Datum Dagvattenutredning. detaljplan för trafikkantservice

Transkript

1 Handläggare Andreas Olander Lianne de Jonge Tel Mobil Fax Datum Uppdragsnr (16) Dagvattenutredning detaljplan för trafikkantservice ÅF-Infrastructure AB Miljö & VA-teknik Granskad Andreas Olander Lianne de Jonge Lars-Eric Lundgren ÅF-Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE Göteborg Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

2 2 (16) Innehållsförteckning 1 INLEDNING Syfte Metod FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTENUTREDNING Regnintensitet Dagvattenflödet Föroreningshalter i dagvattnet ÅTGÄRDSFÖRSLAG Oljeavskiljning Utjämning av dagvattenflödet Föroreningsreduktion SLUTSATSER BILAGA 1 MAGASINBERÄKNING BILAGA 2 DETALJERAD FÖRORENINGSBERÄKNING BILAGA 3 HUVUDALTERNATIV, OLJEAVSKILJARE OCH STENKISTA BILAGA 4 ALTERNATIV 2, DAGVATTENDAMM

3 3 (16) 1 Inledning På uppdrag av Swedavia har ÅF Infrastructure utfört följande dagvattenutredning med anledning av den planerade exploateringen av en bensinstation (Q8) och snabbmatsrestaurang (McDonalds) i närheten av Landvetter Flygplats. Det aktuella området är beläget i anslutning till riksväg 40 och ytans storlek är ca 1 ha. 1.1 Syfte Utredningen syftar till att undersöka i vilken utsträckning exploateringen påverkar dagvattenflödet och föroreningshalterna i närområdet. Målsättningen är att presentera ett förslag till hur dagvattenhanteringen efter exploatering kan lösas inom området. Förslaget är utformat med inriktningen att utflödet av dagvatten från området ej skall öka jämfört med dagens nivåer. Vidare innehåller förslaget även åtgärder för att minska föroreningshalterna i dagvattnet innan de leds vidare mot slutrecipienten. 1.2 Metod Informationen som användes för att genomföra utredningen tillförskaffades genom fältbesök, via kartmaterial och genom information tillgänglig i äldre utredningar. Dagvattenflödet i området beräknades med schablonvärden enligt anvisningar från P90 (Svenskt Vatten, 2004) och P105 (Svenskt Vatten, 2011). En beräkningsmodell, utvecklad av Gilbert Svensson i samarbete med Svenskt Vatten, användes för att beräkna den nödvändiga fördröjningsvolymen.

4 4 (16) 2 Förutsättningar Dagvattnet inom det aktuella området, se Figur 2.1, avleds i dagsläget (före exploatering) genom ytavrinning och infiltration. Det existerar inga problem med dagvattenavrinning i dagsläget. En del av dagvattnet når sjön Lilla Dammtjärn för att sedan via en bäck transporteras till Mölndalsån som är huvudrecipient. Den ekologiska statusen på Mölndalsån klassificerades 2009 som måttlig av Vattenvårdsmyndigheten med målet är att den 2012 skall ha förbättrats till god ekologisk status. Det finns en risk att miljökvalitetsnormen för den ekologiska statusen inte kommer uppnås i framtiden (WSP, 2011). Figur 2.1 Översiktskarta över området. Området som är aktuellt för exploatering är ca 1 ha och förväntas efter exploatering bestå av asfalterade ytor och byggnader. Den ökade mängden hårdgjorda ytor innebär utan åtgärder att dagvattenavrinningen skulle påverkas både avseende flöde och föroreningshalt.

