DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom

Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten 2 Bakgrund 3 Enkäten 3 Syfte 3 Metod, genomförande och problem 4 Bearbetning och analys 4 Svarsfrekvens 5 Ålder och ursprungsskola 5 Resultat och tabeller Rökning 7 Snus 8 Alkohol 9 Vanligaste dryckesställen 10 Hur eleverna får tag i alkohol 10 Privatimporterad alkohol 11 Hembränd sprit 12 Föräldrars kännedom om elevernas alkoholkonsumtion 12 Föräldrars bjudvanor 12 Berusningsvanor 13 Intensivkonsumtion 13 Berusningsfrekvens 14 Antal berusningstillfällen 15 Ålder vid första berusning 16 Läkemedel och alkohol 16 Narkotika 17 Möjlighet att pröva narkotika 18 Sniffning 18 Eleverna om drogvaneundersökningar 19 Programresultat Rökning 21 Snus 22 Alkoholkonsumtion 22 Intensivkonsumtion 23 Narkotika 23 Sniffning 24

Sammanfattning av resultaten Rökning: Andelen rökare totalt har minskat något jämfört med undersökningen förra året. Men det är pojkarna som står för hela minskningen, från 23 till 18 %. Andelen flickor som röker regelbundet har ökat sedan förra året, från 30 till 37 %, varav 24 % (15 %)* röker dagligen. * Resultaten från gymnasieundersökningen 2005 redovisas inom parantes. Snus: Andelen elever som snusar regelbundet har ökat något jämfört 2005, från 23 till 24 %. Det är betydligt vanligare att pojkar snusar, i denna undersökning snusar 33 % (31 %). Bland flickorna snusar 10 % (9 %). Alkohol: Sammantaget är 83 % (82 %) av eleverna alkoholkonsumenter. Andelen elever som dricker alkohol 1 g/vecka eller oftare har minskat bland pojkarna, från 25 till 22 %, men har ökat något bland flickorna, från 24 till 26 %. 66 % (67 %) av de alkoholkonsumerande eleverna har druckit privatimporterad alkohol. Vanligtvis får eleverna tag på denna alkohol genom att de köper den av någon de känner. 20 % (27 %) av eleverna har druckit hemtillverkad sprit, vanligare bland pojkar än flickor. Elever som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har ökat sedan 2005, från 32 till 40 %. Berusningsvanor: 59 % (58 %) av pojkarna och 54 % (46 %) av flickorna intensivkonsumerar alkohol någon gång per månad eller oftare. Andelen elever som intensivkonsumerar alkohol någon gång per vecka har minskat både bland pojkar och flickor. Av de alkoholkonsumerande eleverna uppger 55 % (66 %) av pojkarna och 59 % (69 %) av flickorna att de berusar sig varje gång eller nästan varje gång de dricker alkohol. 12 % (16 %) av pojkarna och 13 % (23 %) av flickorna har varit berusade mer än 51 gånger det senaste året. Läkemedel och alkohol: 5 % (13 %) av pojkarna och 17 % (13 %) av flickorna uppger att de använt läkemedel i berusningssyfte. Det är framför allt olika typer av värktabletter som eleverna använt. Narkotika: Sammantaget uppger 17 % (20 %) av eleverna att de använt narkotika. Det är pojkarna som står för hela minskningen, från 24 till 17 %. Andelen flickor som använt narkotika har ökat från 14 till 17 %. Av de elever som inte använt narkotika svarar 41 % (44 %) av pojkarna och 43 % (39 %) av flickorna att de har haft möjlighet att pröva. Sniffning: 7 % (13 %) av pojkarna och 11 % (7 %) av flickorna har sniffat. Vanligtvis har bensin, lim och drivgas från sprayburkar använts. Drogvaneundersökningar: 62 % av eleverna anser att det är bra att vi genomför drogvaneundersökningar i skolan. Endast 4 % av eleverna svarar att de inte tycker det är bra. 2

Bakgrund Denna undersökning genomfördes i november 2006 och omfattar samtliga elever i årskurs 2 utom eleverna vid estetiska programmet, som av oklara anledningar inte deltog. Liknande undersökningar genomfördes på gymnasiet 2004 och 2005 av dåvarande elever i årskurs 2. Sammantaget ger resultaten från dessa tre genomförda undersökningar en hygglig bild av drogvanorna i denna åldersgrupp. Resultaten från de två tidigare undersökningar finns publicerade på Tyresös hemsida www.tyreso.se/drogforebyggande. Denna undersökning kommer också att publicerar på hemsidan. Innan dessa drogvaneundersökningar påbörjades hade gymnasieelevernas drogvanor aldrig mätts i Tyresö. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har sedan 1971 gjort årliga riksrepresentativa undersökningar av skolungdomars alkohol-, narkotika, tobaks- och sniffningsvanor. Dessa undersökningar har i huvudsak rört årskurs 9. Från och med 2004 undersöks även drogvanorna bland eleverna i gymnasiets årskurs 2. Resultaten från dessa riksundersökningar går i vissa delar att jämföra med Tyresös egna mätningar. Enkäten Enkäten som använts i undersökningen är i stort sett densamma som i de tidigare undersökningarna. Vissa förändringar av frågorna har emellertid skett. Några frågor har plockats bort, då de inte fungerade och i samband med förra undersökningen lades frågor till om privatimporterad alkohol, vilka är med även i år. I förra årets undersökning fanns även frågor om Team Smart, vilka tagits bort i denna undersökning. En ny fråga har komponerats i denna undersökning, som frågar efter elevernas uppfattning om att dessa undersökningar görs i skolan. Enkätens frågor är i huvudsak hämtade från Centrum för Alkohol och Drogprevention (CADP) Enkel Enkät och CAN:s riksundersökningar. CAN har gett sitt medgivande till att vi använder oss av frågor från deras formulär. Syfte Resultaten från denna undersökning ska jämföras med dem i de två tidigare undersökningarna. Sammantaget ger det en allt säkrare bild om hur alkohol- och drogvanorna i denna åldergrupp ser ut. Vi kan därmed även få en uppfattning om hur tendenserna i dessa vanor förändras över tid. För att öka kunskapen om ungdomars drogvanor och säkerställa giltigheten i resultaten, krävs att dessa undersökningar fortsätter att genomföras kontinuerligt. Undersökningarna spelar även en viktig roll i det drogpreventiva arbetet som pågår i Tyresö kommun. Det är angeläget att resultaten sprids och kommer till allmän kännedom, att de används i den dagliga verksamheten och fungerar som underlag och vägledning i de beslut som fattas inom det drogförebyggande området. Men resultaten är samtidigt en färskvara och måste därför följas upp kontinuerligt, inte minst för att få en uppfattning om de förebyggande insatserna som pågår på området i kommunen har någon positiv effekt. 3

