1 (12) Datum: Fredag Tid: 09:00-10.45 Plats: Beslutande: Sollefteå kommunhus, Junselerummet Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Guniris Jonasson Sekreterare närvarande: Anders Strindlund T.f. Vhtchef gymnasieskola Ulf Jonasson Kontorsservice och fastigheter 92 Underskrifter: Sekreterare:... Guniris Jonasson Ordförande:... John Åberg Justerare:... Leif Östberg Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet: : för Unga och Lärande Anslaget: sätts upp tas ner 2016-12-16 Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift:... Guniris Jonasson
2 (12) Närvaro-/tjänstgöringslista Namn Närvarande Tjänstgörande ers. Reservation Omröstning Anteckningar Ja Nej Ja Nej Ordinarie John Åberg (S) x Ordförande Stina Näslund (S) x Leif Östberg (FP) x Justerare Ulf Breitholtz (V) - Jörgen Åslund (VISKB) x Ersättare My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) x x Ersätter Ulf Breitholtz (V) Sven-Olov Gradin (M) x
3 (12) Dagordning Ärenden Paragraf Upprop Val av justerare Gymnasieskolans framtida lokalisering... 92 4-6 Regelbunden tillsyn: Gymnasiesärskolan... 93 7-9 Regelbunden tillsyn: Grundsärskolan... 94 10-12
4 (12) 92 Dnr: KS/410/2016 Gymnasieskolans framtida lokalisering Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta uppdra till förvaltningen att arbeta fram ett förfrågningsunderlag för renovering/ombyggnad av Gudlav Bilderskolan enligt genomförd förstudie. Förfrågningsunderlaget ska redovisas för kommunstyrelsen senast mars 2017. Utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att projektet ska genomföras som totalentreprenad. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2015-11-10 216, att ge förvaltningen i uppdrag att göra en utredning om den framtida lokaliseringen av Sollefteå Gymnasium. KS inriktning var att verksamheten skulle bedrivas på två platser i Sollefteå tätort. KS angav vidare att de båda alternativen Hågestaskolan och Gudlav Bilderskolan skulle utredas parallellt utifrån givna direktiv. Förvaltningen engagerade en extern konsult, Bo Bergqvist Management, för att genomföra denna utredning. Konsulten redovisade sitt uppdrag för KS 2016-04-05 85. Efter den redovisningen beslutade KS att avsätta 200 000 kronor till en förstudie av alternativet GB-skolan, samt gav förvaltningen i uppdrag att genomföra densamma. Förvaltningen valde att ge även detta uppdrag till Bo Bergkvist Management. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att kommunen bör upphandla en totalentreprenad. Grund för bedömningen är att det går att skapa ett beslutsunderlag när anbud ska antas som gör att kostnaderna tydligt framgår. Vidare finns inte i kommunen resurser att samordna ett projekt av denna omfattning. Om vi själva skulle samordna och leda projektet skulle all annan verksamhet inom fastighetsunderhåll och investeringar avstanna. Under tiden fram till antagande av anbud finns två tidpunkter som underlag kan underställas kommunstyrelsen för beslut. Dessa är innan förfrågningsunderlaget skickas ut och innan anbud antas. Vidare bör under projekteringstiden en politisk styrgrupp finnas med mandat att fatta beslut inom angiven ekonomisk ram. Detta om något framkommer som skulle kunna få ekonomiska konsekvenser för projektet. Utförandeentreprenad har vi inte resurser att genomföra och kommer att innebära större ekonomisk osäkerhet.
5 (12) forts 92 OPS bedöms inte som en lämplig upphandlingsform med anledning av att en privat utförare har högre räntekostnader än kommunen själv har samt under en eventuell driftperiod har entreprenören även att kalkylera med en marknadsmässig vinst. Under byggtiden kommer ett behov av ersättningslokaler att uppstå. Dessa lokaler ska rymma samtliga elever som nu undervisas på Gudlav Bilderskolan, ca 350 elever. Totalentreprenad innebär att entreprenören i förhållande till beställaren svarar för projektering och utförande. Vid totalentreprenad beskriver beställaren genom funktionskrav i förfrågningsunderlaget objektets användbarhet eller egenskaper. Därvid krävs att entreprenören av beskrivna egenskaper kan sluta sig till den användbarhet som åsyftats. Beställaren kan även hänvisa till referensobjekt. Uttryck som tillfredsställande, ändamålsenlig och lämplig bör inte användas som funktionsbeskrivande, eftersom de är alltför oprecisa. Entreprenören projekterar därefter med utgångspunkt i förfrågningsunderlaget och övriga entreprenadhandlingar. I totalentreprenad svarar entreprenören inom ramen för sitt åtagande för att objektet uppfyller avtalad funktion. I den mån särskild funktion inte avtalats ingår i entreprenörens åtagande att objektet ska fungera för den planerade användning som beställaren redovisat för entreprenören. Utförandeentreprenad innebär att beställaren svarar för projektering och entreprenören svarar för utförande. Den kanske viktigaste konsekvensen i utförandeentreprenad är att arbeten som inte redovisats i kontraktshandlingarna inte heller omfattas av entreprenörens åtagande. Det innebär ett fullständigt samordningsansvar för beställaren som också svarar för upphandling av underentreprenörer. Offentlig Privat Samverkan (OPS) är en upphandlingsform för stora infrastrukturprojekt delvis som ett sätt att skapa utrymme för angelägna investeringar. Vid OPS tillhandahåller privata företag finansiering för infrastrukturprojektet som en del av sitt åtagande. Den offentliga beställaren betalar under drifttiden en årlig ersättning. Betalningen sker sedan under den tid man använder anläggningen och på så sätt sprids den offentliga sektorns utgifter över projektets ekonomiska livslängd. Ersättningen är ofta baserad på tillgänglighet och presterad kvalitetsnivå. Projektet lämnas vanligtvis över till den offentliga sektorn vid avtalstidens slut utan extra betalning och till i förväg fastställd standard.
