Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010

Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010

Alkoholberoende måste upptäckas redan på vårdcentralen I Sverige är det ungefär lika många patienter som har ett alkoholberoende som lider av depression/ångest, men det skrivs ut mer än 60 gånger så mycket läkemedel mot depression/ångest som mot alkoholberoende. Skillnaden motiveras alltså inte av sjukdomarnas vanlighet och knappast heller av läkemedlens effektivitet. I SBU:s utvärdering av behandling vid alkoholberoende konstaterades att de läkemedel som finns registrerade på indikationen alkoholberoende har väldokumenterade effekter. Men vad är det då som gör att alkoholberoende patienter inte får samma tillgång till medicinsk behandling som exempelvis patienter med depression? Ett problem är det delade huvudmannaskapet för missbruks-/beroendevården där ansvaret för psykiatrisk behandling, läkemedelsassisterad behandling och abstinensbehandling ligger på hälso- och sjukvården, medan kommunernas socialtjänst ansvarar för övrig behandling och bostad/sysselsättning. I många fall är samordningen bristfällig och gränsdragningen otydlig vårdkedjan brister helt enkelt. Primärvårdens roll att tidigt upptäcka och påbörja behandlingen vid tidiga tecken på beroende eller riskbruk har inte betonats tillräckligt och i många fall brister utbildningen om beroende. En förutsättning för att vi ska våga se och behandla beroendesjukdomar är att läkare och sjuksköterskor får adekvat utbildning i beroendelära. Det finns inte ens ett beroendecentrum i alla landsting, men där sådant finns sker också en viss förskrivning läkemedel vid alkoholberoende. Dessvärre synes förskrivningen avta närmast exponentiellt med avståndet från kunskapscentrat. Det är också hög tid att göra beroendemedicin till en egen specialitet. Även sjuksköterskor bör kunna specialistutbilda sig i beroendemedicin och då få viss förskrivningsrätt, på samma sätt som barnmorskor kan förskriva preventivmedel. Kriminalvården baserar sin sjukvård på sjuksköterskor och då mer än 70 procent av de intagna har missbruk/beroende vore beroendemedicin en utmärkt bas i kriminalvårdsmedicinen. Läkemedlen mot alkoholberoende kan användas på vilka sjukvårdsinrättningar som helst. Behandlingen, som ska kombineras med rådgivning, behöver inte ges på beroendeklinik. Uppskattningsvis fem procent av alla vuxna i Sverige är alkoholberoende, vilket betyder att det är en folksjukdom. Låt oss ge den motsvarande uppmärksamhet. En ökad tillgänglighet till effektiva behandlingsmetoder är till gagn både för patienter, anhöriga och för samhället. Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare vid Kriminalvården och specialist i psykiatri med mångårig erfarenhet av beroendevård

Inledning Inledning..................................................... 5 Nytt alkoholmönster och fler leverskador..................... 5 Högre risk för kvinnor Nära 400 00 barn lever i familjer med riskbruk Alkoholberoende en underbehandlad folksjukdom........... 6 Upptäckt och förebyggande verksamhet Läkemedel mot alkoholberoende Obalans i förskrivningen Frågor om alkohol i vården................................... 9 Hur uppfattas det av patienten? Varför finns det inga sluta kröka-syrror? Alkohol förbisedd faktor bakom förtidspension..............10 och sjukskrivning Sifforna för låga Fler skador med ökad konsumtion Läkarna frågar sällan Mer öppenhet om problemen Hjälpen uteblir Samhällskostnader och alkoholpolitiska mål.................11 Samhällets kostnader Från riskbruk till beroende...................................12 Psykiska och fysiska symtom Dödlighet och sjuklighet Kriterier för beroende och missbruk Alkoholberoende är en folksjukdom, men alltför få får diagnos och behandling. Det beror bland annat på att missbruksvården är delad mellan två huvudmän, vilket resulterar i ett otydligt ansvar. Medicinsk behandling bör vara grunden i vården eftersom alkoholberoende är en sjukdom. För att fler ska få vård, och vård i tid, krävs att primärvården har resurser och kompetens i form av sjuksköterskor med fokus på alkoholberoende. Socialstyrelsen förordar att varje