Kommunstyrelsens arbetsformer

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1

Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska kommunstyrelsens arbetsformer. Revisionsfrågan för denna granskning: är kommunstyrelsens interna arbetsformer ändamålsenliga och effektiva. Underlaget till att besvara revisionsfrågan har hämtats från intervjuer med ledande politiker och tjänstemän samt studier av styrande dokument. Det sammanfattande svaret på frågan är att kommunstyrelsens har utvecklade, ändamålsenliga och effektiva interna arbetsformer. I rapportens avsnitt revisionella kommentarer lämnas omdömen kring några väsentliga kontrollområden för granskningen; det interna arbetet, rapportering och kommunikation samt politikerrollen. De förbättringsområden som framkommit i denna granskning avser ärendeberedningen, fördjupad kontrollinsatser, politiska sektorssamråd och politikerrollen. 2

Innehållsförteckning BAKGRUND 2 UPPDRAG 2 GENOMFÖRANDE 2 RESULTAT 3 MODELL OCH ARBETSSÄTT 3 REGLEMENTE OCH DELEGATION 4 KOMMUNSTYRELSEN INTERNA ARBETE 4 HUR UPPLEVER LEDAMÖTER DET INTERNA ARBETET FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. RAPPORTERING OCH KOMMUNIKATION MED UTSKOTT, RÅD OCH BEREDNINGAR 7 KOMMUNSTYRELSENS UPPFÖLJNINGAR 8 REVISIONELLA KOMMENTARER OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 9 KOMMENTARER 9 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 11 1

Bakgrund Uppdrag Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska kommunstyrelsens arbetsformer. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet. Styrelsen bereder alla ärenden som skall behandlas i fullmäktige och följer de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen har 13 ledamöter och 13 ersättare. Kommunstyrelsen utgör personalutskott och har ett socialt utskott, ett näringslivsutskott samt en budgetberedning. Kommunstyrelsen bereder ärenden och beslutar enligt det av kommunfullmäktige fastställda reglementet. Till kommunens politiska organisation hör och kopplat till kommunstyrelsen är pensionärsrådet, rådet för funktionshinderfrågor, brottsförebyggande rådet, folkhälsorådet och ungdomsforum. Revisionsfrågan: är kommunstyrelsens interna arbetsformer ändamålsenliga och effektiva. Granskningen inriktas mot följande kontrollområden: Hur har kommunstyrelsen delat upp sitt interna arbete? Är denna fördelning tydlig vad gäller uppdrag och ansvar? Hur upplever ledamöter i kommunstyrelsen att det interna arbetet och ansvarsfördelningen fungerar? Är rapportering och kommunikation mellan utskott och råd tillräcklig? Hur följer kommunstyrelsen upp kommunens verksamheter? Vilket underlag begär man och hur sker rapporteringen till fullmäktige? Inkluderar uppföljningarna även efterlevnaden av det interna kontrollreglementet? Vilka möjligheter till förbättringar finns det? Genomförande Intervjuer har genomförts med följande: ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsen ordförande i sociala utskottet och näringslivsutskottet fem övriga ledamöter i kommunstyrelsen kommunchef och ekonomichef kanslichef 2

Studier av styrande dokument, bland annat modell och arbetssätt för målstyrning, kommunstyrelsens reglemente och delegationsordning, samt instruktioner för utskott, beredningar och råd. Studier av protokoll och beslutsunderlag för kommunstyrelsen. Resultat Modell och arbetssätt Sedan år 2004 gäller Modell och arbetssätt målstyrning i Härryda kommun. I modellen anges de politiska organens uppgifter. Kommunfullmäktiges uppgift är bland annat att besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. I modellen preciseras fullmäktiges ansvar/uppgifter: Övergripande och strategiska frågor Volym och kvalitet på service genom politiska inriktningsmål Finansiering och taxor Uppföljning Fullmäktigeberedningarna är fullmäktiges organ och har inte verksamhetsansvar. Deras uppgifter är: att utarbeta förslag till politiska inriktningsdokument för verksamheterna löpande utvärdera och till fullmäktige föreslå ändringar av fastställda mål- och inriktningsdokument följa verksamheten inom respektive sektor ta initiativ inom sitt område skaffa och bibehålla omvärldskunskap mm inom sitt område Enligt modell och arbetssätt ansvarar kommunfullmäktige för de politiska inriktningsmålen medan kommunstyrelsen ansvarar för och fastställer verksamhetsmålen. Kommunstyrelsen är verksamhetsnämnd för all verksamhet. Dess uppgift är att svara för en politisk tolkning av de politiska inriktningsmålen och ge förvaltningen anvisningar och uppdrag att utforma prioriterade verksamhetsmål. Dessa prioriterade verksamhetsmål ingår i budgetanvisningarna och fastställs av kommunstyrelsen i samband med att förslaget till budget behandlas i oktober. Efter att budgeten är fastställd av fullmäktige i november sammanställer förvaltningen verksamhetsplanen (VEP) där fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning och de prioriterade verksamhetsmålen finns samlade. Kommunstyrelsen delges verksamhetsplanen för kännedom. 3