5 5 (16) 3 Dagvattenutredning I följande kapitel har regnintensiteten och dagvattenavrinning för området beräknats och utvärderats. Med hänsyn till framtid klimatförändringar, är det viktigt att skapa ett robust dagvattensystem som ger marginal mot extrema flöden. 3.1 Regnintensitet Enligt styrningar från beställaren har dagvattensystemet dimensionerats för ett 20 års flöde, en åtgärd för att minimerar den negativa påverkan på naturen och djurlivet i området. Med en återkomsttid på 20 år har också hänsyn tagits till eventuell påverkan från framtida klimatförändringar varför användning av ytterligare klimatfaktor ej har bedömts nödvändig. Då rinntiden inom området är kort har regnvaraktigheten valts till 10 minuter. Regnintensiteten som använts för de dimensionerande beräkningarna presenteras i Tabell 3-1. Tabell 3-1 Dimensionerande regnintensitet (Dahlström, 2010). 3.2 Dagvattenflödet Återkomsttid (år) 20 Regnvaraktighet (min) 10 Regnintensitet (l/s,ha) 286,7 Dagvattenflödet för området beräknades enligt rationella metoden. Det aktuella området delades upp i mindre områden för att underlätta dimensioneringen, se Figur 3.1. Figur 3.1 Helfärgade ytor är takytor och streckade ytor är hårdgjorda ytor.

6 6 (16) Avrinningskoefficienten för området före exploatering valdes till 0,2 (Svenskt Vatten, 2004). Efter exploatering valdes olika avrinningskoefficienter beroende på den framtida ytbeläggningen. För restaurangens takytor valdes 0,9 och för bensinstationens tak 0,7 (grönt tak). Anledningen till att en så pass hög avrinningskoefficient valdes för det gröna taket beror på valet av återkomsttid och varaktighet för det dimensionerande regnet. Det gröna taket bedöms i händelse av ett 20 års - 10 minuters regn snabbt bli mättat vilket innebär att den magasinerande förmågan försvinner (Bringert & Nordwall, 2009). Sett i genomsnitt över ett år har dock de gröna taken en betydligt lägre avrinningskoefficient. De olika avrinningskoefficienterna som valdes för området efter exploatering presenteras i Tabell 3-2. Tabell 3-2 Avrinningskoefficienter för området efter exploatering. Områdesdel Area (ha) Definition enligt P90 Koefficient Konventionella tak inom området Hårdgjord ytor t.ex. parkeringsplatser Huvudbyggnad bensinstation Terrass utanför McDonalds 0,08 Tak 0,9 0,73 Betong- och asfaltyta 0,8 0,03 Grönt tak 0,7 0,03 Stensatt yta med grusfogar Anslutningsväg 0,22 Betong och asfaltyta 0,8 0,7 Exploateringen av området resulterade i en förhöjning av dagvattenflödet med cirka 190 l/s, se Tabell 3-3. De ytorna inom fastighetsgränsen som inte planeras att hårdgöras, eller bebyggas, utelämnades ur flödesberäkningen då regnvatten på dessa ytor antas infiltrera marken.

7 7 (16) Tabell 3-3 Dagvattenflöde före och efter exploatering McDonalds Område Area (ha) Före exploatering Efter exploatering A red (ha) Flöde (l/s) A red (ha) Flöde (l/s) Tak 1 - Huvudbyggnad 0,038 0,008 2,2 0,034 9,8 Tak 2 0,002 0,000 0,1 0,002 0,6 Terrass/veranda 0,031 0,006 1,8 0,022 6,3 Hårdgjorda ytor 0,304 0,061 17,5 0,244 69,8 Anslutningsväg 0,101 0,020 5,8 0,081 23,3 Ʃ McDonalds 0,376 0,075 21,6 0,302 86,5 Bensinstation Tak 3 Huvudbyggnad 0,034 0,007 2,0 0,024 6,9 Tak 4 - Biltvätt 0,011 0,002 0,6 0,009 2,7 Tak 5 - Bensinpump 0,024 0,005 1,4 0,021 6,1 Tak 6 - Gaslager 0,008 0,002 0,5 0,007 2,1 Påfyllningscentral 0,043 0,009 2,5 0,034 9,8 Hårdgjorda ytor 0,381 0,076 21,9 0,305 87,4 Anslutningsväg 0,12 0,024 6,812 0,095 27,2 Ʃ Bensin 0,501 0,100 28,7 0, ,3 Ʃ Helt området 1,10 0, ,88 252