individ med alkoholproblem får behandling som bygger på bedömningsmetoder och insatser som visat gott resultat. Missbruks- och beroendevård omfattar ett stort verksamhetsfält, där kunskapsnivå, traditioner och arbetssätt är mycket olika. Ansvaret för missbruks- och beroendevården är delat mellan kommunen som huvudman för socialtjänsten och landstinget som huvudman för hälsooch sjukvården. Detta gör att individen riskerar att falla mellan stolarna, vilket är ett stort problem med tanke på att alkoholberoende är en behandlingsbar men underbehandlad folksjukdom. Missbruksutredningen skriver att nuvarande ansvarsfördelning har negativa konsekvenser i form av tillgänglighets-, samordnings- och kontinuitetsproblem. Hur ska fler får vård- och stödinsatser? Nytt alkoholmönster och fler leverskador Mats Ramstedt (docent, SoRAD), Knut Stokkeland (med dr, överläkare, Visby lasarett) och Rolf Hultcrantz (professor, verksamhetschef Karolinska universitetssjukhuset) skriver om utvecklingen 1997 2007 i Läkartidningen den 1 juni 2010: Sammanfattningsvis har vi visat att det skett en ökning av alkoholkonsumtionen i Sverige de senaste tio åren, ledd av ökad vin- och starkölskonsumtion, och att detta sammanfaller med en ökning av leverskador i termer av både dödlighet och vårdbehov. Vi tror att åtgärder behövs på många områden för att reducera alkoholkonsumtionen i Sverige, vilket sannolikt skulle reducera problemen med alkoholorsakad leversjukdom. Detta är önskvärt inte bara för att minska lidandet hos personer som drabbas av denna sjukdom utan också för att motverka lidandet bland dem som befinner sig i deras närhet, inte minst familj och vänner. Det har skett en betydande ökning av alkoholorsakad leversjukdom i Sverige de senaste tio åren, som sammanfaller med en ökning i den totala alkoholkonsumtionen. Det tycks inte längre vara sprit- utan vin- och starkölskonsumtion som är kopplad till leverskador i Sverige i dag. Utvecklingen är mer negativ för kvinnor än för män och för åldersgruppen 50 69 år än för övriga åldersgrupper. Patienter med allvarliga leverskador har hög risk att dö i förtid, och prognosen tycks endast ha förbättrats för patienter med icke-alkoholorsakad leversjukdom. Högre risk för kvinnor Hög konsumtion av alkohol är av flera skäl mer riskabelt för kvinnor än män. Deras ämnesomsättning och annorlunda fördelning av vätska och fett i kroppen gör att de fysiologiska effekterna kommer snabbare och blir kraftigare. Kvinnor som söker till kvinnomottagningar för alkoholberoende har ofta allvarliga problem, men blir också hjälpta av behandlingen. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Psykologen Christina Scheffel Birath har i sin doktorsavhandling 4 5

Women with alcohol problems seeking treatment; Underlying individual and psychosocial characteristics undersökt vad som kännetecknar kvinnor som sökt hjälp på kvinnomottagning för alkoholproblem och i vilken utsträckning behandlingen är framgångsrik. Avhandlingen visar bland annat att de flesta kvinnor som söker hjälp för egna alkoholproblem har växt upp med minst en förälder som hade missbruksproblem och att deras eget drickande hade utvecklats sedan tonåren. Nästan samtliga hade relativt allvarliga alkoholproblem som kunde diagnostiseras som alkoholberoende. Även tidigare forskning visar att kvinnor lyckas bättre i behandling om de får hjälp på en mottagning som är speciellt anpassad till kvinnor. Förutom kön har även arvsanlag, kroppsstorlek och andra individuella faktorer betydelse för riskerna för att utveckla beroende av alkohol. Nära 400 000 barn lever i familjer med riskbruk Omkring 20 procent av alla barn i Sverige beräknas bo i ett hem där någon vuxen dricker så mycket alkohol att det kan betecknas som riskbruk. Det motsvarar omkring 385 000 barn. 1 Omkring 1,2 procent av alla barn beräknas ha en förälder som vårdats i slutenvård på grund av missbruk. I rapporten Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem, har Folkhälsoinstitutet försökt kartlägga och analysera dessa barns situation. Eftersom det saknas svenska undersökningar har man utgått från flera utländska studier. 