Haninge kommun Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro
Uppdragsledare och handläggare Jonas Lind Telefon +46 10 505 03 34 E-post jonas.lind@afconsult.com Datum 2015-10-29 Uppdragsnummer 713043 Beställare Fredrik Sundberg Stadsbyggnadsförvaltningen, Haninge kommun Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro Haninge kommun Utgåva/Status Version 1 2015-10-29 ÅF-Infrastructure AB Handläggare Malin Viberg Jonas Lind Granskad Erik Svensson ÅF-Infrastructure, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Sweden Phone +46 10 505 00 00, Registered office in Stockholm, www.afconsult.com Corp. id. 556185-2103, VAT SE556185210301
Sammanfattning ÅF-Infrastructure AB har på uppdrag av Haninge kommun tagit fram en dagvattenutredning för fd. Lundaskolans tomt i Jordbro, Haninge. Syftet med utredningen är att ta reda på hur den nya exploateringen av området påverkar områdets dagvattenavrinning och flöden. I utredningen framgår det att den planerade exploateringen inte påverkar dagvattnet avsevärt med avseende på avrinning, flöden och föroreningar jämfört med befintlig situation. Jämförelser av nulägessituation och framtida situation redovisas i tabeller, figurer och i bilaga 1.
Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och syfte...1 1.2 Uppdragsbeskrivning...1 2 Förutsättningar...1 2.1 Dagvattenstrategi...1 2.2 Dimensionering...2 2.3 Koordinat- och höjdsystem...2 2.4 Vattenskyddsområde...2 2.5 Recipienten och klassificering...2 2.6 Riktvärden dagvatten...3 3 Nulägesbeskrivning...3 3.1 Geotekniska förhållanden...4 3.2 Befintliga ledningar...4 3.3 Befintlig avrinning...5 4 Framtida utformning...5 4.1 Planerad utbyggnad...5 4.2 Framtida avrinning...6 5 Beräkningar...7 5.1 Flödesberäkningar...7 5.2 Fördröjningsvolym...9 5.3 Föroreningsberäkningar...9 6 Föreslagen dagvattenhantering...9 7 Övriga rekommenderade åtgärder... 10 7.1 Höjdsättning... 10 7.2 Materialval... 10 7.3 Gröna tak... 10 7.4 Svackdiken... 10 7.5 Stuprör och stenkistor... 10 7.6 Dammar... 10 8 Slutsats... 10 9 Fortsatt arbete/ytterligare utredningar... 11 10 Referenser... 11 Bilagor: Bilaga 1 Förslag dagvattenhantering Sida 2 av 15
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte ÅF har fått i uppdrag av Haninge kommun att ta fram en dagvattenutredning för ett exploateringsområde i Jordbo, Haninge kommun. Tidigare låg Lundaskola i området, men den är nu riven och ska ge plats för nya bostäder. Planområdet är ca 2,3 ha och redovisas med rödstreckad markering i figur 1:1. Figur 1.1. Drönarbild över utredningssområdet som det ser ut i nuläget. 1.2 Uppdragsbeskrivning Uppdraget avser: Utreda områdets befintliga avrinning samt avrinning efter exploatering Beräkna områdets flöde innan samt efter exploatering Beräkna områdets dagvattenföroreningshalter innan samt efter exploatering Föreslå åtgärder för dagvattenhantering, t.ex. fördröjning eller rening med magasin eller andra anläggningar. 2 Förutsättningar 2.1 Dagvattenstrategi Haninge kommun antog en dagvattenstrategi 2005-04-04, vilken uppdaterades och antogs av kommunfullmäktige 2010-11-15. Dagvattenstrategin omfattar mål och riktlinjer för dagvattenhantering inom kommunen. De fem betydande principerna är: bevara den naturliga vattenbalansen undvika översvämningar förhindra förorening av dagvattnet rena förorenat dagvatten utnyttja dagvattnet för att skapa vackra vattenmiljöer Sida 1 av 15