Redovisning av måluppfyllelse och ekonomiskt utfall för verksamheterna sker i bokslut och verksamhetsberättelsen (VEB), i vissa delar i delårsbokslutet samt i årsredovisningen. Bokslut och verksamhetsberättelse upprättas för var och en av de fem sektorerna samt en för gemensam politisk organisation, gemensam förvaltning och finansförvaltning. Reglemente och delegation I kommunstyrelsens reglemente, fastställt av fullmäktige i november 2006, framgår kommunstyrelsens roll. Dels ansvarar styrelsen för att fullmäktiges uppdrag verkställs och följs upp dels är styrelsen ett beredande organ till fullmäktige. I reglementet framgår vidare de uppgifter som kommunstyrelsen ska fullgöra för de verksamhetsområden som ingår i förvaltningen. I paragraf 11 anges att kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enhetlighet med av fullmäktige fastställda mål och riktlinjer och de föreskrifter som kan finnas i lag och förordning samt bestämmelser i detta reglemente. I kommunstyrelsen Reglemente för intern kontroll anges att kommunstyrelsen har ansvaret för att det finns en god intern kontroll samt att styrelsens huvudsakliga medel är de fastställda planerings- och uppföljningssystemen. I samband med budgetarbetet ska styrelsen ta ställning till fördjupade kontrollinsatser. Enligt kommunstyrelsens delegationsordning har all delegationsrätt till tjänstemän delegerats till förvaltningschefen/kommundirektören. Kommunstyrelsen har också överlåtit åt förvaltningschefen att delegera denna rätt vidare i förvaltningen. Förvaltningschefen skall fatta beslut om vidaredelegering i en särskild vidaredelegation. Delegationsordningen är uppdelad i sektorsövergripande ärende/beslut samt ärende och beslut sektorsvis. Delegationsordningen avser all kommunal verksamhet och är därmed omfattande. I delegationsordningen framgår delegat och vidaredelegat samt villkor för delegationen. Inom sektorn för socialtjänst fattas ett flertal myndighetsbeslut i individärenden. Delegaterna för sektorn är kommundirektör, ordförande i utskott samt utskott. Anmälan om beslut som fattas efter delegation görs till kommunstyrelsen och förvaltningschefen genom kommunkansliet enligt en särskild rutin. Kommunstyrelsens interna arbete Kommunstyrelsen har beslutssammanträden en gång per månad, 10 gånger per år, och har informationssammanträden, så kalla de KS-info, 9 gånger per år. Vid dessa möten är ledamöter och samtliga ersättare kallade. Kommunstyrelsen har idag inget arbetsutskott för beredning av ärenden till kommunstyrelsen. Syftet med detta är att utveckla demokratin. 4

