitetsmål De av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen har ingen rättslig status. I förarbetena till miljöbalken framgår dock att miljökvalitetsmålen ska ge vägledning vid tillämpningen av balken, t.ex. vilka krav som bör ställas på den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Det kan vara intressant att i uppföljningen och utvärderingen titta på om kommunen uppmärksammar miljömålen i tillsynsarbetet. Ansvar inom hälsoskyddsarbetet Socialstyrelsen Socialstyrelsen ska ge tillsynsvägledning i frågor om hälsoskydd i bostäder och lokaler m.m. enligt 9 kap. miljöbalken samt smittskydd och övrigt hälsoskydd av hygienisk eller medicinsk karaktär samt i vissa frågor enligt 14 och 15 kap. miljöbalken. Socialstyrelsens tillsynsvägledningsansvar regleras i miljötillsynförordningen (2011:13). I egenskap av tillsynsvägledande myndighet ska Socialstyrelsen bl.a. samordna den operativa hälsoskyddstillsynen samt ge stöd och råd till kommuner för att öka miljöbalkens genomslag och effekt. Enligt 3 kap. 1 ska de tillsynsvägledande myndigheterna på statlig central nivå inom sitt vägledningsområde särskilt ge stöd till länsstyrelsernas tillsynsvägledning till kommunerna. Länsstyrelserna Av miljötillsynsförordningen (2011:13) framgår att länsstyrelserna har en tillsynsvägledande roll som omfattar stora delar av miljöbalken. I tillsynsvägledningen ingår även tillsyn inom hälsoskydd, trots att länsstyrelserna inte själva utövar operativ tillsyn inom området. I 3 kap. 16 miljötillsynsförordningen (2011:13) anges att länsstyrelserna ska ge tillsynsvägledning i länet vilket inkluderar att stödja kommunerna i deras arbete med att utveckla tillsynen. En del i länsstyrelsernas tillsynsvägledning är att följa upp och utvärdera kommunernas operativa tillsyn enligt miljöbalken. 9

Kommunerna Varje kommun utövar operativ hälsoskyddstillsyn genom den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämt. Kommunen har skyldighet att årligen följa upp och utvärdera sin tillsynsverksamhet enligt 1 kap. 12 miljötillsynsförordningen (2011:13). Genomförande av uppföljning och utvärdering I utvärderingslitteraturen kan man hitta en mängd olika definitioner på uppföljning och utvärdering. Man brukar säga att en uppföljning innebär att värderingsfritt samla in underlag för att beskriva vad som hänt medan en utvärdering beskriver varför något hänt [1]. Uppföljning kan t.ex. vara att ta reda på om tillsyn utförs enligt tillsynsplanen. Exempel på utvärdering kan vara att ta reda på orsakerna till varför man inte hunnit med all tillsyn enligt tillsynsplanen. Länsstyrelsernas uppföljning och utvärdering av den kommunala operativa hälsoskyddstillsynen behöver ske på ett systematiskt sätt och kräver oftast ett utförligt förberedelsearbete. Tillsyns- och föreskriftsrådet har tagit fram en rapport som kan vara ett stöd för det övergripande upplägget inför en uppföljning och utvärdering [2]. Socialstyrelsens metodstöd bygger på att länsstyrelserna genomför kommunbesök. Den främsta fördelen med detta är att en dialog kan föras direkt med kommunen och att länsstyrelsen får ta del av verksamheten i dess ordinarie miljö. Metodstödet är utformat så att det kan användas både i sin helhet eller i valda delar. Ett viktigt första steg i processen är att klarlägga granskningens syfte och avgränsningar, för att bestämma ambitionsnivån. Syftet påverkar tillvägagångssättet för granskningen. Frågeställningar för kommunbesöket behöver tas fram av länsstyrelsen och därefter vilka bedömningsgrunder som ska gälla. I Socialstyrelsens metodstöd presenteras exempel på frågor som kan ställas vid kommunbesöket. Avsikten är inte att dessa exempel ska ses som en checklista, utan är tänkt att vara ett stöd för länsstyrelserna då de väljer ut sina frågeställningar inför granskningen. Vilka frågor som ställs bör kunna återkoppla till syftet med uppföljningen och utvärderingen. Har länsstyrelsen redan tidigare genomfört besök i den aktuella kommunen påverkar detta också vilka frågor som behöver ställas. För att få en uppfattning om den operativa hälsoskyddstillsynen före ett kommunbesök är det lämpligt att begära in och gå igenom dokument, som t.ex. behovsutredning, tillsynsplan och delegationsordning. Exempel på lämpliga dokument anges i metodstödets del 1 och 2 under rubriken Exempel på relevanta dokument. Vilka dokument som begärs in beror på granskningens omfattning och syfte. Under själva kommunbesöket stämmer länsstyrelsen sedan av om den bild av tillsynen man fått via dessa dokument verkar stämma överens med verkligheten. Förslagsvis kan länsstyrelsen ta upp konstaterade brister direkt med kommunen vid kommunbesöket, hur och när bristerna kan åtgärdas samt en eventuell uppföljning av åtgärderna. Länsstyrelsen kan även uppmärksamma vad kommunerna lyckats med i sin operativa hälsoskyddstillsyn. 10