Följande övergripande riktlinjer gäller för dagvattenhantering i kommunen: Ny bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till den naturliga vattenbalansen. Föroreningskällorna ska minimeras. Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt på egen tomtmark. I andra hand ska vattenflödet utjämnas och fördröjas innan avledning till recipient. Förorenat dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp till vattendrag. LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten Avrinningen från en tomt/markområde ska inte öka efter exploatering jämfört med före. Utvärdering av de geologiska förhållandena ska ligga till grund för lokalisering och dimensionering av anläggningar. Takvatten ska infiltreras. Dagvatten från vägar med flera än 15 000 fordon ska renas innan infiltration eller avledning till recipient. Parkeringsplatser med mer än 50 bilar ska anslutas till slam- och oljeavskiljare. I bygglovsprocessen ska kommunen verka för att dagvatten så långt som möjligt omhändertas lokalt. 2.2 Dimensionering I denna utredning görs flödesberäkningar med rationella metoden då området enligt P90 (Svenskt Vatten) uppfyller de villkor som krävs för att ge rätt värden från denna metod. Dimensionerande nederbördsintensitet har valts till 10-årsregn med varaktighet 10 minuter, enligt Haninge kommuns angivelser. Hänsyn ska också tas till klimatförändringarna. Enligt Svenskt vatten P104 kommer dagens nederbördsstatistik på sikt ökas med 10-20 % och därför har en så kallad klimatfaktor om 1,2 använts för flödesberäkningarna. 2.3 Koordinat- och höjdsystem Utskrivna höjder i PM och på bilagor är i koordinat och höjdsystem SWEREF 99 18 00, höjd: RH 2000. 2.4 Vattenskyddsområde Området är beläget utanför den sekundära skyddszonen för vattenskyddsområde för Hanvedens vattentäkt. 2.5 Recipienten och klassificering Recipient för dagvattenutsläpp från fastigheten är Husbyån. Husbyån omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten som vattenmyndigheten fastställer. Utifrån 2013 års bedömning har Husbyån otillfredsställande ekologisk status, där kiselalger och näringsämnen var utslagsgivande för den sammanlagda bedömningen. Ekologisk status klassificeras i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Den kemiska ytvattenstatusen för Husbyån (exklusive kvicksilver) är klassad till god, utifrån 2015 års bedömning. MKN anger, att Husbyån ska uppnå god ekologisk status år 2021, bibehålla god kemisk ytvattenstatus status år 2015, samt att kvicksilverhalterna inte bör öka till december 2015 i förhållande till de halter som låg till grund till klassificeringen 2009. Sida 2 av 15
Haninge kommun har 2013 tagit fram en egen recipientklassificering för 34 sjöar och vattendrag i kommunen. Där bedöms dess känslighet och värde. En sammanvägd bedömning gjordes för att komma fram till en helhetsbedömning där bedömningsskalan kan vara ett mått för vattnets skyddsvärde. Den sammanvägda bedömningen är redovisad i tre klasser: 1 mycket skyddsvärt, 2 skyddsvärt och 3 mindre skyddsvärt. Husbyån och alla dess grenar och biflöden klassades i 2 som sammanvägd bedömning. 2.6 Riktvärden dagvatten För att kunna bedöma reningsbehovet har riktvärden används. Riktvärdena kommer från en rapport som Regionala dagvattennätverket i Stockholm har tagit fram. Från rapporten valdes riktvärden för klassning 3VU som står för verksamhetsutövare, som gäller för anslutning till ett sammanhängande dagvattensystem. Riktvärdena redovisas och jämförs med framtida föroreningshalter i kapitel 5.3. 3 Nulägesbeskrivning Utredningsområdet ligger i tätorten Jordbro i Haninge kommun. Fastigheten angränsas av Södra Jordbrovägen i söder och flerbostadshusområden i norr, öst och väst. Se figur 3 för lokalisering av området. Idag består fastigheten av en skolgård och en fotbollsplan. Skolbyggnaden har sedan tidigare rivits. Figur 3. Översiktskarta över området (Eniro). Området är markerat med svart ring. Sida 3 av 15