Ärenden till kommunstyrelsens beslutsmöten planeras i den så kallade ärendeberedningen som består av kommunstyrelsens presidium, kommundirektören, kommunsekreterare, kanslichef, ekonomichef och sektorschefer. Diskussioner och övervägande sker om ärenden har blivit tillräcklig beredda och när i tiden som ärenden ska komma med på styrelsens ärendelista. Ersättare i kommunstyrelsen får kallelse och underlag inför mötena på samma sätt som ordinarie ledamöter. Ärendeberedningen sker på måndagar och handlingarna skickas ut på torsdagar. Partigrupperna har möten veckan efter. De intervjuade anser att tiden är väl kort för att alltid kunna förbereda sig väl. I och med att kommunstyrelsen inte har något arbetsutskott fastställs ärendelistan en vecka innan sammanträder i kommunstyrelsen, vilket medför att ledamöter och ersättare i styrelsen får dagordning en vecka innan sammanträdet. Budgetberedningen består av fem ledamöter och har möten en gång per månad. Budgetberedningen gör också en avstämning av kommunens lokalfrågor en gång per år. Arbetet i budgetberedningen är intensivare under perioden augusti-september när förslaget till budgeten för nästkommande år tas fram till kommunstyrelsens sammanträde i oktober. Budgetberedningen får ett förslag till budget som avser hela förvaltningen samt underlag och bakgrundsmaterial från respektive sektor och verksamhet. Under augusti genomför kommunstyrelsen temadagar om sektorernas verksamheter och ekonomi. Enligt de intervjuade innebär denna konstruktion (en och samma budget för alla verksamheter i kommunen) att budgetarbetet mer än annars präglas av helhetssyn än om verksamheterna var för sig skulle utarbeta var sin budget. Det innebär också att politikerna är bättre informerade om kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen fastställer prioriterade verksamhetsmål i oktober i samband med att förslaget till budget och verksamhetsplan lämnas till fullmäktige. De prioriterade verksamhetsmålen anges för perspektiven medborgare/brukare, ekonomi, verksamhet och medarbetare. Målen är dels gemensamma för hela förvaltningen samt för vart och en av sektorerna. Sedan fullmäktige antagit budgeten utarbetar och fastställer kommunstyrelsen en verksamhetsplan för förvaltningen. Fullmäktigeberedningarna ges möjlighet till information om budgetförslaget. Om beredningarna vill framföra några speciella önskningar som kräver finansiering, till exempel om man vill genomföra något projekt under året, så för man fram önskningarna till partikollegor i budgetberedningen. Kommunstyrelsen har följande råd och forum för vissa frågor: Pensionärsråd Rådet för funktionshinderfrågor Brottsförebyggande rådet 5

Folkhälsorådet Ungdomsforum I samtliga råd finns representanter från kommunstyrelsen, medborgargrupper, intresseföreningar och samarbetspartners. Det förekommer att dessa råd bjuder in fullmäktigeberedningar för en diskussion inom området. Till exempel har rådet för funktionshindrade genomfört en hearing med sociala utskottet. Kommunstyrelsen delges protokoll från rådens sammanträden. Enligt de intervjuade är roller och ansvar tydliga och samtliga som berörs av kommunstyrelsens arbetssätt vet om och följer den ansvarfördelning som gäller för utskotten samt de råd och forum som finns. Tydligheten i roller och ansvar gör att man också har lättare för att i det informella arbetet gå förbi de hierarkiska gränserna utan att problem uppstår. Till exempel att kommunstyrelsen kan vända sig direkt till sektorscheferna utan att höra kommundirektören. I större och principiella frågor vänder sig kommunstyrelsen alltid direkt till kommundirektören. De intervjuade anger att det finns en positiv vilja att samarbeta i de allra flesta frågor. Nackdelen med kommunstyrelsen som enda nämnd för all kommunal verksamhet är att det politiska ansvaret omfattar samtliga verksamheter, vilket gör att mängden och bredden i frågor blir stor. Detta är mer påtagligt för vanliga ledamöter i kommunstyrelsen. För fritidspolitiker upplevs tiden begränsad och man kan komma i konflikt med sitt engagemang i det ordinarie arbetet. Enligt arvodesreglementet får fritidspolitiker ersättning för förberedelser och inläsning, inställelsearvode, och för möten. KS-info infördes under förra mandatperioden för att mängden ärende var stor i kommunstyrelsen. På KS-info behandlas informationsärenden mer utförligt en gång i månaden. Innehållet består främst av fördjupade kunskaper och information om verksamheter som en förberedelse till kommande ärenden på kommunstyrelsens beslutsmöten. Även ärenden som ger ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen en mer allmän information och en omvärldsorientering tas upp. Presidiet i kommunstyrelsen och kansliet/förvaltningen väljer ut de frågor som ska behandlas. Exempel på innehåll är kollektivtrafik och resandemönster, sökande och intagning till gymnasieskolan, planläggning och utveckling inom äldreomsorgen. Enligt intervjuerna anpassas innehållet i KS-info till de behov av underlag som ledamöterna har inför styrelsens behandling av ärenden. Initiativ till ärenden på KS-info kan tas av budgetberedning, tjänstemän från sektorerna eller ledamot i kommunstyrelsen. Informationstillfällena uppges vara av stor betydelse för att ordinarie ledamöter ska kunna ha goda kunskaper om de ärenden man beslutar om. Enligt de intervjuade är kommundirektören och sektorscheferna måna om att kommunstyrelsens ledamöter ska vara väl informerade i 6