Metod, genomförande och problem Berörda lärare informerades brevledes om undersökningen och hur den skulle gå till. Mitt inryck är att informationen gått fram och att genomförandet av enkäten i klassrummen fungerat väl. Enkäten fylldes i under veckorna 47 och 48, med en möjlig uppsamlingsvecka under vecka 49. För resonemang om felkällor och andra metodologiska problem i den här typen av enkätundersökningar se rapport 2004 om drogvanor i åk 2, Tyresö gymnasium. Det är ändå viktigt att understryka att det bearbetade materialet från denna undersökning, liksom från de tidigare undersökningarna, inte visar någon faktiskt verklighet, utan redovisar elevernas uppfattning om sina alkohol- och drogvanor vid den tidpunkt då formuläret fylldes i. Säkerheten ökar förvisso med att vi nu gjort tre jämförbara mätningar på den aktuella åldersgruppen. Vi kan därmed skönja tendenser, vilken riktning en variabel har, om konsumtionen verkar öka eller avta. I de fall där svaren skiljer sig kraftigt åt mellan undersökningarna, kan det ha sin förklaring i att det är tre olika grupper individer som besvarat enkäten och att vissa vanor och beteenden utvecklas olika i separata åldersgrupper. Det krävs således betydligt fler mätningar för att få en säkrare uppfattning om stabiliteten och giltigheten i dessa förändringar över tid. Bearbetning och analys Enkäterna har bearbetats i det webbaserade statistikprogrammet ClassApps. Materialet redovisas i huvudsak per fråga och uppdelat på kön i tabellform. Tabellerna visar endast andelen, inte antalet, som svarat i de olika kategorierna, för att få plats med jämförelseandelar från de tidigare undersökningarna. Ur integritetssynpunkt är det inte möjligt att redovisa resultaten för varje klass för sig, då elevunderlaget är för litet. Däremot har materialet även denna gång delats upp utifrån typ av program. Indelningen är gjord efter vad programmen syftar till. Denna indelning är gjord av mig och skulle kunna göras annorlunda med andra utgångspunkter. Syftet är i första hand att systematisera materialet och göra det möjligt att jämföra skillnader inom hela gruppen elever. Dessa skillnader kan vara till hjälp och fungera vägledande i val av eventuella förebyggande eller andra hälsofrämjande åtgärder. Det har också visat sig i dessa undersökningar att det finns tydliga skillnader i alkohol- och drogvanor mellan de yrkesföreberedande och studieförberedande elevgrupperna. Även om skillnaderna minskat i denna undersökning, är det fortfarande vanligare att elever på de yrkesföreberedande programmen röker, snusar, berusningsdricker och använder narkotika i större utsträckning än eleverna på de studieförberedande programmen. Indelningen är gjord enligt följande: 1. Yrkesförberedande utbildningar med teknisk inriktning: El-, bygg-, och fordonsprogrammet. 2. Yrkesförberedande utbildningar med social-, adminstrativ-, och serviceinrikting samt IV-programmet. Handel- och administrations-, barn- och fritids- och mediaprogrammet. 3. Högskoleförberedande utbildningar: Samhälls-, naturvetenskapligt-, tekniskt-, och design o kommunikationsprogrammet. 4

I slutet av rapporten redovisas resultaten av enkätens huvudfrågor med denna indelning och jämförs med motsvarande resultat från undersökningarna 2004 och 2005. Svarsfrekvens Sammanlagt deltog 440 elever i undersökningen. 345 elever besvarade enkäten. Av dessa sorterades 8 bort före bearbetningen, på grund av ogiltiga eller orimliga svar. Svarsfrekvensen för det bearbetade materialet uppgår till 76,6 %, vilket är en liten minskning jämfört med förra året då motsvarande resultat var 79 %. Andelen pojkar i materialet uppgår till 65 % och andelen flickor till 35 %. Andelen elever som besvarat enkäten skiljer sig åt mellan de olika programmen. Vad dessa skillnader beror på har jag inte haft möjlighet att fördjupa mig i. Teknikprogrammets elever deltog i denna undersökning, vilket de inte gjorde i undersökningen 2005. Det omvända gäller eleverna på estetiska programmet, som av oklara anledningar inte deltog i denna undersökning. Dessa elever finns inte med i bearbetningen av antal möjliga svar, utan har räknats bort redan från början. I tabellen nedan redovisas antal elever, antal och andel svar i de respektive programmen. Program Antal elever Antal svar Procent Samhälle 158 118 74,7% Naturvetenskap 44 41 93,2% Teknik 29 25 86,2% Design och kommunikation 26 17 65,4% Deltotal 257 201 78,2% Bygg 36 23 63,9% Fordon 21 18 85,7% El 39 31 79,5% Deltotal 96 72 75,0% Handel och Adm 35 27 77,1% IV 15 9 60,0% Media 15 12 80,0% Barn och Fritid 22 16 72,7% Deltotal 87 64 73,6% Total 440 337 76,6% Ålder och ursprungsskola Elevernas ålder och ursprungsskola visas i tabellen nedan. Andelsmässigt har elever som är 18 år eller äldre ökat något sedan förra undersökningen, från 15 till 19 %. Frågan om ursprungsskola är ställd för att få en uppfattning om hur många elever i materialet som inte bor i kommunen. Den största gruppen är även i detta material elever som uppger ursprungsskola i annan kommun. Denna grupp har även ökat något jämfört med förra året, från 21 till 24 %. De elever som inte uppgivit någon ursprungsskola, men som ingår i det bearbetade materialet, är kategoriserade som ej svar. 5