3.1 Geotekniska förhållanden Figur 3.1 nedan redovisar utdrag från jordartskarta som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tagit fram för detaljplansområdet. Enligt denna karta består området främst av postglacial sand, men i det nordvästra hörnet finns isälvssediment. Dessa jordarter ger generellt sett goda förutsättningar för infiltration. Figur 3.1 Jordartskarta över området (SGU). Utredningsområdet markerat med svart polygon. 3.2 Befintliga ledningar Inom området finns både privata och kommunala ledningar. Dessa framgår i bilaga 1. Från norr till söder genom området går det en 800 mm kommunal dagvattenledning av betong som kommer behöva läggas om i nytt läge i och med exploateringen av nya bostäder. Ca 15 m parallellt väster om denna ligger en kommunal vattenledning 150 mm av segjärn. Denna kommer försöka behållas i sitt läge och bostäder planeras efter denna. Även i nordvästra delen korsar kommunala självfallsledningar planområdet. Dessa kommer också försöka behållas i läge och bostäder kommer förmodligen anpassas efter dessa. Övriga privata ledningar kommer troligen rivas i och med exploateringen. Sida 4 av 15
3.3 Befintlig avrinning Dagvatten från området avrinner söderut mot befintligt dagvattenledningsnät. Området har delats upp i tre avrinningsområden enligt figur 3.3. Figur 3.3 Befintliga avrinningsområden 4 Framtida utformning 4.1 Planerad utbyggnad Området planeras att bebyggas med bostäder i form av flerfamiljehus, radhus och ett vårdboende. Genom området kommer det anläggas gator, gångvägar och parkeringsplatser, samt park- och grönytor. Planerad bebyggelse framgår av figur 4.2 och bilaga 1. Sida 5 av 15
4.2 Framtida avrinning Dagvatten från det framtida exploateringsområdet har delats in i tre avrinningsområden i och med den förändrade markanvändningen. Alla tre områdena avrinner söderut likt den befintliga avrinningen, se figur 4.2. Figur 4.2 Framtida avrinningsområden Sida 6 av 15
5 Beräkningar 5.1 Flödesberäkningar För beräkning av regnintensitet har Dahlströms formel enligt nedan använts (Svenskt vatten, P104). ( ) Där Dimensionerande flöde beräknas med rationella metoden enligt Där För rationella metoden är regnvaraktigheten lika med rinntiden, vilket har valts till 10 minuter. Med klimatpåslag för ett 10-årsregn uppgår regnintensiteten till 274 l/s,ha. Avrinningskoefficienten är ett mått på hur genomsläpplig en yta är, d.v.s. hur stor andel av vattnet som avrinner på ytan. Produkten area x avrinningskoefficienten kallas för reducerad area och är ett mått på andel hårdgjord yta ett område har. Sida 7 av 15
5.1.1 Befintligt dagvattenflöde Tabell 5.1.1 redovisar flöden vid befintlig situation. Den befintliga markanvändningen är en skolgård med många olika slags ytor och därför har en sammanvägd avrinningskoefficient använts om 0,5 enligt rekommendation från Svenskt vatten P90. Flöden beräknades per avrinningsområde för fastigheten, se figur 3.3 för redovisning av befintliga avrinningsområden. Den totala reducerade arean uppgår i dagsläget till 1,22 ha och flödet uppgår till 334,6 l/s. Tabell 5.1.1. Area och flöden per avrinningsområde, befintlig situation. Dagvattenflöden före utbyggnad Område Area Avrinningskoefficient Reducerad area Q 10 m 2 (-) ha red l/s A 9 890 0,5 0,4945 135,5 B 9 070 0,5 0,4535 124,3 C 5 394 0,5 0,2697 73,9 Summa 24 354 1,22 334,6 5.1.2 Framtida dagvattenflöde Den framtida markanvändningen resulterar i tre avrinningsområden, se figur 4.2. Avrinningskoefficienter för beräkning av flöden har tagits från Svenskt vatten P90. De resulterande flödena per avrinningsområde redovisas i tabell 5.1.2. Den framtida totala reducerade arean uppskattas till 1,27 ha och flödet beräknas till 348,5 l/s, vilket är en ökning med ca 15 l/s jämfört med befintlig situation. Tabell 5.1.2. Area och flöden per avrinningsområde, framtida situation. Dagvattenflöden efter utbyggnad Yta Area Avrinningskoefficient Reducerad area Q 10 m 2 (-) ha red l/s Område A Tak 2 831 0,9 0,255 69,8 Hårdgjord 5 548 0,8 0,444 121,6 Grönyta 6 058 0,1 0,061 16,6 Summa A 14 437 0,759 208,0 Område B Tak 2 393 0,9 0,215 59,0 Hårdgjord 2 115 0,8 0,169 46,4 Grönyta 3 162 0,1 0,032 8,7 Summa B 7 670 0,416 114,0 Område C Tak 539 0,9 0,049 13,3 Hårdgjord 441 0,8 0,035 9,7 Grönyta 1 267 0,1 0,013 3,5 Summa C 2 247 0,096 26,4 Totalt 24 354 1,27 348,5 Sida 8 av 15