2 Resultaten pekar på att föräldrars riskbruk av alkohol kan ha negativa effekter på barnens hälsa. Barnens problem kan vara av flera slag, som instabilitet och oförutsägbarhet i tillvaron, brutna löften och brist på bekräftelse. De kan ofta tvingas ta ett större ansvar hemma än de är redo för. Känslor av skuld och skam är vanligt och barnen tiger ofta om sin situation. Barn som lever i socialt missgynnade familjer är extra utsatta. De har oftare än andra barn sämre fysisk och psykisk hälsa eftersom föräldrars alkoholkonsumtion då dessutom kan kombineras med andra ogynnsamma faktorer, som psykisk sjukdom. mycket goda erfarenheter av dem. Men den stora fördelen med dem skulle naturligtvis vara om de kunde sättas in tidigare innan alkoholberoendet blivit så svårt att patienterna hamnar hos oss. Primärvården och vårdcentralerna är därför den självklara nivån för denna behandling, men det är där som så litet har hänt. Han menar vidare att läkarna på vårdcentralerna måste börja uppmärksamma och fråga efter patienternas alkoholvanor som ett första steg. Upptäckt och förebyggande verksamhet Kort rådgivning inom primärvård, akutmottagningar, men även psykiatrimottagningar och sannolikt även företagshälsovård är en effektiv metod för att minska alkoholkonsumtionen hos patienter med begynnande alkoholproblem, det skriver Socialstyrelsen i en sammanfattning av riktlinjer för missbruks- och beroendevård som publicerades 2007. En bidragande orsak är att hälso- och sjukvårdspersonal får tillfälle att samtala med patienten innan problemen hunnit utvecklas till allvarligare somatiska, psykiska eller sociala problem. Det handlar med andra ord om möjligheten att upptäcka problemen tidigt, men också om att erbjuda en form av dialog med patienten som uppfattas som respektfull. Två samtalstekniker som har god evidens är FRAMES och MI (Motivational Interviewing, motiverande samtal). FRAMES är inriktad på rådgivning och kräver en grundläggande kunskap om alkohol. MI är orienterad mot att stödja patientens reflexion kring sina motiv för vissa beteendemönster och ställer krav på längre utbildning och träning. Läkemedel mot alkoholberoende Det finns tre typer av läkemedel som fungerar på helt olika sätt, nämligen disulfiram som finns i Antabus, akamprosat som finns i Campral och naltrexon som finns i Naltrexon Vitaflo. Ofta använder man bara ett av dessa läkemedel åt gången, men det börjar även bli vanligt att medicinerna kombineras. Antabus har använts i Sverige sedan 1950-talet. Campral godkändes 1996 och Naltrexon Vitaflo kom 2000 (det marknadsfördes då under namnet Revia). Obalans i förskrivningen Perioden 1 januari 2010 till och med 31 maj samma år såldes i Sverige 65 gånger fler dygnsdoser antidepressiva läkemedel än medel mot alkoholberoende, enligt statistik från IMS. Det kan ställas mot att Läkemedelsverket i sina behandlingsrekommendationer från 2007 anger att Alkoholberoende en underbehandlad folksjukdom 30 000,0 25 000,0 ANVÄNDNING AV LÄKEMEDEL VID DEPRESSION VS ALKOHOLBEROENDE I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. 3 Utöver detta uppskattar Folkhälsoinstitutet att omkring 900 000 personer har en riskabel konsumtion av alkohol. 4 Alkoholberoende är en sjukdom, men också ett tillstånd som är möjligt att framgångsrikt behandla med läkemedel. Ändå skrevs det 2009 ut läkemedel mot alkoholberoende som motsvarar behandling av endast 24 000 personer. 5 Det är egentligen helt obegripligt att läkemedel som har bevisad effekt inte utnyttjas för att hjälpa människor med alkoholberoende och därmed indirekt också deras anhöriga och närstående. För den här utsatta gruppen borde ju allt som finns tillgängligt prövas, säger Björn Beermann, professor vid Läkemedelsverket, i en intervju som publicerades i Svenska Dagbladet den 5 mars 2006. I samma artikel uttalar sig överläkare Lars Blomström vid Maria Beroendecentrum AB i Stockholm: Vi har förskrivit dessa preparat i många år och har 1000 DDD 20 000,0 15 000,0 10 000,0 5 000,0 Läkemedel vid depression Läkemedel vid alkoholberoende 0,0 Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May 2007 2008 2009 2010 6 7