Del 1. Granska grunderna för operativ hälsoskyddstillsyn Granska grunderna för operativ hälsoskyddstillsyn Vid länsstyrelsens uppföljning och utvärdering är det viktigt att länsstyrelsen får en uppfattning om de grunder som kommunens tillsyn bygger på. Denna granskning behöver omfatta kommunal organisation, förekomst av delegation och samverkan, tillgång till kompetens och resurser, kunskap om tillsynsbehov och tillsynsplanering. Under rubrikerna Vad säger lagen? följer ett urval av paragrafer som kan vara relevanta att titta på i samband med uppföljning och utvärdering av operativ hälsoskyddstillsyn. Organisation En ändamålsenlig kommunal organisation både på nämnd- och förvaltningsnivå är en av de förutsättningar som fordras för att bedriva operativ hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken. Det är viktigt att kontrollera om jävsituationer kan uppstå i organisationen, t.ex. med enskilda ledamöter i nämnden. I dessa fall behöver nämnden ha rutiner och kunskap för hur en sådan jävsituation kan lösas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en vägledning vad gäller mutor och jäv för kommunanställda m.fl. [3]. Vad säger lagen? Kommunallagen I 3 kap. 5 kommunallagen (1991:900) anges att en nämnd inte får utöva tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Jäv regleras i 6 kap. 24 27. I 24 föreskrivs att en förtroendevald eller anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd inte får delta eller närvara vid handläggning av ärendet. I 25 definieras när förtroendevald eller anställd är jävig. Exempel på relevanta dokument Den kommunala organisationen på nämnd- och förvaltningsnivå Miljö- och hälsoskyddsnämndens reglemente som reglerar nämndens ansvar och arbetsuppgifter i kommunen Delegationsordning som omfattar operativ hälsoskyddstillsyn samt delegationsordning för drift (fastighetsförvaltning). 11

Exempel på frågeställningar På vilket sätt har kommunen organiserat tillsyn enligt miljöbalken? Vilken nämnd respektive förvaltning ansvarar för operativ hälsoskyddstillsyn? Beskriv organisationen om flera kommuner gått samman och bildat ett miljöförbund. Var i kommunens organisation (nämnd och förvaltning) ligger driftansvar för kommunal verksamhet där tillsyn enligt miljöbalken kan vara aktuell (t.ex. fastighetsförvaltning, skolor, förskolor m.fl.)? Är kommunens reglemente och delegationsordning utformade så att det finns en tydlig uppdelning av ansvar för drift och tillsyn? Står tjänsteman som arbetar med tillsynsfrågor i direkt beroendeställning till chef som samtidigt har driftsansvar? Finns risk att jäv eller jävsliknande situationer och lojalitetskonflikter kan uppstå vid tillsyn och beslutsfattande? Om svaret är ja hur hanteras denna risk? Stöd för länsstyrelsens bedömning Sammanfattande frågeställning: Förekommer eller finns risk för jäv? Länsstyrelsen bör granska om lagstiftningen kring jäv följs. I kommuner där drift och tillsyn av verksamheter som lyder under miljöbalken inte är åtskilda är det lämpligt att länsstyrelsen undersöker orsaken till detta. Vid kommunbesöket kan Tillsyns- och föreskriftsrådets skrivelse Samsyn kring frågan om jävsförhållanden i kommunerna utgöra underlag [4]. Av skrivelsen framgår vilka minimikrav en kommunal organisation för myndighetsutövning inom miljöbalken bör uppfylla för att undvika risk för jäv. Generellt handlar minimikraven om frågor som rör kommunens tillsynsansvar gentemot dess driftsansvar och omfattar delegation, personalansvar, samt ekonomi. Delegation Den operativa hälsoskyddstillsynen kan effektiviseras genom att miljönämnden eller liknande överlåter beslutanderätten för vissa angivna ärenden till förvaltningens personal. På detta sätt blir beslutsvägarna kortare och handläggningstiden snabbare. Dessutom avlastas nämnden vad gäller mindre viktiga ärenden. Vad säger lagen? Kommunallagen I 6 kap. 33 37 kommunallagen (1991:900) regleras på vilket sätt nämndens beslutanderätt får delegeras. Av 33 framgår att en nämnd får överlåta beslutanderätten för ett visst ärende eller en grupp av ärenden åt en anställd hos kommunen. Även en 12