Ålder Antal svar Procent 16 år 18 5% 17 år 256 76% 18 år eller äldre 63 19% Summa svar 337 Skola Antal svar Procent Dalskolan 46 14% Forellskolan 46 14% Kumla skola 38 11% Nyboda skola 60 18% Strandskolan 14 4% Tyresö skola 18 5% Kunskapsskolan 35 10% Skola i annan kommun 79 24% Summa svar 336 Ej svar 1 6

Rökning Andelen rökare bland ungdomar i allmänhet har minskat stadigt de senaste åren. I CAN:s riksundersökningar av gymnasieelever i åk 2 (2005) rökte ca 35 % av eleverna. I denna undersökning svarar 24 % av eleverna att de röker regelbundet, vilket är en minskning med 2 % jämfört med mätningen 2005. Flickor röker i större utsträckning än pojkar, såväl i Tyresö som i landet i övrigt. I Tyresös undersökning är det pojkarna som står för hela minskningen av andelen rökare totalt. Andelen rökare bland flickorna har ökat med 7 %, jämfört med förra året. Det är flickor som uppger att de röker dagligen som står för hela andelsökningen. Hos dem som uppgivit vid vilken ålder de började röka är medelåldern 14,1 år, vilket är ungefär samma resultat som i de tidigare undersökningarna. Sammanlagt Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 34% 35% 25% Nej, jag har bara provat 37% 32% 33% Nej, jag har slutat 5% 7% 9% Ja, ibland men inte varje dag 13% 17% 18% Ja, dagligen 11% 9% 15% Summa svar 337 Pojkar Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 35% 35% 28% Nej, jag har bara provat 42% 35% 38% Nej, jag har slutat 5% 7% 5% Ja, ibland men inte varje dag 14% 18% 20% Ja, dagligen 4% 5% 8% Summa svar 218 Flickor Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 31% 35% 21% Nej, jag har bara provat 28% 27% 26% Nej, jag har slutat 5% 8% 14% Ja, ibland men inte varje dag 13% 15% 14% Ja, dagligen 24% 15% 25% Summa svar 119 7

Snus Andelen elever som snusar regelbundet har ökat en aning sedan förra årets undersökning, från 21 till 24 %. Ökningen gäller både pojkar och flickor, men pojkarna snusar fortfarande i betydligt högre grad än flickor. Av de flickor som snusar är det endast en liten del som gör det dagligen, merparter har uppgivit att de snusar ibland. Bland dem som uppgivit ålder för när det började snusa är snittåldern 14,4 år. I förra årets undersökning var motsvarande resultat ungefär 14 år. Sammanlagt Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 43% 45% 26% Nej, jag har bara provat 31% 33% 32% Nej, jag har slutat 1% 2% 5% Ja, ibland men inte varje dag 9% 8% 7% Ja, dagligen 15% 13% 20% Summa svar 337 Pojkar Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 38% 38% 26% Nej, jag har bara provat 28% 29% 31% Nej, jag har slutat 1% 3% 6% Ja, ibland men inte varje dag 10% 10% 7% Ja, dagligen 23% 21% 30% Summa svar 218 Flickor Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 53% 54% 50% Nej, jag har bara provat 37% 37% 33% Nej, jag har slutat 1% 1% 3% Ja, ibland men inte varje dag 8% 6% 7% Ja, dagligen 2% 3% 7% Summa svar 119 8

Alkohol I denna undersökning, liksom i de två tidigare, kategoriseras man som alkoholkonsument om man själv anser att man är det, dvs. att man svarat att man dricker alkohol regelbundet. Vi har således inte tagit hänsyn till eller fastslagit att en viss konsumtionsmängd skiljer de som kategoriseras som alkoholkonsumenter från dem som inte är det. Andelen elever som är alkoholkonsumenter är relativt konstant genom åren. I denna undersökning är det 83 % av eleverna som uppger att de dricker alkohol regelbundet. Förra året var motsvarande resultat 82 %. Även de som dricker ofta, en gång per vecka eller oftare, ligger på samma nivå som i de tidigare undersökningarna. Vissa skillnader finns mellan könen. Flickor är alkoholkonsumenter i något högre grad än pojkar och bland flickorna har andelen alkoholkonsumenter även ökat något sedan förra årets mätning. Flickorna dricker även andelsmässigt oftare än pojkarna. I denna undersökning har 26 % av flickorna uppgivit att de dricker alkohol en gång/vecka eller oftare, vilket också är en liten ökning från föregående år, medan motsvarande resultat bland pojkarna är 22 %, vilket i sin tur är en minskning från förra året. Sammanlagt Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m) det senaste halvåret? Nej, dricker inte alkohol 9% 8% 7% Nej, jag har bara smakat 8% 10% 9% Ja, men mer sällan än en gång 21% 23% 26% per månad Ja, minst en gång per månad 38% 34% 36% men inte varje vecka Ja, en gång per vecka 17% 17% 18% Ja, 2 gånger i veckan eller oftare 7% 8% 5% Andel alk.konsumenter 83% 82% 85% Summa svar 337 Pojkar Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m) det senaste halvåret? Nej, dricker inte alkohol 10% 8% 8% Nej, jag har bara smakat 9% 10% 11% Ja, men mer sällan än en gång 20% 19% 19% per månad Ja, minst en gång per månad 39% 38% 35% men inte varje vecka Ja, en gång per vecka 15% 18% 23% Ja, 2 gånger i veckan eller oftare 7% 7% 5% Andel alk.konsumenter 81% 82% 82% Summa svar 218 9