frågorna. Arbetssättet är relativt öppet och klimatet prestigelöst. De intervjuade anger att KS-info värderas högt och att närvaron är hög. För KS-info upprättas protokoll. Ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsen strävar efter att de ska få tillgång till samma information. De ledamöter som intervjuats i granskningen framhåller att kommunstyrelsens ansvar för all verksamheten gör uppdraget intressant och engagerande. Samtidigt anger man att som enskild ledamot går det inte att ha kunskap inom alla ämnesområden. Deras uppfattning är att budgeten för utbildning av förtroendevalda borde vara större. Rapportering och kommunikation Politiskt sektorssamråd (PSS) genomförs, för kommunstyrelsens del, varje måndag. Sektorssamråden är en konstruktion för kommunikation mellan förvaltningen och kommunstyrelsen. Det är förvaltningen som äger sektorssamråden och sektorscheferna som väljer vilka frågor som tas upp. På sektorssamråden deltar sektorschefer, verksamhetschefer och kommunstyrelsens presidium. Beredningsledare och biträdande beredningsledare i respektive beredning ges möjlighet att delta för att hämta in aktuell information om verksamheterna. Under sektorssamråden behandlas verksamhetsfrågor för respektive sektor, ärenden som är aktuella eller som ska initieras, rådfrågning kring ärende som behandlas och uppföljning av verksamhet. Sektors- och enhetschefer är föredragande vid sektorssamråden och kommunstyrelsens ordförande leder mötena. De intervjuade uppger att sektorssamråden utgör ett bra forum för att diskutera specifika sektorsfrågor och att diskussionerna ofta utmynnar i bättre politiska lösningar. Genom att man avsätter tid till att lyssna till varandra minskar prestigen. Vid sektorssamrådens möten fattas inga politiskt bindande beslut. Minnesanteckningar förs. Motivet för att beredningsledare och biträdande beredningsledare deltar är att man vill nå en koppling till verksamheten. Under intervjuerna framgår att det finns olika uppfattningar om de politiska sektorssamrådens funktion och vem som äger samråden. I sociala utskottet behandlas samtliga individärenden inom socialtjänstens område samt ärenden inom skolan. Besluten omfattas av sekretess, vilket medför att kommunikationen mellan kommunstyrelsen och sociala utskottet ska vara begränsat. Näringslivsutskottet består av tre personer från kommunstyrelsen. De ärenden som behandlas protokollförs och lämnas till kommunstyrelsen för kännedom. Kommunstyrelsen är arbetsgivarorgan sedan 2008. Tidigare fanns ett personalutskott till kommunstyrelsen med detta har tagits bort. 7

