Enkät till läsare av :s nyhetsbrev Internationellt om högskolan Redovisning av svar har gett ut ett internationellt nyhetsbrev Internationellt om högskolan sedan mars 2015. Dess föregångare gavs ut av dåvarande Högskoleverket under en lång följd av år, fram till december 2012 då såväl verket som nyhetsbrevet lades ned. I och med att brevet i :s regi nu upphör har en enkel enkät till nyhetsbrevets läsare gjorts i december 2017. Enkäten bestod av sju frågor. Varje fråga hade ett antal givna svarsalternativ samt en möjlighet att ge egna kommentarer. Enkäten skickades till 1 640 prenumeranter och 602 svar kom in under den dryga vecka som enkäten var öppen. I det följande redovisas dels svarens fördelning på de fasta svarsalternativen, dels en sammanfattande beskrivning av de egna kommentarer som lämnades. 1. Vilket värde har :s internationella nyhetsbrev för din myndighet/organisation? 1 = litet värde och 5 = stort värde Av diagrammet ovan framgår att den stora majoriteten (76 %) svarar att värdet för myndigheten/organisationen har varit 4 eller 5 på den femgradiga skalan, vilket kan tolkas som ett stort eller mycket stort värde. Antalet svar på frågan var 592.
Omkring 140 kommentarer har lämnats på denna fråga. Huvuddelen av kommentarerna är mycket positiva till nyhetsbrevet och menar att värdet har varit stort, både för den som prenumererar och för organisationen. En räkning av hur ofta vissa ord förekommer visar att ord som innehåller bevakning i någon form finns i 37 av svaren och omvärld finns i 31 av svaren. Kommentarer där orden Värdefull och Intressant förekommer är omkring 20 vardera. I flera fall har respondenterna angett att de har svårt att avgöra värdet för respektive organisation som helhet. Det antyder att frågan var fel ställd den borde ha begränsats till att avse den enhet/avdelning/institution som personen ifråga tillhör. Detta kan ha påverkat fördelningen av svaren. 2. Vilken nytta har du haft av nyhetsbrevet (du kan välja flera av alternativen) Brevet har gett mig allmän information Brevet har använts i vår omvärldsbevakning Brevet har använts i vår omvärldsanalys Vissa länkar har varit direkt användbara för mig Vissa nyheter har gett inspiration i mitt arbete Vissa nyheter har använts som underlag för interna diskussioner Annat, specificera gärna nedan Av diagrammet framgår att alternativet allmän information är det som flest respondenter valt (86 %). Fyra av de övriga fem fasta svarsalternativen har angivits av relativt sett ungefär lika stora andelar respondenter, mellan 53 och 61 procent. Ett av de fem alternativen sticker dock ut. Det är
Brevet har använts i vår omvärldsanalys. Endast en mindre andel (22 %) har angivit detta alternativ. Antalet svar på frågan var 2047. Frågan är hur den låga andel för användning i omvärldsanalys ska tolkas. En möjlighet är att det är andra typer av underlag som används i lärosätenas omvärldsanalys, t.ex. befolkningsdata, ungdomsbarometrar, finansiella underlag osv. En annan möjlig tolkning är att arbetet med omvärldsanalys är svagt utvecklad inom sektorn. En del tidigare information talar för det senare alternativet, bl.a. den enkät som gjordes 2005 i samband med Högskoleverkets tematiska kvalitetsgranskning av internationalisering. Även diskussioner i nätverket för omvärldsbevakning pekar i denna riktning. Ett 30-tal kommentarer har lämnats. Även här är huvuddelen i formen av allmänt positiva kommentarer om brevets funktion för omvärldsbevakning. En av de mer utförliga kommentarerna lyder så här: Vi har flera gånger använt nyhetsbrevet som underlag för interna diskussioner. Även när inte själva brevet initierat dem, påminns man om att just ja, jag läste nå t om det där i nyhetsbrevet. Ibland får det mer tyngd om man hämtar argument från omvärlden, t.ex. angående utvecklingen av MOOCS vid amerikanska universitet. Ett närliggande tema, som även fanns representerat på fråga 1, kan exemplifieras med följande kommentar: Viktig information kring diskurser och trender som inte blir tydliga i det vanliga nyhetsflödet. 3. Hur tycker du att brevets läsbarhet har varit? Mycket bra Ganska bra Mindre bra
Som diagrammet visar har en stor majoritet (82 %) svarat att brevets läsbarhet har varit mycket bra. Omkring 17 procent anser att den varit ganska bra och bara drygt en procent anser att den varit mindre bra. Denna fördelning av svaren får väl anses vara ett gott betyg. Antalet svar på frågan var 602. Ett 20-tal kommentarer har lämnats. I huvudsak går de ut på att breven har varit välskrivna, tydliga och överskådliga. Enligt några kommentarer ett fåtal har breven dock haft en tråkig layout och i vissa avseenden varit lite svårlästa. 4. Vad tycker du om det antal nyheter brevet har innehållit? Det har varit för många Det har varit lagom antal Det har varit för få Den absoluta majoriteten (94 %) av dem som svarat anser som synes i diagrammet att breven har innehållit ett lagom antal nyheter (sex längre och fyra kortare). Antalet svar på frågan var 596. På denna fråga finns 15 kommentarer. Det finns ingen tydlig tendens i dessa, men ett par är något mer utförliga: Det har varit bra med blandningen av lite längre och lite kortare notiser. Om det blir lite fler gör ingenting, men den nuvarande längden har gjort att man varit mindre frestad att skjuta upp läsningen, vilket ett längre brev skulle kunna göra.