Flickor Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m) det senaste halvåret? Nej, dricker inte alkohol 8% 8% 5% Nej, jag har bara smakat 8% 11% 6% Ja, men mer sällan än en gång 22% 29% 35% per månad Ja, minst en gång per månad 36% 27% 38% men inte varje vecka Ja, en gång per vecka 19% 16% 11% Ja, 2 gånger i veckan eller oftare 7% 8% 4% Andel alk.konsumenter 84% 80% 88% Summa svar 119 Var dricker eleverna alkohol Eleverna dricker framför allt alkohol hemma eller hos kompisar när det inte finns någon vuxen närvarande. Det är samma mönster som i de tidigare undersökningarna. Var man fördrar att dricka alkohol skiljer sig något mellan könen pojkarna dricker alkohol i större utsträckning utomhus, medan flickorna föredrar att vara hemma eller hos kompisar. Andel total 2006, andel pojkar o flickor 2006, andel total 2005, andel total 2004 Var dricker du oftast alkohol? 2006 Pojkar Flickor 2005 2004 Hemma tillsammans med pappa 4% 5% 4% 7% 6% och/eller mamma Hemma eller hos kompisar när 10% 12% 6% 10% 12% det finns vuxna hemma Hemma eller hos kompisar när 72% 70% 76% 77% 73% det inte finns vuxna hemma På restaurant/pub/diskotek 17% 18% 17% 16% 22% Utomhus 14% 17% 8% 9% 7% Annan plats 9% 10% 7% 11% 10% Summa svar 276 177 99 Ej svar 61 41 20 Hur får eleverna tag på alkohol Det är i huvudsak genom någon de känner som eleverna får tag på alkohol. Även i denna fråga upprepas mönstret från tidigare undersökningar. Det är vanligare, andelsmässigt, att flickorna får tag på alkohol på detta sätt, medan pojkarna i sin tur i större utsträckning uppger att de får tag på alkohol på annat sätt. Denna svarskategori rymmer troligtvis illegal hantering av alkohol som inhandlats utomlans och hembränd alkohol. 10

Andel total 2006, andel pojkar o flickor 2006, andel total 2005, andel total 2004 Hur får du vanligen tag på alkohol? 2006 Pojkar Flickor 2005 2004 Köper själv i livsmedelsaffär (folköl) 3% 3% 3% 1% 5% Köper själv på systemet 1% 1% 0% 2% 1% Genom att bekanta/kompisar/syskon 76% 72% 84% 74% 74% köper ut åt mig Genom att någon okänd köper ut åt 5% 6% 3% i.u i.u mig Genom att föräldrarna köper ut åt 4% 4% 3% 6% 3% mig Tar hemma utan att föräldrarna vet 1% 1% 2% 3% 4% om det På annat sätt 19% 23% 11% 28% 15% Summa svar 275 176 99 Ej svar 62 42 20 Konsumtion och åtkomst av privatimporterad alkohol Av de alkoholkonsumerande eleverna har 66 % druckit s.k. privatimporterad alkohol. Det är ungefär på samma nivå som i förra årets mätning. Det är något vanligare bland pojkarna att konsumera denna typ av alkohol och det är även de, andelsmässigt, som uppger att de druckit privatimporterad alkohol flest gånger. Andel total 2006, andel pojkar o flickor 2006, andel total 2005 Har du någon gång under det senaste halvåret druckit alkohol som ursprungligen inhandlats i utlandet? 2006 Pojkar Flickor 2005 Nej 28% 28% 28% 21% Ja, en gång 13% 11% 15% 10% Ja, 2-4 gånger 19% 19% 20% 20% Ja, 5-10 gånger 15% 16% 15% 13% Ja, mer än 11 gånger 19% 22% 13% 24% Vet inte 6% 4% 9% 11% Summa svar 278 178 100 Ej svar 59 40 19 Majoriteten av eleverna uppger att de köper den privatimporterade alkohol av någon de känner. Det är ingen skillnad från förra årets mätning. En stor andel elever har även svarat att de köper alkoholen av någon okänd, en ökning sedan 2005. Andel total 2006, andel pojkar o flickor 2006, andel total 2005 Hur får du tag i alkoholen som ursprungligen inhandlats utomlands? 2006 Pojkar Flickor 2005 Köpt själv under utlandsbesök 23% 23% 24% 26% Köpt i Sverige av någon jag känner 55% 59% 49% 53% Köpt i Sverige av någon okänd 35% 38% 29% 30% Blivit bjuden av kamrater 30% 26% 38% 31% Annat sätt 7% 8% 5% 10% Summa svar 184 121 63 Ej svar 153 97 56 11