6 (12) forts 92 Syftet är att uppnå mer värde för pengarna genom partnerskap mellan offentliga och privata sektorn. Den offentliga sektorn ansvarar för att definiera investeringsprioriteringar, vilken nytta som ska levereras och det övergripande investeringsbehovet. Den privata sektorn väljer design, material, byggmetoder och underhållssystem med livscykelfokus med syfte att ge den lägsta långsiktiga kostnaden för att tillhandahålla den valda nyttan. Utförandet av infrastrukturprojekt med driftsansvar för en lång tidsperiod skapar också incitament till nytänkande hos den privata utföraren. Beslutsplanering Förfrågningsunderlag 3 mån KS beslut att gå vidare Upphandling 2 mån KS beslut att anta anbud Projektering 6 mån Pol styrgrupp med mandat att justera kostnader Bygge 1,5-2 år Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Enligt den förstudie som utförts av Bo Bergkvist Management kommer slutsumman att hamna på 123,3 mkr. Det som ska tas i beaktande är den osäkerhet som råder innan projektering som kan uppskattas till +/- 25%, det vill säga 92,5 154,1. Bedömningen är att hela summan måste lånefinansieras. Till kostnaderna för byggprojektet tillkommer kostnader för tillfälliga skollokaler alternativt att dela upp projektet i ett större antal etapper. Ersättningslokaler bedöms bli moduler 1 byggnad med kontor/lärarrum och moduler för 10 klassrum. Hyra för ersättningslokaler bedöms uppgå till ca 150 tkr/mån, till detta kommer etableringskostnader om ca 1 500 tkr. Detta innebär för två års byggtid ca 5 000 tkr. Hur stor kostnadsökningen blir vid en uppdelning i mindre etapper är mycket svår att uppskatta. För att ta fram ett förfrågningsunderlag bedöms behovet av konsultstöd uppgå till 150 timmar till en kostnad av 700 kr/tim, totalt 105 tkr. Detta blir en totalkostnad om 97,6 164,2 mkr. Ärendets tidigare behandling KS 2012-06-12 113 KS 2015-11-10 216 KS 2016-04-05 85 Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Ulf Jonasson KS 410/2015-23
7 (12) 93 Dnr: KS/192/2016 Regelbunden tillsyn: Gymnasiesärskolan i Sollefteå kommun (Skolinspektionens dnr:43-2015:9362 ) Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen att som skolhuvudman, fastställa vidtagna åtgärder gällande gymnasiesärskolan i Sollefteå kommun. Ärendebeskrivning Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att säkerställa att de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten följs. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasiesärskola. Skolinspektionens ingripanden 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ser till att det på gymnasiesärskolan finns tillgång till elevhälsa och att den används främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen och ser till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Område 2.Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen och dokumenterar denna uppföljning. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsårgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Redovisning av genomförda åtgärder ska vara Skolinspektionen tillhanda 2017-01-13.
8 (12) forts 93 Förvaltningens bedömning Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ser till att det på skolenheten finns tillgång till psykologisk kompetens så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Från och med höstterminsstart 2016 har gymnasiesärskolan ett Elevhälsoteam under ledning av särskolans rektor. I gymnasiesärskolans elevhälsoteam ingår lärare, skolsköterska och kurator. Skolpsykolog i den centrala elevhälsan deltar på inbjudan av rektor. Samtliga professioner ingår i såväl det övergripande förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet som insatser och åtgärder på skolenhetsnivå, initierad av rektor. Riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet ska vara implementerat i gymnasiesärskolans verksamhet senast i december månad 2016. Att så sker följs upp inom ramen för skolhuvudmannens systematiska kvalietsarbete. Huvudmannen ska ta fram och implementera rutiner för mottagandet i gymnasiesärskolan. Rutiner för mottagande i särskolan har kompletterats med riktlinjer för det formella mottagande i gymnasiesärskolan. Rutinerna implementeras inför ansökan till gymnasiet/gymnasiesärskolan under januari månad 2017. Rutinerna följer Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Område 2.Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska se till att - på huvudmannanivå i gymnasiesärskolan följa upp och analysera måluppfyllelse, kunskapsresultat och resultatet av värdegrundsarbetet i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. - följa upp verksamhetens förutsättningar och genomförande. - analysera utifrån ett huvudmannaperspektiv hur förutsättningar och genomförande påverkar skolans resultat. - utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och besluta om vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. - planera för genomförande av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras.