gemensam nämnd får överlåta beslutanderätten åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna. I 34 regleras i vilka ärenden beslutanderätten inte får överlåtas. Enligt 35 ska fattade delegationsbeslut anmälas till nämnden. I ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas har en nämnd enligt 36 möjlighet att överlåta beslutanderätten åt ordföranden eller en annan ledamot. Av 37 framgår att nämnd som överlåtit beslutanderätten till en förvaltningschef också får överlåta åt förvaltningschefen att han i sin tur får delegera denna beslutanderätt till annan anställd i kommunen eller i någon av de samverkande kommunerna. Miljöbalken I 26 kap. 7 miljöbalken finns regler som gör det möjligt att delegera beslutanderätt till en tjänsteman i en annan kommun vad gäller ett visst ärende eller en grupp av ärenden. Möjligheten att delegera är inte fullständig, se 6 kap. 34 kommunallagen. Exempel på relevanta dokument Delegationsordning som omfattar operativ hälsoskyddstillsyn. Exempel på frågeställningar Vilka hälsoskyddsärenden är delegerade och till vilken nivå? Finns möjlighet för ytterligare delegation inom hälsoskydd? Ingår beslut enligt de lokala hälsoskyddsföreskrifterna i delegationsordningen? Tillämpas särskilda rutiner för brådskande tillsynsärenden? På vilket sätt informeras nämnden om beslut som tagits genom delegation? Följer nämnden upp att delegationsordningen är ändamålsenlig? Finns planer på att ändra i delegationsordningen och vilka rutiner praktiseras vid revidering? Om nämnden inte har delegerat några hälsoskyddsärenden, vilket är skälet? Stöd för länsstyrelsens bedömning Sammanfattande frågeställning: Om en delegationsordning finns, följs lagstiftningen? Är det möjligt att ge eller utöka delegationen? Länsstyrelsen bör granska om lagstiftningen kring delegation följs. Det är nämnden själv som avgör, utifrån de lokala förhållandena, om och i vilken utsträckning beslutanderätten ska delegeras. SKL har tagit fram en förteckning över beslutstyper enligt miljöbalken som bedömts möjliga att delegera, t.ex. vanligt förekommande ärenden samt beslut som kan fattas 13

utifrån antagen policy eller andra tidigare ställningstaganden av nämnden [5]. Samverkan Kommunala nämnder i egenskap av operativa tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken kan, förutom genom delegation av beslut, ytterligare effektivisera den operativa hälsoskyddstillsynen genom olika samarbetsformer. Det kan t.ex. handla om att driva gemensamma tillsynskampanjer eller att inrätta långsiktiga fasta samarbetsformer. Numera förekommer att närbelägna kommuner samarbetar genom att de slår samman verksamheten på förvaltnings- och nämndnivå. Vad säger lagen? Miljöbalken Enligt 26 kap. 6 miljöbalken ska tillsynsmyndigheter samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som ska utöva tillsyn i särskilda hänseenden eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten. Därtill framgår av 1 kap. 17 i miljötillsynsförordningen (2011:13) att tillsynsmyndigheterna ska samordna tillsynen om det är ändamålsenligt och möjligt. Exempel på relevanta dokument Samarbetsavtal med en eller flera kommuner som avser hela eller delar av tillsynen enligt miljöbalken Verksamhetsplaner för regional samverkan, t.ex. gemensamma tillsynsprojekt. Exempel på frågeställningar Förekommer organiserad samverkan inom operativ hälsoskyddstillsyn med någon eller några kommuner eller finns planer på sådan samverkan? Redogör för samarbetet. Finns gemensam nämnd och/eller förvaltning? Om det finns, redovisa inom vilka hälsoskyddsområden samverkan sker, hur länge det pågått, hur samarbetet organiseras och erfarenheterna hittills. Ingår kommunen i någon annan form av samverkan, t.ex. regional miljösamverkan? Beskriv i så fall detta, inklusive erfarenheterna. Finns behov av annan samverkan inom operativ hälsoskyddstillsyn? Ange i så fall vilken typ av hälsoskyddstillsyn. Hur kan sådan samverkan organiseras? Sker samverkan mellan kommunernas olika förvaltningar? Redogör för samarbetet. Deltar kommunen i gemensamma tillsynskampanjer som anordnas regionalt eller nationellt? Ange i så fall vad. Om samverkan inte förekommer, vad är orsaken? 14