Hembränd sprit 20 % av de alkoholkonsumerande eleverna uppger att de druckit hembränd sprit senaste halvåret. Det är en minskning med 7 % från föregående år och med 15 % jämfört med 2004. Det är tydligt att den hembrända spriten spelar en allt mindre roll för dessa gymnasieungdomar, vilket med stor säkerhet är ett resultat av att tillgången på privatimporterad alkohol ökar. Andel total 2006, andel pojkar o flickor 2006, andel total 2005, andel total 2004 Har du någon gång under senaste halvåret druckit hemtillverkad sprit, så kallat "hembränt"? 2006 Pojkar Flickor 2005 2004 Nej 80% 77% 85% 73% 65% Ja, en gång 11% 12% 8% 13% 16% Ja, 2-4 gånger 7% 8% 6% 9% 10% Ja, 5-10 gånger 1% 2% 1% 2% 5% Ja, mer än 11 gånger 1% 1% 0% 3% 5% Summa svar 278 178 100 Ej svar 59 40 19 Föräldrars kännedom om elevernas alkoholkonsumtion En övervägande majoritet av föräldrarna känner till att deras ungdomar dricker alkohol regelbundet. 35 % av eleverna uppger att deras föräldrar känner till nästan allt om deras dryckesvanor. Knappt en tiondel av föräldrarna känner inte till att de dricker alkohol, enligt eleverna själva, vilket är en minskning från tidigare mätningar. Andel total 2006, andel pojkar o flickor 2006, andel total 2005, andel total 2004 Känner dina föräldrar till att du dricker alkohol? 2006 Pojkar Flickor 2005 2004 Nej, de känner inte till 9% 7% 13% 15% 13% Ja, de känner till en del av det jag 45% 44% 47% 42% 38% dricker Ja, de känner till nästan allt jag 35% 37% 32% 36% 42% dricker Vet inte 10% 11% 7% 7% 7% Summa svar 275 176 99 Ej svar 62 42 20 Föräldrars bjudvanor Sedan hösten 2005 genomförs årligen ett program på Tyresö gymnasium, som syftar till att tydliggöra föräldrars attityder och den roll dessa spelar för deras ungdomar alkoholvanor. Ett viktigt budskap i denna information är att visa på det forskningsstödda sambandet att restriktiva föräldrars ungdomar dricker betydligt mindre, berusar sig mer sällan och begår normbrott i mindre utsträckning, är tillåtande föräldrars ungdomar. En del i det resonemanget går ut på att inte bjuda minderåriga på alkohol i hemmet. Frågan om föräldrars bjudvanor kom med i förra årets undersökning, för att dels ta reda på hur pass vanligt hemmabjudande är, dels följa beteendet över tid och se om kommunens information har effekt. 12

Det är glädjande att se att andelen elever som inte blir bjudna på alkohol i hemmet har ökat sedan förra mätningen. I denna undersökning är det 40 % av eleverna som uppger att de aldrig blir bjudna på alkohol i hemmet, 2005 var motsvarande resultat 32 %. Merparten av dem som blir bjudna på alkohol i hemmet, blir det vid enstaka tillfällen. Endast en mindre andel svarar att det sker regelbundet. Andel total 2006, andel pojkar o flickor 2006, andel total 2005 Händer det att du blir bjuden på alkohol i hemmet av dina föräldrar? 2006 Pojkar Flickor 2005 Nej 40% 41% 38% 32% Ja, det händer vid speciella och 57% 56% 60% 65% enstaka tillfällen Ja, det sker regelbundet 3% 3% 2% 3% Summa svar 276 176 100 Ej svar 61 42 19 BERUSNINGSVANOR Frågorna i denna del syftar till att ge en allmän bild av elevernas berusningsvanor. Frågorna rör frekvens av intensivkonsumtion, hur ofta individen känner sig berusad då hon dricker alkohol, antal berusningstillfällen det gångna året och ålder vid berusningsdebut. I enkäter av det här lite enklare slaget har man inte möjlighet att fördjupa sig mer i detalj i vilka mängder alkohol eleverna dricker, eller vilka alkoholsorter det rör sig om. Det är, enligt min uppfattning, inte heller någon nödvändig kunskap. Vi vet att berusningsdrickande är problematiskt i sig, oavsett mängd alkohol, och att en ung människa tål alkohol betydligt sämre och därför lättare drabbas av alkoholrelaterade medicinska skador. Berusningsdrickande leder ju även i många fall till sociala negativa konsekvenser. Intensivkonsumtion Intensivkonsumtion är ett vedertaget mått för att mäta problematiskt drickande. Det innebär att man vid ett och samma tillfälle dricker minst motsvarande 18 cl sprit, eller en helflaska vin, eller fyra stora flaskor/burkar starkcider/alkoläsk, eller fyra stora flaskor/burkar starköl, eller sex stora flaskor/burkar folköl. Av de alkoholkonsumerande eleverna intensivkonsumerar 70 % en gång per månad eller oftare. Det är en ökning med 4 % sedan förra årets mätning och med 7 % sedan 2004. Däremot har andelen elever som svarar att de intensivkonsumerar någon gång per vecka minskat med 5 procentenheter sedan förra året. Materialet uppdelat på kön visar på att en andelsökning av dem som intensivkonsumerar en gång per månad eller oftare skett både bland pojkar och bland flickor sedan förra mätningen, men att det är pojkarna som står för den största ökningen. Andelen elever som uppger att de intensivkonsumerar någon gång per vecka minskar emellertid både bland pojkar och flickor. 13