8 8 (16) 3.3 Föroreningshalter i dagvattnet Som en konsekvens av exploateringen ökar föroreningshalten i dagvattnet. Genom användning av schablonhalter från Stormtac (2011) har föroreningsbelastningen uppskattats. De schablonhaltskategorier som använts i beräkningen är bensinstation för bensinstationsområdet, parkering för McDonaldsområdet och vägar (5000 fordon/dygn) för anslutningsvägen. Tabell 3-4 redovisar den uppskattade föroreningsbelastningen innan och efter exploateringen inom området, räknad på en årsmedelnederbörd av 1125mm (ÅF, 2011). Observera att den beräknade föroreningshalten är ett årsmedelvärde baserad på schablonhalter och inget exakt värde. Tabell 3-4 Föroreningshalter i dagvattnet före och efter exploatering. Före exploatering Efter exploatering Ökning Ämne (kg/år) (µg/l) (kg/år) (µg/l) (kg/år) (µg/l) P 0, , ,9 74 N 1, , ,3 654 Pb 0,01 6 0,3 33,8 0,3 28 Cu 0,01 7 0,3 33,2 0,3 27 Zn 0, , ,0 102 Cd 0,00 0 0,0 1,1 0,0 1 Cr 0,00 1 0,1 12,7 0,1 12 Ni 0,00 1 0,0 4,5 0,0 4 Hg 0,00 0 0,0 0,1 0,0 0 SS Olja 0, , ,3 787 Enligt den utredning som genomfördes, över hur exploateringen av Landvetter Airport City påverkar vattenkvalitén i närområdet (WSP, 2011), så bör målsättningen vara att dagvatten som lämnar området minst skall nå de riktvärden som används i storstäderna (Tabell 3-5). Tabell 3-5 Riktvärden för utsläpp av dagvatten till mindre sjö och vattendrag. Ämne Stockholm* (μg/l) Göteborg** (μg/l) P N Pb 8 3 Cu 18 9 Zn Cd 0,4 0,3 Cr Ni Hg 0,03 0,07 SS Olja *Stockholms Stad (2011). **Göteborgs Stad Miljö (2008).

9 9 (16) 4 Åtgärdsförslag Dagvattenflödet förväntas efter exploatering öka ca fyra gånger och behöver följaktligen fördröjas. Då föroreningshalten i dagvattnet från takytorna bedöms vara låg och inte kräva någon rening kan det avledas direkt till marken genom infiltration. Förslagsvis löses det genom att byggnadernas stuprör ansluts direkt till marken och att dagvattnet tillåts infiltrera ner till grundvattennivån. Då takytorna är relativt små förväntas heller inga problem med infiltrationskapaciteten i marken. Det dagvatten som däremot avrinner från parkeringsplatser och övriga ytor behöver fördröjas genom utjämningsmagasin (stenkistor) för att inte utflödet från området skall öka efter exploatering. Enligt styrningar från beställaren skall dagvattnet passera genom oljeavskiljare innan det fördröjs i magasinen. Det föreslås lösas genom att anlägga ett konventionellt självfallssystem med rännstensbrunnar inom området. Dagvatten från de hårdgjorda ytorna kan därmed avledas samlat till respektive oljeavskiljare och sedan vidare mot fördröjningsmagasinen. Fördelar med lösningen är att eventuellt oljespill inte når magasinet utan reduceras direkt i oljeavskiljaren. Det negativa med ett konventionellt ledningssystem, jämfört med öppna diken, är att föroreningsreduktionen och flödesutjämningen blir lägre, mer partiklar (sand, grus) kommer även nå oljeavskiljaren. 4.1 Oljeavskiljning Då aktiviteten inom området varierar föreslås att oljeavskiljare med olika krav på renhet installeras. Härryda kommuns dagvattenpolicy innehåller inga generella styrningar om när oljeavskiljare skall installeras för olika verksamhetsområden, men t.ex. Hanninge kommun (2005) föreslår att oljeavskiljare skall installeras för parkeringsplatsen >50 bilar. För McDonaldsområdet är bedömningen att aktiviteten från näringsverksamheten inte bidrar till att höja oljehalten i dagvattnet. Men då området innehåller >50 parkeringsplatsen och då slutrecipienten och det närliggande områdena är känsliga för föroreningar (WSP, 2011) är bedömningen att dagvatten från hårdgjorda ytor bör avledas via oljeavskiljare av klass II. Bensinstationer har strängare krav på oljeavskiljning (Göteborg Stad Miljö, 2012). Då det inom bensinstationsområdet finns områden där sannolikheten är större för ett allvarligt oljeutsläpp, t.ex. vid påfyllningscentralen och bensinpumparna, föreslås dessa områden anslutas till en klass I oljeavskiljare. Parkeringsytorna inom bensinstationsområdet har en lägre föroreningsbelastning varför bedömningen är att en klass II oljeavskiljare är tillräcklig för dessa. Enligt SS-EN 850 skall en oljeavskiljare av klass I tillåta en utgående oljemängd på max 5 mg/l och en klass II max 100 mg/l (Alfa, 2007). Då oljeavskiljarens reningsförmåga är direkt relaterad till storleken på det inkommande flödet är det intressant att lyfta frågan för vilken återkomsttid oljeavskiljarna skall dimensioneras. I Tabell 4-1 visas hur valet av återkomsttid, på det dimensionerande regnet, påverkar vilken storlek på oljeavskiljaren som krävs för att uppnå den krävda avskiljningsklassen (Klass I & II). Det är tydligt från tabellen att storleken på oljeavskiljaren varierar beroende på vilken återkomsttid som väljs. Då oljeavskiljarna endast finns i vissa bestämda storlekar ger dock inte alltid ett mindre flöde en möjlighet att välja en mindre storlek på oljeavskiljaren.