5.2 Fördröjningsvolym Haninges dagvattenpolicy kräver att flödet från ett område inte ska öka i och med en exploatering jämfört med utgångsläget. Detta innebär att flödesökningen 15 l/s måste kunna fördröjas på något sätt. För att översiktligt beräkna den erforderliga magasinsvolymen har P90 bilaga 7 använts. Med en avtappning på 334,6 l/s (befintligt flöde) blir magasinsvolymen 46 m 3. 5.3 Föroreningsberäkningar Dagvatten är en stor föroreningskälla till vattendrag och sjöar. Därför innehåller denna utredning beräkningar av föroreningar som uppstår från dagvattenflödet från fastigheten. Schablonhalter har hämtats från StormTacs arbetsblad som listar halter per markanvändning. StormTac har tagit fram sammanvägda schablonhalter för kategorin skolområde och flerfamiljshusområde som används i denna utredning för befintliga respektive framtida föroreningsberäkningar. Föroreningshalterna för befintlig och framtida situation redovisas nedan i tabell 5.3. Enligt schablonvärdena från StormTac kommer föroreningshalterna vara samma i framtida som i befintlig situation, förutom för kvicksilver som kommer att minska från 0,030 µg/l till 0,025 µg/l. Ingen av riktvärdena för dagvattenutsläpp kommer att överstigas efter utbyggnation förutom kadmium som överstiger värdet med 0,2 µg/l. Se kapitel 2.6 för beskrivning av riktvärdena. Tabell 5.3. Föroreningar från fastigheten före och efter planerad förändring. Föroreningshalter före och efter utbyggnad P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Före utbyggnad 0,30 1,60 15 30 100 0,7 12 9,0 0,030 70 0,7 Efter utbyggnad 0,30 1,60 15 30 100 0,7 12 9,0 0,025 70 0,7 Riktvärden 0,25 3,5 15 40 150 0,5 25 30 0,10 100 1,0 6 Föreslagen dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering redovisas i bilaga 1. Dagvatten rekommenderas i största möjliga mån avledas ytledes via mark och med stuprörsutkastare mot omgivande grönytor. I de fall dagvatten inte kan avledas ytledes tar ledningar hand om dagvatten och för det vidare mot fördröjningsmagasin, t.ex. rörmagasin eller krossmagasin. Dagvattenvolym att fördröja för att inte öka flödet efter exploateringen är 46 m 3. För att fördela belastningen av dagvatten som kommer från det exploaterade området till det befintliga ledningsnätet rekommenderas dagvatten att ansluta till tre olika punkter på det befintliga nätet. I västra delen av området föreslås dagvatten från radhus avledas mot yta för infiltration i grönområde mellan radhuslängorna. Flerfamiljshusen i den västra delen av området föreslås avledas via ledningar till fördröjningsmagasin, t.ex. rörmagasin i den sydvästra delen, där hälften av magasineringen kan ske. Den östra delen av området föreslås delvis avledas direkt mot slänt längs med gångväg för att sedan rinna söderut mot dagvattenbrunn i områdets sydöstligaste del. Övrigt dagvatten från östra delen av området föreslås ledas via ledningar till Sida 9 av 15