Andel total 2006, 2005 o 2004 Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol motsvarande minst: 18 cl sprit (en halv "kvarting"), eller en helflaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar starköl, eller sex burkar folköl? Aldrig 7% 9% 12% Ytterst sällan 11% 12% 11% Någon gång per år 12% 12% 14% Någon gång i månaden 37% 29% 30% Ett par gånger i månaden 21% 20% 23% Någon gång i veckan 12% 17% 10% Total Respondents 275 Ej svar 62 Andel pojkar 2006, 2005 o 2004, andel flickor 2006, 2005 o 2004 Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol motsvarande minst: 18 cl sprit (en halv "kvarting"), eller en helflaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar starköl, eller sex burkar folköl? Pojkar 2005 2004 Flickor 2005 2004 Aldrig 6% 8% 8% 8% 10% 18% Ytterst sällan 10% 10% 8% 12% 15% 15% Någon gång per år 10% 10% 13% 15% 15% 14% Någon gång i månaden 38% 32% 30% 35% 25% 29% Ett par gånger i månaden 22% 22% 28% 19% 18% 17% Någon gång i veckan 13% 17% 13% 11% 18% 7% Summa svar 175 100 Ej svar 43 19 Berusningsfrekvens Andelen alkoholkonsumerande elever som uppger att de berusar sig varje gång eller nästan varje gång har minskat till 57 % i denna mätning, jämfört med 67 % förra året och 65 % året dessförinnan. Materialet uppdelat på kön visar att den andelsmässiga minskningen gäller båda bland pojkar och flickor. En andelsmässig minskning har också skett bland de som svarar att de berusar sig varje gång de dricker alkohol, från 26 till 24 % för pojkarna och från 26 till 21 % för flickorna. Andel total 2006, 2005 o 2004 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 4% 3% 5% Sällan 12% 11% 9% Någon gång ibland 27% 18% 20% Nästan varje gång 34% 41% 45% Varje gång 23% 26% 20% Summa svar 278 Ej svar 59 14

Andel pojkar 2006 o 2005, andel flickor 2006 o 2005 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Pojkar 2005 Flickor 2005 Aldrig 4% 3% 3% 4% Sällan 11% 10% 13% 13% Någon gång ibland 29% 21% 25% 14% Nästan varje gång 31% 40% 38% 43% Varje gång 24% 26% 21% 26% Summa svar 178 100 Ej svar 40 19 Antal berusningstillfällen Av de alkoholkonsumerande eleverna uppger 53 % att de varit berusade 11 gånger eller mer det gångna året. Det är en minskning med 11 % jämfört med 2005. Även de som svarar att de varit berusade mer än 51 gånger har minskat sedan förra mätningen, från 19 till 12 %. Materialet uppdelat på kön visar att det i synnerhet är flickorna som andelsmässigt dricker sig berusade i mindre utsträckning. Det syns extra tydligt i kategorin berusat sig mer än 51 gånger, som 13 % av flickorna uppger i denna mätning, jämfört med 23 % 2005. Andel total 2006, 2005 o 2004 Hur många gånger har du varit berusad det senaste året? Ingen gång 7% 7% 7% 1 gång 5% 7% 5% 2-4 gånger 13% 14% 14% 5-10 gånger 21% 18% 20% 11-20 gånger 25% 24% 18% 21-50 gånger 16% 21% 22% Mer än 51 gånger 12% 19% 12% Summa svar 277 Ej svar 60 Andel pojkar 2006 o 2005, andel flickor 2006 o 2005 Hur många gånger har du varit berusad det senaste året? Pojkar 2005 Flickor 2005 Ingen gång 7% 6% 6% 8% 1 gång 5% 6% 7% 8% 2-4 gånger 12% 14% 15% 14% 5-10 gånger 22% 18% 18% 18% 11-20 gånger 24% 15% 27% 13% 21-50 gånger 18% 24% 14% 17% Mer än 51 gånger 12% 16% 13% 23% Summa svar 177 100 Ej svar 41 19 15

Ålder vid första berusning Av de elever som uppgivit när de var berusade första gången är snittåldern i detta material 14,6 år. I förra årets undersökning var motsvarande resultat 14,2 år och 2004 14 år. Resultaten är emellertid inte helt jämförbara med mätningen 2004, då denna fråga hade fler och något annorlunda svarsalternativ. Resultaten ska för övrigt betraktas med stor försiktighet. Dels har många svarat att de inte vet när berusningsdebuten skedde, dels är de yngsta respektive äldsta svarsalternativen öppna. Andel total 2006, 2005, 2004 Hur gammal var du när du var berusad första gången? 12 år eller yngre 5% 8% 8% 13 år 6% 13% 15% 14 år 16% 19% 19% 15 år 19% 14% 17% 16 år eller äldre 17% 13% 10% Vet inte 33% 29% 27% Har aldrig varit berusad 4% 4% 5% Summa svar 278 Ej svar 59 LÄKEMEDEL OCH ALKOHOL Användandet av läkemedel i berusningssyfte har andelsmässigt minskat sedan förra mätningen, från 13 till 8 %. Användningsmönstret är dock detsamma; det är olika former av värktabletter som eleverna uppger att de använder, medan sömn- och lugnande preparat knappast förekommer alls. Materialet visar vidare att det är pojkarna som står för den totala minskningen, flickorna har ökat sitt läkemedelsanvändande i berusningssyfte sedan förra mätningen. 17 % av flickorna uppger att de använt läkemedel i berusningssyfte, förra året var det 13 %, och det är användandet av värktabletter som ökar, sömn- lugnande medel minskar även bland flickorna. Bland pojkarna svarar 5 % att de berusat sig med läkemedel i denna undersökning, motsvarande resultat 2005 var 13 %. Andel total 2006, 2005 o 2004 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej 92% 87% 88% Ja, värktabletter 7% 10% 9% Ja, sömn- eller lugnande tabletter 1% 3% 2% Ja, annat 0% 0% 1% Summa svar 336 Ej svar 1 16