Kommunstyrelsens uppföljningar Uppföljning av verksamhetsplanen för året dokumenteras i verksamhetsberättelsen (VEB). Under februari/mars genomför kommunstyrelsen en två dagars uppföljning av verksamheten i respektive sektor utifrån den verksamhetsplan som låg till grund för förra årets verksamhet. Uppföljningen sker i samband med att bokslutet för föregående år behandlas. Varje sektor redogör för sin verksamhet och sina resultat. Kommunstyrelsen godkänner VEB för respektive sektor, vilket protokollförs. Verksamhetsberättelsen delges kommunfullmäktige. Enligt de intervjuade är det ett långsiktigt krävande arbete att utveckla bra kopplingar mellan politiska inriktningsmål och nyckeltal som kan användas i styrning och uppföljning. I grunden har det att göra med konsten att finna politiskt relevanta, konstruktiva och lagom många mål. Alla verksamheter har idag inte mål och nyckeltal som är helt tillfredsställande för att vara effektiva i den politiska styrningen. De jämförelser som görs med nationell statistik uppges ha ett begränsat värde. De politiska målen, där vi anger vad vi vill med vår kommun, anses viktigare. Kommunens budget följs upp varje månad av budgetberedningen. Fem gånger per år (februari, mars, juni, augusti och oktober) får kommunstyrelsen en månadsuppföljning, som lämnas till kommunfullmäktige som ett informationsärende. Delårsrapporten omfattar till och med augusti och i dessa sammanhang görs en utvärdering av målen. En uppföljning av prioriterade mål görs också i marsrapporten. Sektorernas underlag innehåller konsekvensbeskrivningar och eventuella åtgärdsförslag. I årsredovisningen sker en mer genomarbetad koppling till kommunstyrelsens prioriterade mål och kommunens finansiella mål. Delegationsbeslut som fattas enligt delegationsordningen i utskotten anmäls till kommunstyrelsen. Enligt de intervjuade har informationen om sektorernas ekonomi och verksamhet blivit bättre och mer koncentrerad. Underlag, bland annat med kopplingen till de politiska målen, gör att informationen kan användas för vidare frågeställningar och förbättringar av de politiska målen. Ledamöterna i kommunstyrelsen får ta del av en stor mängd information från kommunens verksamheter. Det medför att styrelsen inte alltid har kraft att gå på djupet i alla frågor utan måste välja bort vissa frågor. Vid de tillfällen när resultaten var svaga för flera sektorer var styrelsen tvungen att för sin del välja bort vissa verksamhetsfrågor. Om kommunstyrelsen hade haft möjligheten att fortsätta med diskussioner om verksamheterna hade de varit lättare att ställa högre och mer konkreta förslag på åtgärder för att nå balans. KS-info och de politiska sektorssamråden, som de beskrivs ovan, bildar kunskapsmässigt underlag hos ledamöter i kommunstyrelsen för uppföljning av verksamheterna. 8

Den regelbundna rapportering som kommunstyrelsen lämnar till kommunfullmäktige är delårsrapport i november och årsrapport i mars månad. Kommunstyrelsen ska se till att det finns en god intern kontroll. Förvaltningens ledningsgrupp väljer ut områden som ska följas upp och rapporterar till kommunstyrelsen. De flesta uppföljningar avser rutiner och delegation. Kommunstyrelsen har dock inte tagit något eget och aktivt beslut om fördjupade kontrollinsatser, vilket styrelsen ska göra enligt kommunens reglemente för intern kontroll. Granskningarna av kontrollreglementet sker inom varje sektor. Resultatet rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges fasta beredningar följer upp de politiska inriktningsmålen. I detta arbete tar beredningarna bland annat kontakt med verksamheterna/sektorerna, genomför brukarundersökningar och tar del av innehållet i verksamhetsberättelsen. Revisionella kommentarer och förbättringsområden Revisionsfrågan för denna granskning: är kommunstyrelsens interna arbetsformer ändamålsenliga och effektiva. Det sammanfattande svaret på frågan är att kommunstyrelsen har utvecklade, ändamålsenliga och effektiva interna arbetsformer. I det följande lämnas kommentarer kring några väsentliga kontrollområden för granskningen. Granskningsresultaten, från intervjuer och studier av styrande dokument, har stämts av mot kommunstyrelsens protokoll. Protokoll från styrelsens besluts- och informationssammanträden har studerats för perioden 2008 till och med mars 2009. Koncentration har varit på hantering av driftbudget och plan, månadsuppföljningar, årsrapporter, verksamhetsberättelser, protokoll från utskott och råd samt anmälan av delegationsbeslut. Ärendenas hantering enligt protokollen stämmer överens med kommunens modell för målstyrning och med de intervjuades beskrivningar. Kommentarer Det interna arbetet Kommunstyrelsens interna arbetsformer omfattar kommunstyrelsens beslutsammanträden och KS-info, budgetberedningen samt ärendeberedningen. Dessa fungerar väl enligt de intervjuade och enligt kommunens ärendehanteringsplan. 9