10 Tabell 4-1 Ytterdiameter (Alfa, 2007) för lamelloljeavskiljare vid olika återkomsttid på det dimensionerande regnet. 10 (16) Område 10 minuters 20 års regn 10 minuters 1 års regn Dim. flöde (l/s) Diameter oljeavskiljare (mm) Dim. flöde (l/s) Diameter oljeavskiljare (mm) Hårdgjord ytor + terrass (McD) 76,1 2230* 28,4 1730* Påfyllnadscentral (bensin) 9,8 1400** 3,7 1400** Hårdgjorda ytor (bensin) 87,4 2730* 35,6 1730* *Avskiljning till Klass II. **Avskiljning till Klass I. Då sannolikheten för att ett 20 års regn skall inträffa, eller överträffas, minst en gång under en 20 år period är ca 64 % (Svenskt Vatten, 2011) kan det tyckas omotiverat att dimensionera oljeavskiljaren för denna händelse. Att oljehalten (mg/l) i dagvattnet som når oljeavskiljaren avtar under regnet (first flush) bidrar även till att dagvattenavrinningen från ett 20 års regn inte innehåller markant mer mängd olja än från t.ex. ett 1 års regn. Utöver avskiljningsförmågan är det dock viktigt att oljeavskiljarens hydrauliska kapacitet inte överskrids av ett 20 års regn, d.v.s. att oljeavskiljaren kan hantera ett 20 års flöde utan att den tidigare avskiljda oljan sköljs ut genom bräddning. Med hänvisning till ovan förda resonemang görs bedömningen att det är tillräckligt att dimensionera oljeavskiljarna inom området för att klara den krävda avskiljningsklassen vid ett regn med 1 års återkomsttid, men att den hydrauliska kapaciteten bör dimensioneras för ett 20 års regn. Vidare krävs det någon form av sand- och slamavskiljare före oljeavskiljaren. Om en så kallad lamelloljeavskiljare installeras finns den avskiljningsfunktionen oftast inbyggd. Det positiva med en lamelloljeavskiljare är även att den inte är så utrymmeskrävande jämfört med en konventionell oljeavskiljare. Brunnar med oljeskärmar föreslås även inom området för att förbättra förmågan att kunna hantera ett oavsiktligt oljeutsläpp ytterligare. För föreslagen placering av oljeavskiljare och oljeskärmar se bilaga Utjämning av dagvattenflödet Dagvattnet föreslås, för att förenkla ansvarsfördelningen, att omhändertas av respektive verksamhet inom respektive fastighetsgräns. Kapaciteten på magasinen skall dimensioneras för att kunna magasinera flöden från det dimensionerande regnet. Då ett konventionellt ledningssystem föreslås att användas inom området har rinntiden bedömts vara kort och i magasinsberäkningen valts till en minut. Det finns möjlighet att anlägga två slutna underjordiska magasin, av typen stenkista, för fördröjning inom respektive fastighetsgränserna. Det aktuellt område behöver då en total magasinsvolym av cirka 90 m 3 (Tabell 4-2). De underjordiska magasinen är inte dimensioneras för att hantera dagvattenavrinningen från anslutningsvägen utan den avrinningen bedöms få tillräcklig fördröjning i svackdiket. Magasinsberäkningen genomfördes enligt metoden beskriven i bilaga 1. För föreslagen placering av fördröjningsmagasinen se bilaga 3.