Andel pojkar 2006 o 2005, andel flickor 2006 o 2005 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Pojkar 2005 Flickor 2005 Nej 95% 87% 83% 87% Ja, värktabletter 4% 10% 14% 11% Ja, sömn- eller lugnande tabletter 1% 2% 3% 5% Ja, annat. Vad? 0% 1% 0% 0% Summa svar 218 118 Ej svar 1 NARKOTIKA Andelen elever som uppger att de använt narkotika minskar även i denna undersökning, från 20 % 2005 till 17 % i denna mätning. Men det är även i denna fråga pojkarna som står för hela den totala minskningen. Andelen flickor som använt narkotika har ökat från 14 % förra året till 17 % i år. Liksom i de tidigare undersökningarna är cannabis den absolut vanligaste narkotikan som eleverna använt. Det uppger 91 % i denna undersökning. Annan typ av narkotika förekommer i betydligt mindre utsträckning: 16 % har använt kokain, 12 % amfetamin. Det är också ungefär samma mönster som i de tidigare undersökningarna. När det gäller användningsfrekvensen av cannabis uppger 26 % att de använt det en gång, 29 % 2-4 gånger och 36 % har använt cannabis mer än 5 gånger. Annan typ av narkotika har vanligtvis använts en gång eller några enstaka gånger. En majoritet av de som använt narkotika, 68 %, har fått tag i den genom att de blivit bjudna av kamrater. En stor del uppger även att det köpt narkotika av någon de känner, 50 %, och från någon okänd, 24 %. Narkotikadebutåldern i materialet är 15,4 år. Motsvarande resultat förra året var 15 år och 2004 också 15,4 år. Detta resultat ska, liksom i de tidigare undersökningarna, tolkas med stor försiktighet. Dels är två av svarsalternativen öppna, dels svarar en femtedel av eleverna att de inte vet när debuten skedde. Andel total 2006, 2005 o 2004 Har du någon gång använt narkotika? (Med narkotika avses t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Nej 83% 80% 73% Ja 17% 20% 27% Summa svar 337 17

Andel pojkar 2006 o 2005, andel flickor 2006 o 2005 Har du någon gång använt narkotika? (Med narkotika avses t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Pojkar 2005 Flickor 2005 Nej 83% 76% 83% 86% Ja 17% 24% 17% 14% Summa svar 218 119 Möjlighet att pröva narkotika Denna fråga syftar till att få en uppfattning om hur vanligt det är med narkotika i ungdomarnas livsmiljö. Frågan omfattar endast de elever som inte använt narkotika. Andelen elever som uppger att det haft möjlighet att pröva narkotika är densamma som förra året, 42 %. Men det är sammantaget en större andel elever i denna undersökning som uppger att de aldrig haft möjlighet att pröva narkotika, 50 % jämfört med 46 % 2005. Materialet visar vidare, liksom i frågan om narkotikaanvändning, att det är bland pojkarna som en minskning skett sedan förra året, medan det bland flickorna skett en mindre ökning av andelen som svarar att de haft möjlighet att pröva narkotika. Andel total 2006, 2005 o 2004 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Nej 50% 46% 52% Ja 42% 42% 48% Vet inte 8% 12% i.u Summa svar 279 Ej svar 58 Andel pojkar 2006 o 2005, andel flickor 2006 o 2005 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Pojkar 2005 Flickor 2005 Nej 50% 42% 52% 50% Ja 41% 44% 43% 39% Vet inte 9% 13% 5% 12% Summa svar 180 99 Ej svar 38 20 SNIFFNING Andelen elever som uppger att de någon gång sniffat har varit stabil över de tre åren som dessa mätningar skett. I denna undersökning uppger 9 % att de sniffat, medan det 2005 och 2004 var 10 %. Merparten av dem som sniffat har gjort det en gång eller några enstaka gånger. 18

Materialet uppdelat på kön visar att andel flickor som uppger att de sniffat ökat med 4 procentenheter sedan förra året, från 7 till 11 %. Bland pojkarna har däremot en rejäl minskning skett, från 13 till 7 %. Det är samma mönster som i de tidigare frågorna om narkotika och läkemedelsanvändning. De vanligaste medel som eleverna uppger att de sniffat är desamma som i tidigare undersökningar, nämligen bensin, klister och lim och drivgas från sprayburkar. Tändargas är också relativt vanligt. Andel total 2006, 2005 o 2004 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång 91% 90% 90% Ja, 1 gång 3% 5% 3% Ja, 2-4 gånger 4% 3% 5% Ja, 5-10 gånger 1% 0% 1% Ja, 11-20 gånger 1% 1% 0% Ja, mer än 21 gånger 0% 2% 1% Summa svar 337 Andel pojkar 2006 o 2005, andel flickor 2006 o 2005 Har du sniffat någon gång? Pojkar 2005 Flickor 2005 Nej, ingen gång 93% 87% 89% 93% Ja, 1 gång 3% 5% 3% 4% Ja, 2-4 gånger 3% 3% 4% 2% Ja, 5-10 gånger 0% 1% 3% 0% Ja, 11-20 gånger 1% 1% 1% 0% Ja, mer än 21 gånger 0% 3% 0% 1% Summa svar 218 119 ELEVERNAS UPPFATTNINGAR OM DROGVANEUNDERSÖKNINGAR Denna fråga är nykomponerad och har inte funnits med i de tidigare undersökningarna. Tanken är att få en uppfattning om vad eleverna tycker om att behöva fylla i enkäter av det här slaget. Eleverna förväntas att deltaga i olika typer av enkätundersökningar och det kan finnas en risk att man drabbas av enkättrötthet och helt enkelt inte orkar svara seriöst på frågorna. Det påverkar givetvis resultatet vad eleven anser om de frågor som ska besvaras och att de rimligen är mindre benägna att lämna riktiga svar om de anser att undersökningen är onödig, dålig eller ogillas av något annat skäl. Av svaren att döma anser en majoritet av eleverna att det är bra att drogvaneundersökningar genomförs i bl. a gymnasiet, 62 % svarar det. Endast 4 % av eleverna har uppgivit att de inte tycker det är bra att detta görs, 16 % är neutrala. Bland de kommentarer som lämnades i svarskategorin annan uppfattning var vanliga påpekanden att det också måste märkas att något arbete på området görs på skolan, annars finns det inte heller någon anledning att göra dessa undersökningar. 19