KS-info utgör ett bra komplement till kommunstyrelsens beslutsmöten och fyller ett stort behov av information hos ledamöter och ersättare. Uppdelningen av sammanträden för beslut respektive information har effektiviserat kommunstyrelsens arbete. I och med att kommunstyrelsens arbetsutskott tagits bort har handläggningstiden förkortats betydligt, med uppskattningsvis 10 veckor för ärende som behandlas i fullmäktige. För enskilda ledamöter i kommunstyrelsen har en kortare ärendehantering medfört att tiden för en enskild ledamot eller ersättare att läsa in handlingar och underlag samt föra diskussioner inom partier med flera har förkortats. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen vara observant på konsekvenserna av den korta tiden i ärendehanteringen och överväga möjligheter att förbättra förutsättningar för enskilda ledamöter och ersättare. Rapportering och kommunikation Den rapportering som sker till kommunstyrelsen består av: Protokoll från utskotten och råd Anmälan av delegationsbeslut Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning i månadsrapporter, delårs- och årsrapporter samt verksamhetsberättelser Enligt vår bedömning är rapporteringen till kommunstyrelsen ändamålsenlig och tillräcklig för att styrelsen ska kunna hålla sig informerad och ha möjlighet att ta ytterligare initiativ i frågor. Kommunstyrelsens arbete med uppföljning av VEB för sektorerna är omfattande och utförlig. Utöver den formella rapporteringen i punkterna ovan sker en informell rapportering av information genom de politiska sektorssamråden. Uppfattningen om de politiska sektorssamrådens funktion går dock isär. Det blir därför oklart vilken roll sektorssamråden roll har. Likaså varierar uppfattningen om vilken roll beredningsledarnas har genom deras medverkan på sektorssamrådens möten. Enligt vår bedömning är rapporteringen till kommunstyrelsen tillräcklig. Den formella rapporteringen kompletteras med en aktiv mötesstruktur på ett ändamålsenligt sätt. De politiska sektorssamrådens syfte och funktion behöver förtydligas och förklaras. Kommunstyrelsen bör ta ställning till fördjupade kontrollinsatser i samband med budgetarbetet. 10

Politikerrollen En markant skillnad, i jämförelse med en mer traditionell politisk organisation med nämnder, är att det politiska arbetet är mer intensivt och mer styrande. Särskilt om man jämför arbetet på den politiska ledningsnivån i kommunen som kommunstyrelsen motsvarar. Det framgår tydligt att kraven på enskilda ledamöter och ersättare är stora. Kraven har sin grund i utformning av den politiska organisationen. Karaktärsdragen i rollen är: Det är förhållandevis många verksamheter som ingår i det politiska ansvaret. Behovet av kunskap om verksamheterna är därför omfattande. Ett omfattande formellt och informellt arbete kräver en stor arbetsinsats. En enskild politiker i kommunstyrelsen medverkar i ett flertal konstellationer. Svårigheten att veta uppgifter och roller och att veta hur enskilda frågor och ärenden ska behandlas kan komplicera den politiska processen och ärendehanteringen. De intervjuades uppfattning om tiden för att leva upp till ansvaret i den politiska rollen är en gemensam nämnare. Detta är särskilt påtagligt för vanliga ledamöter i kommunstyrelsen. En tillfällig beredning, Målupp, utarbetar ett dokument med titeln Den röda tråden. Syftet med detta arbete är att beskriva det politiska arbetet i kommunen ur ett politiskt perspektiv. Detta material kan ge ett stöd för hur politikerrollen ska utövas i kommunen. Från intervjuerna har vi noterat att det då och då behöver göras påminnelser om de uppgifter som de olika konstellationerna har. Vår bedömning är att kommunens politiska organisation gör att kraven på enskilda personer i kommunstyrelsen är stor och att kommunstyrelsen bör vara särskilt uppmärksam på förutsättningarna för dem och behovet av kunskap. Förbättringsområden De förbättringsområden som framkommit i denna granskning avser: Ärendeberedningen överväg möjligheterna att förbättra förutsättningar för enskilda ledamöter och ersättare att förbereda sig inför sammanträden. Kommunstyrelsen har ett ansvar för att det finns en god intern kontroll - kommunstyrelsen bör ta ställning till fördjupade kontrollinsatser i samband med budgetarbetet. Politiska sektorssamråd - de politiska sektorssamrådens syfte och funktion behöver förtydligas och förklaras. Politikerrollen - kommunstyrelsen bör vara särskilt uppmärksam på förutsättningarna för ledamöterna att leva upp till ansvaret i den politiska rollen samt deras behov av kunskap. 11