11 11 (16) Tabell 4-2 Magasinsvolym för parkeringsplatser och hårdgjorda ytor. Område Tillåten avtappning* (l/s) Erforderligt magasinsvolym (m 3 ) McDonaldsområdet 19,3 39 Bensinstationsområdet 24,3 50 Ʃ 115 *Definierad som avtappningen före exploatering. För att undvika att dagvattnet infiltrerar vidare genom markfyllningen behöver magasinet inneslutas av någon form av vattentätt textilmaterial. Konsekvensen är annars att dagvattnet via grundvattnet avleds till Lilla Dammtjärn istället för vidare genom ledningssystemet. Om bedömningen görs att det inte går att hindra dagvattnet för att infiltrera genom markfyllningen är ett alternativ att anlägga ett magasin i betong istället för en stenkista. 4.3 Föroreningsreduktion Då det inte har utförts några undersökningar över vilken föroreningsreduktion som åstadkoms i fördröjningsmagasin av typ stenkista är det svårt att uppskatta föroreningsreduktionen som uppnås inom respektive fastighetsgränsen. Vägverket (2006) har dock framtagit schablonreduktioner för dagvatten som passerar genom dammar och diken, se Tabell 4-3. Tabell 4-3 Föroreningsreduktion i dammar, diken (Vägverket, 2004) och stenkisten. Ämne Anläggningstyp och föroreningsreduktion (%) Dammar Diken Stenkista* P N Pb Cu Zn Cd SS *Uppskattning Då en stenkista reducerar flödeshastigheten på det inkommande vattnet på samma sätt som en dagvattendamm är det troligen att tid även finns tid för partiklar att sedimentera. I kombination med att det suspenderade materialet även kan fästa på stenarna inuti magasinet uppnås en viss föroreningsreduktion. Dock förväntas inte halterna av kväve och fosfor minska i särskilt stor utsträckning av fördröjningen. Oljeavskiljarna inom området bidrar i viss mån till att rena dagvattnet. Generellt sker viss avskiljning av partiklar med inte av lösta partiklar (Stockholms Stad, 1999). Den lägre reduktionen för dammar (Tabell 4-3) har valts för att inte riskerar att överskatta reduktionen i stenkistan. I Tabell 4-4 presenteras två olika alternativ för att reducera föroreningshalten i dagvattnet efter exploatering. För planritning över de olika alternativen, se bilaga 3 och 4. Huvudalternativet består av oljeavskiljare, stenkista och svackdike. Huvudalternativet innebär att dagvattnet som avrinner från anslutningsvägen renas i svackdiket medans vatten från de hårdgjorda ytorna passerar genom oljeavskiljare och stenkista innan det når svackdiket. Huvudalternativet uppnår en tillräcklig reduktion för några ämnen med hänsyn till riktvärdena. För att uppnå en högre föroreningsreduktion är det dock möjligt att anlägga en dagvattendamm utanför fastighetsgränsen enligt alternativ 2. Dagvattendammen bidrar till att öka