DDD/1000 inv jan-maj 2010 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar 450 000 personer. Utöver detta uppskattar Folkhälsoinstitutet att omkring 900 000 har en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Under 2009 skrevs det ut läkemedel mot alkoholberoende motsvarande behandling av endast 24 000 personer. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 6 lider 4-10 procent av Sveriges befolkning vid en viss given tidpunkt av depression. Det motsvarar mellan 360 000 och 900 000 personer. Dubbelt så mycket alkoholläkemedel på Gotland som i Dalarna De regionala skillnaderna i länens förskrivning av läkemedel mot alkoholberoende är stora i Sverige. Mest skrivs ut på Gotland, mer än dubbelt så mycket som i Dalarna, visar statistik för de fem första månaderna 2010. För jämförelsen används måttet DDD per 1 000 invånare. DDD definieras som en normal dagsdos för en person av ett visst läkemedel. Listan toppas av Gotland med 250 DDD per 1 000 personer följt av Kalmar och Västmanland. Kronoberg, Jönköping, Västerbotten, Norrbotten, Värmland, Västra Götaland, Stockholm, Gävleborg och Uppsala hamnar alla mellan 175 och 200 DDD per 1 000 personer. I Örebro och Skåne förskrevs omkring 160 DDD per 1 000 personer och i Sörmland, Jämtland och Östergötland runt 150 DDD per 1 000 personer. Därefter följer i fallande skala Halland, Västernorrland, Blekinge och sist Dalarna med 100 DDD per 1 000 personer betydligt mindre än hälften av det antal doser som förskrevs på Gotland under perioden. JÄMFÖRELSE AV ANVÄNDNINGEN AV LÄKEMEDEL VID ALKOHOLBEROENDE MELLAN LANDSTINGEN I SVERIGE 300,00 250,00 200,00 150,00 100,00 50,00 DDD/1000 invånare jan-maj 2010 Frågor om alkohol i vården Enligt Folkhälsoinstitutets Riskbruksprojekt (2009) har andelen allmänläkare som anser sig kunna ge livsstilsråd om alkohol ökat starkt. Åtta av tio anser sig vara mycket eller ganska kunniga en ökning från 60 procent år 2006 till 79 procent år 2009. Även bland distriktssköterskor har andelen ökat, från 30 procent till 60 procent. Enligt Riskbruksprojektet har det blivit vanligare att de som besöker en vårdcentral får frågor om sina alkoholvanor. Från 2004 till 2008 ökade andelen från 12 till 17 procent. Sex av tio allmänläkare uppger att de nu regelbundet/ har som praxis att ta upp alkoholproblem med sina patienter, en kraftig förbättring mot för tre år sedan. Men fortfarande är det vanligare att ta upp sådant som rökning, fysisk aktivitet och övervikt, än alkohol. Även skillnaderna mellan landstingen har minskat liksom hur aktiva landstingen är i alkoholfrågor. Hur uppfattas det av patienten? Stockholms läns landsting genomförde 2002 ett projekt kallat alkoholprevention i primärvården. Där uppger 70 procent av patienterna att läkaren inte tagit upp livsstilsfrågor (som alkohol) eller gett råd vid besök (80 procent). Mellan 82 och 92 procent anser det viktigt att sjukvården tar upp frågor om levnadsvanor men de flesta tycker inte att det behövs för deras egen del. Färre än 3 procent uppger att de skulle ta illa upp om de blev tillfrågade. Varför finns det inga sluta kröka-syrror? Sjuksköterskor med olika specialiseringar arbetar på mottagningar i primärvården och på olika specialistmottagningar, ett exempel är diabetessjuksköterskor. Kostnaderna för vården av patienter med typ 2 diabetes beräknas till omkring 7 miljarder kronor i 1998 års priser, motsvarande runt 25 000 kronor per person. Det som kostar mest är följdsjukdomar. 7 Personer med alkoholrelaterade problem är ofta multisjuka. De har en omfattande vårdkonsumtion som sträcker sig under en längre period, enligt en rapport i Region Skåne från 2005. Kontakterna förekommer såväl före som efter insjuknandet i både primärvård, slutenvård och öppen specialistvård. År 2002 nyinsjuknade 1 186 personer i Skåne i någon alkoholrelaterad diagnos. Nästan samtliga hade kontakt med vården inom ett år före sin diagnos. I rapporten har man beräknat kostnaderna för dessa patienter ett år före, under, och ett år efter insjuknandet. De totala kostnaderna uppgick till 140 miljoner kronor, motsvarande 118 000 kronor per person. 8 Mot den bakgrunden kan man undra varför det inte finns sluta kröka-syrror på alla vårdcentraler runt om i landet. 0,00 Gotland Kalmar Västmanland Kronoberg Jönköping Västerbotten Norrbotten Värmland Västra Götaland Stockholm Gävleborg Uppsala Örebro Skåne Sörmland Jämtland Östergötland Halland Västernorrland Blekinge Dalarna Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) är en ideell förening med drygt 1 250 medlemmar. Omkring 400 000 personer i Sverige beräknas ha diabetes varav 365 000 typ 2 diabetes totalt alltså ungefär lika många som missbrukar alkohol. 8 9