Stöd för länsstyrelsens bedömning Sammanfattande frågeställning: Förekommer samverkan? Om inte, vad är orsaken? Det är viktigt att granska i vilken utsträckning samverkan sker. Länsstyrelsen och kommunen kan tillsammans analysera om samverkan/utökad samverkan är möjlig. Kommunernas erfarenheter av samverkan skulle kunna komma andra kommuner till del som goda exempel via länsstyrelsen. Kompetens och resurser För att kunna bedriva en ändamålsenlig operativ hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken krävs tillgång till kompetent personal och tillräckligt med resurser. Vad säger lagen? Miljöbalken Enligt 26 kap. 1 miljöbalken ska tillsynen säkerställa syftet med balken. Kommunen ska i nödvändig utsträckning, på eget initiativ eller efter anmälan, kontrollera att miljöbalken följs samt vidta de åtgärder som behövs. Kommunen har också ett ansvar att genom rådgivning och information skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. I 1 kap. 9 miljötillsynsförordningen (2011:13) framgår att den operativa tillsynsmyndigheten ska utveckla personalens kompetens i tillsynsfrågor. Enligt 27 kap. 1 miljöbalken har kommunerna rätt att ta ut en tillsynsavgift från verksamhetsutövare. Kommunfullmäktige beslutar vilken taxa som ska gälla lokalt. För att stödja kommunerna har SKL utarbetat ett underlag till taxa inom miljöbalkens område [6]. Exempel på relevanta dokument Behovsutredning Budget Personalförteckning Tillsynstaxa Tillsynsplan Årsredovisning Plan för kompetensutveckling för miljöförvaltningen. Exempel på frågeställningar Kompetens Vilken hälsoskyddskompetens finns inom förvaltningen (utbildning och erfarenhet)? Finns en plan för inspektörernas kompetensutveckling? Har förvaltningen tillgång till annan kompetens utanför den egna organisationen, t.ex. miljömedicinsk eller juridisk kompetens? 15

Har kommunen möjlighet till internutbildning? Hur ersätts eventuella brister i kompetens? Sker samverkan eller planeras samverkan med någon annan kommun? Vilka resurser avsätts för kompetensutveckling (tid och budget i förhållande till årsarbetstid respektive årsbudget)? Resurser Vilka resurser finns tillgängliga för operativ hälsoskyddstillsyn i förhållande till bedömt behov? Vilken taxa (fast eller timbaserad) tillämpas för operativ hälsoskyddstillsyn och hur höga är avgifterna? Hur mycket bidrar avgifterna till kostnadstäckningen för operativ hälsoskyddstillsyn (för klagomål respektive för den planerade tillsynen)? Genomför kommunen den hälsoskyddstillsyn som man tar betalt för via årlig tillsynsavgift? Stöd för länsstyrelsens bedömning Sammanfattande frågeställning: Finns kompetens inom hälsoskyddsområdet? Finns en plan för kompetensutveckling? Finns tillräckliga resurser? Länsstyrelsen bör granska om hälsoskyddskompetensen täcker upp behovet av tillsyn samt om personalen kontinuerligt får utveckla sin kompetens. Om kommunen har kunskapsbrister är det lämpligt att det finns ett utarbetat system för att kompensera dessa brister, t.ex. genom internutbildning mellan kollegor, anlitande av extern expertis eller samverkan mellan länets kommuner. Behovsutredning En väl genomarbetad behovsutredning är ett viktigt underlag för tillsynen inom hälsoskydd. I behovsutredningen bedömer den kommunala nämnden tillsynsbehovet och de resurser som behövs för att klara den operativa hälsoskyddstillsynen. De befintliga resurserna beaktas inte i behovsutredningen utan detta sker först i tillsynsplanen. Vad säger lagen? Miljötillsynsförordningen I 1 kap. 6 8 miljötillsynsförordningen (2011:13) finns krav på att en myndighet som tilldelats operativa tillsynsuppgifter ska ha en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska omfatta 3 år, ses över vid behov och minst en gång varje år. Den operativa tillsynsmyndigheten ska även föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Enligt 1 kap. 11 miljötillsynsförordningen ska nämnden besluta om behovsutredningen. 16