12 föroreningsreduktionen och fördröjer även dagvattnet ytterligare innan det når recipienten. Tabell 4-4 presenterar den totala föroreningsreduktionen för de båda alternativen. En mer detaljerad beräkningsöversikt finns presenterad i bilaga 2. Tabell 4-4 Föroreningshalt i utgående dagvattnet efter att det passerat genom föroreningsreduktionsåtgärder. Ämne Efter exploatering (ug/l) Föroreningsreduktion Huvudalternativ (ug/l) 12 (16) Riktvärden Alternativ 2 (ug/l) Stockholm** Göteborg*** P N Pb Cu Zn Cd 1,11 0,70 0,49 0,4 0,3 SS Olja* * Föroreningsreduktion då dagvattenflödet inte överskrider oljeavskiljarens kapacitet för klass I respektive klass II (Alfa, 2011). **Stockholms Stad (2011). ***Göteborgs Stad Miljö (2008). Utöver den uppskattade reduktionen ovan får även vissa urskiljning av partiklar i oljeavskiljaren som inte har tillgodoräknats ovan. Att även viss reduktion kan ske i bäcken ner mot Mölndalsån är också troligt.

13 13 (16) 5 Slutsatser Dagvattenflödet från området förväntas att öka efter exploatering vilket innebär att fördröjning är nödvändig. För att underlätta ansvarsfördelningen föreslås fördröjningen för de både verksamheterna ske avskiljt inom respektive fastighetsgräns. Då föroreningshalten i dagvattnet från takytorna bedöms vara låg och inte kräva någon rening kan det avledas direkt till marken genom infiltration utan fördröjning. För övriga hårdgjorda ytor krävs, för att kunna hantera dagvattenflödet i händelse av det dimensionerande regnet, en fördröjningsvolym på ca 40 m 3 för McDonalds och 50 m 3 för bensinstationsområdet. Oljeavskiljare bör installeras inom båda verksamhetsområdena men då områdena bidrar i olika grad till föroreningsbelastning kan olika avskiljningsklasser användas. För att på ett bättre sätt kunna hantera ett oavsiktligt utsläpp av olja inom bensinstationsområdet, i anslutning till påfyllningscentralen eller vid bensinpumparna, föreslås bensinstationsområden utrustas med två stycken oljeavskiljare. Bedömningen är att dagvatten från de mest föroreningsbelastade ytorna behöver passera genom en klass I oljeavskiljare för att möta kraven från Göteborgs Stad Miljö (2012) medans övriga ytor kan passera genom klass II oljeavskiljare. Inom McDonaldsområdet är föroreningshalten i dagvatten lägre och det finns inga formella krav på oljeavskiljare för verksamheten. Då antalet parkeringsplatser inom området är många är dock bedömningen att en styck oljeavskiljare av klass II är nödvändig för att reducera oljemängden som annars når recipienten. Oljeavskiljarna inom området föreslås, m.h.t. kapacitet och utrymmesskäl, att vara av typen lamelloljeavskiljare. Det bedöms dock inte vara nödvändigt att dimensionera oljeavskiljarna efter samma regnåterkomsttid (20 år) som fördröjningsmagasinen. Kapaciteten på oljeavskiljarna kan dimensioners efter ett regn med kortare återkomsttid så länge den hydrauliska kapaciteten för oljeavskiljarna inte överskrids i händelse av ett 20 års regn. Föroreningsreduktionen som åstadkoms genom användning av oljeavskiljare, stenkista och svackdike, d.v.s. det presenterade huvudalternativet, bedöms inte uppnå de riktvärden för dagvatten som upprättats av Göteborgs Stad och Stockholms Stad. Det är endast reduktionen av olja, kväve och suspenderat material som uppnår båda riktvärdena, övriga ämnen reduceras inte till en tillräckligt låg nivå. Då möjlighet finns att komplettera med en dagvattendamm är dock den samlade bedömningen att en tillräckligt god föroreningsreduktion är möjlig att uppnå. Det bör även diskuteras om föroreningsreduktionen inom det aktuella planområdet för Landvetter Airport City behöver uppnås för varje enskild verksamhet eller om det är tillräcklig att dagvattnet i genomsnitt för området klarar riktvärdena. Vissa verksamheter kommer kunna tillgodoräkna sig en betydande föroreningsreduktion under dagvattnet transport inom planområdet vilket kan väga upp för de områden som är placerade närmare eller precis intill plangränsen.