Alkohol förbisedd faktor bakom förtidspension och sjukskrivning Marianne Upmark, fil kand och med doktor, har i många år forskat om sambanden mellan alkohol, långtidssjukskrivning och förtidspension. Redan 1993 kunde hon tillsammans med en kollega på Försäkringskassan i Stockholm visa att alkoholproblematik är en viktig orsak till sjukskrivning och förtidspension men att detta inte speglas i diagnoserna. Sifforna för låga Det finns inga skäl att tro att situationen skulle vara annorlunda i dag, säger Marianne Upmark. Totalt av alla nybeviljade förtidspensioner har knappt 1 procent en alkoholdiagnos. Men man räknar med att omkring 10 procent av alla vuxna män missbrukar alkohol och ungefär 3 procent av kvinnorna, det vill säga cirka 7 procent i befolkningen som helhet. En försiktig gissning kan vara att det snarare är fler än färre som missbrukar alkohol i gruppen förtidspensionärer än bland befolkningen i övrigt. Som exempel nämner hon en studie med 8 000 yngre män i Stockholm som följdes från 18 års ålder. Vid 43 års ålder hade 8 procent i hela gruppen åkt fast för rattfylleri. Bland dem som var långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade var motsvarande siffra hela 21 procent. Fler skador med ökad konsumtion Enligt Riksförsäkringsverkets och Försäkringskassans statistik har antalet nybeviljade förtidspensioner med psykiska alkoholdiagnoser minskat sedan 2005, och låg 2009 på knappt 200 av totalt cirka 22 000 förtidspensioner. Marianne Upmark tror inte att detta speglar en faktisk minskning av alkohol som orsak till utslagning i arbetslivet. I stället menar hon att alkohol i dag i större utsträckning kan döljas bakom nya sjukdomar som till exempel olika typer av stressrelaterade besvär. Denna hypotes stärks av samstämmig internationell forskning som visar att alkoholskadorna ökar då konsumtionen ökar, vilket den kraftigt har gjort i Sverige. Till detta har svenska studier på både samhälls- och individnivå visat ett samband mellan konsumtion av alkohol, sjukfrånvaro och förtidspension. Läkarna frågar sällan Det finns flera skäl till att alkoholproblem inte speglas i statistik och intyg för långtidssjukskrivning och förtidspension utan döljs bakom annan ohälsa. Läkare tar hand om det problem patienten söker för och frågar sällan om alkoholvanor, inte ens om de inser att problemen kan finnas där. Förklaringarna kan vara att man inte hinner, att det är obehagligt, att läkaren befarar att patienten kan ta illa upp. Patienter kan också förneka att de har sådana problem, säger Marianne Upmark. Ett annat skäl kan vara att läkare inte riktigt vet hur de ska ställa dessa frågor och kanske inte heller hur de ska hantera patienternas eventuella alkoholproblem. Många säger att de vet om detta men inte gärna skriver det i diagnosen eftersom patienten då riskerar att inte få ersättning. De kan säga att det då alltid blir diskussioner med Försäkringskassan. Mer öppenhet om problemen Marianne Upmark beklagar att det forskas så lite om sambanden mellan alkohol, sjukskrivning och förtidspension. Det finns trender också inom forskning. Om inte frågor runt alkohol som en faktor bakom sjukfrånvaro tas upp i den politiska debatten blir det mindre intressant att forska om. Dessutom är det ett svårt område. Frågar man till exempel personer som är sjukskrivna om deras alkoholvanor är det väldigt liten chans att man får tillförlitliga uppgifter. Vid enkätundersökningar är det vanligt att underrapportera sina alkoholvanor och de som har problem låter oftare bli att svara på enkäterna. Därför är det viktigt att vilja se och diskutera dessa frågor och vara öppen för problemen. Då kommer också lösningarna, anser Marianne Upmark. Hon tror