Tillräckligt många för att nyhetsbrevet ska vara intressant att lösa. Samtidigt tillräckligt få för att läsningen ska bli av hyfsat i närtid till utskicket. 5. Vad tycker du om längden på nyheterna i brevet? De flesta nyheterna har varit för långa De flesta nyheterna har varit lagom långa De flesta nyheterna har varit för korta De allra flesta närmare 97 procent av dem som svarat på enkäten anser att huvudelen av nyheterna har varit lagom långa (de längre nyheterna har omfattat högst 250 ord och de kortare högst 75 ord). Antalet svar på frågan var 597. Drygt 30 kommentarer har lämnats på denna fråga och alla är positiva. Att det finns länkar till originaltexterna nämns som särskilt bra i nästa alla av dem. Så här formulerar sig en av respondenterna: Man kan söka vidare själv när man fått upp spåret. I en av de mer utförliga kommentarerana sägs följande om nyheternas längd (och innehåll): Det bästa har varit att en får en kort sammanfattning som ger förståelse för en större fråga utan att behöva läsa mer. Som små abstracts! Perfekt i omvärldsbevakning.
6. Hur ofta tycker du att ett nyhetsbrev eller motsvarande ska ges ut? Dagligen Varje vecka Mer sällan Respondenterna är uppdelade i två grupper som är, relativt sett, av ungefär samma storlek. Den ena gruppen omfattar närmare 58 procent och tycker att utgivning av nyhetsförmedling i någon form bör ske varje vecka (dvs. med den frekvens som nyhetsbrevet har haft). Den andra gruppen, som omfattar drygt 46 procent, menar att utgivning bör ske mer sällan. Omkring 180 kommentarer har lämnats. En klassificering av dem efter vilken frekvens som förordas visar att de fördelar sig på följande sätt: En gång i månaden 56 Varannan vecka 77 Varje vecka 44 Oftare än hittills 3 Det bör sägas att en del svar innehåller flera alternativ, t.ex. varje eller varannan vecka. I sådana fall har för enkelhetens skull den tätaste frekvensen valts som svar. I 30 fall har sålunda varannan vecka valt istället för en gång i månaden eller var tredje vecka. I ungefär lika många fall har varje vecka valt i stället för varannan vecka eller en gång i månaden. Sammantaget menar de flesta att nyhetsförmedlingen kan ske varannan vecka eller en gång per månad. I några kommentarer uppmärksammas dock ett problem med en sådan frekvens en konflikt med längden på nyhetsbrevet (se fråga 4):
Varje eller varannan vecka. Med längre intervall blir det ett längre mail och då känns det betungande, medan ett kortare mail bara är trevligt 7. Övriga kommentarer eller synpunkter på nyhetsbrevet och ev. framtida omvärldsbevakning i :s regi få du gärna lämna här Enkäten avslutades med ett fritt utrymme för läsarens egna kommentarer. Där har omkring 220 läsare lämnat synpunkter. Liksom på de andra frågorna är svaren mycket positiva till nyhetsbrevet och dess funktion. Många anger att nyhetsbrevet har varit till stor nytta. Särskilt anges att vare sig enskilda individer eller lärosäten kommer att kunna svara för någon liknande bevakning av omvärlden utanför Sveriges gränser. Nedan ges några exempel på kommentarerna:. Det är många stora och relevanta frågor som bearbetas över världen just nu, och jag tror att ett sammanhållet brev av ert slag kan ge "effektiv" inspiration i mötet med utmaningar på hemmaplan. om alla lärosäten själva ska göra detta så blir det extremt kostsamt. Därmed kommer det inte att ske utan högskolesektorn kommer att gå miste om den viktiga utblick till resten av världen som nyhetsbrevet har bidragit med. Värdet i ett nyhetsbrev som är tillgängligt för all personal på högskolorna kan inte överskattas, omvärldsbevakning når så ofta bara ledningsgrupper annars men detta har kunnat nås av alla. Föredömligt. Jeg forstår konkurransen fra "World University News" men et nyhetsbrev på et nordisk språk er likevel viktig. Det är ibland svårt att komma ihåg vikten av att dra upp näbben ur den egna ankdammen men när nyhetsbrevet kommer påminns man om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad för att kunna ge ledningen professionella och allsidiga underlag I olika frågor. Folk som jobbar på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor behöver hålla sig orienterade om sektorns utveckling internationellt och vilka frågor som är aktuella där. Främst för att bredda och komplettera de typiskt svenska perspektiven i värderingsfrågor, lednings- och styrningsfrågor samt i olika sektorspolitiska frågor. Detta är inget som kan delegeras till internationella kontor. Jag tycker att bör stödja lärosätena i detta. Inte minst omvärldsbevakningen har jag genom detta nyhetsbrev kunnat sätta ett fett "check" på med gott samvete. Mycket synd att det kommer att upphöra och kommer säkert att leda till att personer som jag missar trender och nyheter som hade varit bra för oss och våra organisationer att känna till.
här kan organisationen leverera tydligt mervärde. Jag skulle uppskatta om också skulle göra en regelbunden (kvartals eller halvårsvis?) omvärldsanalys av den typ som gjorts av Magnus MacHale-Gunnarsson på Göteborgs universitet. Jeg har åpenbart vært en free-rider som leser i Norge. Jeg har hatt veldig mye glede og inspirasjon av nyhetsbrevene. De har inneholdt artikler og nyheter som jeg ikke har fått fra andre kilder. Det må da være en feil vurdering å legge dette nyhetsbrevet ned! det har varit vår organisation som har varit dålig på att dra nytta av att diskutera innehållet. Det är en fantastisk tjänst som levererar! Istället för att var och en på varje enskilt lärosäte ska försöka hänga med i internationella högskolehändelser så utgör :s bevakning en central - och pålitlig! - källa till information. Detta nyhetsbrev innebär ett värdefullt mervärde för många. Lägg inte ned det!