fördröjningsmagasin t.ex. krossmagasin, där andra hälften av magasineringsvolymen kan magasineras, för att sedan rinna vidare mot befintligt ledningsnät. 7 Övriga rekommenderade åtgärder 7.1 Höjdsättning Det är viktigt att gator inom området höjdsätts lägre än fastighetsmarken så att vatten kan avrinna ytledes från fastigheten till gatan för att undvika översvämning och fuktskador på hus. Vid behov kan modellering av höjder och var eventuella översvämningar beräknas ske göras i programmet Mike Flood, Autodesk-Storm and Sanitary mfl. 7.2 Materialval För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Kända material som avger föroreningar är t ex takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. 7.3 Gröna tak Ett effektivt sätt att fördröja och minska avrinningen från tak är att ha gröna tak i området. Dessa kan anläggas tunna eller tjocka, varav det förra är vanligast i Sverige. Tunna gröna tak magasinerar i medeltal ca 50 % av årsavrinningen genom ökad avdunstning och vattenupptag i växterna, medan djupa tak magasinerar ca 75%, 7.4 Svackdiken Dagvatten från t.ex. gator och andra hårdgjorda ytor kan avledas till diken istället för dagvattenbrunnar, detta medför fördröjning och rening av dagvattnet. 7.5 Stuprör och stenkistor Stuprör utförs med utkastare till omgivande grönytor eller stenkistor. Viktigt dock att bräddning kan ske från stenkistor så att dagvatten inte kan dämma upp i stuprör. 7.6 Dammar Dagvattendammar kan anläggas för fördröjning och rening av dagvattnet. Det ger även ett estetiskt värde. Dock viktigt att man tänker på säkerhetsaspekterna vid projektering, t.ex. tillåtet djup med avseende på drunkningsrisk. 8 Slutsats Utredningen visar att den planerade exploateringen medför en ökning av dagvattenflödet från området med ca 15 l/s vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet och klimatpåslag med 20 %. För att möta Haninge kommuns mål att att inte öka avrinningen efter exploatering så har olika punktinsatser föreslagits för att fördröja den volym som motsvarar 15 l/s. Den erforderliga magasinsvolymen beräknades till 46 m 3, och föreslås fördelas mellan de tre avrinningsområderna för att efterlikna den nuvarande dagvattenhanteringen och flöden. Bilaga 1 redovisar den föreslagna hanteringen med en infiltrationsyta med anslutet rörmagasin och ett krossmagasin. Föroreningar i dagvattnet från området kommer inte förändras i och med exploateringen, och kommer inte överskriva de riktvärden som är framtagna av Sida 10 av 15
Regionala dagvattennätverket i Stockholm, förutom kadmium som ökar försumbart. Med den föreslagna dagvattenhanteringen kommer föroreningarna minskas ytterligare samt möta Haninges kommuns mål för dagvattenhantering t.ex. bevara den naturliga vattenbalansen och att utnyttja dagvattnet för att skapa vackra vattenmiljöer. 9 Fortsatt arbete/ytterligare utredningar När dagvattenutredningen ska användas som underlag för system- och bygghandling för yttre VA-handlingar behöver ytterligare undersökningar utföras. Förslag på underlag för vidare arbete: - Geoteknisk undersökning inkl mätning av grundvattennivåer. - Undersökning av kondition och funktion av befintliga ledningar inom eller i anslutning till exploateringsområde - Ledningssamordning för alla ledningsslag - Dimensionering och förstudieritningar för vatten och spillvattenledningar för exploateringsområdet 10 Referenser Haninge kommun, Dagvattenstrategi Antagen 2005-04-04 och reviderad 2010-11-15. Haninge kommun, Recipientklassificering för Haninge kommun sammanställning, översikt över de 34 vatten som klassades 2013. Svenskt Vatten, Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Publikation P 90 Mars 2014 Svenskt vatten, Hållbar dag- och dränvattenhantering, P105. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län februari 2009. Situationsplan av Reierstam arkitekter exploateringsutredning-ver151013.pdf Storm Tac http://www.stormtac.com/ Vattenskyddsområden i Haninge kommun: http://www.haninge.se/sv/byggabo-och-miljo/vatten-ochavlopp/dricksvatten/vattenskyddsomraden/ Viss, Vatteninformationssystem Sverige http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Sida 11 av 15