man skulle komma långt om beslutsfattare bejakade sjukfrånvarons komplexitet. Ensidig fokusering på en medicinsk diagnos gör att alkoholproblemen förbises. Det borde också finnas bestämmelser som gör att handläggare vid Försäkringskassan ska kunna ta tag i alkoholproblem och erbjuda finansiering för behandling liksom ersättning för nedsatt arbetsförmåga där så behövs, så att jag som försäkrad känner att de ställer upp om jag är öppen med mina problem. Hjälpen uteblir Att kopplingen mellan alkohol, sjukskrivning och förtidspension inte tas fram i ljuset och att problem döljs bakom andra diagnoser leder dessutom till att många inte får den hjälp de behöver för att komma tillrätta med sitt missbruk. Samhällskostnader och alkoholpolitiska mål En restriktiv alkoholpolitik har sedan länge varit ett viktigt inslag i den svenska välfärdspolitiken. Ur regeringsförklaring den 6 oktober 2006: Att minska alkoholkonsumtionen är angeläget, inte minst eftersom den ofta bidrar till våldsbrott och övergrepp. En minskad alkoholkonsumtion förbättrar folkhälsan och minskar många sociala problem. Sverige skall också arbeta för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU. Den svenska alkoholpolitiken utgångspunkt är att begränsa tillgången till och minska efterfrågan på alkohol öka kunskapen om konsekvenserna av alkoholdrickande erbjuda bra vård och behandling. Samhällets kostnader Samhällets totala kostnader för alkohol beräknas år 2002 ha varit 20,3 miljarder kronor, motsvarande 2 800 kronor per invånare över 15 år. Av det beräknas 2,2 miljarder kronor falla på hälso- och sjukvården, 4,4 miljarder på socialtjänsten för vård, behandling och insatser för missbrukares familjer, och 3,5 miljarder på alkoholrelaterad brottslighet. Det finns även högre uppskattningar, från 30 miljarder kronor och uppåt, bland annat beroende på hur man räknar produktionsbortfall vid sjukfrånvaro. 9 Den senaste kalkylen hamnar på 50 miljarder på ett år. 10 Det motsvarar mer än en procent av BNP. Av den summan står mer än hälften, 30 miljarder, för samhällskostnaderna för vård och omsorg av personer som dragits in i ett beroende eller missbruk. Det handlar också om arbete som inte blir utfört till följd av att personen förtidspensioneras eller dör i förtid. Räknat i personer är det en ganska liten grupp, cirka sex procent av den vuxna befolkningen. Den verkligt stora gruppen är så kallade riskkonsumenter som dricker ohälsosamma mängder alkohol, vilket leder till olyckor, frånvaro på jobbet och att man kanske presterar i genomsnitt 25 procent sämre än vad man annars skulle ha gjort. Notan inom arbetslivet ligger på över 20 miljarder kronor om året. 10 11

Från riskbruk till beroende Risken för att glida över från riskbruk till beroende har ett starkt samband med hur ofta och hur mycket man dricker. De ungefärliga gränserna för att hamna i riskzonen för detta ligger enligt Läkemedelsverket vid en långvarig veckokonsumtion av: För kvinnor 5 till 9 burkar starköl eller 1,5 till 2,5 flaskor vin eller 30-55 cl starksprit. Allt utöver detta leder till hög risk för missbruk och beroende. För män 7 till 12 burkar starköl eller 2-3,5 flaskor vin eller 40-75 cl starksprit. Allt utöver detta leder till hög risk för missbruk och beroende. 11 Psykiska och fysiska symtom Långvarig hög konsumtion av alkohol kan ge en rad symtom, både psykiska och fysiska: Trötthet, sömnsvårigheter, oro, ångest, nedstämdhet och depression är vanligt liksom känslor av skuld och skam. Kroppsliga tecken kan vara hjärtklappning, magbesvär, ryggont, högt blodtryck (i synnerhet det undre, diastoliska trycket). Påfrestningar på levern ger höga levervärden och nivåerna av triglycerider, en typ av blodfett, stiger. Långvarigt svårt alkoholmissbruk kan orsaka förfettning av levern, åderbråck i matstrupen, inflammation i bukspottkörteln (pankreatit), nervskador i armar och ben och i grava fall skador i hjärnan. Till detta kan komma problem i nära relationer, olika sociala sammanhang, i arbetslivet och med ekonomin. Dödlighet och sjuklighet invånare och drygt 60 kvinnor per 100 000 invånare för alkoholförgiftning. För män motsvarar det en ökning med nära 50 procent och för kvinnor drygt 70 procent jämfört med i slutet av 1990-talet. 