Antal svar, andel totalt Vad tycker du om att Tyresö kommun genomför drogvaneundersökningar i Tyresös grundskolor och i år 2 på Tyresö gymnasium? Antal svar Procent Bra 207 62% Varken bra eller dåligt 52 16% Inte bra 15 4% Ingen uppfattning 51 15% Annan uppfattning 9 3% Summa svar 334 Ej svar 3 20

PROGRAMRESULTAT Nedan presenteras resultat från enkätens huvudfrågor med en indelning av programmen efter deras karaktär. Resultaten i denna del visas i stapeldiagramform och jämförs gruppvis med 2004- och 2005-undersökningen. Programmen har delats in i tre grupper: 1. Yrkesförberedande med teknisk inriktning (bygg-, el-, fordonsprogram). Sammanlagt 72 elever (By, El, Fo) 2. Yrkesförberedande med social-, adminstrativ-, och serviceinriktning, samt individuella programmet (barn o fritid-, handel o administration-, media- och IV-programmet). Sammanlagt 64 elever. (BF, HA, M, IV) 3. Högskoleförberedande program (samhälls-, naturvetenskapligt-, tekniskt-, och design o kommunikationsprogrammet). Sammanlagt 201 elever. (S, E, N, T, DK) Liksom i de två tidigare undersökningarna bör hänsyn tas till att grupperna är olika stora. De andelsmässiga relationerna grupperna emellan kan därför halta något i jämförelse. Grupperna är emellertid inbördes likvärdiga i undersökningarna. Syftet med denna gruppindelning är att få en överblick och samtidigt kunna urskilja mönster i materialet, snarare än att peka på faktiska skillnader dessa grupper emellan. Grupp 1 och 2 är desamma som i de tidigare undersökningarna. I grupp 3 har det däremot skett vissa förändringar. Tekniska programmet är med i denna undersökning, men deltog inte 2005. Estetiska programmet deltog inte i denna undersökning, men har varit med i tidigare undersökningar. Dessutom har det nya programmet Design och Kommunikation tillkommit i denna grupp. Rökning Diagrammet visar det sammanlagda värdet av dem som röker dagligen och de som uppgivit att de röker ibland. Andelen rökare minskar i samtliga grupper. Men det är fortfarande betydligt vanligare att man röker i de yrkesförberedande programmen och i synnerhet i dem som domineras av flickor. 60% Andel rökare 52% 50% 46% 45% 40% 37% 37% 30% 29% 26% 2004 2005 2006 20% 18% 15% 10% 0% By, El, Fo BF, HA, M, IV S, E, N, T, DK 21

Snus Även här visar diagrammet det sammanlagda värdet av dem som snusar ibland och de som gör det dagligen. Andelen snusare ökar något i de båda yrkesföreberedande grupperna, från att ha minskat något i förra årets mätning. Det är i de pojkdominerade yrkesprogrammen som snusandet är vanligast förekommande och det är också i denna grupp som den andelsmässiga ökningen är störst. 60% Andel snusare 50% 51% 44% 43% 40% 30% 25% 22% 26% 22% 2004 2005 2006 20% 14% 14% 10% 0% By, El, Fo BF, HA, M, IV S, E, N, T, DK Alkohol Diagrammet omfattar samtliga elever som uppgivit att de är alkoholkonsumenter, dvs. de som dricker alkohol regelbundet. Andelen alkoholkonsumenter på de studieförberedande programmen minskar stadigt, medan en tydlig ökning skett i grupp 2, där nästan samtliga elever är alkoholkonsumenter. Även i grupp 1 är andelen alkoholkonsumenter stabilt hög. 120% Andel alkoholkonsumenter 100% 91% 92% 92% 89% 96% 80% 82% 82% 78% 74% 60% 2004 2005 2006 40% 20% 0% By, El, Fo BF, HA, M, IV S, E, N, T, DK 22

Intensivkonsumtion Intensivkonsumtion är ett vedertaget mått på berusningsdrickande och innebär att man vid ett och samma tillfälle dricker viss mängd alkohol som motsvarar minst 18 cl sprit. Diagrammet beskriver de som intensivkonsumerar alkohol 1 g/mån eller oftare. I grupp 2 och 3 har det successiv blivit vanligare i gruppen alkoholkonsumenter att intensivkonsumera i denna omfattning. I grupp 1 har däremot en liten andelsmässig minskning skett i denna mätning. Det bör beaktas att det är i program där flickor dominerar som det finns såväl andelsmässigt flest alkoholkonsumenter som de mest frekventa intensivkonsumenterna av alkohol. Andel intensivkonsumtion 1g/mån eller oftare 90% 80% 75% 80% 74% 77% 70% 67% 68% 62% 66% 60% 57% 50% 40% 2004 2005 2006 30% 20% 10% 0% By, El, Fo BF, HA, M, IV S, E, N, T, DK Narkotika Andelen elever som någon gång använt narkotika har kraftigt minskat i grupperna 1 och 2, medan en mindre ökning har skett i grupp 3, jämfört med förra mättillfället. Vad som är orsakerna till minskningen i grupperna 1 och 2 har inte närmare granskats, men i CAN:s riksundersökningar har också narkotikaanvändandet minskat de senaste åren. 50% Andel som använt narkotika 45% 43% 43% 40% 37% 37% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 15% 23% 18% 11% 16% 2004 2005 2006 5% 0% By, El, Fo BF, HA, M, IV S, E, N, T, DK 23

Sniffning Andelen elever som sniffat har minskat avsevärt i grupperna 1 och 2, jämfört med förra årets mätning, medan en liten ökning skett i grupp 3, dock från en väldigt låg nivå. Det är fortfarande betydligt vanligare att man har erfarenhet av sniffning i de yrkesföreberedande utbildningarna. 30% Andel som sniffat 25% 24% 22% 20% 17% 18% 15% 11% 14% 2004 2005 2006 10% 5% 6% 3% 5% 0% By, El, Fo BF, HA, M, IV S, E, N, T, DK 24