9 (12) forts 92 Gymnasiesärskolans verksamhet följer, från och med kvalitetsrapport 2015/2016, samma rutin för systematiskt kvalitetsarbete som övriga skolformer vilket innebär att kvalitetsrapport för såväl enhet som huvudmannanivå upprättas samt att kvalitetsdialog och ledningsdialog genomförs inom ramen för skolhuvudmannens Kvalitetsplan och dess årshjul. Beslutsplanering Kommunstyrelsen 2016-12-06 Lagrum Skolinspektionen: Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Sollefteå kommun Skollagen (2010:800), 4 kap 3-7 Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:20) För utbildning påbörjat före 1 juli 2013; Skollagen (2010:800) 2 kap 25 Skollagen (2010:800), 18 kap 8 För utbildning påbörjad efter 30 juni 2013; Skollagen (2010:800) 2 kap 25 Läroplan för gymnasiesärskolan 2013, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektors ansvar Skollagen (2010:800), 18 kap 5 Beslutsunderlag Vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister Skolinspektionen: Beslut för grundsärskolan efter tillsyn i Sollefteå kommun Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS/192/2016-
10 (12) 94 Dnr: KS/192/2016 Regelbunden tillsyn: Grundsärskolan i Sollefteå kommun (Skolinspektionens dnr:43-2015:9361) Beslut Utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att som skolhuvudman, fastställa vidtagna åtgärder gällande grundsärskolan i Sollefteå kommun. Ärendebeskrivning Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att säkerställa att de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten följs. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen grundsärskola. Skolinspektionens ingripanden 3. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 4. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ser till att det på grundsärskolan finns tillgång till elevhälsa och att den används främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Huvudmannen ser till att mottagandet föregås av att vårdnadshavare lämnat sitt medgivande till att eleven tas emot i grundsärskolan, om det inte finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa att ta emot eleven utan vårdnadshavares medgivande. Huvudmannen avgör om elever huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Område 2.Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen och dokumenterar denna uppföljning. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsårgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Redovisning av genomförda åtgärder ska vara Skolinspektionen tillhanda 2017-01-13.
11 (12) forts 94 Förvaltningens bedömning Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ser till att det på grundsärskolan finns tillgång till elevhälsa och att den används främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Från och med höstterminsstart 2016 har grundsärskolan ett Elevhälsoteam under ledning av särskolans rektor. I grundsärskolans elevhälsoteam ingår lärare från respektive arbetslag, skolsköterska och kurator. Specialpedagogisk kompetens finns inom arbetslaget. Skolpsykolog i den centrala elevhälsan deltar på inbjudan av rektor. Samtliga professioner ingår i såväl det övergripande förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet som insatser och åtgärder på skolenhetsnivå, initierad av rektor. Huvudmannen ska avgöra om elever i huvudsak ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rutinerna för inskrivning i särskolan följer de allmänna råden om inskrivning i särskolan. Den framtagna beslutsmallen omfattar beslut om eleven i huvudsak ska läsa ämnen eller ämnesområden. Delegeringsordningen kompletteras med delegat för beslut avseende ämnen eller ämnesområden. Se till att mottagandet i grundsärskolan föregås av vårdnadshavares skriftliga medgivande. Huvudmannen har, i rutinen, fastställt att vårdnadshavarens skriftliga medgivande har inhämtats innan beslut om mottagande har fattats. Undantag från rutinen får endast ske om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Område 2.Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska följa upp, analysera måluppfyllelse och kunskapsresultat i grundsärskolan och resultatet av värdegrundsarbetet i förhållande till den nationella målen och kunskapsresultaten. Vidare ska verksamhetens förutsättningar och genomförande följas upp och analyseras hur det påverkar skolenhetens resultat samt identifiera utvecklingsområden och besluta om insatser för att de nationella målen ska uppfyllas. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras.
12 (12) forts 94 Grundsärskolans verksamhet följer, från och med kvalitetsrapport 2015/2016, samma rutin för systematiskt kvalitetsarbete som övriga skolformer vilket innebär att kvalitetsrapport för såväl enhet som huvudmannanivå upprättas samt att kvalitetsdialog och ledningsdialog genomförs inom ramen för skolhuvudmannens Kvalitetsplan och dess årshjul. Lagrum Skolinspektionen: Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Sollefteå kommun Skollagen (2010:800) 2 kap 25 Skollagen (2010:800), 4 kap 3-7 Skollagen (2010:800), 7 kap 5 Skollagen (2010:800) 11 kap 8 Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:20) Läroplan för grundsärskolan 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektors ansvar Beslutsunderlag Vidtagna åtgärder Skolinspektionen: Beslut för Grundsärskolan efter tillsyn i Sollefteå kommun Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS/192/2016-