Exempel på relevanta dokument Behovsutredning Register över tillsynsobjekt inom hälsoskydd Beskrivning av miljöhälsotillståndet, t.ex. i form av regional miljöhälsorapport och välfärdsbokslut Eventuella kommunala miljökvalitetsmål. Exempel på frågeställningar Allmänt Beskriv på vilket sätt som behovsutredningen har tagits fram. Vilket underlag har använts, t.ex. miljöhälsorapporter, välfärdsbokslut m.m.? Har personalen varit delaktig i arbetet med att ta fram behovsutredningen? Operativ hälsoskyddstillsyn Har tillsynsbehovet bedömts utifrån hälsorisker? Innehåller behovsutredningen operativ hälsoskyddstillsyn som avser anmälningspliktiga verksamheter och lokaler enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt sådana byggnader, lokaler och anläggningar som kommunen ska ägna särskild uppmärksamhet åt enligt 45 samma förordning? Redovisas det övergripande arbetet t.ex. tid för planering av operativ hälsoskyddstillsyn, kompetensutveckling etc. i behovsutredningen? Innehåller behovsutredningen både händelsestyrd och planerad operativ hälsoskyddstillsyn? Vad grundar sig bedömningen av behovet av resurser för händelsestyrd tillsyn på? Behandlar behovsutredningen även sådana hälsoskyddsobjekt som tillkommer på grund av säsongsvariationer? Förs ett resonemang om vilken eller vilka tillsynsmetoder som är bäst för respektive tillsynsuppgift? Omfattar behovsutredningen tillsynsuppgifter som avser de lokala hälsoskyddsföreskrifterna? Ange vilka. Uppdateras behovsutredningen årligen? På vilket sätt sker detta? Vilka erfarenheter har gjorts vid tidigare uppdateringar? Vem fattar beslut om behovsutredningen? Redovisas utredningen för kommunstyrelse/kommunfullmäktige? Finns det någon koppling mellan behovsutredningen och vilken budget miljönämnden får tilldelat sig? Har nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål vägts in i behovsutredningen? 17

Register över tillsynsobjekt inom hälsoskydd Finns register över de hälsoskyddsobjekt som behöver återkommande tillsyn? Hur ofta och på vilket sätt uppdateras registret? Vilket ärendehanteringssystem används och hur ger det underlag till behovsutredningen? Stöd för länsstyrelsens bedömning Sammanfattande frågeställningar: Finns en behovsutredning som visar tillsynsbehovet samt de resurser som behövs för operativ hälsoskyddstillsyn? Finns ett aktuellt register över tillsynsobjekt för hälsoskydd? Förutom en redovisning av tillsyns- och resursbehoven är det lämpligt att behovsutredningen bl.a. omfattar övergripande arbete som t.ex. tillsynsplanering och kompetensutveckling. Även lämpliga tillsynsmetoder, händelsestyrd och planerad tillsyn samt kopplingen till miljömålen bör framgå av utredningen. Det är lämpligt att länsstyrelsen bildar sig en uppfattning om hur aktuellt kommunens register över tillsynsobjekten är och hur ofta registret uppdateras. Ett aktuellt register är av avgörande betydelse för planeringen av tillsynsverksamheten. Länsstyrelsen kan också granska om antalet objekt i behovsutredningen stämmer överens med antalet objekt i registret. Tillsynsplan En väl genomarbetad tillsynplan är, liksom en bra behovsutredning, ett viktigt underlag för kommuners tillsynsverksamhet. För att kommunen ska få en uppfattning om tillsynen under en längre period kan flerårsplanering vara en fördel [7]. Vad säger lagen? Miljötillsynsförordningen I 1 kap. 8 och 11 miljötillsynsförordningen (2011:13) finns krav på att en operativ tillsynsmyndighet ska upprätta en samlad tillsynsplan för varje verksamhetsår som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska baseras på behovsutredningen och registret över tillsynsobjekt. Enligt 1 kap. 12 miljötillsynsförordningen ska en operativ tillsynsmyndighet årligen följa upp och utvärdera sin tillsynsverksamhet. Exempel på relevanta dokument Behovsutredning Tillsynsplan Årsredovisning eller bokslut. 18