13 Omkring 20 procent av platserna inom akutsjukvården används för patienter med alkoholorsakade sjukdomar och symtom. Mellan 10 och 15 procent av patienterna på en allmänläkarmottagning har ett riskbruk, missbruk eller beroende som bakomliggande orsak till besöket. 14 För ungdomar och unga vuxna har fallen av alkoholförgiftning i åldrarna 15 till 19 år ökat mellan 1998 och 2008 med 37 procent för pojkarna och 68 procent för flickorna. 15 Kriterier för beroende och missbruk Missbruk (enligt DSM IV, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, en handbok som ges ut av American Psychiatric Association) om minst ett av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada (t ex rattfylleri). 3. Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad. 4. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning. 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket. 5. Mycket tid ägnas åt att få tag på t ex alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten. 6. Viktiga aktiviteter på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc, överges eller minskas på grund av bruket. 7. Bruket av ex alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras. Utöver detta finns olika medicinska tester som CDT (Carbohydrate-Deficient Transferrin, en alkoholmarkör) som bland annat kan visa om alkoholkonsumtionen är så omfattande att den kan börja ge skador på levern. År 2007 var antalet alkoholrelaterade dödsfall i Sverige, där alkohol nämns som direkt eller indirekt dödsorsak, omkring 2 200 varav 1 700 män och 500 kvinnor, enligt Socialstyrelsen. Det innebär att dödligheten ökat med drygt 10 procent sedan 1997. Till detta kommer 3 000 till 5 000 dödsfall (självmord, skador, olyckor) som har samband med alkohol. 12 År 2008 vårdades drygt 100 män per 100 000 Beroende (enligt DSM IV) om minst tre av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Ökad tolerans behov av påtagligt ökad mängd p g a påtagligt minskad effekt. 2. Abstinens karakteristiska abstinenssymptom eller återställare. 3. Använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs. 12 13

REFERENSER 1 Hälsa på lika villkor, Nationella folkhälsoenkäten 2 Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem, omfattning och analys. Folkhälsoinstitutet, 2008:28 3 Läkemedelsbehandling av alkoholberoende behandlingsrekommendation (Information från Läkemedelsverket 1:2007) 4 Nationella folkhälsoenkäten, 2004-2007, Folkhälsoinstitutet 5 Socialstyrelsens rapport om läkemedelsförmånen 2009 6 Behandling av depressionssjukdomar. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2004 7 Henriksson et al. Direct medical costs for patients with type 2 diabetes in Sweden. Journal of Internal Medicine, Vol 248, 2000 8 Vet vi vad vi vet? Vad vården kan lära av register. Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Rapport 2 från analysgruppen. Augusti 2005 9 Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002. Johan Jarl med flera. Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning (SoRAzD), Rapport nr 37, 2006 10 Supen kostar 50 miljarder, Svenska Dagbladet 12 maj 2010 11 Beroendetillstånd. FASS 12 Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. Missbruksutredningen (S 2008:04) 13 Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. Missbruksutredningen (S 2008:04) 14 Läkemedelsboken 2005-2006, Apoteket 15 Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. Missbruksutredningen (S 2008:04)

201007 ANTA 2 Actavis är ett av världens ledande företag inom utveckling, tillverkning och försäljning av generiska läkemedel. Företaget grundades 1956 och var fram till 1999 verksamt på den isländska marknaden. Med ett omfattande tillväxtprogram innefattande såväl mer än 20 strategiska uppköp som organisk tillväxt har Actavis Group idag ca 11 000 medarbetare och är etablerat i ungefär 40 länder. I Sverige marknadsför Actavis över 200 produkter inom tre affärsområden: Öppenvård, Slutenvård och Egenvård. Actavis AB Nordenflychtsvägen 74 SE-112 89 Stockholm t (+46) 8 13 63 70 f (+46) 8 656 96 90 @ info@actavis.se w www.actavis.se 64428