14 14 (16) Referenser Alfa. (2007). Alfa VA-System Projektering. B. Dahlström. (2010). En molnfysikalisk betraktelse, Rapport nr , Svenskt Vatten Utveckling Bringert & Nordwall. (2009). Gröna tak En del av framtida städer. Lund Göteborgs Stad Miljö. (2008). Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter. Göteborgs Stad Miljö. (2012). Faktablad nr 88. Hanninge kommun. (2005). Dagvattenstrategi för Hanninge kommun. SMHI. (2011). Klimatanalys för Västra Götalands län. Rapport nr Stockholms Stad. (1999). Tekniktävling för rening av dagvatten. VBB VIAK, region Stockholm. Stormtac. (2011). Svenskt Vatten. (2004). Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Publikation P90, Mars 2004 Svenskt Vatten. (2011). Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, publikation P104. Stockholms Stad. (2010). Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten. Vägverket. (2004). Vägdagvatten Råd och rekommendationer, publikation 2004:195 WSP. (2011). Utsläpp till vatten Program för Airport City ÅF. (2011). Princip för dagvattenhantering Program för Airport City. ÅF Infrastructure

15 Bilaga 1 - Magasinsberäkning 15 (16) Magasinsberäkning med hänsyn till rinntid V = specifik magasinsvolym (m 3 /ha red) I regn = regnintensitet för aktuell varaktighet (l/s*ha) T regn = regnvaraktighet (min) T rinn = rinntid (min) K = specifik avtappning från magasinet (l/s*ha)

16 Bilaga 2 - Detaljerad föroreningsberäkning 16 (16) Ämne Bensin område Efter exploatering (ug/l) Reduktion (%) i stenkista Huvudalternativ Alternativ 2 Oljeavskiljare+ Stenkista Svackdike Dagvattendamm Efter reduktion (ug/l) Efter reduktionen (ug/l) Efter reduktion (ug/l) P ,2 N Pb ,5 5,4 Cu ,5 5,25 Zn ,6 16,5 Cd ,8 1,26 0,882 SS Olja** ,88 1,2 Olja* 97,65 23,5 Parkering - McDonalds P ,2 N Pb ,1 3,24 Cu Zn Cd 0, ,405 0,28 0,20 SS Olja ,65 18,8 18,8 18,8 Anslutningsväg Total P ,35 N Pb 8 3,6 1,44 Cu ,5 Zn Cd 0,31 0,22 0,1519 SS Olja P 109,4 51,7 28,4 N Pb 33,8 9,5 3,8 Cu 33,2 12,7 6,3 Zn ,9 Cd 1,1 0,7 0,5 SS 89042, Olja 887, *oljeavskiljare klass II **oljeavskiljare klass I 21,4 21,4

17 FÖRKLARING NEDSTIGNINGSBRUNN DAGVATTENBRUNN MED GALLERBETÄCKNING TILLSYNSBRUNN OLJEAVSKILJARE OLJESKÄRM DAGVATTENLEDNING DAGVATTENDIKE ÅF Infrastructure Kvarnbergsgatan 2 Box 1551, Göteborg Tel:

18 FÖRKLARING NEDSTIGNINGSBRUNN DAGVATTENBRUNN MED GALLERBETÄCKNING TILLSYNSBRUNN OLJEAVSKILJARE OLJESKÄRM DAGVATTENLEDNING DAGVATTENDIKE DAGVATTENDAMM ÅF Infrastructure Kvarnbergsgatan 2 Box 1551, Göteborg Tel:

19 ÅF Infrastruktur AB Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001