Exempel på frågeställningar Utgör behovsutredningen och registret över tillsynsobjekt basen för tillsynsplanen vad gäller hälsoskydd? Jämför utredning, register och tillsynsplan med varandra. Framgår det av tillsynsplanen vilken tillsyn som prioriteras och skälen till detta? Vem/vilka har fattat beslut om tillsynsplanen? Har personal och nämndpolitiker varit delaktiga i arbetet med att ta fram tillsynsplanen? Beskriv processen. Har miljömålen tagits med i tillsynsplaneringen? Ange i så fall vilket/vilka miljömål och inom vilket/vilka tillsynsområden. Anger tillsynsplanen mål och syfte för de planerade tillsynsinsatserna? Beskriv i så fall detta. Framgår det av tillsynsplanen på vilket sätt tillsynen ska bedrivas? Planeras tillsyn både ur ett års- och flerårsperspektiv? Vad händer med tillsynsinsatser som inte genomförs enligt tillsplanen? Senareläggs dessa till nästa års plan? Hur planerar man för tillsynsärenden som inte är egeninitierade, t.ex. klagomålsärenden eller smittutbrottsärenden? Hur ofta revideras tillsynsplanen? Vem tar initiativ till detta? Hur för man in lärdomar från tidigare års tillsynsuppföljning och utvärdering in i den nya tillsynsplanen? Stöd för länsstyrelsens bedömning Sammanfattande frågeställningar: Finns en tillsynsplan som baseras på behovsutredningen och registret över tillsynsobjekt? Behovsutredning och tillsynsplan bör till stor del omfatta samma områden, men med den skillnaden att i tillsynsplanen redogörs för befintliga resurser och dess fördelning. Det är lämpligt att medarbetarna på förvaltningen varit delaktiga vid framtagandet av tillsynsplanen. Länsstyrelsen kan också undersöka om nämnden årligen följer upp vad som utförts i tillsynsplanen. 19

Del 2. Granska kommuners operativa hälsoskyddstillsyn Granska operativ hälsoskyddstillsyn Vid granskningen av kommunernas operativa hälsoskyddstillsyn gör länsstyrelsen en bedömning ifall den tillsyn som miljönämnden eller liknande planerat faktiskt genomförs i praktiken. Länsstyrelsen kan samtidigt granska hur själva tillsynen genomförs och om tillsynsarbetet utförs på ett effektivt sätt. Under rubriken Vad säger lagen? följer ett urval av paragrafer som kan vara relevanta att titta på i samband med uppföljning och utvärdering av operativ hälsoskyddstillsyn. Vad säger lagen? Miljöbalken I 2 kap. miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsreglerna som är grundläggande för arbetet med hälsoskyddstillsynen. Reglerna innebär bl.a. att en verksamhetsutövare ska skaffa sig kunskap och vidta nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighet för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I 9 kap. finns bestämmelser vars syfte är att förebygga olägenhet för människors hälsa i bostäder och offentliga lokaler. Vad som menas med olägenhet för människors hälsa framgår av kapitlets 3. Med begreppet menas en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Även sådana störningar som kan påverka människors välbefinnande, t.ex. lukt och inomhusklimat omfattas. I 9 kap. 15 miljöbalken finns bestämmelser om kommunen tillsynsansvar vid allvarlig smittsam sjukdom, som kan föras över till människor via sällskapsdjur eller ett objekt. I 26 kap. 1 framgår att tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken. Kommunen ska på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera att miljöbalken efterlevs samt se till att åtgärder vidtas om det behövs. Kommunen ska dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. Kommunen har skyldighet att årligen följa upp och utvärdera sin tillsynsverksamhet enligt 1 kap. 12 miljötillsynsförordningen (2011:13). Den kommunala nämndens uppgift är att i enskilda ärenden ta ställning till om verksamheten eller åtgärden utgör risk för eller olägenhet för människors hälsa. Konstateras brister i samband med tillsyn och dessa inte åtgärdas, kan miljönämnden enligt 26 kap. 9 miljöbalken förelägga verksam- 20